Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Relevanta dokument
Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2017!

Barnkliniker Universitetskliniker

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige. Årsrapport 2017

Välkomna till BORIS-dagen 2012

Visualiserings och Analys Plattform (VAP)

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

Årsrapport BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

Utvärdering av projektet Sammanhållen Vårdkedja (SVK) vid BUMM tillhörande Astrid Lindgrens Barnsjukhus

BORIS resultat BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Metabol kontroll och HbA1c-mål

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige. Årsrapport

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Så, var ska vi registrera?

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige. Verksamhetsrapport

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

TYP 2 DIABETES OCH PRE-DIABETES, KOMPLEMENT TILL ISPADs RIKTLINJER

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Hälsoeffekter av motion?

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Syftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening.

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Introduktion till Biostatistik. Hans Stenlund, 2011

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

När barnet blir vuxen, och fetman finns kvar: Vikten av att behandla fetma i tid

Så gör vi i Sverige. Eller inte.

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Fortsatt ökad användning av adhd-läkemedel 2017

Roche AB har ansökt om att Xenical kapslar skall ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs.

Välkomna till BORIS-dagen 2012

Praktiskt exempel från Swedeheart

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013

Användarmöte Svenska Makularegistret. Susanne Albrecht Projektledare Utvecklingsledare RC Syd Karlskrona

PED NUTRITION CAVEFORS

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Analysis of factors of importance for drug treatment

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Föräldrars gränssättning i relation till barns BMI SDS

Erfarenheter från ett barn och ungdomsperspektiv

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM) barnperspektiv. Eva Örtqvist ALB Stockholm

En guidad tur i kostdjungeln

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Skador, riskfaktorer samt erfarenheter av skada en naturlig del av unga elitidrottares vardag?

Transkript:

Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1

Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos och blodtryck - vad vet vi om riskerna? Tillväxt nybesök 2

Tillväxt nybesök, per vårdnivå Täckningsgrad Andel patienter registrerade i BORIS av alla som behandlas Andel barnkliniker som deltar aktivt i BORIS av alla som erbjuder behandling 82 %, 23 av 28 (totalt 35) 3 nya barnkliniker deltar Kristianstad Gävle Hudiksvall Behandlingsgrad barnkliniker 80 %, 28 av 35 3

Ålder vid behandlingsstart Ålder vid behandlingsstart - kön 4

Ålder vid behandlingsstart - antal per åldersgrupp 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3-5 år 6-9 år 10-13 år 14-17 år Flickor Pojkar Grad av fetma vid behandlingsstart 5

Nya analysmetoder för uppföljning över tid Förändring i definitionen av årliga uppföljningsbesök hänsyn till kalendertid alla besök inkluderade oavsett typ Mixed model analys i tillägg till deskriptiv analys Mixed model analys Prognos för viktutvecklingen för enskilda individer istället för jämförelser på gruppnivå Modell bygger på antaganden, förenklad bild av verkligheten 6

Jämförese - Mixed model vs Deskriptiv analys Behandlingsresultat Förändring av grad av fetma BMI SDS Förändring av viktstatus ISO BMI Andel barn med kliniskt signifikant viktnedgång BMI SDS sänkning minst 0,5 enheter 7

Förändring av grad av fetma vårdnivå Förändring av grad av fetma kön 8

Förändring av grad av fetma ålder vid behandlingsstart Förändring av grad av fetma barn under 12 år vid behandlingsstart, per landsting (ÖJ-indikator) 9

Förändring av viktstatus Förändring av viktstatus kön och ålder vid behandlingsstart 10

Andel barn med minskning av BMI SDS 0,5 Andel barn med minskning av BMI SDS 0,5 kön och ålder vid behandlingsstart 11

Blodtryck Andel barn med registrerat blodtryck vid nybesök 12

Andel barn med förhöjt blodtryck någon gång kön Andel barn med förhöjt blodtryck vid nybesök och årskontroller ålder vid behandlingsstart 13

Fasteglukos Andel barn med registrerat fasteglukos vid nybesök 14

Andel barn med registrerat fasteglukos någon gång per landsting (ÖJ-indikator) Andel barn med minst två fasteglukos registrerade 15

Andel barn med förhöjt fasteglukos kön Hur farligt är IFG Hos vuxna med fetma: farligt Ökad mortalitet Morbiditet Kraftigt ökad risk för snabb utveckling av typ 2 diabetes Hos barn: ökad intima mediatjocklek (en liten studie) Ökad diabetesrisk: oklart. Hur ser det ut bland barn som behandlats för fetma i BORIS som är vuxna idag? 16

Länkning BORIS till andra svenska register (opubl delarbete i Emilia Hagmans kommande avhandling) BORIS barn som 2013 var över 18 år och som behandlats för fetma tidigare och som har mätt fasteglukos, n=1600 Matchade kontroller n=8000 Registrerade läkemedelsuttag proxy för typ 2 diabetes Characteristics at baseline 1620 were enroled from the BORIS and matched to 8046 subjects In the obese cohort 25% were of non-scandinavian origin whereas the corresponding number in the comparison group were 22% (p=0.01). Mean follow-up time were 8.0 (range 0.7 18.8) years and mean follow-up age were 22.2 (range 18.0 34.4) years. Descriptive statistics of the obese cohort (n=1620) Proportion Mean (SD) Median (IQR) Age 14.10 (2.42) 14.50 (3.40) Gender Female 48.6% BMI SDS K 3.35 (0.53) 3.30 (0.74) Fasting plasma glucose 5.15 (0.60) 5.10 (0.70) Isolated IFG ADA (5.6-6.0) 13.6% 5.76 (0.13) 5.77 (0.22) IFG WHO( 6.1) 6.5% 6.52 (0.61) 6.30 (0.50) NFG ( 5.5) 79.9% 4.94 (0.39) 5.00 (0.52) 20/11/2015 Emilia Hagman 34 17

Cumulative incidence Percent The impact of IFG in the obese cohort Proportion of anti-diabetic drugs 12 10 8 10.5 10.5 6 4 2 0 2.5 5.0 0.8 0.8 0.5 A10 (All) 2.3 3.8 A10A (insulins and analouges) 0.1 2.4 4.6 A10B (blood glucose lowering drugs) Comparison group 5.5 mmol/l 5.6-6.0 mmol/l 6.1 mmol/l 20/11/2015 Emilia Hagman 35 Cumulative incidence of A10B 5.5 mmol/l 5.6-6.0 mmol/l 6.1 mmol/l Comparison group 20% 15% 10% 5% 0% 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Age 20/11/2015 Emilia Hagman 36 18

Cumulative incidence Cumulative incidence of A10B 20% 15% 10% 5% 5.5 mmol/l 5.6-6.0 mmol/l IFG ADA ökar inte 6.1 mmol/l Comparison group risken att utveckla diabetes jämfört med fetma med normala blodsocker IFG WHO ökar risken kraftigt 0% 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Fetma 29 30 generellt ökar Age risken jämfört med populationen generellt 20/11/2015 Emilia Hagman 37 Ny större länkning 2016 ska besvara följande: Behandlas några barn med fetma med antihypertensiva läkemedel? Finns det koppling mellan höga blodtryck bland barn med fetma och antihypertensiv behandling som vuxen? Är upprepade blodsockervärden över gränsen för IFG ADA kopplade till diabetesrisk? Hur påverkar behandlingseffekten diabetesrisk som ung vuxen? Hur påverkar föräldrarnas sociala status och läkemedelsbehandling barnens risk? 20/11/2015 Name Surname 38 19

Barnfetma 2016 Barnfetma orsaker, risker och åtgärder 7,5 hp Karolinska Institutet VT 2016 (halvfart) ECO European Congress on Obesity Göteborg 1-4 juni 2016 ECOG - European Childhood Obesity Group Thessaloniki, Grekland, hösten 2016 20

TACK för allt Ert arbete med BORIS och behandling av barnfetma under 2014! 21