Kävlinge kommun 2019 Plan 2020 2021 Kävlinge kommun 046-73 90 00 kontakt@kavlinge.se www.kavlinge.se
Innehåll Organisation... 3 Så fördelades skattepengarna 2017... 4 Vision, mål och styrning... 5 Vision Skånes bästa boendekommun... 5 Så styrs Kävlinge kommun... 5 7 kommunövergripande mål... 6 Mål och deras indikatorer... 6 Mål... 7 100 % välkommen... 7 Välfärdstjänster av högsta kvalitet... 8 Goda livsmiljöer för en skönare vardag... 10 Framtiden... 13 Omvärldsanalys... 14 Tillväxten mjuklandar... 14 Världsekonomins utsikter... 14 Sverige bromsar in... 14 Kommunernas ekonomi... 14 Kraftigt ökande befolkning... 15 Var finns jobben?... 17 Känslighetsanalys... 18 Planeringsförutsättningar... 19 Ekonomiprocessen... 19 Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut... 19 Driftramar... 20 Ny organisation 2019... 22 Kommunövergripande planeringsförutsättningar... 22 Attraktiv arbetsgivare... 23 Finansiell analys... 25 Resultat Kapacitet... 25 Risk och kontroll... 26 Finansiella indikatorer och balanskravsutredning... 28 Räkenskapsmaterial... 30 Direktiv och uppdrag... 37 2
Organisation Kommunfullmäktige har fattat beslut om ny politisk organisation som kommer att träda ikraft från och med 2019. Under ses tjänstemannaorganisationen över så att den matchar den nya politiska organisationen. Den nya organisationen tillsammans med nytt medborgarhus och ett mer digitalt arbetssätt ska tillsammans hjälpa oss att fortsätta utveckla tjänster och service till både medborgarna och kommunens verksamheter. 3
Så fördelades skattepengarna 2017 4
Vision, mål och styrning Vision Skånes bästa boendekommun Vår vision är att Kävlinge kommun ska bli Skånes bästa boendekommun. Kommunen ska växa till 35 000 invånare år 2025. Med en tvärpolitisk vision för framtiden vill vi fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Så styrs Kävlinge kommun I Kävlinge har vi utvecklat en ledningsfilosofi med en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän och vår målstyrning fokuserar på fyra viktiga processer: Genomförandet av aktiviteter, som stöds av en gemensam styrmodell Uppföljning av mål och resultat De politiska prioriteringarna i form av vision, mål och direktiv Verksamheternas planering för att bidra till måluppfyllelse 5
7 kommunövergripande mål Med visionen och utvecklingsstrategin som grund har vi genomfört omvärldsanalys och tagit hänsyn till tidigare års uppföljningar. Varje år görs en översyn av de kommunövergripande målen vilket för 2019 inneburit att de 16 målen under nu blivit 7 mål som strukturerats på ett nytt sätt. Vart och ett av målen adresseras till berörda nämnder och är formulerade som ett framtida önskvärt tillstånd som kommunen vill uppnå. Perspektiven Ekonomi och Medarbetaren är inte längre med i vår målstyrning men följs upp som viktiga förutsättningar för att vi ska bedriva en god verksamhet. Alla nämnder som har fått adresserade mål förväntas bidra genom olika enskilda eller gemensamma insatser för att nå målen. Mål och deras indikatorer Alla indikatorer i vår målstyrning är underlag för vår utvärdering av om vi når våra mål eller inte. Indikatorerna ger signaler (indikationer) som visar om vi är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett visionsvärde för mandatperiodens slut 2022. När indikatorn nått visionsvärdet anses mätningen vara positivt bidragande för måluppfyllelsen av målet och vi tillhör de kommuner som presterar bäst i Sverige. I januari utsågs Jonas Engdahl med sitt företag JE68 till årets företagare i Kävlinge kommun. 6
Mål 100 % välkommen Kävlinge kommun är en plats där man känner sig välkommen. Vi vill att vår service ska kännetecknas av tillgänglighet, öppenhet och ett bra bemötande. Att bjuda in kommuninvånarna till dialog ger politiker och invånare möjlighet att diskutera inriktningar och prioriteringar. Det handlar om att sträva efter att i tidigt skede inleda ett samtal för att på så sätt förbereda hållbara politiska beslut, ge och ta emot råd och kunskap. Vår inriktning är att lösa så mycket vi kan i första kontakten. 1. Kävlinge kommuns invånare har inflytande, erbjuds god service och ett gott bemötande Adressering: Alla nämnder, KKB/KKL Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Nöjd Inflytande-Index Helheten 50 49 55 Nöjd-Inflytande-Index för påverkan 50 47 53 Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet 62 60 65 Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet 81 % 76 % 85 % Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar 98 % 94 % 100 % Nöjd-Medborgar-Index 63 64 70 Nöjd-Inflytande-Index för Information 62 63 65 Andel i servicemätningen som bedömer att bemötande är mycket gott 31 % 81 % 90 % Information till alla, SKL:s webbundersökning 90 % 92,5 % 95 % Andel ärenden lösta i första kontaktren av kundtjänst per år - 43 % 55 % 7
Välfärdstjänster av högsta kvalitet Den kommunala servicen är en viktig faktor när potentiella invånare väljer boendekommun. Våra invånare förväntar sig hög kvalitet på kommunens service och vi är stolta över att våra verksamheter ligger bra till i kvalitetsmätningar. För att fortsätta vara i framkant och möta ökade behov krävs ett fortsatt utvecklingsarbete och ständiga förbättringar inom alla verksamheter. En framgångsfaktor är att använda teknikens möjligheter och kommunens strategi för fortsatt digitalisering, och nu sätter vi upp höga mål för vår utbildning och omsorg. 2. Kävlinge kommun erbjuder barn och elever Sveriges bästa utbildning Adressering: Utbildningsnämnd Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Nöjd-Medborgar-Index för skolor 64 64 67 Meritvärde Åk 9, alla huvudmän 241,1 232,2 245 Andel elever i Åk 9 behöriga till ett yrkesprogram, alla huvudmän 93,9 % 89,2 % 100 % Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen, åk 9, alla huvudmän 85,7 % 81,9 % 95 % Meritvärde Åk 9, kommunal huvudman, Rankning 25 31 10 Andel elever i Åk 9 behöriga till ett yrkesprogram, kommunal huvudman, Rankning Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen, åk 9, kommunal huvudman, Rankning Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen, åk 6, kommunal huvudman 29 35 1 32 40 5 85,3 % 89,2 % 94 % Enkät. Andel nöjda elever, grundskolan 84 81 94 Enkät. Andel nöjda föräldrar, grundskola 82 80 91 Enkät. Andel nöjda föräldrar, förskola 91,3 91,3 94 Nöjd-medborgar-index förskola 71 72 75 Andel legitimerade förskollärare 38 % 40 % 50 % 8
3. Kävlinge kommuns omsorg tillhör de bästa i Sverige Adressering: Omsorgsnämnd Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Personalkontinuitet antal vårdare i hemtjänst 14 14 12 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn 86 % 92 % 95 % Andel brukare som är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst 90 % 90 % 95 % Nöjd-Medborgar-Index för äldreomsorg 62 62 65 Andel brukare som känner sig mycket/ganska trygga med att bo på ett särskilt boende, nationell brukarenkät Andel brukare som känner sig mycket/ganska trygga med att bo kvar hemma och få hemtjänst, nationell brukarenkät Andel äldre inom särskilt boende som är mycket/ganska nöjda med personalens bemötande, nationell brukarenkät Andel äldre inom hemtjänst som är mycket/ganska nöjda med personalens bemötande, nationell brukarenkät Andel äldre inom särskilt boende som är mycket nöjda/ganska nöjda med de aktiviteter som erbjuds, nationell brukarenkät Andel äldre särskilt boende som tycker att maten är mycket/eller ganska bra och måltidsmiljö är alltid eller oftast är en trevlig stund Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum tillerbjudit inflyttningsdatum till särskilt boende Kvalitetsaspekter inom omsorgs-, serviceutbud hemtjänst. Andel av maxpoäng Kvalitetsaspekter LSS-, grupp- och serviceboende. Andel av maxpoäng 92 % 86 % 92 % 87 % 87 % 91 % 97 % 98 % 100 % 97 % 97 % 99 % 67 % 58 % 69 % 77 % 80 % 85 % 121 125 30 90 % 91 % 94 % 94 % 88 % 90 % I maj påbörjades rivningen av Lackalänga förskola i Furulund genom ett första symboliskt rivtag. Pia Almström, kommunstyrelsens ordförande, Camilla Mårtensen, bildningsnämndens ordförande, fick hjälp av Emma, Max, Alma och Sixten med det första rivtaget av gungor. 9
Goda livsmiljöer för en skönare vardag Kävlinge kommun växer och stadsutvecklingen är en strategisk viktig och långsiktig process som påverkar invånarnas vardagsmiljöer. Attraktiva boendemiljöer och stort utbud av fritidsaktiviteter ger möjlighet att leva i en hälsosam miljö. Det handlar om att boendemiljöerna som byggs ska vara hållbara, att invånarna trivs i sina omgivningar och känner sig trygga. Ett dynamiskt företagsklimat ger fler möjligheter till sysselsättning. I Kävlinge ska alla invånare ha möjlighet till en lite skönare vardag. 4. Kävlinge kommuns invånare har en meningsfull och utvecklande fritid Adressering: Kommunstyrelsen, Arbetslivs- och fritidsnämnd, KKB/KKL Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter 60 61 63 Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar 64 64 66 Nöjd-Medborgar-Index för kultur 59 58 63 God friluftskommun, placering i naturvårdsverkets ranking 182 164 100 Andel som tycker det är roligt på kulturskolan, Enkät Kulturskola Finns ej Finns ej 90 % Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv 5,3 Finns ej ännu Antal unika deltagare i förening med kommunalt aktivitetsstöd Finns ej Finns ej Finns ej 6 Nya badhuset i Kävlinge placeras på den tomt där idag Hejdes ligger i Kävlinge tätort. På kommunstyrelsen den 14 mars gav kommunens politiker klartecken till inköpet av tomten som är placerad i hörnet Framtidsgatan och Bygdegatan, alldeles intill Kävlinge kommunhus parkering. 10
5. Kävlinge kommun växer genom attraktiva boendemiljöer och framgångsrikt näringsliv Adressering: Kommunstyrelsen, Bygg- och miljönämnd, KKB/KKL Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Nöjd-Region-Index (NRI) 70 68 71 Nöjd-Region-Index för bostäder 62 61 65 Nöjd-Region-Index - för hur väl Kävlinge uppfyller medborgarnas förväntningar på en plats att bo och leva på 7,4 7,3 7,7 Nöjd-Region-Index - för möjligheterna till att hitta bra boende 6,3 6,2 6,8 Nöjd-Region-Index - för utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus med flera) Nöjd-Region-Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge 5,6 5,6 5,9 76 76 78 Nöjd-Region-Index för tillgången till parker, grönområden och natur 7,9 7,9 8,3 Befolkningsstatistik, Genomsnittlig ökning, rullande 10 år 1,1 % 1,1 % 1,5 % Befolkningsstatistik, Ks årlig tillväxt befolkningsstatistik 1,4 % 1,4 % 1,5 % Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen 2019-2022 ackumulerat 86 145 1 000 Nöjd-Region-Index för kommunikationer 68 68 70 Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS 60 % 81 % 100 % Nöjd-Region-Index för trygghet 63 61 67 Trygghetsmätning, Öppna jämförelser (ranking) 14 23 20 Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i kommunen Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare 4,04 4,03 4,19 6,0 6,3 6,7 Företagsklimat NKI Öppna jämförelser Insikten 63 71 75 6. Kävlinge kommun arbetar för en hållbar utveckling och en hälsosam miljö Adressering: Alla nämnder, KKB/KKL Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) 146 163 133 Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter 87 % 80 % 100 % Andelen fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas 2015 Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt 8 % 8 % 90 % 58 59 65 Antal kilo restavfall per invånare 187 169 160 Procentuellt minskat matsvinn i de kommunala verksamheterna (i relation till 2015 års värde) 14 % 20 % 20 % Aktuell hållbarhet, ranking 130 58 30 11
7. Alla kävlingebor med arbetsförmåga är självförsörjande Adressering: Kommunstyrelsen, Arbetslivs- och fritidsnämnd Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Visionsvärde 2022 Andel öppet arbetslösa (16-64 år) 2,7 % 2,9 % 2,9 % Andel öppet arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2,5 % 4,7 % 4,3 % Andel öppet arbetslösa utrikesfödda 9,8 % 8,8 % Genomsnittligt antal bidragsmånader per hushåll 5,9 5,4 Utbetalat ekonomiskt bistånd, kr/invånare 395 436 400 (375, 19-21) Andel individer som blir självförsörjande under etableringstiden Finns ej 15 % (Q1) 17 % Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd 24 34 10 Över 180 personer deltog i två medborgardialoger om Furulunds utvecklings. Diskussionsämnen var: bostäder, natur/fritid, kollektivtrafik, trafik/trafiksäkerhet samt kommersiella behov/önskningar. 12
Framtiden Kävlinge kommun siktar på att bli Skånes bästa boendekommun 2025. De kommunövergripande målen visar på riktningen inom tre områden; 100 % välkommen Välfärdstjänster av högsta kvalitet Goda livsmiljöer för en skönare vardag Inför den nya mandatperioden är en ny politisk organisation beslutad. Organisationen ska ge förutsättningar för bättre måluppfyllelse, minska bredden av nämndernas uppdrag och möjliggöra större fokus på de uppdrag som respektive nämnd ansvarar för. Uppdraget är även att identifiera fler områden där servicen till medborgaren kan lösas i första kontakten och att uppnå ökat samarbete inom det administrativa stödet. För att lyckas nå uppsatta mål krävs en rad förutsättningar i form av resurser på kort och lång sikt samt ett klokt omhändertagande av de stora investeringar som på sikt ökar kommunens kostnader. På kort sikt är det ekonomiska läget ansträngt och kommunen förbrukar enligt prognosen för mer resurser är de 98 procent av skatter och bidrag som är den politiska ambitionen. I det längre perspektivet är demografin en rejäl utmaning, kommunen växer vilket är positivt, men andelen i arbetsför ålder i relation till barn, unga och äldre minskar. Demografin utvecklas så i hela riket vilket innebär att färre personer med inkomst ska försörja fler. Demografins utveckling innebär sannolikt att en ansträngd rekryteringssituation kommer bestå för fler av våra yrkeskategorier. För att möta framtiden måste vi hitta nya sätt att arbeta, använda ny teknik och samverka med andra aktörer i vår omvärld. Investeringarna ökar i form av infrastrukturutbyggnad inom Stationsstaden för Lommanbanans sträckning och station i Furulund. Kommunens fastighetsbestånd behöver både renoveras, byggas till- och om, samt helt nyproduceras och utökas i takt med att vi blir fler invånare. Två nybyggda förskolor ska stå klara inom planperioden, en i Löddeköpinge och en i Furulund. Planering pågår för fullt beträffande nytt badhus, nytt medborgarhus med bibliotek samt en total nybyggnation för skolan inom Tolvåkersområdet i Löddeköpinge. I takt med utbyggnad inom Stationsstaden kommer nya lokaler för förskola och skola behövas i Kävlinge tätort. Hemvårdens- och LSS verksamheten har inom 5 år stora behov av nya och ombyggda lokaler. Utredningen av det kommunalekonomiska utjämningssystemet har lämnat ett förslag på nya fördelningsprinciper som förslås genomföras 1 januari 2020. Skulle förslaget gå igenom exakt så som det lagts fram innebär det att Kävlinge kommun tappar ekonomisk fördelning 2020 på 7,2 mkr, detta måste vi ha i beaktande. Med tanke på de utmaningar som kommunen har är förutsättningarna goda, nämnderna får tillskott i form av kompensation för ökade lönekostnader, fler invånare och prisökningar. Kommunen kan med en stark soliditet i bagaget se fram emot ytterligare ett år med goda resultat i våra verksamheter. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef 13
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Tillväxten mjuklandar Sencykliska drivkrafter i form av stark arbetsmarkand och stigande investeringar ger fortsatt global tillväxt, trots tillfällig svaghet i början av året. Inflationen drar sig sakta uppåt i spåren av stigande löner och råvarupriser men penningpolitikens normalisering dröjer på många håll. Svensk tillväxt bromsar in när bostadsbyggandet faller tillbaka och stimulansen från svag krona blir marginell. Dessa övergripande utsikter spår SEB i sin senaste rapport Nordic outlook. Världsekonomins utsikter Den globala ekonomin visade på vacklande tendenser i början av året. I USA visar en stark arbetsmarknad på fortsatt styrka trots en svag inledning på. Även i eurozonen kan en stark arbetsmarknad, lättare finanspolitik samt global efterfrågan väga tyngre än motvind från stark euro och handelsoro. För tillväxtekonomierna har euforin från 2017 övergått i oro för vikande tillväxt och negativa effekter av höjda räntor i USA. Världsekonomins fortsatta tillväxt de närmaste åren avgörs både av politiskt och traditionellt cykliska frågeställningar. Processer som integrationsarbetet, Brexit, Trumps nya ledarskap samt Rysslands och Kinas roller i världssamfundet höjer osäkerheten. Ett handelskrig mellan USA och Kina samt eskalerade spänningar i Mellanöstern utgör de största riskerna. SEBs bedömning är att dessa riskscenarios undviks. Konjunkturen i Europa indikerar tillväxt över trend och trots att allt fler företag flaggar för rekryteringsproblem förblir löne- och inflationstakten låg, vilket tillsammans med vissa strukturreformera möjliggör en ytterligare nedgång i arbetslöshet. ECB förväntas höja räntan först sommaren 2019. Sverige bromsar in SEB gör bedömningen att svensk ekonomi fortsätter att växa över trend men att det sker en inbromsning. Tillväxtkrafterna skiftar från kraftigt bostadsbyggande till ökad tillväxt inom industrin. Hushållskonsumtionen hålls uppe och sysselsättningen ökar men samtidigt kan låga löneökningen komma att bidra till konsumtionstvekan och sparkvoten ligger på fortsatt hög nivå. Riksbanken höjer räntan i för långsam takt vilket gör att Sverige riskerar gå in i nästa lågkonjunktur med en centralbank som har små möjligheter att agera. Källa: SEB Nordic outlook maj Kommunernas ekonomi SKL skriver i sin senaste ekonomirapport från maj att svensk ekonomi närmar sig balans från högkonjunktur. Det innebär att sysselsättningen utvecklas svagare liksom det reala skatteunderlaget. Antalet unga och äldre i befolkningen ökar kraftigare jämfört med de i arbetsför ålder. Det gör finansieringen av välfärdsuppdraget svårt liksom att klara bemanningen. Statens satsningar med riktade statsbidrag för att höja kvaliteten är vällovliga men leder ofta fel. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Arbetskraftsbristen är påtaglig, inte minst i offentlig sektor och en begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. SKL räknar med att skatteintäkterna i Sverige kommer öka långsammare de kommande åren, då totalt antal arbetade timmar inte ökar i samma takt som tidigare. 14
Kommunerna har ett starkt finansiellt utgångsläge men nu väntar ökande befolkning och stora investeringsbehov. Resultaten ligger sammantaget på 3 procent av skatter och bidrag men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Medelskattesatsen ligger sammantaget oförändrad sedan 2005, några förortskommuner har sänkt skattesatsen medan en del mindre kommuner höjt. Trots goda resultat har det finansiella sparandet varit negativt för kommunsektorn totalt sett och kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan 2012. Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940- talet gör att andelen äldre i befolkningen ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under 1960 1980-talen och står nu inför betydande renoverings- och nybyggnationsbehov. Utrymmet för nyinvesteringar under 1990-talets ekonomiska kris minimerades och har inte nått nödvändig nivå förrän under 2010-talet. Investeringarna i offentlig sektor ligger nu på en hög nivå och kommer ta mer resurser i anspråk under flera år framöver. Rekryteringsbehoven är stora och arbetskraften kommer sannolikt inte räcka till för att möta de demografiska behoven. Behovet av att, som under 1990-talet, effektivisera och förändra arbetssätt är en nödvändighet. Morgondagens teknik måste användas för att möta välfärdens behov. Källa: SKLs ekonomirapport maj. BNP tillväxt i procent 2017 2019 2020 Världen 3,8 3,8 3,7 3,6 USA 2,2 2,9 2,7 2,0 Kina 6,9 6,6 6,3 - Euroområdet 2,5 2,1 1,9 1,6 Sverige 2,4 2,5 1,9 1,6 Inflation i procent (KPI) 2017 2019 2020 USA 2,1 2,5 2,3 2,3 Euroområdet 1,5 1,7 1,7 - Sverige 1,9 2,0 2,1 2,5 OECD 2,2 2,5 2,4 - Källa: Konjunkturinstitutet oktober. Kraftigt ökande befolkning Befolkningsutvecklingen fortsatte 2017, kommunen växte med 1,4 procent vilket motsvarar 427 nya invånare. Trendbrottet från 2015 håller i sig med ett högre flyttnetto än födelsenetto. Under prognosperioden -2022 bedöms folkmängden i Kävlinge kommun att öka med 3 223 invånare till 34 182 personer. Ökningen grundas på att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 469 personer per år och födelseöverskottet 139 personer per år. Under budgetperioden 2019-2021 beräknas folkmängden öka med 1,6 upp till 2,7 procent årligen för att vid utgången av 2021 vara 33 479 invånare. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos 2017-2022 Prognos bostadsbyggande i Kävlinge kommun 2019 2020 2021 Småhus 118 120 150 150 Flerbostadshus 111 114 264 255 SÄBO 72 27 27 0 Totalt 301 261 441 405 15
Befolkningsutveckling Kävlinge 2012-2021 34 000 3,00% 33 000 32 000 2,50% 31 000 2,00% 30 000 29 000 1,50% 28 000 27 000 1,00% 26 000 0,50% 25 000 24 000 2012 2014 2016 2020 0,00% Vänster axel, staplar, antal invånare Höger axel, linje, ökning i procent per år Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos 2015 2016 2017 P P 2019 P 2020 P 2021 1 5 år 43 78 26 28 48 44 61 6 år 62 69 6 42 16 30 46 7 9 år 12 59 17 5 22 7 11 10 12 år 35 59 43 17 57 13 7 13 15 år 90 72 83 32 46 51 22 16 18 år 15 56 38 72 69 85 43 65 79 år 57 86 61 24 1 19 25 80 år w 38 28 49 82 59 68 70 16
Befolkning per tätort och ort (antal) 2013 2014 2015 2016 2017 Barsebäcksby 569 615 666 683 705 Barsebäckshamn 441 442 456 457 458 Dösjebro 849 848 850 870 904 Furulund 4 267 4 313 4 370 4 514 4 588 Hofterup/Ålstorp 3 403 3 424 3 452 3 466 3 474 Kävlinge 9 220 9 271 9 292 9 455 9 641 Lilla Harrie 331 335 345 341 338 Löddeköpinge 7 074 7 111 7 102 7 155 7 217 Stora Harrie 111 111 119 113 115 Södervidinge 136 137 134 134 129 Vikhög 104 100 115 128 121 Västra Karaby 219 218 231 235 239 Ålstorp 5 198 197 203 197 200 Landsbygd 2 678 2 686 2 769 2 784 2 830 Totalt 29 600 29 808 30 104 30 532 30 959 Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos 2017 2022 Var finns jobben? Arbetsförmedlingen presenterade i juni en ny rapport om framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Den visar en fortsatt mycket stark arbetsmarknad för många yrken under 2017 och första halvåret. Sverige har en mycket bred jobbtillväxt. Nu är det goda eller mycket goda möjligheter till jobb inom 7 av 10 yrken. Men för att få jobb krävs i allmänhet minst gymnasieutbildning. Listan över yrkesområden som är, och kommer att vara, heta på arbetsmarknaden toppas av bygg- och anläggning, pedagogiskt arbete, data/it, samt hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor, förskollärare, civilingenjörer, lärare och läkare är exempel på hett eftertraktade yrken. Det gäller även bland annat kockar, VVS-montörer, undersköterskor och elektriker. På topplistan återfinns bara yrken som kräver gymnasieexamen eller högre utbildning. Rapporten visar också en mer utbredd brist på kvalificerad arbetskraft, som nu får allt tydligare konsekvenser. Den hämmar utvecklingen av nya jobb, men underlättar samtidigt för nyutexaminerade att komma in på arbetsmarknaden. Det har också blivit lättare att få jobb för fler yrkesgrupper, till exempel inom administration, när arbetsgivarna söker nya medarbetare som avlastar och kompletterar personal inom bristyrken. Tillgången till utbildad arbetskraft minskar och därför blir det ännu viktigare att vägleda och motivera till utbildning som leder till jobb. Här har både Arbetsförmedlingen och studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Den öppna arbetslösheten var något lägre, 3,7 procent på riksnivå i juni jämfört med juni 2017. Andelen i program med aktivitetsstöd hade sänkts från 3,4 till 3,1 procent under samma period. Skåne läns öppna arbetslöshet på 4,9 procent har minskat med 0,1 procent jämfört med juni 2017. Andelen i program har minskat från 4,7 till 4,3 procent. Kävlinge kommuns statistik har minskat med 0,1 procentenheter från 2,5 till 2,4 procent. Kävlinges öppna arbetslöshet ligger fortsatt under både riket och Skåne län. Dock har andelen i program har ökat i Kävlinge, från 1,8 till 2,4 procent. Kävlinges ungdomsarbetslöshet på 4,7 procent (18-24 år) har ökat sen juni 2017 med 0,2 procent. Ungdomsarbetslösheten ligger över nivån för riket. Arbetslösheten för unga i Skåne ligger fortsatt högre på 5,5 procent. Även andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har ökat från 4,5 procent i juni 2017 till 6,3 procent i juni 17
. Räknat i antal så var 59 (57) ungdomar arbetslösa och 79 (56) ungdomar i program vid utgången av juni månad, antal inom parantes avser antal i juni 2017. Arbetslösheten för utrikes födda i Kävlinge ligger på betydligt högre nivåer men öppet arbetslösa har minskat från förra halvårsskiftet, från 9,0 till 7,4 procent. Antalet personer i program har dock ökat från 5,6 till 7,9 procent. Jämfört med riket och Skåne ligger Kävlinge på lägre nivåer. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshet i procent, 16 64 år Juni 2017 Juni Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 2,5 5,0 3,8 2,4 4,9 3,7 I program med aktivitetsstöd 1,8 4,7 3,4 2,4 4,3 3,1 Totalt 4,3 9,7 7,2 4,4 9,2 6,8 Ungdomsarbetslöshet i procent, 18 24 år Juni 2017 Juni Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 4,5 5,4 4,5 4,7 5,5 4,2 I program med aktivitetsstöd 4,5 8,9 5,4 6,3 6,7 4,4 Totalt 9,0 14,3 9,9 11,1 12,2 8,6 Arbetslöshet i procent, 16 64 år, endast utrikesfödda Juni 2017 Juni Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 9,0 13,4 11,7 7,4 12,6 10,4 I program med aktivitetsstöd 5,6 12,4 10,0 7,9 11,7 9,6 Totalt 14,6 25,9 21,7 15,2 24,3 20,0 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Känslighetsanalys +/- mkr 1 kronor förändring i utdebitering 75,1 Löneförändring med 1 procent 7,1 Generell prisförändring med 1 procent 5,7 10 heltidstjänster 4,7 Upplåning 10 mkr 0,1 Befolkningsförändring, 1 person 0-0,4 Nettokostnadsförändring med 1 procent 14,5 18
Planeringsförutsättningar Ekonomiprocessen Valåret innebär att budgeten och skattesatsen beslutas i kommunfullmäktige i november. Kommunstyrelsen fattar beslut om budget 2019 i juni. I avvaktan på beslut i kommunfullmäktige arbetar nämnderna utifrån kommunstyrelsens beslut. De år det inte är valår fattar kommunfullmäktige beslut om budgeten och skattesatsen i juni. Detta för att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år. De nya nämnderna fattar beslut om sina nämndsbudgetar senast den 28 februari 2019. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Ekonomiåret Januari arbetet inleds när förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar budgetförutsättningar. Februari Mars/april Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier samt partiföreträdare genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer, partiföreträdare samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Ekonomiåret fortsättning April Maj Juni Juli September Oktober November Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen samverkar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har samverkat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Sektorschef ansvarar för att det upprättas verksamhetsplaner inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha behandlat sina budgetar inom ramen för samverkan. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut Beslut i kommunstyrelsen: Ta fram förslag på avtalssamverkan inom nuvarande Gemensamma nämndsamarbeten Ta fram förslag på tillsynssamarbete inom 5 Yes. Ta fram förslag på hur kommunen kan stimulera till byggande av trygghetsboende. Ta fram en strategi för kommunens hållbarhetsarbete avseende miljöpåverkan. Utreda ändamålsenlighet, kvalitet och effektivitet i kommunens vuxenutbildning. Beslut i kommunfullmäktige: Förebyggande åtgärder. Utreda hur ett uppsökande arbete som även omfattar kvällar och helger kan utformas i Kävlinge kommun för att möjliggöra tidig upptäckt och därmed tidiga insatser för målgruppen 19
ungdomar och unga vuxna. Syftet med tidig upptäckt och tidiga insatser är att förebygga ohälsa och ogynnsam social utveckling. I uppdraget ingår att identifiera och utveckla metoder effektiva och flexibla arbetssätt Miljöfokus. Ta fram en strategi för kommunens hållbarhetsarbete avseende miljöpåverkan. Samverkan. Att inleda ett arbete för att hitta samarbetsformer och samarbetspartner inom de delar av VA verksamheten som inte handlar om dricksvattenförsörjning och presentera handlingsalternativen för kommunstyrelsen. Vuxenutbildning. Utreda ändamålsenligt, kvalitet och effektivitet i kommunens vuxenutbildning. Etableringslån. Utreda hur ett etableringslån kan införas. Utredningen ska innefatta både tiden från ankomst till inskrivning hos arbetsförmedling samt tiden från inskrivning tills att etableringsstödet kommer. Utredningen ska innehålla såväl ekonomisk som övergripande konsekvensanalys. Motprestation. Att utreda och ta fram förslag på motprestationspolicy för att få utbetalt försörjningsstöd i Kävlinge kommun. Översyn föreningsbidragen. Att göra en översyn av föreningsbidraget i kommunen med syfte att få ett rättvist och ökat bidrag till föreningarna. 20
Driftramar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar. Den genomsnittliga priskompensationen ligger på 1,1 procent. Driftramarna har under hösten omfördelats enligt den nya organisationen som gäller från och med 2019. Kommunstyrelsen, mkr 2019, exkl resultatöverföring 95,3 Priskompensation 0,3 Priskompensation Räddningstjänsten Syd 0,4 Kompetensutveckling ledarskap 0,5 It nätverksutbyggnad 0,8 Ta löner 1,3 Ram 2019 97,6 Lönekompensation, centralt Teknisk nämnd, mkr 2019 38,7 Priskompensation 0,3 Befolkningskompensation 0,4 Asfalteringsarbete (återlagt kapitalkostnader avseende 5,0 mkr investeringsvolym) 0,4 Ta löner 0,1 Ram 2019 39,9 Lönekompensation, centralt Kapitalkostnader infrastruktur, centralt 0,9 Miljö- och byggnadsnämnden, mkr 2019 4,6 Priskompensation Ta löner Ram 2019 4,6 Lönekompensation, centralt Bildningsnämnden, mkr 2019 898,2 Priskompensation 2,6 Befolkningskompensation 1,1 Avgår: Ackumulerade lokalkostnader befolkningskompensation 1,5 Kompensation moduler under byggtid 3,0 Gymnasiekostnader 10,3 Ta-löner 3,6 Ram 914,3 Lönekompensation, centralt Befolkningskompensation bistånd, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, centralt Socialnämnden, mkr ekonomiskt 1,4 2,0 2019 412,7 Priskompensation 1,6 Befolkningskompensation 4,8 Ta-löner 6,7 Ram 2019 425,8 Lönekompensation, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, centralt 3,2 LSS boende, centralt 2,0 Köp av korttidsplatser hemvård, centralt 4,0 21
Ny organisation 2019 Driftramarna har under hösten omfördelats enligt den nya organisationen som gäller från och med 2019. Pris-, löne- och befolkningskompensation har fördelats till de nya nämnderna via respektive verksamhetsområde. Ks Tn Alfn Mbn Bmn Bn Un Sn On Ram 2019 97,6 39,9 0 4,6 0 914,3 0 425,8 0 Samhällsbyggnad 38,9 38,9 Nämnd 0,7 0,7 OH-resurser 12,5 1,0 1,5 1,0 5,9 6,1 Byggnad och miljö 3,6 3,6 Kultur och fritid 58,6 58,6 Lärcentrum inkl gymnasium 190,2 190,2 Utbildning 659,5 659,5 Ifo 54,2 54,2 Omsorg 365,5 365,5 Ram 2019 148,4 0 305,2 0 3,6 0 659,5 0 365,5 Gränsgatan och Digital framtid 2,4 0,5 0,2 0,5 Ram 2019 150,8 0 305,7 0 3,6 0 659,7 0 366,0 Kommunövergripande planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar Befolkning 1 nov året före 2019 2020 2021 31 174 31 470 31 772 Po pålägg 39,2 % 39,2 % 39,2 % Internränta 1,98 % 1,83 % 1,83 % Lönekompensation 3,0 % 3,2 % 3,2 % Priskomp övrigt 1,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp personalkostnadsandel köpt verksamhet 1,5 % 3,0 % 3,0 % Priskomp måltidsservice 2,3 % 2,0 % 2,0 % Priskomp internhyror 0,5 % 2,0 % 2,0 % Priskomp it 1,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp entreprenad park Uppräkning gymnasieverksamhet 1,0 % 1,0 % 1,0 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Nyckeltal, årlig förändring i procent 2017 2019 2020 2021 BNP 2,7 2,9 2,1 1,4 1,6 KPI 1,8 2,1 2,7 2,8 2,8 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 2,5 3,2 3,2 3,4 3,5 2,1 2,0 0,3 0,3 0,2 Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag 2019 2020 2021 Skatteintäkter, mkr 1 388,3 1 434,1 1 490,1 Skatteintäkter, kr/invånare Inkomstutjämningsbidrag, mkr Inkomstutjämningsbidrag, kr/invånare 44 270 45 056 45 665 148,4 162,5 195,8 4 733 5 104 6 000 Kostnadsutjämning, mkr 16,3 19,6 33,8 Kostnadsutjämning, kr/invånare 520 614 1 036 Regleringsavgift, mkr 13,8 22,1 20,1 Regleringsavgift, kr/invånare 440 693 617 LSS utjämning 48,5 49,2 50,5 LSS utjämning, kr/invånare 1 547 1 547 1 547 Fastighetsavgift, mkr 62,4 62,4 62,1 Fastighetsavgift, kr/invånare 1 991 1 961 1 913 Skatteunderlagsprognos årlig förändring i procent 2017 2019 2020 2021 SKL, okt 4,5 3,6 3,4 3,3 3,8 propositionen, april 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 22
Attraktiv arbetsgivare Vi ska bli Skånes bästa boendekommun. För att nå dit så vill vi attrahera, utveckla och behålla medarbetare som vill vara med och skapa en bättre vardag för alla i vår kommun. De goda resultaten, en bra stämning och möjligheterna att utvecklas är några av anledningarna till att våra medarbetare trivs så bra hos oss. 23
Nyckeltal 2016 2017 Visionsvärde 2022 HME, motivation 82 83 83 HME, ledarskap 80 79 83 HME, styrning 85 84 84 Personalomsättning, % 11,5 11,0 8,0 Frisknärvaro, % 56,4 56,6 65,0 Sjukfrånvaro, total 6,4 6,6 4,9 Sjukfrånvaro, <15 dagar 2,9 2,9 2,5 Sjukfrånvarodagar per medarbetare 26,4 27,1 20,1 PEPP är ett samarbete mellan Burlöv, Kävlinge och Lomma kommuner som sträcker sig från 1 november 2017 till 31 oktober 2019. Kommunerna har beviljats 16 miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att driva projektet. Projektet har genomfört flera kartläggningar för att i nästa fas erbjuda olika aktiviteter som ska bidra till att både medarbetare och chefer mår bra och utvecklas. 24
Finansiell analys Kävlinge kommun budgeterar för 2019 ett positivt resultat med 21,3 mkr. Resultatet 2017 uppgick till 15,9 mkr. I samband med prognosen per siste september prognostiserades ett positivt resultat på 88,6 mkr. Prognosen inkluderar en realisationsvinst på 75,0 mkr. Investeringsvolymen uppgår 2019 till 223,4 mkr. Den budgeterade investeringsvolymen under perioden 2019-2021 uppgår till 449,2 mkr. Kommunen befinner sig just nu i en investeringsintensiv fas som till stor del beror på investeringar i fastigheter och anläggningar till följd av befolkningstillväxt och förnyelsebehov. Självfinansieringsgraden på investeringarna budgeteras 2019 till 31 procent. Detta innebär att investeringarna inte förväntas kunna finansieras med skatteintäkter. Följden kommer att bli ett upplåningsbehov till följd minskad likviditet. I takt med att kommunens fastigheter avyttras till KKL Fastigheter AB kommer investeringar kopplade till de aktuella fastigheterna att flyttas med. Detta påverkar planperiodens investeringsvolym för kommunen. Årets resultat, mkr Prognos 2019 2020 2021 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 Modell för finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet, risk och kontroll utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Kävlinge kommun har fyra finansiella indikatorer för att följa upp god ekonomisk hushållning och effektivt resursutnyttjande. Dessa stäms av i den finansiella analysen. De kommenteras även i nästa avsnitt Finansiella indikatorer och balanskravsutredning. Resultat Kapacitet Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 30 september till 100 procent. 2019 innebär att relationstalet hamnar på 99 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska inte överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos - budget 2021 budgeteras nyckeltalet till 99 procent. Nettokostnadsandel av skatteintäkter årligen, mål 98 procent Prognos 2019 2020 2021 100 100 99 99 99 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2019 beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 572,6 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunal ekonomiska utjämningen uppgår till 5 procent. Avskrivningarna har i budget 2019 beräknats till 49,0 mkr. Under -2019 25
kommer stora delar av kommunens fastighetsbestånd att avyttras till KKL Fastigheter AB. Detta gör att avskrivningarna minskar och ersätts av hyreskostnader. Årlig förändring i procent Skattein täkter Netto kostnad Prognos 2019 2020 2021 4 3 5 4 6 5 3 5 5 5 Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2019 till 223,4 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 30 september prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 168,4 mkr. Under perioden 2019-2021 budgeteras investeringarna till 449,2 mkr. Investeringar, mkr Prognos 2019 2020 2021 235,7 168,4 223,4 119,0 106,8 Delar av investeringsbudget 2019, mkr Barsebäck strandbad 20,0 Gatuexploatering 20,0 Exploatering VA 10,0 Gator och torg 9,0 VA-ledningar 9,0 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2019 till 31 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 86 procent. Den stora investeringsvolymen 2019-2021 gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent trots att fastighetsrelaterade investeringar succesivt flyttas till KKL Fastigheter AB. Självfinansieringsgrad Prognos 2019 2020 2021 31 86 31 47 70 Risk och kontroll Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2019 uppgår till 75 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2019 på 48 procent. Soliditet i procent Prognos 2019 2020 2021 Soliditet 71 74 75 75 76 Tillgångs föränd ring Föränd ring av eget kapital Soliditet inkl ansvars förbind else 1 8 5 1 2 1 1 5 1 3 42 46 48 49 50 Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden 2019-2021 att uppstå ett behov av kapital. Kommunens försäljning av fastigheter till KKL Fastigheter AB kommer att innebära ett kapitaltillskott för kommunen. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto, mkr Prognos 2019 2020 2021 7,0 83,8* 6,5 7,5 8,0 * Inkluderar realisationsvinst på 75,0 mkr. 26
Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2017 till 211,4 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 30 september uppgick likviditeten till 183,5 mkr. Försäljningen av kommunens fastigheter till KKL Fastigheter AB påbörjas under och fortsätter under 2019. Under beräknas fastighetsförsäljningen ge ett likviditetstillskott på 80,0 mkr och under 2019 280,0 mkr. Under hösten amorteras den kortfristiga upplåningen på 100,0 mkr som kommun haft som likviditetsförstärkning. Förändring av likviditet, mkr Prognos 2019 2020 2021 168,2 124,3 117,4 73,1 42,1 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS17 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2017 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2017 till 536,9 mkr. Pensioner Prognos 2019 Ansvarsförbindelse 448,1 442,5 Förändring ansvarsförbindelse 1,5 5,7 27
Finansiella indikatorer och balanskravsutredning Avstämning finansiella indikatorer Nettokostnadsnivån i budget 2019 gör att indikatorn Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte uppnås. Under perioden helårsprognos planåret 2021 uppgår nyckeltalet till 99 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Indikator: Nettokostnadsandel av skatteintäkterna under en rullande fyraårsperiod (helårsprognos budget 2021) Acceptabelt värde Rullande period 2019 98 % 99 % 99 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Då finns förutsättningar att egenfinansiera investeringar. Relationstalet uppgår i budget 2019 till 99 procent. Under perioden bokslut 2016 budgetåret 2019 uppgår nyckeltalet till 99 procent. Indikator: Verksamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå Acceptabelt värde Rullande period 2019 0 mkr 0 mkr avvikelser Årets resultat, mkr Prognos 2019 2020 2021 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 Under 2019 planeras inga besparingar. De nämnder som visar underskott i helårsprognosen per siste september förväntas vara i ekonomisk balans 2019. Verksamheten kompenseras för pris och löneökningar. Intern kontroll Den interna kontrollen baseras på det reglemente som antogs 2012. Kontrollpunkterna baseras på risk- och väsentlighetsanalyser som görs av kommunstyrelsen och nämnderna. Kontrolluppdrag för 2019 beslutas av nämnderna i september. Beslut om handlingsplan för 2019 fattas i kommunstyrelsen i januari 2019. Indikator: Skattesats Acceptabelt värde Rullande period 2019 18,51 18,51 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 587,4 mkr för budgetåret 2019. Det är en ökning med 79,7 mkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 69,7 mkr mellan helårsprognos och budget 2019. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 29,20 kr. Detta har under åren 2002-2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,95 kr lägre än genomsnittet i Skåne län och 3,71 kr lägre än genomsnittet i riket. 28
Indikator: Investeringsvolym maximalt 10 % av skatter och bidrag under en rullande 10 årsperiod (bokslut 2010 budget 2019) Acceptabelt värde Rullande period 2019 10 % 9 % 14 % Relationstalet uppgår i budget 2019 till 14 procent. Under perioden bokslut 2010 budgetåret 2019 uppgår nyckeltalet till 9 procent. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Årets budgeterade resultat för 2019 innebär att balanskravet kommer att uppnås. Kävlinge kommun har inte något negativt resultat att återställa sedan tidigare år. Balanskrav, mkr 2019 2020 2021 Årets resultat 21,3 16,2 33,0 Realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning Realisationsförluster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning Orealiserade vinster och förluster i värdepapper Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,3 16,2 33,0 Balanskravsresultat 21,3 16,2 33,0 Löddeåns mynning 29
Räkenskapsmaterial Resultaträkning mkr Bokslut 2017 1) Prognos 2019 2) 2020 2021 Verksamhetens nettokostnader 1 395,8 1 443,6 1 447,4 1 523,6 1 607,0 1 684,6 Avskrivningar 58,4 64,7 55,5 49,0 39,7 42,2 Verksamhetens nettokostnader 1 454,2 1 508,3 1 502,9 1 572,6 1 646,7 1 726,8 Skatteintäkter 1 466,4 1 509,7 1 507,7 1 587,4 1 655,4 1 751,7 allmän kommunalskatt 2) 1 308,0 1 354,7 1 342,7 1 388,3 1 434,1 1 490,1 utjämning och bidrag 145,1 138,1 142,7 178,5 199,1 227,0 eftersläpningsavgift 4,9 22,7 LSS utjämning 43,5 44,0 44,1 48,5 49,2 50,5 fastighetsavgift 56,8 61,0 60,1 62,4 62,4 62,4 Välfärdsmiljarder BP 17, flyktingvariabler 6,3 6,6 4,0 Verksamhetens resultat 12,2 1,4 4,8 14,8 8,7 25,0 Finansiella intäkter 6,1 7,0 84,3 6,5 7,5 8,0 pensionsfond 3,7 5,0 3,5 4,0 4,5 5,0 övriga finansiella intäkter 2,4 2,0 5,8 2,5 3,0 3,0 Realisationsvinst 75,0 Finansiella kostnader 2,4 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,9 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 Balansbudget mkr Tillgångar Bokslut 2017 1) Prognos 2019 2) 2020 2021 Anläggningstillgångar 896,3 1 127,0 929,2 823,6 902,9 967,4 Omsättningstillgångar 706,2 434,6 660,4 781,8 713,2 676,1 Summa tillgångar 1 602,4 1 561,5 1 589,6 1 605,4 1 616,1 1 643,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 088,7 1 101,7 1 177,4 1 198,7 1 214,9 1 247,9 eget kapital 1 072,8 1 093,3 1 088,7 1 177,4 1 198,7 1 214,9 årets resultat 15,9 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 Avsättningar 78,8 61,0 77,3 71,8 66,3 60,8 avsättningar för pensioner 26,7 23,5 26,2 25,7 25,2 24,7 övriga avsättningar 52,1 37,4 51,1 46,1 41,1 36,1 Skulder 434,9 398,8 334,9 334,9 334,9 334,9 kortfristiga skulder 48,7 360,3 286,2 286,2 286,2 286,2 långfristiga skulder 386,2 38,5 48,7 48,7 48,7 48,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 602,4 1 561,5 1 589,6 1 605,4 1 616,1 1 643,6 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 18:37 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 30
Kassaflödesbudget mkr Löpande verksamhet Bokslut 2017 1) Prognos 2019 2) 2020 2021 Årets resultat 15,9 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 Justering för avskrivningar 58,4 64,7 55,5 49,0 39,7 42,2 Justering för ianspråktagna avsättningar 17,2 0,5 0,5 0,5 0,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 12,9 100,0 350,0 104,4 72,5 243,6 419,8 55,4 74,7 Förändring kortfristiga fordringar 8,5-5,0 78,5 4,0 4,5 5,0 Förändring av kortfristiga skulder 25,9 100,0 Kassaflöde från löpande verksamhet 121,9 67,5 65,1 415,8 50,9 69,7 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar 123,1 235,7 168,4 223,4 119,0 106,8 Kassaflöde från investeringsverksamhet 123,1 235,7 168,4 223,4 119,0 106,8 Finansieringsverksamhet Förändring av finansiella anläggningstillgångar och långfristiga skulder 9,1 20,0 70,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 9,1 20,0 70,0 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,5 1,0 5,0 5,0 5,0 Årets kassaflöde 7,4 168,2 124,3 117,4 73,1 42,1 Likvida medel vid årets början 204,0 Likvida medel vid periodens slut 211,4 Förändring av likvida medel 7,4 168,2 124,3 117,4 73,1 42,1 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 18:37 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. Järavallen 31
Driftbudget mkr Nämnd Bokslut 2017 1) Prognos Kommunstyrelse tom 92,5 97,8 94,8 2019 2) 2020 2021 Kommunstyrelsen from 2019 0,6 150,8 152,0 153,7 It enheten 0 0 0 0 0 0 Valnämnd 0,2 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Revision 1,5 1,5 1,3 1,6 1,6 1,7 Överförmyndarnämnd 1,5 1,8 2,0 1,8 1,8 1,8 Teknisk nämnd tom 37,0 38,8 38,8 Arbetsliv och fritidsnämnd from 2019 305,7 318,6 327,6 Miljö och byggnadsnämnd tom 5,1 4,3 4,3 Byggnads och miljönämnd from 2019 3,6 3,6 3,6 Bildningsnämnd tom 850,6 912,2 917,1 Utbildningsnämnd from 2019 659,7 658,7 667,4 Socialnämnd tom 444,8 420,5 423,2 Omsorgsnämnd from 2019 366,0 372,5 381,6 Övrig verksamhet Kompensation löner 13,6 8,2 32,0 56,2 80,4 Kompensation prisökning 10,5 21,0 Befolkningskomp ekonomiskt bistånd 1,4 1,7 2,0 ½ årseffekt befolkning utbildningsnämnd 6,0 0,6 4,1 3,7 Nytt driftsavtal baden 1,4 1,4 1,4 ½ årseffekt befolkning omsorgsnämnd 0,5 3,2 4,8 4,9 Reserv lokalkostnader omsorgsnämnd centralt 0,3 0,3 4,0 4,0 4,0 Lokaler utbildningsnämnd skola/förskola 0,9 0,9 5,7 10,7 Bad- och idrottsanläggningar 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 Lokaler socialtjänsten 2,0 2,0 6,0 13,0 Övriga lokaler 1,0 1,0 3,7 Komponentutbyte gatuunderhåll 2,6 2,1 1,7 1,3 Barsebäcks strandbad 0,5 1,0 1,0 Nya torget Kävlinge 0,1 Kävlingeån, kapitalkostnad 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Stationsstaden, infrastruktur 0,2 0,2 0,8 1,0 1,0 Lommabanan, infrastruktur egen investering 0,2 0,2 0,1 0,2 0,6 GC-väg 108:an, medfinansiering 0,7 0,7 0,7 Lommabanan, medfinansiering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Elbilar exklusive elladdare 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 Digitalisering 1,3 1,3 Kommunstyrelsen till förfogande 0,8 5,1 5,1 13,0 11,0 10,0 EKB Verksamhetens finansiella poster Förändring arbetsgivaravgifter 2,0 2,5 2,1 2,1 2,1 2,1 Avslut exploatering Östra Gryet 11,6 Avslut exploatering Furunäs 6,0 Avsättning Lommabanan 17,0 Nedskrivning, realisationsvinst o återsökt moms 5,8 7,7 Pensionskostnad, ansvarsförbindelsen 34,0 28,1 32,0 30,9 36,7 40,0 Internränteeffekt fastigheter 25,7 36,3 36,3 Övriga kostnader 0,7 0,5 Avgår kapitalkostnader 71,0 84,0 72,0 85,2 85,9 89,5 Finansverksamhet Avskrivningar 58,4 64,7 55,5 49,0 39,7 42,2 Skatteintäkter 2) 1 466,4 1 509,7 1 507,7 1 587,4 1 655,4 1 751,7 Finansiella intäkter 6,1 7,0 84,3 6,5 7,5 8,0 Finansiella kostnader 2,4 0,5 Årets resultat 15,9 8,4 88,6 21,3 16,2 33,0 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 18:37 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 32
Investeringsbudget mkr Bokslut 2017 2019 2020 2021 Kommunstyrelsen tom Ärende- och dokumenthantering, e-arkivering 0,1 0,2 IT-investeringar administration 2,2 0,5 IT-infrastruktur 0,5 1,0 Ks ospecificerad 14,2 Digitalisering 3,0 Digitala skyltar 2,8 IT-investeringar skola 0,4 0,5 Nätverksutbyggnad 2,0 Utveckling beslutstödssystem 0,5 Bilden av Kävlinge, diverse åtgärder 0,5 Rivning Rangering 2,0 Rivning Löddeköpinge 12:53 0,3 Summa kommunstyrelsen 5,2 25,5 Kommunstyrelsen from 2019 Kommunstyrelsens ordinarie verksamhet Ks ospecificerad 10,0 10,0 10,0 Barsebäck strandbad 20,0 15,0 12,0 Digitalisering 7,0 7,0 7,0 Teknik nya arbetssätt 0,4 Summa kommunstyrelsens ordinarie verksamhet 37,4 32,0 29,0 Samhällsbyggnad Lackalänga förskola 25,3 Etablering/avveckling moduler 2,0 Utbyte fastighetskomp/underhåll 4,5 Verksamhetsanpassning fastigheter 4,0 Upprustning utemiljöer generellt 2,0 Energioptimering diverse projekt 3,0 Återställning moduler Tolvåkers förskola 1,5 Tolvåkers förskola 45,0 Trafikreglering 1,5 1,5 1,5 Komponentutbyte asfalt 5,0 5,0 5,0 Gång- och cykelvägar 3,0 4,0 4,0 Rekreationsstråk Kävlingeån/åtgärder ån 2,5 Gator och torg 9,0 9,0 9,0 Gång-cykelväg utmed 108:an 0,5 Högalidsskogen 1,9 Lommabanan 11,8 6,2 0,4 Belysning, styrning 0,5 Belysning, uppgradering 0,5 1,0 1,0 33
mkr VA Bokslut 2017 2019 2020 2021 Pumpstationer ombyggnad 1,0 1,0 1,0 Fordon 0,5 0,5 VA-ledningar, avser komponentutbyte 8,0 9,0 10,0 ARV Process 2,0 3,0 Byggnader ARV 0,2 0,2 0,2 Va data, kommunikation, säkerhet 0,1 0,1 0,1 Summa samhällsbyggnad 135,4 37,5 35,2 VA investeringar avseende exploateringsprojekt exploatering 10,0 10,0 10,0 Summa VA investeringar avseende exploateringsprojekt Gatuinvesteringar avseende exploateringsprojekt 10,0 10,0 10,0 expolatering 20,0 20,0 20,0 Summa 20,0 20,0 20,0 Summa kommunstyrelsen 202,8 99,5 94,2 Arbetslivs- och fritidsnämnden from 2019 Reinvesteringar fritid/kultur 0,3 0,3 0,3 Ny plattform, bibliotekssystem 0,1 Reinvestering/investering arbete och utbildning Konstgräs Högalid 2,8 Belysning konstgräs Högalid 0,4 Belysning gräsplan Högalid 0,4 Belysning konstgräs Tolvans IP 0,4 Spontanidrottsplats Hofterup e förslag 0,2 Summa arbetslivs- och fritidsnämnden 0,1 0,1 0,1 4,7 0,4 0,4 Miljö- och byggnadsnämnden tom Uppgradering Vision (It-system) 0,5 Summa Miljö- och byggnadsnämnden 0,5 Bildningsnämnden tom IT reinvestering Bildning 0,1 Reinvesteringar fritid/kultur 0,3 Lokalförsörjning förskola 1,9 IT-trådlösa nätverk BN 0,1 Reinvestering/investering förskola 0,1 0,1 34
mkr Bokslut 2017 2019 2020 2021 Reinvestering/investering skola 0,5 1,1 Arbetsmiljö Bildning 0,5 0,6 Idrottsanläggning 18,8 Inventarier Rinnebäck 0,3 Ny plattform, bibliotekssystem 0,1 Reinvestering/investering arbete och utbildning 0,1 Summa bildningsnämnden 21,8 2,8 Utbildningsnämnden from 2019 IT reinvestering Bildning 0,1 0,1 0,1 IT-trådlösa nätverk BN 0,1 0,1 0,1 Reinvestering/investering förskola 0,1 0,1 0,1 Reinvestering/investering skola 1,1 1,1 1,1 Arbetsmiljö Bildning 0,6 0,6 0,6 Inventarier Tolvåker fsk 4,0 2,0 Inventarier Söderpark skola 2,0 2,0 Ny förskola Kävlinge 2019/2020 2,5 Ny F-6 skola Kävlinge 4,0 1,0 Tolvåker förskola 3,7 Lackalänga förskola 2,3 Summa utbildningsnämnden 7,9 14,4 7,0 Socialnämnden tom Hemvården Välfärdsteknologi 0,1 0,8 Ny dagverksamhet, inventarier 0,5 Trygghetslarm byte till digital 0,2 Hjälpmedel särskilt boende 0,3 0,3 Möbler och miljö 0,4 0,6 Säkerhet, lås och förvaring 1,0 LSS och socialpsykiatrin Inventarier nytt LSS-boende 0,6 Hjälpmedel 0,1 0,3 Möbler och miljö 0,6 0,6 Måltidsservice Skönadal 0,3 Inventarier 0,2 1,1 Summa socialnämnden 1,9 5,9 Omsorgsnämnden from 2019 Hemvården Välfärdsteknologi 0,7 0,7 0,7 Ny dagverksamhet, inventarier 0,5 Trygghetslarm byte till digital 0,1 0,1 0,1 Nytt särskilt boende 0,5 Hjälpmedel särskilt boende 0,3 0,3 0,3 Möbler och miljö 0,6 0,6 0,6 Säkerhet, lås och förvaring 0,4 35
mkr LSS och socialpsykiatrin Bokslut 2017 2019 2020 2021 Inventarier nytt LSS-boende 0,6 0,6 Hjälpmedel 0,3 0,3 0,3 Möbler och miljö 0,5 0,5 0,5 Måltidsservice Inventarier 0,4 0,4 0,4 Summa omsorgsnämnden 4,8 2,8 3,4 Övriga nämnder It-investeringar administration 2,3 7,3 3,2 1,8 1,8 Summa övriga nämnder 2,3 7,3 3,2 1,8 1,8 Investeringar totalt 123,1 235,7 223,4 119,0 106,8 I samband med beslut om exploateringsprojekt i kommunfullmäktige görs uppdelning per projekt. Fördelning har gjorts till nya nämnder från och med 2019. I takt med överlåtelse av fastigheter till KKL Fastigheter AB medföljer beslutade investeringar till bolaget. 36
Direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Kapitalförvaltning Attraktiv kuststräcka Projektplan fas 2 service och tillgänglighet Kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset Busstrafik Hofterup- Dösjebro Mikroplaster i kommunal verksamhet Utreda nuvarande kapitalförvaltning kopplad till framtida kostnad och utbetalning av pensioner. Kommundirektören får i uppdrag att utreda alternativen för att skapa en attraktiv och tillgänglig kuststräcka med bad och promenad- och cykelstråk. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram en projektplan med utvecklingsinsatser för fas 2 av kommunens satsning på service och tillgänglighet. Processkartläggning läggas in här. Kommunstyrelsen får vidare i uppdrag att ta fram förslag till förstärkning av de lokala kollektiva kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset. Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att etablera en trafiklinje mellan Hofterup-Dösjebro med tidtabell anpassad till resmönster och tågtider. Utredningen ska innehålla ekonomisk konsekvensanalys, alternativa linjedragningar baserat på resmönster samt möjlighet till samarbetsformer. Kommundirektören får i uppdrag att kartlägga förekomsten av mikroplaster i kommunens verksamheter, samt redovisa förslag på hur kommunens verksamheter kan minska spridningen av dessa. Victoria Galbe 2019-04-30 Mats Rosén - 12-31 Pärnilla Ahnfors Fredric Palm Fredric Palm Fredric Palm - 12-31 - 12-31 - 12-31 - 12-31 Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/198 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 45/2016:5 Diarienummer: Ks 2016/177 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutsinstans: Ks 87/2015 Diarienummer: Ks 2015/229 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/217 Beslutsinstans: Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/218 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/219 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: 37
Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Möjlighet att dra tillbaka detaljplan Översyn av ekonomiska styrprinciper för nämnder Digital kommunikationsstrategi Ta fram förslag på tillsynssamarbete inom 5 Yes Kommundirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna att dra tillbaka detaljplaner i enlighet med tankegångarna kring ett liknande förslag i Attefallsutredningen. Utredningen ska inkludera möjlighets, ekonomisk samt resursanalys. Kommundirektören får i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiska styrprinciperna för att tydliggöra incitamenten för nämnderna att effektivisera och därmed självfinansiera satsningar inom ramen. Kommunikationschefen får i uppdrag att utifrån utredningen och idéförslaget på en digital kommunikationsstrategi ta fram en konkret handlingsplan med tidssatta aktiviteter och tydliga KPFI:er (mätpunkter). Kommunkansliet får i uppdrag att se över regelverket för priset för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet. Extern konsult anlitas. Fredric Palm Victoria Galbe Mikael Persson Björn Andersson Mats Svedberg Mikael Persson - 12-31 2019-03-31-12-31 Pris för att motverka våld, rasism, nazism och främlingsfientlighet - 12-31 Ta fram förslag på avtalssamverkan inom nuvarande Gemensamma nämndsamarbeten - 12-31 2019-06-30 Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/220 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/224 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 8/2017 Diarienummer: Ks 2017/38 Beslutsinstans: Ks Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 11/2017 Diarienummer: Ks 2017/88 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutsinstans: Ks 94/ Diarienummer: Ks /231 Beslut i Kf i november Beslutsinstans: Ks 94/ Diarienummer: Ks /231 Beslut i Kf i november 38
Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Ta fram förslag hur kommunen kan stimulera till byggande av trygghetsboende Nytt direktiv 1 Markanvisningar, ägardirektiv, mm. Ta fram en strategi för kommunens hållbarhetsarbete avseende miljöpåverkan. Fredric Palm - 12-31 Beslutsinstans: Ks 94/ Diarienummer: Ks /231 Beslut i Kf i november Arbetsliv- och fritidsnämnd Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Nytt föreningsarrangemang Nytt direktiv 2 Utbildningsnämnd Utreda ändamålsenlighet, kvalitet och effektivitet i kommunens vuxenutbildning. Anneli Nilsson Kommundirektören får i uppdrag att i samverkan med föreningarna utreda och ta fram förslag på föreningsarrangemang som sammanför och lyfter fram goda exempel ur föreningslivet. Utredningen och förslaget ska ses som komplement till föreningsstrategin. - 12-31 Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/221 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Träningssärskola Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta upp träningssärskola i Kävlinge kommun. Barbro Börjesson - 10-31 Beslutades vid: Kf 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/217 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: 39
Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge kommun 046-73 90 00 kontakt@kavlinge.se www.kavlinge se 40