Icke-medicinska behandlingsinsatser. Allmänt om förhållningssätt. AD/HD-symtom uppträder:

Relevanta dokument
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Om autism information för föräldrar

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Neuropsykiatri i förskolan

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Barn och ungdomar med adhd

Om autism information för föräldrar

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Inledning

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

Banta med Börje del 4 VILA

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Vardagsfärdigheter hos vuxna

SUNT. datoranvändande

Utveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet

Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Psykiatriska specialiteter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Behandlingsguide Sov gott!

Anna förmår inte gå i skolan

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Lindrig utvecklingsstörning

Tips från forskaren Sömn

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

-Stöd för styrning och ledning

Sömnhjälpen.

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Transkript:

Icke-medicinska behandlingsinsatser bemötande, förhållningssätt hälsosam livsstil (kost, motion, sömn etc) hjälp i vardagen (kognitiva hjälpmedel) utbildning om AD/HD (psykopedagogik) insatser i skolan och på arbetsplatsen föräldrastödsprogram (för barn) färdighetsträning i olika former psykoterapier (ungdomar/vuxna) Multimodal hjälp är när dessa insatser kombineras Mer sällan: Under strukturerade förhållanden AD/HD-symtom uppträder: I nya, intressanta situationer När personen är engagerad i något Under en-till-en situtioner Vid vuxenmedverkan/tillsyn Vid frekventa, direkta belöningar Oftare: Under ostrukturerade förhållanden Under repetitiva aktiviteter När personen upplever situationen som tråkig Vid många störmoment Vid minimal tillsyn Vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål Allmänt om förhållningssätt Göra tillvaron/relationen tydlig och förutsägbar, med ordning och struktur, i princip ersätta inre svag struktur med en yttre Viktigt med skriftlig information. Gärna via mail om det finns. Vid planerat möte: Förberedande informationen. Vem man ska träffa, vad som kommer att tas upp på mötet och vad som ska hända och i vilken ordning saker och ting ska ske. Genomföra mötet exakt på det sätt man planerat eller kommit överens om. Efter mötet skriftlig information om det som den enskilde behöver komma ihåg. Förhållningssättet bör vara konkret, rakt, praktiskt och icke-tolkande Enkelt och rakt språk, inga ironier, metaforer etc Struktur i tillvaron. Det är en bra hjälp att ha struktur i och rutiner för vardagliga aktiviteter. Sömn. Ge sömnhygieniska råd om att: varva ner före sänggåendet, avstå från drycker med koffein, framför allt under senare hälften av dygnet, avstå från att äta sent, inte ta tupplurar under dagen, ha ett mörkt och svalt sovrum etc. Mat. Ge råd om bl.a. regelbundna matvanor med väl sammansatt kost samt att minska intag av sockerinnehållande matvaror såsom läsk, kakor, bakelser och godis. Motion. Regelbunden fysisk träning. Rökning, alkohol och droger. Kartlägg och ge råd om att minska alkoholkonsumtionen, avstå rökning. Drogfrihet. Stresshantering. Stöd patienten i att ta det lugnt. Avslappning, meditation, massage och varma bad kan minska spänning och ångest. Meta-analys resultat från flera originalartiklar räknas statistiskt tillsammans Omega 3 och 6 tillskott 1

Kognitiva hjälpmedel i vardagen Struktur i vardagen, tydliga vardagsrutiner Dagscheman/veckoscheman; t.ex. tvätt, betala räkningar, handla mat Bra kalender, adekvat klocka, metod för påminnelse, post-it-lappar etc Smartphone med appar Bra förvaringssystem, märkta lådor, hyllor, mappar för papper Hjälp och stöd i hemmet för vuxna med AD/HD Boendestödjare; arbetar med, inte åt, brukaren Hemtjänst Personlig assistent Kan få hjälp med: att städa och handla sortera post, hålla ordning på räkningar kontakt med myndigheter och sjukvård ekonomiskt stöd kontaktfamilj / avlastningsplats Patient- och anhörigutbildning (PsykoPedagogisk Intervention; PPI) Träff 1 Psykisk funktionsnedsättning, teorier om orsaker, symtom och prognos Träff 2 Behandlingsformer; medicinska, kognitiva, sociala och psykoterapeutiska Träff 3 Stress-/sårbarhetsmodellen, tidiga varningstecken, skyddande omständigheter och riskfaktorer Träff 4 Kost och motion, balans mellan aktivitet och vila, mindfulnessövning Träff 5 Information om patient- och anhörigföreningar, personligt ombud, vårdgrannar, ge tillgång till informationsmaterial Träff 6 Avslutning, sammanfattning och utvärdering 2

Möjliga insatser i skolan strukturerad skoldag, få störmoment korta arbetspass, matchade mot den egna förmågan tydliga och avgränsade arbetsuppgifter anpassning av kravnivån klara och lättförståeliga anvisningar hjälp att komma igång och få till ett avslut spännande och intresseväckande uppgifter hög lärarnärvaro korrekt förhållningssätt och bemötande från lärarna pedagogisk handledning för lärarna Kunskapsstöd, Socialstyrelsen, 2014, sidan 56 Två tänkbara scenarier: Barnet uppvisar problem i skolan Remiss landstinget Remiss resursteam Utredning med diagnos Hjälp i skolan erhålls endast när diagnos finns Utredning i skolmiljö, diagnos ställs ej, problembeskrivning görs Hjälp erhålls utifrån problembeskrivningen När detta ej fungerar, remiss landstinget, diagnos Psykologtidningen nr. 6, 2012, sid 10. Vad är känt om gemensamma nämnare hos föräldrastödsprogram som visats effektiva De tre delarna som ingår: 1) Ökad kommunikation med samspel, turtagning och lek 2) Bryta negativa spiraler ; dvs uppmärksamma det positiva, minska betoningen på det negativa. 3) Hjälp barnet med struktur och ordning; diskutera och kom överens om gemensamma regler försök att alltid hålla samma regler; ge konkreta och direkta besked; hitta alternativa lösningar Exempel på föräldrastödsprogram (AD/HD, uppförandestörning, trotssyndrom) Cope COmmunity Parent Education program Framtaget av Charles Cunningham, Kanada; 3-12 år respektive 13-18 år De otroliga åren (Parent training) Framtaget av Caroline Webster-Stratton, USA; 2-8 år Komet KOmmunikationsMETod Härstammar från Parent Management Training, PMT, USA; 3-9 år 3

Exempel på föräldrastödsprogram De otroliga åren (Parent training) Gruppträffar à 2,5 tim, 10-16 föräldrar, videosekvenser, får med sig hemläxor, träna genom rollspel Syftar till att minska barns negativa och trotsiga beteenden och öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier Öka barns sociala kompetens Öka samarbetet mellan föräldrar och skola Stimulera leken och kunna ge beröm Diskutera och kunna sätta gränser Lära barnets förstå konsekvenser av sina val Parent training enl C Webster-Stratton Ignorera negativa b. Kontinuitet och gränssättning Berömma - bryta negativa spiraler Stimulera lek o samspel Konsekvensinlärning och Time out Datorbaserade inlärningsprogram för träning av kognitionen, framför allt av arbetsminnet (exekutiva funktioner), ofta i formen av dataspel Ex: Robomemo och Minneslek NBM = no behavioral management LBM = low BM HBM = High BM 4

BEHANDLING AV AD/HD Relativ betydelse av biologiska respektive psykosociala orsaksförhållanden Biologiska orsaksförhållanden Psykosociala orsaksförhållanden utbildning, föräldrastöd, anpassad pedagogik, kognitiva hjälpmedel Läkemedelsbehandling Psykoterapeutisk behandling 5