Förskollärare Barnskötare Annan Utbildning

Relevanta dokument
Rapportering Tillsyn/ Inspektion

12/ ,82 0,85 1 4,67 4,8 13/ ,1 0,82 1 4,92 4,6 14/ ,82 1 4,82 5,0 15/ , ,6 1,41 4,25 5,64

Rapportering Tillsyn. Kottens förskola. Organisation. Allmänna förutsättningar. Piteå

Förskollärare Barnskötare Annan Utbildning

Förskollärare Barnskötare Annan Utbildning

Yttrande gällande ansökan om utökning av antalet förskole avdelningar vid Maskrosens fristående förskola i Rosvik

Förskollärare Barnskötare Utbildning 12/ ,7 0,5 3,2 5,3 13/ ,7 1,3 4,0 5,5 14/ ,7 1,4 4,1 5,4 15/ ,9 1,35 4,25 5,18

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitet på Sallerups förskolor

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kommentarer till kvalitetshjulet

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Rapport om tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Värmdö kommun 2015

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Presentation. Gagnef kommuns vision

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Skogsbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Ostronstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Furans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Plan mot kränkande behandling Högby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Nylunds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Rapportering Tillsyn Maskrosens förskola Rosvik 2016-05-10 Organisation Maskrosens förskola är ett personalkooperativ som startade 1993-08-01. Förskolan drivs som ekonomisk förening. Förskolechef är Renée Strand och ställföreträdare är Martina Gustavsson. Förskolechefen har gått rektorsutbildningen. Maskrosen är en förskoleavdelning som under verksamhetsåret haft 36-39 inskrivna barn varav 9 barn har varit 15h/ vecka. Maskrosens förskola har tillstånd att placera 25 barn i åldrarna 1-9. Förskola är öppen måndag -fredag kl.06.00 18.00 och har öppet under jul och hela sommaren. Förskolan följer Piteå kommuns taxa, förskole regler och kö. Förskolan tar inte ut några andra avgifter än maxtaxan. Allmänna förutsättningar Förskolechefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet och ansvarar för den inre organisationen. Styrelsen har administrativa och ekonomiska arbetsuppgifter t.ex. bokföring, ansvar för mat och städ samt ett arbetsgivaransvar. Styrelsemedlem och ställföreträdande förskolechef Martina Gustavsson har ansvar för genomförandet av arbetsmiljöarbetet. Personalens tystnadsplikt och anmälningsskyldighet till socialtjänsten försäkras genom att rutinerna som finns följs. Förskolan har ett låsbart dokumentskåp för handlingar. För att säkra kompetensförsörjningen har Maskrosens förskola har anmält till Luleå Tekniska Universitet att de gärna tar emot och handleder förskollärarstudenter. På detta sätt hoppas personalen få kontakt med blivande förskollärare och förhoppningsvis marknadsföra sin verksamhet för framtida rekryteringar. Förskolan tar även emot elever som går Barn och fritids programmet. Det finns även en etablerad kontakt finns också med arbetsförmedlingen. År Antal barn Förskollärare Barnskötare Annan Utbildning Totalt antal tjänster Barn/ årsarbetare 12/13 35-36 5,65-5,8 0,5 6,15-6,3 5,7 13/14 36 5,65 1 6,65 5,41 14/15 35 6,17 0,95 7,12 4,9 15/16 36-39 5,4 1,75 7,15 5-5,4

Arbetsmiljö Lokalen och miljön (både inne och ute)samt material är genomtänkt utformad för att passa alla barn. Material och miljö är tänkta att inspirera till lek och utforskande samt erbjuda barnen mångfald i skapande, utforskande och lärande. Miljön är även utformad för att kunna ge barnen både aktivitet samt lugnare stunder. För att kunna ge barnen en säker miljö som är hälsosam finns utarbetade rutiner som är förebyggande, systematiska och kontinuerliga. Personalens målsättning är att skapa en miljö som är anpassad efter barns behov och barnsäkerheten tas i beaktande vid upprättande och förändrande av miljöerna. En plan för giftfri förskola har upprättats under året med utgångspunkt i Piteå kommuns plan samt Naturskyddsföreningen råd. Maskrosens förskola använder sig av ett systematiskt arbetsmiljöarbete för både personal och barn. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kring barnens arbetsmiljö bedrivs av pedagogerna i samverkan med barnen, skyddsombud, arbetsmiljöansvarig samt förskolechef. Det förebyggande arbetet består bl.a. av barnskyddsrond, rutiner för tillbudsrapportering, kris- och olycksfallsplan, utflyktsplan och brandskyddsplan. Årlig enkät till personalen med inriktning mot arbetsmiljö samt årliga medarbetarsamtal. Planer finns för: Systematiskt brandskyddsarbete, utrymning uppdaterad 20160202. Brandövning genomförd 20151001. Krishantering, uppdaterad 20160104 Säkerhet vid utflykter, uppdaterad 20160122. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, upprättad 201510. Rutiner för hur man arbetar med tystnadsplikt, anmälningsplikt, utdrag ur belastningsregistret finns. Olyckfallsförsäkring finns tecknad hos Trygg Hansa Livsmedelsverkets egenkontrollprogram finns. Systematiska kvalitetsarbetet Genom ett års hjul systematiseras och synliggörs olika uppgifter som ska göras under året t.ex. upprättande av planer, utvärderingar. Utvärderingar genomförs vid flera tillfällen under året för att kvalitetsarbetet ska hållas levande och systematiskt. Personalen blir medveten om både sitt och verksamhetens uppdrag samt mål. Genom att kontinuerliga utvärderingar sker under hela läsåret blir den stora sammanfattande utvärderingen den 15 juni mer överskådlig och tillförlitlig. En analys sker då också kring hur arbetet fungerat och vilka åtgärder som ska vidtas under nästa läsår. Förskolechefen sammanställer det gångna läsårets kvalitet och resultat i en kvalitetsrapport som sedan redovisas för personalen. Personalen har då möjlighet att lämna sina åsikter till rapporten så att den ska bli korrekt och förankrad i arbetslagen. En kopia av

läsårets kvalitetssammanställning skickas till Piteå Kommun i egenskap av tillsynsmyndighet. Föräldrarna får en förkortad och förenklad sammanställning av rapporten via e-post och om de önskar får de ta del av hela sammanställningen. På Maskrosens förskola hålls arbetet med läroplanen levande genom hela året. Vid arbetslagsmöten (varje vecka) och arbetsplatsträffar (månadsvis) används tiden till att analysera arbetet med läroplansuppdraget och målen samt dra upp nya målsättningar för att driva arbetet med barnens lärande vidare. Till hjälp för detta använder förskolechefen olika utvärderingsformulär. Förskolechefen informerar personalen om aktuella föreskrifter och är drivande för att fokus ska vara på barnens livslånga lärande och styr och utmanar pedagogerna kring detta. Genom ett professionellt förhållningssätt i sitt bemötande med föräldrarna där informationen till föräldrarna förutom det dagliga samtalen även inriktar sig på att berätta hur de arbetat och varför samt vilka ställningstaganden som gjorts kring val av t.ex. material, uppgifter till barnen synliggörs förskolans pedagogiska verksamhet. Vid föräldramöten samt utvecklingssamtal har personalen i uppdrag att synliggöra sin verksamhet genom att visa på olika exempel på barnens aktiviteter samt koppla dessa till förskolans uppdrag och läroplan. Sedan synliggörs även den pedagogiska verksamheten genom tillrättaläggande av barnens miljö och val av material. Barnens utveckling och lärande följs upp kontinuerligt av personalen. Detta sker genom observationer som genomförs i barngruppen. Observationerna dokumenteras på olika sätt t.ex. film, foto och/eller anteckningar. Det dokumenterade materialet analyseras och reflekteras vid arbetslagens reflektioner samt vid pedagogernas enskilda reflektionstider. Den information som man får vid reflektioner används sedan för att utmana barnen vidare i sitt lärande. Det innebär också att personalen får en bild av både det enskilda barnets utveckling och lärande men det bidrar också till en bild av hur väl verksamheten kan svara upp mot läroplanens mål och bidra till barnens utveckling och lärande. Förskollärarna i verksamheten har det övergripande ansvaret för att barnens utveckling och lärande följs upp. Utifrån arbetslagens analyser och reflektioner planerar förskollärarna för barnens vidare utmaningar. Inflytande Barnen får delaktighet och inflytande i och med att deras behov och intressen ligger till grund för miljöns utformning och planeringen av verksamheten. Personalen utgår från barnens intressen och utmanar dem vidare i sina tankar och teorier. I det projekterande arbetssättet som används utgår man hela tiden utifrån barnens intresse och verkar aktivt för att varje barns åsikt och uppfattning ska respekteras. Barnen tillfrågas kontinuerligt kring lokalernas utformning och materialtillgång för att ge dem möjlighet att påverka verksamhetens innehåll.

Lokalernas utformning med stor öppenhet och tillgängligt material medför att barnen har förutsättningar till att kunna se vad de kan göra och göra egna val. Barnen får möjlighet till att utveckla sina förmågor att uttrycka tankar och idéer genom de olika möten som sker under dagen. Att ta ansvar för sina egna handlingar tränas genom samtal om orsak och verkan och möjlighet till att förstå demokratiska processer t.ex. omröstningar, majoritetsbeslut. Barnintervjuer genomförs av förskolechefen två gånger per läsår med de äldre barnen (3-5år) för att kunna följa upp barnens upplevelser och ta rätt på tankar och idéer som kanske inte framkommer i det vardagliga arbetet. Genom den dagliga kontakten med föräldrarna som sker vid hämtning och lämning finns möjlighet för fortlöpande informationsutbyte. Pedagogerna har utvecklingssamtal med föräldrarna 1gg/år samt erbjuder ett "följa upp samtal" där föräldrar får möjlighet att sitta ner och samtala i lugn och ro. Förskolechef sammankallar till samrådsforum ett antal gånger per år, där alla föräldrar har möjlighet att delta. Vid dessa träffar har föräldrarna möjlighet att föra fram förslag och synpunkter samt få information om vad som sker i verksamheten. Förskolechefen får input från föräldrar i olika frågor. Föräldrarna är även med och utformar och ger synpunkter till utformandet av planen mot kränkande behandling. Under läsåret har förskola haft Adventsmys med glögg för föräldrar, barn och syskon och en vårfest. Två föräldramöten har ägt rum, ett på hösten med sedvanlig information kring verksamheten samt ett under våren för att informera föräldrarna om förskoleappen, TYRA som förskolan infört på prov. TYRA har funktioner för både föräldrar och förskola. Via TYRA lämnar föräldrarna på ett smidigt sätt in barnens schema, sjukanmäler, lägger upp kontaktuppgifter. Förskolan informerar föräldrarna vad barnen gör under dagen via en blogg samt att annan information som tidigare skett via e-post nu sker via TYRA. Tidigare år har en årlig föräldraenkät delats ut, i år kommer förskolan prova en mer informell undersökning genom att föräldrarna via e-post uppmanas att delge sina synpunkter kring hur de upplevt det gångna läsåret. Samverkan Viss samverkan finns med Rosviks förskola, detta sker dels på ledningsnivå när barnplaceringar hanteras, samt vid övergången till förskoleklass. Maskrosens femåringar träffar Rosviks förskolas femåringar vid några tillfällen. När det är Förskolans dag brukar Maskrosens förskola ha en karneval tillsammans med Rosviks förskola, då barnen sjunger och paraderar genom Rosvik tillsammans. Samverkan finns också med Rosviks skola vid övergången till förskoleklass. Övergång till andra verksamhetsformer Ett första möte sker mellan Rosviks skolas rektor, Rosviks förskolechef samt Maskrosens förskolechef i början av mars månad. Vid mötet upprättas en övergripande tidsplan upp utifrån tidigare fastställda rutiner. Under mars-april månad genomförs ett möte med Rosviks rektor, Rosviks förskolechef samt Maskrosens förskolechef samt pedagoger från berörda

verksamheter. Vid detta möte diskuteras eventuella gruppindelningar av de barn som ska börja förskoleklass samt datum för själva överskolningen. Utvärdering av överskolningsarbetet sker under juni månad med Rosviks rektor, Rosviks förskolechef samt Maskrosens förskolechef. Till detta möte har information samlats från föräldrar och personal. Särskilt stöd Alla barn har rätt att få det stöd som det har behov av. Generellt handlar det för personalen att kontinuerligt observera varje barn och utifrån dessa analysera vilka behov som finns. Pedagogerna diskuterar bemötande och miljöns påverkan tillsammans med förskolechef för att komma fram till vilka stödåtgärder som kan vara aktuella. Om ett barn har kontakt med barnhabilitering och/eller logoped etablerar även pedagog kontakt med dessa instanser om föräldrars medgivande finns. Tid och engagemang läggs också ned för att åstadkomma ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna involveras i både utformning av stödinsatser och utvärdering. Vid behov kontaktas även SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) för rådgivning och handledning. Barn på förskolan i behov av särskilt stöd har en handlingsplan. Ingen specialpedagog finns i förskolan. Mångfald Mångfaldsarbetet och modersmålsstödet sker som en naturlig del i de vardagliga aktiviteterna och handlar om ett förhållningssätt. Det handlar om att respektera, uppmuntra och framhålla även andra språk än det svenska eftersom att barnets identitet hänger samman med modersmålet. Förskolans miljö är utarbetad med ett fokus på att ge barnen mångfald i sitt lärande och utforskande. Miljön är även uttänkt ur ett jämställdhetsperspektiv då leksaker plockats bort från inomhusmiljön. I grunden handlar det om att personalen möter barnens frågor och reaktioner inför olikheter samtidigt som personalen aktivt arbetar för att visa barnen att olikheter är en tillgång och allas lika värde. Hållbar utveckling Maskrosens förskola arbetar hållbart inom olika områden. Det pågående arbetet kan förbättras. Det handlar om att öka medvetenhet kring hållbar utveckling och skapa sätt som gör att barnens medvetenhet och delaktighet ökar. Ansökan om utmärkelsen Hållbar utveckling är påbörjad men inte inskickad. Maskrosens förskola är anmäld till Reggio Emilia institutets projekt om ekologisk hållbarhet som kommer att starta till hösten 2016. Barnkonsekvensanalys Innan beslut tas som innebär förändringar i verksamheten gör förskolechef en

Barnkonsekvensanalys. Information och åsikter tas in från personal, föräldrar och även barn (i vissa fall). Det tänkta beslutet analyseras innan beslut tas utifrån ett barngrupps- men även individ perspektiv. Barnkonsekvensanalyserna finns dokumenterade. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Som en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling under oktober månad. Detta arbete sker tillsammans med Samverkansrådet och barnen. Utvärdering av arbetet sker i juni. Inga kränkningsärenden är rapporterade under året. Övrigt Hösten 2016 kommer Maskrosens förskola att delta i SIS projektet, Jag vill finnas i dina ögon. Projektet går ut på att pedagogernas ska få syn på sitt bemötande. Bemöter vi alla barn på lika villkor? Maskrosens förskola önskar en bättre samverkan med förskoleklass inför övergången från förskola till förskoleklass. Inför 2016/2017 har Maskrosen fristående förskola tillstånd att placera 39 barn i åldrarna 1-5 år med en genomsnittlig barngruppsstorlek av 12 barn fördelat på 3 avdelningar. Åtgärder vidtagna utifrån tillsynen 2014/2015 Ansökan om utmärkelsen Hållbar utveckling är inte inskickad men påbörjad. Sammanfattande bedömning av tillsynen 2015/2016 Att Maskrosens fritsående förskola håller en mycket god kvalitet. Att för verksamhetsåret 2015/2016 godkänna Maskrosens fristående förskola. Elisabeth Fjällström Chef för- och grundskolan