LUFTKVALITETSUTREDNING

LUFTKVALITETSUTREDNING SLAGSTA STRAND sa 2017-09-04

LUFTKVALITETSUTREDNING Slagsta strand KONSULT WSP Environental Sverige 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockhol http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Tel: 010-722 70 02 Eail: ere.aydin@wsp.co PROJEKT Luftkvalitetsutredning, Slagsta strand UPPDRAGSNAMN Slagsta strand UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Karin Haglund DATUM 2017-08-29 ÄNDRINGSDATUM 2017-11-17 GRANSKAD AV GODKÄND AV 2 Slagsta strand

INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 5 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 6 2.1 MILJÖKVALITETSNORMER 6 3 UNDERLAG 8 3.1 UTSLÄPP FRÅN FITTJA VÄRMEVERK 8 3.2 KART- OCH TERRÄNGMATERIAL 9 3.3 METEOROLOGISK DATA 10 3.4 BAKGRUNDSHALTER 10 3.5 TRENDER FÖR BAKGRUNDSHALTER AV LUFTFÖRORENINGAR I STOCKHOLMS LÄN 11 4 BERÄKNINGAR 12 4.1 OSÄKERHETER 12 5 RESULTAT 13 5.1 KVÄVEDIOXID, NO2 13 5.2 PARTIKLAR, PM10 16 5.3 SVAVELDIOXID, SO2 19 5.4 SAMMANSTÄLLNING AV BERÄKNINGSRESULTAT 22 5.5 RISK FÖR NEDSLAG AV RÖKGASPLYM 23 6 SLUTSATSER 25 Bilaga 1a. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 1b. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 1c. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 1d. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 2a. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 2b. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 2c. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 2d. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 3a. Halt NO2, årsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 3b. Halt NO2, årsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Slagsta strand 3

Bilaga 4a. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 4b. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 4c. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 4d. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 5a. Halt PM10, årsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 5b. Halt PM10, årsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 6a. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 6b. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 6c. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 6d. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 7a. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 7b. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 7c. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 7d. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 8a. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 8b. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 8c. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 8d. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark Bilaga 9a. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 9b. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 9c. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 9d. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark Bilaga 10a. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 10b. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 10c. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 10d. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark Bilaga 11. Eissionsdata för stoft från Fittja väreverk år 2014-2016 4 Slagsta strand

1 BAKGRUND OCH SYFTE Slagsta strand är beläget vid Mälaren i norra delen av Botkyrka koun i Stockhols län. Idag används orådet i huvudsak för arin verksahet, industri och handel. Slagsta strand planeras att utvecklas till en ny attraktiv stadsdel ed cirka 800 till 1200 nya lägenheter. Etappen so inkluderas i denna utredning består av 13 hus ed olika antal våningsplan och utforning sat en förskola. Människors hälsa och iljö påverkas negativt av luftföroreningar. De doinerande källorna till eissioner av luftföroreningar i planorådets näroråde är trafiken på E4/E20, söder o orådet, sat verksaheterna i industriorådet på Fågelviksvägen och Sjöbodavägen, i första hand Fittja väreverk. Fittja väreverk är lokaliserat på ett avstånd av 300-600 eter öster o den planerade bebyggelsen. Väreverkets två pannor drivs av eldning av träpellets och eldningsolja (Eo5). Väreverkets rökgasrör (pipor) ynnar ut högst upp i en 106 eter hög skorsten. Placering av Fittja väreverk och planerad bebyggelse visas i Figur 1. Figur 1. Den röda rutan arkerar placering av planerad bebyggelse so inkluderas i beräkningarna, den blå rutan arkerar väreverkets placering och den svarta rutan visar den planerade förskolans placering. WSP Environental har på uppdrag av Hägernahol Bostäder genofört spridningsberäkningar för partiklar (PM 10 ), svaveldioxid (SO 2 ) och kvävedioxid (NO 2 ) ino orådet för utbyggnadsalternativet i detaljplan Slagsta strand. Beräkningarna baseras på utsläpp från skorstenen på Fittja väreverk. Spridningsberäkningarna har gjorts för två skilda eteorologiska tillstånd sat vid edeleission och axeission från skorstenen. Totala halter av luftföroreningarna (haltbidrag från Fittja väreverk och bakgrundshalt) har jäförts ed gällande iljökvalitetsnorer (MKN) och en bedöning av eventuella risker för änniskor so skall vistas i planerade oråden har genoförts. WSP Environental har även utrett risken för att husen i den planerade bebyggelsen träffas av rökplyen på grund av nedslag (downwash). Denna del av utredningen har gjorts so en teoretisk bedöning ed stöd från litteratur och tidigare beräkningar/studier. Möjlighet för beräkning av spridning av luftföroreningar vid inversion har även utretts. Syftet ed luftkvalitetsutredningen är att få en bild av o det föreligger risk för proble ed föroreningar vid planerade fratida bebyggelse i detaljplan Slagsta Strand och göra en bedöning o hälsopåverkan för fratida boende. Slagsta strand 5

2 BEDÖMNINGSGRUNDER Nedan redovisas rådande bedöningsgrunder för utredningen. 2.1 MILJÖKVALITETSNORMER MKN för luft utohus forulerades av regeringen 1999 i Miljöbalken. Utgångspunkten för en iljökvalitetsnor är att den tar sikte på tillståndet i iljön och vad änniskan och naturen bedös kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada sat att uppfylla krav so ställs geno vårt edleskap i EU. MKN för NO 2, PM 10 och SO 2 enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges i Tabell 1-3. Tabell 1. Miljökvalitetsnorer för NO 2 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Tie 90 175 tiar per år Dygn 60 7 dygn per år År 40 Inga Överskridande av tiedelvärdet för NO 2 tillåts 175 gånger per kalenderår och överskridande av dygnsedelvärdet 7 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 98-percentil. Tabell 2. Miljökvalitetsnorer för PM 10 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Dygn 50 35 dygn per år År 40 Inga Överskridande av dygnsedelvärdet för PM 10 tillåts 35 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 90- percentil. Tabell 3. Miljökvalitetsnorer för SO 2 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Tie 200 175 tiar per år Dygn 100 7 dygn per år Överskridande av tiedelvärdet för SO 2 tillåts 175 gånger per kalenderår och överskridande av dygnsedelvärdet 7 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 98-percentil. Miljökvalitetsnorerna för utohusluft är rikstäckande. Med utohusluft avses enligt förordningen utohusluften ed undantag för arbetsplatser sat vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. I Luftguiden 1 har Naturvårdsverket presenterat platser där de anser att MKN till skydd för änniskors hälsa inte skall tilläpas: luften på vägbanan so enbart fordonsresenärer exponeras för (norerna skall dock tilläpas för luften so cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs ed vägar och i vägars ittresa) 1 Luftguiden, Handbok o iljökvalitetsnorer för utohusluft version 3, Naturvårdsverket, 2014-06 6 Slagsta strand

där änniskor noralt inte vistas (t.ex. ino vägorådet längs ed större vägar förutsatt att gångoch cykelbanor ej är lokaliserade där) i belastade ikroiljöer, t.ex. i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad från luft. I Luftguiden anges även att MKN ed avseende på årsedel tilläpas på utohusluft där änniskor är direkt eller indirekt exponerade under längre perioder, exepelvis utohusluften vid vägar angränsande till bostäder, skolor, daghe och vårdboenden. MKN ed avseende på årsedelvärdet syftar till att skydda ot långtidsexponering. MKN ed avseende på de kortare tidsedelvärden (dygn och tie) skall tilläpas utöver platser där änniskor vistas under längre perioder även där änniskor vistas under kortare tid exepelvis generellt i stadsiljön längs ed gång- och cykelbanor, torg, parker, (dock ej för gång- eller cykelbana korsande väg). De kortare tidsedelvärdena syftar till att skydda ot korttidsexponering. Slagsta strand 7

3 UNDERLAG 3.1 UTSLÄPP FRÅN FITTJA VÄRMEVERK Uppgifter o utsläpp från Fittjaverket har erhållits från Söderenergi 2. Fittja väreverk har två pannor och till varje panna finns två separata rökgasrör (pipor) so ynnar ut högst upp i skorstenen. Skorstenen är 106 hög och varje rökgaspipa har en diaeter på 106 c. En av piporna används när pannan går på halv effekt och båda rökgaspiporna används när pannan går på full effekt. Utgångsteperaturen på rökgaserna när de länar skorstenen är cirka 100 grader Celsius och rökgashastigheten är cirka 25 /s. För Panna 3 so eldas ed Eo5 är axlödet i varje pipa cirka 80 000 3 /h och när pannan går på full effekt är det totala flödet cirka 160 000 3 /h. För Panna 4 so eldas ed träpellets är axlödet i varje pipa cirka 75 000 3 /h och när pannan går på full effekt är det totala flödet cirka 150 000 3 /h. Utsläppsuppgifter för eldningssäsongen 2014/2016 presenteras i Tabell 4. Uppgifterna baseras på uppätta ej bearbetade halvtiesvärden. Tabell 4.Eissioner av stoft, SO 2, NO x och voly vattenånga från de två pannorna i Fittja väreverk för eldningssäsongen 2014/2016 Panna 3 Eo5 bränsle Panna 4 - Träpelletsbränsle Medel Max Medel Max Stoft*, g/ 3 ntg** 35 526 11 1234 SO2, g/ 3 ntg** 511 598 6 334 NOx,, g/ 3 ntg** 439 590 165 249 *= I genoförda beräkningar har stoft beräknats so PM 10, ** ntg = noraliserad gasvoly Produktionen i väreverket är bland annat beroende av värebehovet i det saanbyggda fjärrväresysteet, ytterteperatur och o andra pannor är i funktion. Produktion över året varierar kraftigt och under stora delar av året används inte anläggningen. Generellt gäller att anläggningen går so hårdast när det är so kallast utohus. Inforation o hur produktionen varierar under året och dygnet saknas. I genoförda beräkningar ansattes ett axflöde av luftföroreningarna från vardera pipa för satliga beräkningstiar. Beräkningar för två olika eissionsängder utfördes. I ett beräkningsfall ansattes edeleissioner och för det andra beräkningsfallet axeissioner enligt Tabell 4. För alla beräkningsfall (satliga tidsedel) har en jän produktion under årets dagar och tiar antagits. Inforation o hur ofta eissionsängderna avviker från det beräknade edelvärdet har fåtts från bearbetade ätvärden från väreverket. För de bearbetade värdena har de ätvärden so överskrider ätarens kalibrerade ätintervall (UKI=utanför kalibrera intervall) tagits bort, oräkning av halter till otsvarande 6 % O 2 gjorts och slutligen har ätvärdena ultiplicerats ed en faktor 0,7 eller 0,8 för att hantera ätosäkerhet. De validerade ätvärdena visar att halterna av eissioner från Panna 3 varierar kraftig ellan åren 2014 till 2016 och år 2015 var pannan inte i drift. Panna 4 var i drift satliga år ellan år 2014 och 2016. Uppätta halter av eissioner av SO 2 och NO x vid väreverket överskrider UKI vid få tillfällen edan ett stort antal av de uppätta värdena av stoft tas bort vid bearbetning av data då UKI överskrids. För stoft skiljer sig de uppätta edeleissionerna kraftigt i jäförelse ed axeissioner. De validerade värdena visar att 2 Eail, Jan-Erik Haglund, 2017-06-22, 2017-10-18, 2017-10-13 sat 2017-11-30, Söderenergi 8 Slagsta strand

axvärdena enligt Tabell 4 för stoft för både pannorna överskrider ätinstruentens ätintervall, 20 g/ 3, och däred inte finns ed i den bearbetad data. Data visar att för både Panna 3 och Panna 4 att eissionsängder för stoft i storleksordning kring axeissionerna enligt Tabell 4 endast inträffar ett fåtal gånger under ätperioden. Variation av stoft so eitteras från Fittja väreverk år 2014 till 2016 presenteras i Bilaga 11. Väreverkets förutsättningar och produktion har antagits vara detsaa för när planerad bebyggelse färdigställs so för år 2014/2016, efterso inforation o verksahetens fratida produktion saknas. 3.2 KART- OCH TERRÄNGMATERIAL Byggnadsvolyer för befintliga hus och digitalt höjdsatta kartunderlag bygger på digitalt kartaterial so tillhandahållits från karttjänsten Metria. En situationsplan över Fittjaverket ed skorstenens läge har erhållits från Söderenergi 3. Utforning av planerad bebyggelse ed antal våningsplan har tillhandahållits av Defigo AB 4. För den nya bebyggelsen har varje våningsplan antagits ha en höjd på 3 eter. I beräkningarna har planerad bebyggelse utgått från Struktur förslag 3 5, vilket presenteras i Figur 2. Figur 2. Utforning av planerad bebyggelse. 3 Eail, Jan-Erik Haglund, 2017-06-22, Söderenergi 4 Eail, Henrik Moricz, 2017-08-24, Defigo AB 5 Planskisser Slagsta, 2017-03-24 Slagsta strand 9

3.3 METEOROLOGISK DATA Beräkningar ed två skilda eteorologiska tillstånd har genoförts: Meteorologi för feårsperioden 2012-2016. Meteorologi utifrån scenario värsta fallet där vinden för rökplyen har ansatts ot den planerade bebyggelsen ed syfte att visa på risken för olägenhet vid de tillfällen då rökplyen från Fittja väreverk blåser i riktning ot planerad bebyggelse. De lokala eteorologiska förutsättningarna (vindriktning, vindhastighet och olnängd) har hätats från SMHIs ätstation Berga Mo (Position (lat;lon) 59.0688;18.1184). Mätstationen valdes efterso det är den ätstation närast planorådet ed tivis öppen data för de paraetrar so beräkningarna kräver. Största delen av ätvärdena vid Berga Mo är även kvalitetsgranskad. Den eteorologiska ätdata so använts inkluderar feårsperioden 2012-2016 och har en tivis upplösning ed en saplingstid på 10 inuter. I de fall där ätvärden saknats för ett tidsintervall har registrerat ätvärde från den tidigare ätpunkten ansatts. Uppätt vindriktning och vindhastighet för ätstationen Berga Mo år 2012-2016 presenteras i Figur 3. Figur 3. Vindros för vindriktning och vindhastighet vid Berga Mo år 2012-2016. Vid beräkningar av halten luftföroreningar ino planorådet för scenariot vindriktning värsta fallet har eteorologisk data då vindriktningen varit ostlig-nordostlig (60-90 grader) ansatts (5,2 % av tiarna under feårsperioden 2012-2016). Ino detta intervall av vindriktning antas plyen röra sig i riktning från eissionskällorna ot planerad bebyggelse. Medelvärdet av vindriktningen, rådande vindhastighet sat olnängd vid dessa tillfällen beräknades och ansattes för satliga tiedelvärden för feårsperioden 2012-2016. Atosfärens skiktning har beräknat utifrån olnängden. 3.4 BAKGRUNDSHALTER Bakgrundshalter för NO 2 och PM 10 har erhållits från haltkartor fratagna av SLB-analys på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund 6. Kartorna visar beräknade års- och dygnsedelvärden för PM 10 och NO 2 sat tiedelvärden för NO 2. Beräkningarna av bakgrundshalter baseras på utsläpp och ätningar i regionen och halterna gäller två eter över ark för ett eteorologiskt noralt år. Bakgrundshalterna baseras på 2015 års utsläpp. 6 Webbsida, SLB-analys, http://slb.nu/slbanalys/luftfororeningskartor/, hätat 2017-06-29 10 Slagsta strand

Haltkartorna fratagna av SLB-analys ger en översiktlig bild av bakgrundskoncentrationer. Enligt SLB-analys behövs det på en del platser förfinade beräkningar so er detaljerat tar hänsyn till effekter på luftoblandningen av till exepel byggnader och speciella topografiska förhållanden. O halterna är höga i orådet so skall exploateras åste kopletterande utredningar göras ed hänsyn till koande bebyggelse och förändrad trafiksituation. Bakgrundshalterna av SO 2 har hätats från rapporten Luften i Stockhol, Årsrapport 2016 7. Halter av SO 2 består av uppätta årsedelhalter av luftföroreningen so urban bakgrundsnivå på takhöjd på Torkel Knutssonsgatan i Stockhol. Den urbana bakgrundsnivån presenteras so ett årsedelvärde över en feårsperiod (år 2011-2015). Fra tills år 2005 genofördes även ätningar av ti- och dygnsedelvärde vid denna station en efterso halterna av SO 2 reducerats kraftigt äts inte dessa tidsedelvärden längre 8. 3.5 TRENDER FÖR BAKGRUNDSHALTER AV LUFTFÖRORENINGAR I STOCKHOLMS LÄN Den långsiktiga trenden visar att halter av de flesta luftföroreningarna i Stockhol har inskat och luftkvalitén har blivit bättre. Med syfte att få en förståelse för hur trenden sett ut och förväntas fortsätta vara för de undersökta luftföroreningarna presenteras nedan hur halten av föroreningarna i den urbana bakgrundsluften vid ätstationen Torkel Knutssonsgata i Stockhol har förändrats över tid. 3.5.1 NO 2 Sedan år 1982 då de första ätningarna av halten NO 2 i den urbana bakgrundshalten på Torkel Knutssonsgata genofördes fra tills 2016, har halten inskat ed cirka 60 %. Under 1990-talet skedde en stor inskning av NO 2 i atosfären då krav på katalysator för nya personbilar infördes. Sedan 1990-talet beror en stor del av inskningen på skärpta utsläppskrav sat införande av trängselskatt och större andel iljöbilar. Mätningar visar att inskningen av NO 2 planat ut under de senaste åren. En av orsakerna till utplaningen antas vara en ökad andel fordon so drivs på diesel vilket orsakar större utsläpp av NO 2 än fordon drivna på bensin. 3.5.2 PM 10 Årsedelhalten av PM 10 i den urbana bakgrundsluften uppätta vid Torkel Knutssonsgata visar att ellan år 1994-2006 var halten relativt stabil. Från år 2006 och tio år fraåt har halterna inskat ed cirka 10 %. En betydande orsak till inskningen antas vara att det skett en inskning i av de insta partiklarna (PM 2,5 ) i bakgrundsluften. Minskningen av PM 2,5 beror fräst på inskade utsläpp i Sverige och i övriga Europa. 3.5.3 SO 2 Mätningar av årsedelvärde av SO 2 vid Torkel Knutssonsgata visar att bakgrundshalter av SO 2 inskat kraftigt (cirka 99% inskning) från de första ätningarna so genofördes vid ätstationen i slutet av 1960- talet fra tills år 2016. Tänkbara orsaker till denna inskning är inskad ängd förbränning ed olja, utbyggnation av fjärrväre sat inskad halt svavel i bränslet so sjösektorn använder. Fortsatt inskning av halten SO 2 i tätorter kan förväntas, dock förespås inskningen inte ske i saa snabba hastighet so tidigare 9. 7 Luften i Stockhol. Årsrapport 2016, SLB-analys och Stockhols stad, SLB-rapport 1:2017, 2017-03-17 8 Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Mätresultat 2016, Lars Buran, Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, 2017-05 9 Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Mätresultat 2016, Lars Buran, Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, 2017-05 Slagsta strand 11

4 BERÄKNINGAR Beräkningarna har utförts ed Gaussisk plyodell i beräkningsprograet SoundPLAN, version 7.4 (Uppdaterad 2016-12-21). Gaussodellen används för att beräkna halter av föroreningar ovan ark eller bebyggelse. Gaussiska odeller baseras på forler för att beskriva sabandet ellan utsläpp vid källan och koncentration vid en ottagarpunkt från en generaliserad ply. Terräng och byggnader beaktas inte. Beräkningshöjden för halten luftföroreningar ansattes till 2 eter sat 42 eter över ark (42 eter otsvarar höjden på det högsta planerade bostadshuset). Upplösningen på odellen so användes var 10 eter gånger 10 eter. 4.1 OSÄKERHETER Meteorologisk data so används i beräkningarna är från ätstationen Berga Mo so är lokaliserad cirka 25 kiloeter från planorådet. Väderförhållanden kan antas skilja ellan de två platserna ed avseende på exepelvis lokala väderförhållande, ätplatsens placering sat topografi, vilket kan ha en påverkan på spridningen av luftföroreningar. De eteorologiska förhållandena vid scenariot värsta fallet har endast baserats på paraetern vindriktning. Faktorer so exepelvis atosfärens skiktning har en påverkan på oblandningen av luftföroreningar. Konstanta eteorologiska förhållande ansattes för satliga tiar under beräkningsperioden. I genoförda beräkningarna har edeleissionen och axeissionen av respektive luftförorening tilläpas i kobination ed axflöde för de två pannorna för satliga tiar under beräkningstiden. Produktion över året varierar kraftigt och under stora delar av året används inte anläggningen en då inforation o produktionens variation under året och dygnet saknas har antagandet gjorts att axflöde är aktuellt för hela året. Detta resulterar i att beräkningarna antas visa högre värden än o variation av väreverkets produktion erhållits. Med detta antagandet tas det höjd för att resultaten skall kunna tilläpas även vid en ökad produktion (ed rådande förutsättningar) i fjärrväreverket. Luftkvalitén i Stockhol har under de sista årtionden blivit ycket bättre och det pågår ett kontinuerligt arbete ed att förbättra luftkvaliteten ytterligare för att iniera de negativa effekterna på bland annat befolkningens hälsa. Lokala utsläpp ino och i närorådet till planorådet är däreot svåra att förutspå då exepelvis nya vägar, ökad trafik och val av fordonsbränsle sat nya fabriker kan orsaka ökade utsläpp. Dessa faktorer har ej inkluderats i bedöningen en bör tas i beaktning o förändringar förväntas ske. 12 Slagsta strand

5 RESULTAT Beräknade haltbidrag av NO 2, PM 10 och SO 2 på 2 och 42 eters höjd över ark från Fittja väreverk för axoch edeleissionsängder från 2014/2016 och eteorologi för feårsperioden 2012-2016 presenteras so spridningskartor i Bilaga 1-7. Spridningskartor ed halter av de undersökta luftföroreningar för scenariot vindriktning värsta fallet presenteras i Bilaga 8-10. 5.1 KVÄVEDIOXID, NO2 5.1.1 NO 2 tiedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil tiedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 1a-1d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 5 Tabell 5. Halt NO 2 98-percentil tiedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/3) 1,9-10,3 6,6-13,8 2,2-14,2 9,0-18,0 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-40 20-40 20-40 20-40 Största total halt (µg/ 3 ) 50,3 53,8 54,2 58,0 MKN (µg/ 3 ) 90 90 90 90 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (90 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 5.1.2 NO 2 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 2a-2d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 6. Tabell 6. Halt NO 2 98-percentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission Medeleission Maxeission Maxeission 2 över ark 42 över ark 2 över ark 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 3,7-7,7 6,8-9,5 4,9-10,4 8,9-12,5 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 18-24 18-24 18-24 18-24 Största total halt (µg/ 3 ) 31,7 33,5 34,4 36,5 MKN (µg/ 3 ) 60 60 60 60 Slagsta strand 13

Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (60 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 5.1.3 NO 2 årsedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 årsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 3a-b. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 årsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell. Tabell 7. Halt NO 2 årsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,23-0,53 0,45-0,66 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 5-10 5-10 Största total halt (µg/ 3 ) 10,53 10,66 MKN (µg/ 3 ) 40 40 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (40 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 5.1.4 NO 2 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil tiedelvärde och 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 8a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell 8. Tabell 8. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 14,3-29,9 14,3-29,9 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-40 18-24 Största total halt (µg/ 3 ) 69,9 53,9 MKN (µg/ 3 ) 90 60 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. 14 Slagsta strand

Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell9. Tabell 9. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 11,7-38,3 7,9-38,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-40 18-24 Största total halt (µg/ 3 ) 78,8 62,5 MKN (µg/ 3 ) 90 60 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) klara rådande riktvärden för tiedelvärdet edan MKN för dygnsedelvärdet beräknas ligga över de gränsvärden so MKN anger. Risk för att halten NO 2 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett oråde i sydöstra delen av orådet där två av husen planeras att lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell 10. Tabell 10. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 18,8-37,3 18,8-37,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-40 18-24 Största total halt (µg/ 3 ) 77,3 61,3 MKN (µg/ 3 ) 90 60 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) klara rådande riktvärden för tiedelvärdet edan MKN för dygnsedelvärdet beräknas ligga över de gränsvärden so MKN anger. Risk för att halten NO 2 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett större oråde ino planorådet där nio av husen planeras att lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. Slagsta strand 15

Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell. Tabell 11. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 20,1-66,3 20,1-66,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-40 18-24 Största total halt (µg/ 3 ) 106,3 90,3 MKN (µg/ 3 ) 90 60 I detaljplan Slagsta strand beräknas det finnas en risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) ligger över de gränsvärden so MKN anger för dygns- och tiedelvärdet för ett större oråde ino planorådet ajoriteten av de planerade husen skall lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. 5.2 PARTIKLAR, PM10 5.2.1 PM 10 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av PM 10 90-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 4a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 90-percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 12. Tabell 12. Halt PM 10 90-percentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission Medeleission Maxeission Maxeission 2 över ark 42 över ark 2 över ark 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,03-0,13 0,1-0,15 1,21-4,81 4,01-5,61 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-25 20-25 20-25 20-25 Största total halt (µg/ 3 ) 25,13 25,15 29,81 30,61 MKN (µg/ 3 ) 50 50 50 50 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (50 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 16 Slagsta strand

5.2.2 PM 10 årsedelvärde Beräknat haltbidrag av PM 10 årsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 5a-b. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 årsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 13. Tabell 13. Halt PM 10 årsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,02-0,04 0,04-0,05 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 10-15 10-15 Största total halt (µg/ 3 ) 15,04 15,05 MKN (µg/ 3 ) 40 40 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (40 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 5.2.3 PM 10 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av PM 10 90-percentil dygnsedelvärde/årsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 9a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell. Tabell 14. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 1,1-2,9 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-25 Största total halt (µg/ 3 ) 27,9 MKN (µg/ 3 ) 50 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygnsedelvärdet. Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 15. Slagsta strand 17

Tabell 15. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 1,0-3,8 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-25 Största total halt (µg/ 3 ) 28,8 MKN (µg/ 3 ) 50 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygnsedelvärdet. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell6. Tabell 16. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 36,2-108,2 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-25 Största total halt (µg/ 3 ) 133,2 MKN (µg/ 3 ) 50 Risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) PM 10 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett större oråde ino planorådet för detaljplan Slagsta strand där satliga av husen planeras att lokaliseras. Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 1Tabell 17. Tabell 1. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 30,4-136,1 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) 20-25 Största total halt (µg/ 3 ) 161,1 MKN (µg/ 3 ) 50 Risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) PM 10 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett större oråde ino planorådet för detaljplan Slagsta strand där satliga av husen planeras att lokaliseras. 18 Slagsta strand

5.3 SVAVELDIOXID, SO2 Årsedelvärdet för den urbana bakgrundshalten av SO 2 för feårsperioden 2011-2015 i Stockhol (Torkel Knutssonsgata) anges enligt Luften i Stockhol, årsrapport 2016 10, till 0,7 µg/ 3. För ti- och dygnsedelvärde av SO 2 saknas urbana bakgrundshalter. Då dessa halter inte äts längre tas urbana bakgrundshalter inte ed vid jäförelse av halter ot MKN. 5.3.1 SO 2 tiedelvärde Beräknat haltbidrag av SO 2 98-percentil tiedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 6a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk sat rådande MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 18. Tabell 18. Halt SO 2 98-persentil tiedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 1,8-9,0 4,2-12,6 2,8-16,0 7,0-23,0 MKN (µg/ 3 ) 200 200 200 200 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas haltbidrag från Fittja väreverk vara lägre än rådande MKN (200 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 5.3.2 SO 2 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av SO 2 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 7a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja sat rådande MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 19. Tabell 19. Halt SO 2 98-persentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 2,8-5,8 5,2-7,6 5,2-11,2 9,4-13,9 MKN (µg/ 3 ) 100 100 100 100 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas haltbidrag från Fittja väreverk vara lägre än rådande MKN (100 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 10 Luften i Stockhol. Årsrapport 2016, SLB-analys och Stockhols stad, SLB-rapport 1:2017, 2017-03-1 Slagsta strand 19

5.3.3 SO 2 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av SO2 98-percentil tiedelvärde/98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 10a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 20. Tabell 20. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 10,4-32,8 10,4-32,8 MKN (µg/ 3 ) 200 100 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 21. Tabell 21. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 11,9-41,6 11,9-41,6 MKN (µg/ 3 ) 200 100 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 22. Tabell 22. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 22,8-59,2 22,8-59,2 MKN (µg/ 3 ) 200 100 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. 20 Slagsta strand

Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 23. Tabell 23. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 19,7-72,8 19,7-72,8 MKN (µg/ 3 ) 200 100 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. Slagsta strand 21

5.4 BERÄKNINGSRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MILJÖKVALITETSNORMER Meteorologiska data år 2012-2016 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) för edel- och axeission vid axflöde och eteorologisk data för feårsperioden 2012-2016 vara lägre än rådande MKN för satliga undersökta föroreningar (NO 2, PM 10 och SO 2 ) och tidsedelvärden vilket bedös representera övervägande delen av året. Meteorologiska data för scenariot vindriktning värsta fallet Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vid eteorologisk data för scenariot vindriktning värsta fallet vara lägre än rådande MKN för ajoriteten av undersökta föroreningar och tidsedelvärden. Risk för överskridanden av gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för NO 2, 42 över ark, för dygnsedelvärdet vid edeleission sat 2 och 42 över ark vid axeission för dygnsedelvärdet och 42 över ark vid tiedelvärdet. För PM 10 beräknas en risk för halter över MKN finnas vid axeission 2 och 42 över ark ed avseende på dygnsedelvärdet. Dessa beräknade scenarier representerar ett värsta fall ed avseende på flera paraetrar (eteorologi, eissionsängder och flöde). De eteorologiska förhållanden sat eissionsängder och flöden so antagits vid scenarierna vid överskridanden bedös ske under korta perioder. Risken att satliga dessa förhållanden skall inträffa satidigt bedös so ycket liten. Vindriktningen so ansatts för eteorologin värsta fallet skedde vid 5,2 % av ättiarna under feårsperioden 2012-2016. Lite indre än hälften (2,5 % av totala ättiarna) av dessa tiar skedde under vinterhalvåret (oktober-ars) då väreverkets största produktion sker. Maxflödet har ansatts för hela beräkningstiden trots att produktion för väreverket varierar kraftigt och under stora delar av året används inte anläggningen. Vid beräkning ed axeissioner har eissionsängderna ansatts för satliga tiar under beräkningsperioden. Detta bedös inte so riligt då uppätta axiala eissioner uppätts oentant vid ett tillfälle. MKN ed avseende på ti- och dygnsedelvärdet för de undersökta luftföroreningarna tillåter ett antal överskridanden per år, se Tabell 1-3. O satliga värsta förhållanden skulle inträffa satidigt bedös det inte sannolikt att det sker vid fler tillfällen än antal överskridanden so tillåts per år enligt MKN. Vid scenarier ed axeissioner har beräkningar för årsedelvärdet ej genofört. Maxeissioner uppstår under en kortare tidsperiod och bedöningen att angivna axeissioner skall ske konstant under ett år bedös so ett ej riligt scenario. Bakgrundshalter för de undersökta föroreningarna ino orådet för exploatering, fratagna av SLB-analys, anges i intervall i varierande storleksordning. När haltbidraget från Fittja väreverk adderas ed bakgrundshalten för att erhålla den totala halten luftförorening väljs det högsta värdet ino angivet intervall. Beräknade halter presenteras också i intervall för varje gridruta och vid addition ed bakgrundsvärdet valdes även i det fall det högsta värdet i intervallen. Dessa val resulterar i en förodad överskattning av beräknade halter. Även faktu att axflödet tilläpats på satliga beräkningsscenarier resulterar i en överskattning. 22 Slagsta strand

5.5 RISK FÖR NEDSLAG AV RÖKGASPLYM Nedslag av rökgasply innebär en nedåtgående rörelse av plyen på läsidan av ett hinder. Nedslag av rökgasply kan bero på: a) att utsläppshastigheten av gasen är för låg i förhållande till vindens hastighet, b) att närliggande byggnader förändrar vindrörelser so får gasplyen att tryckas nedåt och c) att närliggande terräng förändrar vindrörelser so får gasplyen att tryckas nedåt. Dessa tre orsaker illustreras i Figur 4 nedan 11. Figur 4. Illustration av orsaker till nedslag av rökgasply. a) Nedslag på grund av utforningen av skorstenen sat utsläppshastighet. b) Nedslag på grund av närliggande byggnader. c) Nedslag på grund av ogivande terräng. I orådet där väreverket är placerat finns inget so tyder på att något av ovanstående skulle inträffa. Nedslag på grund av skorstensdesignen undviks geno en hög utsläppshastighet. O v/u > 1,5 där v är eissionshastighet och u är vindhastighet, är utsläppshastigheten tillräcklig för att undvika nedslag. Utsläppshastigheten i väreverket är 25 /s vilket skulle tillåta en vindhastighet vid skorstensynningen på ca 16 /s. Vid vindhastigheter över 16 /s bör designen på skorsten beaktas och höjden på skorsten ändras eller diaeter på ynningen anpassas alternativt utsläppshastigheten ändras enligt följande forel: h = h + 2d [( v u ) 1,5] Där h är den odifierade höjden på skorstenen so behövs för att undvika nedslag, h är den faktiska höjden, d är diaetern på ynningen och v och u är hastigheter för eission respektive vind. I det här fallet är diaetern 106 c, höjden på skorstenen 106 och utsläppshastigheten är 25 /s. O vi antar att vindhastigheten når en högre hastighet än 16, säg 20 /s koer plyen tryckas ner indre än 1. Motsvarande siffra o vindhastigheten är 40 /s är ungefär 2. Nedslag av rökgasplyen på grund av skorstenens utforning och utsläppshastighet bedös alltså so en obetydlig risk efterso bostadshusen är betydligt lägre än skorstenen. För att räkna ut hur hög skorstenen ska vara i förhållande till närliggande hus för att undvika nedslag används foreln nedan: h = H + 1,5L 11 Liu David H.F, Liptál Béla G. (1999), Environental Engineers handbook, CRC Press LLC Slagsta strand 23

där h är skorstenshöjden, H är närliggande byggnaders höjd och L är den insta av antingen närliggande byggnaders höjd eller bredd. Skorstenshöjden är 106 och H skulle därför behöva vara 42,4 vid antagandet att höjden är indre än bredden. Detta innebär att o husen är högre än 42,4 finns en risk för att vindförhållandena ändras vid skorstenens ynning på grund av byggnaderna vilket kan leda till nedslag av rökplyen. Husen i direkt närhet till skorstenen är lägre än 42 och nedslag på grund av byggnader kan uteslutas. I närorådet av skorstenen finns ingen terräng so är så hög att den skulle påverka vindförhållandena vid skorstenens ynning. Mark- och iljööverdostolen prövade nyligen ett ärende o att anta en detaljplan där bostadshusen låg i närheten av ett väreverk 12. Husen var i detaljplanen 140 över ark (160,5 över nollplanet) och de två skorstenarna so finns på verket är 105 och 143 över ark. Detaljplanen antogs en ed ändringen att höjden på bostadshusen skulle sänkas till 110 över nollplanet. Detta beslut grundade sig i att det fanns risk att de översta våningarna kunde träffas av rökgasplyen under ett inte obetydligt antal dagar per år. I otsatts till detta är husen vid Slagsta strand betydligt lägre än skorstenen. Enligt beräkningar och resoneang ovan bedös risken för att gasplyen skulle tryckas nedåt och edföra olägenhet för de planerade husen på grund av ovanstående faktorer so ycket liten. Däreot kan det inte uteslutas att röken sprids till husen på grund av olyckliga etrologiska förhållanden. 5.6 INVERSION Vid ett noralt väderläge blir luften kallare och kallare ed höjden vilket underlättar oblandning av luft i vertikalt led. Vid inversion blir teperaturen i ett specifikt luftskikt varare ed höjden, detta edför att luften inte blandas vertikalt, ed höga halter av luftföroreningar so följd. En beskrivning av inversion kan vara att atosfären är väldigt stabil, detta alternativ finns i progravaran Soundplan, so använts genogående i detta projekt. Men vid odelleringsalternativet väldigt stabil atosfär blir halten på arkplan noll efterso att röken är var (100 grader Celsius) och stiger rakt upp och ingen oblandning sker. Enligt SMHI finns ingen befintlig statistik för hur ofta inversion i Stockholsorådet sker. Inversion äts inte kontinuerligt och data so finns är inte saanställd eller offentligt tillgänglig. Däred kan inte beräkningar specifika för inversion utföras ino raen för detta projekt. 12 Mål nr P 5979-15, Mark- och iljööverdostolen, 2016-06-16 24 Slagsta strand

6 SLUTSATSER Syftet ed utredningen är att få en bild av o det föreligger risk för proble ed föroreningar för planerade fratida bebyggelse i detaljplan Slagsta Strand och göra en bedöning o hälsopåverkan för fratida boende. I orådet för planerad bebyggelse ino Slagsta strand detaljplan ed avseende på edel- och axeissioner från Fittja väreverk för år 2014/2016 och eteorologi för feårsperioden 2012-2016 beräknas totala halterna (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) av NO 2, PM 10 och SO 2, vid 2 och 42 över ark, vara i enighet ed MKN ed avseende på satliga undersökta edelvärdestider. Enligt genoförda beräkningar föreligger vid dessa förutsättningar ingen risk för proble ed luftföroreningar vid planerade fratida bebyggelse och däred ingen negativ hälsopåverkan för fratida boende ed avseende på att MKN klaras. Vid eteorologisk data för scenariot vindriktning värsta fallet beräknas ajoriteten av undersökta föroreningar och tidsedelvärden vara lägre än rådande MKN. För några av utredningsalternativen beräknas halterna ligga över de gränsvärden so MKN anger. De eteorologiska förhållanden sat eissionsängder och flöden so antagits vid scenarierna vid överskridanden bedös ske under korta perioder. Risken att satliga dessa förhållanden skall inträffa satidigt bedös so ycket liten. Slagsta strand 25

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala arknader ed stöd av global expertis. So tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och iljöspecialister likso professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar ino Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 36 500 edarbetare på 500 kontor i 40 länder edverkar vi till en hållbar sahällsutveckling. I Sverige har vi okring 3 700 edarbetare. www.wsp.co WSP Stab 121 88 Stockhol-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockhol wsp.co 26 Slagsta strand

Bilaga 1a Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden 2012-2016. axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,7 0,7 < <= 1,9 1,9 < <= 3,1 3,1 < <= 4,3 4,3 < <= 5,5 5,5 < <= 6,7 6,7 < <= 7,9 7,9 < <= 9,1 9,1 < <= 10,3 10,3 < <= 11,5 11,5 < <= 12,7 12,7 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till 20-40 µg/³. Karin Haglund Granskad

Bilaga 1b Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden 2012-2016. axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 1,8 1,8 < <= 3,0 3,0 < <= 4,2 4,2 < <= 5,4 5,4 < <= 6,6 6,6 < <= 7,8 7,8 < <= 9,0 9,0 < <= 10,2 10,2 < <= 11,4 11,4 < <= 12,6 12,6 < <= 13,8 13,8 < <= 15,0 15,0 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till 20-40 µg/³. Karin Haglund Granskad

Bilaga 1c Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden 2012-2016. axflöde ed en axeission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,7 0,7 < <= 2,2 2,2 < <= 3,7 3,7 < <= 5,2 5,2 < <= 6,7 6,7 < <= 8,2 8,2 < <= 9,7 9,7 < <= 11,2 11,2 < <= 12,7 12,7 < <= 14,2 14,2 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till 20-40 µg/³. Karin Haglund Granskad