LUFTKVALITETSUTREDNING

Transkript

1 f LUFTKVALITETSUTREDNING SLAGSTA STRAND sa

2 LUFTKVALITETSUTREDNING Slagsta strand KONSULT WSP Environental Sverige Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockhol KONTAKTPERSON Tel: Eail: PROJEKT Luftkvalitetsutredning, Slagsta strand UPPDRAGSNAMN Slagsta strand UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Karin Haglund DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV och Marianne Klint GODKÄND AV 2 Slagsta strand

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 5 2 BEDÖMNINGSGRUNDER MILJÖKVALITETSNORMER 6 3 UNDERLAG UTSLÄPP FRÅN FITTJA VÄRMEVERK KART- OCH TERRÄNGMATERIAL METEOROLOGISK DATA BAKGRUNDSHALTER TRENDER FÖR BAKGRUNDSHALTER AV LUFTFÖRORENINGAR I STOCKHOLMS LÄN 11 4 BERÄKNINGAR OSÄKERHETER 12 5 RESULTAT KVÄVEDIOXID, NO PARTIKLAR, PM SVAVELDIOXID, SO BERÄKNINGSRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MILJÖKVALITETSNORMER RISK FÖR NEDSLAG AV RÖKGASPLYM INVERSION 24 6 SLUTSATSER 25 Bilaga 1a. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 1b. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 1c. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 1d. Halt NO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 2a. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 2b. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 2c. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 2d. Halt NO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 3a. Halt NO2, årsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 3b. Halt NO2, årsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Slagsta strand 3

4 Bilaga 4a. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 4b. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 4c. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 4d. Halt PM10, 90-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 5a. Halt PM10, årsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 5b. Halt PM10, årsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 6a. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 6b. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 6c. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 6d. Halt SO2, 98-percentil tiedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 7a. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 7b. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 7c. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 2 eter över ark Bilaga 7d. Halt SO2, 98-percentil dygnsedelvärde, axeission, 42 eter över ark Bilaga 8a. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 8b. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 8c. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 8d. Halt NO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark Bilaga 9a. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 9b. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 9c. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 9d. Halt PM10, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark Bilaga 10a. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 2 eter över ark Bilaga 10b. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, edeleission, 42 eter över ark Bilaga 10c. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 2 eter över ark Bilaga 10d. Halt SO2, vindriktning värsta fallet, axeission, 42 eter över ark 4 Slagsta strand

5 1 BAKGRUND OCH SYFTE Slagsta strand är beläget vid Mälaren i norra delen av Botkyrka koun i Stockhols län. Idag används orådet i huvudsak för arin verksahet, industri och handel. Slagsta strand planeras att utvecklas till en ny attraktiv stadsdel ed cirka 800 till 1200 nya lägenheter. Etappen so inkluderas i denna utredning består av en variation av byggnader ed olika antal våningsplan och utforning sat en förskola. Människors hälsa och iljö påverkas negativt av luftföroreningar. De doinerande källorna till eissioner av luftföroreningar i planorådets näroråde är trafiken på E4/E20, söder o orådet, sat verksaheterna i industriorådet på Fågelviksvägen och Sjöbodavägen, i första hand Fittja väreverk. Fittja väreverk är lokaliserat på ett avstånd av eter öster o den planerade bebyggelsen. Väreverkets två pannor drivs av eldning av träpellets och eldningsolja (Eo5). Väreverkets rökgasrör (pipor) ynnar ut högst upp i en 106 eter hög skorsten. Placering av Fittja väreverk och planerad bebyggelse visas i Figur 1. Figur 1. Den röda rutan arkerar placering av planerad bebyggelse so inkluderas i utredningen, den blå rutan arkerar placering av väreverkets skorsten och den svarta rutan visar den planerade förskolan (Gestaltningsprogra tillhörande detaljplan Slagsta strand, Etapp 1, ). WSP Environental har på uppdrag av Hägernahol Bostäder genofört spridningsberäkningar för partiklar (PM 10 ), svaveldioxid (SO 2 ) och kvävedioxid (NO 2 ) ino orådet för utbyggnadsalternativet i detaljplan Slagsta strand. Beräkningarna baseras på utsläpp från skorstenen på Fittja väreverk. Spridningsberäkningarna har gjorts för två skilda eteorologiska tillstånd sat vid edeleission och axeission från skorstenen. Totala halter av luftföroreningarna (haltbidrag från Fittja väreverk och bakgrundshalt) har jäförts ed gällande iljökvalitetsnorer (MKN) och en bedöning av eventuella risker för änniskor so skall vistas i planerade oråden har genoförts. WSP Environental har även utrett risken för att husen i den planerade bebyggelsen träffas av rökplyen på grund av nedslag (downwash). Denna del av utredningen har gjorts so en teoretisk bedöning ed stöd från litteratur och tidigare beräkningar/studier. Möjlighet för beräkning av spridning av luftföroreningar vid inversion har även utretts. Syftet ed luftkvalitetsutredningen är att få en bild av o det föreligger risk för proble ed föroreningar vid planerade fratida bebyggelse i detaljplan Slagsta Strand och göra en bedöning o hälsopåverkan för fratida boende. Slagsta strand 5

6 2 BEDÖMNINGSGRUNDER Nedan redovisas rådande bedöningsgrunder för utredningen. 2.1 MILJÖKVALITETSNORMER MKN för luft utohus forulerades av regeringen 1999 i Miljöbalken. Utgångspunkten för en iljökvalitetsnor är att den tar sikte på tillståndet i iljön och vad änniskan och naturen bedös kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada sat att uppfylla krav so ställs geno vårt edleskap i EU. MKN för NO 2, PM 10 och SO 2 enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges i Tabell 1-3. Tabell 1. Miljökvalitetsnorer för NO 2 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Tie tiar per år Dygn 60 7 dygn per år År 40 Inga Överskridande av tiedelvärdet för NO 2 tillåts 175 gånger per kalenderår och överskridande av dygnsedelvärdet 7 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 98-percentil. Tabell 2. Miljökvalitetsnorer för PM 10 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Dygn dygn per år År 40 Inga Överskridande av dygnsedelvärdet för PM 10 tillåts 35 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 90- percentil. Tabell 3. Miljökvalitetsnorer för SO 2 Medelvärdestid Norvärde (µg/ 3 ) Tillåtna överskridanden Tie tiar per år Dygn dygn per år Överskridande av tiedelvärdet för SO 2 tillåts 175 gånger per kalenderår och överskridande av dygnsedelvärdet 7 gånger per kalenderår vilket otsvaras av en 98-percentil. Miljökvalitetsnorerna för utohusluft är rikstäckande. Med utohusluft avses enligt förordningen utohusluften ed undantag för arbetsplatser sat vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. I Luftguiden 1 har Naturvårdsverket presenterat platser där de anser att MKN till skydd för änniskors hälsa inte skall tilläpas: luften på vägbanan so enbart fordonsresenärer exponeras för (norerna skall dock tilläpas för luften so cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs ed vägar och i vägars ittresa) 1 Luftguiden, Handbok o iljökvalitetsnorer för utohusluft version 3, Naturvårdsverket, Slagsta strand

7 där änniskor noralt inte vistas (t.ex. ino vägorådet längs ed större vägar förutsatt att gångoch cykelbanor ej är lokaliserade där) i belastade ikroiljöer, t.ex. i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad från luft. I Luftguiden anges även att MKN ed avseende på årsedel tilläpas på utohusluft där änniskor är direkt eller indirekt exponerade under längre perioder, exepelvis utohusluften vid vägar angränsande till bostäder, skolor, daghe och vårdboenden. MKN ed avseende på årsedelvärdet syftar till att skydda ot långtidsexponering. MKN ed avseende på de kortare tidsedelvärden (dygn och tie) skall tilläpas utöver platser där änniskor vistas under längre perioder även där änniskor vistas under kortare tid exepelvis generellt i stadsiljön längs ed gång- och cykelbanor, torg, parker, (dock ej för gång- eller cykelbana korsande väg). De kortare tidsedelvärdena syftar till att skydda ot korttidsexponering. Slagsta strand 7

8 3 UNDERLAG 3.1 UTSLÄPP FRÅN FITTJA VÄRMEVERK Uppgifter o utsläpp från Fittjaverket har erhållits från Söderenergi 2. Fittja väreverk har två pannor och till varje panna finns två separata rökgasrör (pipor) so ynnar ut högst upp i skorstenen. Skorstenen är 106 hög och varje rökgaspipa har en diaeter på 106 c. En av piporna används när pannan går på halv effekt och båda rökgaspiporna används när pannan går på full effekt. Utgångsteperaturen på rökgaserna när de länar skorstenen är cirka 100 grader Celsius och rökgashastigheten är cirka 25 /s. För Panna 3 so eldas ed Eo5 är axlödet i varje pipa cirka /h och när pannan går på full effekt är det totala flödet cirka /h. För Panna 4 so eldas ed träpellets är axlödet i varje pipa cirka /h och när pannan går på full effekt är det totala flödet cirka /h. Utsläppsuppgifter för eldningssäsongen 2014/2016 presenteras i Tabell 4. Uppgifterna baseras på uppätta ej bearbetade halvtiesvärden. Tabell 4.Eissioner av stoft, SO 2, NO x och voly vattenånga från de två pannorna i Fittja väreverk för eldningssäsongen 2014/2016 Panna 3 Eo5 bränsle Panna 4 - Träpelletsbränsle Medel Max Medel Max Stoft*, g/ 3 ntg** SO2, g/ 3 ntg** NOx,, g/ 3 ntg** *= I genoförda beräkningar har stoft beräknats so PM 10, ** ntg = noraliserad gasvoly. Produktionen i väreverket är bland annat beroende av värebehovet i det saanbyggda fjärrväresysteet, ytterteperatur och o andra pannor är i funktion. Produktion över året varierar kraftigt och under stora delar av året används inte anläggningen. Generellt gäller att anläggningen går so hårdast när det är so kallast utohus. Inforation o hur produktionen varierar under året och dygnet saknas. I genoförda beräkningar ansattes ett axflöde av luftföroreningarna från vardera pipa för satliga beräkningstiar. Beräkningar för två olika eissionsängder utfördes. I ett beräkningsfall ansattes edeleissioner och för det andra beräkningsfallet axeissioner enligt Tabell 4. För alla beräkningsfall (satliga tidsedel) har en jän produktion under årets dagar och tiar antagits. Väreverkets förutsättningar och produktion har antagits vara detsaa för när planerad bebyggelse färdigställs so för år 2014/2016, efterso inforation o verksahetens fratida produktion saknas. 3.2 KART- OCH TERRÄNGMATERIAL Byggnadsvolyer för befintliga hus och digitalt höjdsatta kartunderlag bygger på digitalt kartaterial so tillhandahållits från karttjänsten Metria. En situationsplan över Fittjaverket ed skorstenens läge har erhållits från Söderenergi 3. Utforning av planerad bebyggelse ed antal våningsplan har tillhandahållits av 2 Eail, Jan-Erik Haglund, , , sat , Söderenergi 3 Eail, Jan-Erik Haglund, , Söderenergi 8 Slagsta strand

9 Defigo AB 4, vilket presenteras i Figur 2Fel! Hittar inte referenskälla.. För den nya bebyggelsen har varje våningsplan antagits ha en höjd på 3 eter. Figur 2. Utforning av planerad bebyggelse (Gestaltningsprogra tillhörande detaljplan Slagsta strand, Etapp 1, daterad 1811). 3.3 METEOROLOGISK DATA Beräkningar ed två skilda eteorologiska tillstånd har genoförts: Meteorologi för feårsperioden Meteorologi utifrån scenario värsta fallet där vinden för rökplyen har ansatts ot den planerade bebyggelsen ed syfte att visa på risken för olägenhet vid de tillfällen då rökplyen från Fittja väreverk blåser i riktning ot planerad bebyggelse. De lokala eteorologiska förutsättningarna (vindriktning, vindhastighet och olnängd) har hätats från SMHIs ätstation Berga Mo (Position (lat;lon) ; ). Mätstationen valdes efterso det är den ätstation närast planorådet ed tivis öppen data för de paraetrar so beräkningarna kräver. Största delen av ätvärdena vid Berga Mo är även kvalitetsgranskad. Den eteorologiska ätdata so använts inkluderar feårsperioden och har en tivis upplösning ed en saplingstid på 10 inuter. I de fall där ätvärden saknats för ett tidsintervall har registrerat ätvärde från den tidigare ätpunkten ansatts. Uppätt vindriktning och vindhastighet för ätstationen Berga Mo år presenteras i Figur 3. 4 Eail, To Björkströ, , Defigo AB Slagsta strand 9

10 Figur 3. Vindros för vindriktning och vindhastighet vid Berga Mo år Vid beräkningar av halten luftföroreningar ino planorådet för scenariot vindriktning värsta fallet har eteorologisk data då vindriktningen varit ostlig-nordostlig (60-90 grader) ansatts (5,2 % av tiarna under feårsperioden ). Ino detta intervall av vindriktning antas plyen röra sig i riktning från eissionskällorna ot planerad bebyggelse. Medelvärdet av vindriktningen, rådande vindhastighet sat olnängd vid dessa tillfällen beräknades och ansattes för satliga tiedelvärden för feårsperioden Atosfärens skiktning har beräknat utifrån olnängden. 3.4 BAKGRUNDSHALTER Bakgrundshalter för NO 2 och PM 10 har erhållits från haltkartor fratagna av SLB-analys på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund 5. Kartorna visar beräknade års- och dygnsedelvärden för PM 10 och NO 2 sat tiedelvärden för NO 2. Beräkningarna av bakgrundshalter baseras på utsläpp och ätningar i regionen och halterna gäller två eter över ark för ett eteorologiskt noralt år. Bakgrundshalterna baseras på 2015 års utsläpp. Haltkartorna fratagna av SLB-analys ger en översiktlig bild av bakgrundskoncentrationer. Enligt SLB-analys behövs det på en del platser förfinade beräkningar so er detaljerat tar hänsyn till effekter på luftoblandningen av till exepel byggnader och speciella topografiska förhållanden. O halterna är höga i orådet so skall exploateras åste kopletterande utredningar göras ed hänsyn till koande bebyggelse och förändrad trafiksituation. Bakgrundshalterna av SO 2 har hätats från rapporten Luften i Stockhol, Årsrapport Halter av SO 2 består av uppätta årsedelhalter av luftföroreningen so urban bakgrundsnivå på takhöjd på Torkel Knutssonsgatan i Stockhol. Den urbana bakgrundsnivån presenteras so ett årsedelvärde över en feårsperiod (år ). Fra tills år 2005 genofördes även ätningar av ti- och dygnsedelvärde vid denna station en efterso halterna av SO 2 reducerats kraftigt äts inte dessa tidsedelvärden längre 7. 5 Webbsida, SLB-analys, hätat Luften i Stockhol. Årsrapport 2016, SLB-analys och Stockhols stad, SLB-rapport 1:2017, Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Mätresultat 2016, Lars Buran, Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Slagsta strand

11 3.5 TRENDER FÖR BAKGRUNDSHALTER AV LUFTFÖRORENINGAR I STOCKHOLMS LÄN Den långsiktiga trenden visar att halter av de flesta luftföroreningarna i Stockhol har inskat och luftkvalitén har blivit bättre. Med syfte att få en förståelse för hur trenden sett ut och förväntas fortsätta vara för de undersökta luftföroreningarna presenteras nedan hur halten av föroreningarna i den urbana bakgrundsluften vid ätstationen Torkel Knutssonsgata i Stockhol har förändrats över tid NO 2 Sedan år 1982 då de första ätningarna av halten NO 2 i den urbana bakgrundshalten på Torkel Knutssonsgata genofördes fra tills 2016, har halten inskat ed cirka 60 %. Under 1990-talet skedde en stor inskning av NO 2 i atosfären då krav på katalysator för nya personbilar infördes. Sedan 1990-talet beror en stor del av inskningen på skärpta utsläppskrav sat införande av trängselskatt och större andel iljöbilar. Mätningar visar att inskningen av NO 2 planat ut under de senaste åren. En av orsakerna till utplaningen antas vara en ökad andel fordon so drivs på diesel vilket orsakar större utsläpp av NO 2 än fordon drivna på bensin PM 10 Årsedelhalten av PM 10 i den urbana bakgrundsluften uppätta vid Torkel Knutssonsgata visar att ellan år var halten relativt stabil. Från år 2006 och tio år fraåt har halterna inskat ed cirka 10 %. En betydande orsak till inskningen antas vara att det skett en inskning i av de insta partiklarna (PM 2,5 ) i bakgrundsluften. Minskningen av PM 2,5 beror fräst på inskade utsläpp i Sverige och i övriga Europa SO 2 Mätningar av årsedelvärde av SO 2 vid Torkel Knutssonsgata visar att bakgrundshalter av SO 2 inskat kraftigt (cirka 99% inskning) från de första ätningarna so genofördes vid ätstationen i slutet av talet fra tills år Tänkbara orsaker till denna inskning är inskad ängd förbränning ed olja, utbyggnation av fjärrväre sat inskad halt svavel i bränslet so sjösektorn använder. Fortsatt inskning av halten SO 2 i tätorter kan förväntas, dock förespås inskningen inte ske i saa snabba hastighet so tidigare 8. 8 Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Mätresultat 2016, Lars Buran, Luftkvalitet ino Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Slagsta strand 11

12 4 BERÄKNINGAR Beräkningarna har utförts ed Gaussisk plyodell i beräkningsprograet SoundPLAN, version 7.4 (Uppdaterad ). Gaussodellen används för att beräkna halter av föroreningar ovan ark eller bebyggelse. Gaussiska odeller baseras på forler för att beskriva sabandet ellan utsläpp vid källan och koncentration vid en ottagarpunkt från en generaliserad ply. Terräng och byggnader beaktas inte. Upplösningen på odellen so användes var 10 eter gånger 10 eter. Beräkningshöjden för halten luftföroreningar ansattes till 2 eter sat 42 eter över ark. Beräkning på 2 eters höjd gjordes för att avspegla ungefär där änniskor befinner sig. Beräkningar på 42 eters höjd gjordes för återspegla halter för de översta våningsplanen på de högsta husen. Begränsat antal änniskor exponeras för dessa nivåer då få planerade hus har en höjd okring 42. Vid lägre höjd på husen beräknas halterna från väreverket inska jäfört ed på 42 eters höjd. 4.1 OSÄKERHETER Meteorologisk data so används i beräkningarna är från ätstationen Berga Mo so är lokaliserad cirka 25 kiloeter från planorådet. Väderförhållanden kan antas skilja ellan de två platserna ed avseende på exepelvis lokala väderförhållande, ätplatsens placering sat topografi, vilket kan ha en påverkan på spridningen av luftföroreningar. De eteorologiska förhållandena vid scenariot värsta fallet har endast baserats på paraetern vindriktning. Faktorer so exepelvis atosfärens skiktning har en påverkan på oblandningen av luftföroreningar. Konstanta eteorologiska förhållande ansattes för satliga tiar under beräkningsperioden. I genoförda beräkningarna har edeleissionen och axeissionen av respektive luftförorening tilläpas i kobination ed axflöde för de två pannorna för satliga tiar under beräkningstiden. Produktion över året varierar kraftigt och under stora delar av året används inte anläggningen en då inforation o produktionens variation under året och dygnet saknas har antagandet gjorts att axflöde är aktuellt för hela året. Detta resulterar i att beräkningarna antas visa högre värden än o variation av väreverkets produktion erhållits. Med detta antagandet tas det höjd för att resultaten skall kunna tilläpas även vid en ökad produktion (ed rådande förutsättningar) i fjärrväreverket. Luftkvalitén i Stockhol har under de sista årtionden blivit ycket bättre och det pågår ett kontinuerligt arbete ed att förbättra luftkvaliteten ytterligare för att iniera de negativa effekterna på bland annat befolkningens hälsa. Lokala utsläpp ino och i närorådet till planorådet är däreot svåra att förutspå då exepelvis nya vägar, ökad trafik och val av fordonsbränsle sat nya fabriker kan orsaka ökade utsläpp. Dessa faktorer har ej inkluderats i bedöningen en bör tas i beaktning o förändringar förväntas ske. 12 Slagsta strand

13 5 RESULTAT Beräknade haltbidrag av NO 2, PM 10 och SO 2 på 2 och 42 eters höjd över ark från Fittja väreverk för axoch edeleissionsängder från 2014/2016 och eteorologi för feårsperioden presenteras so spridningskartor i Bilaga 1-7. Spridningskartor ed halter av de undersökta luftföroreningar för scenariot vindriktning värsta fallet presenteras i Bilaga KVÄVEDIOXID, NO NO 2 tiedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil tiedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 1a-1d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 5 Tabell 5. Halt NO 2 98-percentil tiedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,7-11,5 6,6-13,8 0,7-15,7 9,0-18,0 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 51,5 53,8 57,7 58,0 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (90 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier NO 2 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 2a-2d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 6. Tabell 6. Halt NO 2 98-percentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission Medeleission Maxeission Maxeission 2 över ark 42 över ark 2 över ark 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 2,9-7,7 6,8-9,5 3,8-10,4 8,9-12,5 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 31,7 33,5 34,4 36,5 MKN (µg/ 3 ) Slagsta strand 13

14 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (60 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier NO 2 årsedelvärde Beräknat haltbidrag av NO 2 årsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 3a-b. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 årsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 7. Tabell 7. Halt NO 2 årsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,18-0,53 0,45-0,66 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 10,53 10,66 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (40 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier NO 2 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av NO 2 98-percentil tiedelvärde och 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 8a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell 8. Tabell 8. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 8,7-29,9 8,7-29,9 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 69,9 53,9 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. 14 Slagsta strand

15 Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell9. Tabell 9. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 7,9-38,3 7,9-38,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 78,8 62,5 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) klara rådande riktvärden för tiedelvärdet edan MKN för dygnsedelvärdet beräknas ligga över de gränsvärden so MKN anger. Risk för att halten NO 2 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett oråde i sydöstra delen av orådet där två av husen planeras att lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell 10. Tabell 10. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 7,7-37,3 7,7-37,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 77,3 61,3 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) klara rådande riktvärden för tiedelvärdet edan MKN för dygnsedelvärdet beräknas ligga över de gränsvärden so MKN anger. Risk för att halten NO 2 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett oråde i södra delen av orådet där flera de av husen planeras att lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. Slagsta strand 15

16 Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för NO 2 presenteras i Tabell. Tabell 11. Halt NO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 13,5-66,3 13,5-66,3 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 106,3 90,3 MKN (µg/ 3 ) I detaljplan Slagsta strand beräknas det finnas en risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) ligger över de gränsvärden so MKN anger för dygns- och tiedelvärdet för ett större oråde ino planorådet där flera av de planerade husen skall lokaliseras. I övriga oråden av planorådet beräknas MKN klaras. 5.2 PARTIKLAR, PM PM 10 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av PM percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 4a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 12. Tabell 12. Halt PM percentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission Medeleission Maxeission Maxeission 2 över ark 42 över ark 2 över ark 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,03-0,13 0,1-0,15 0,61-4,81 3,21-5,61 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 25,13 25,15 29,81 30,61 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (50 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 16 Slagsta strand

17 5.2.2 PM 10 årsedelvärde Beräknat haltbidrag av PM 10 årsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 5a-b. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 årsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 13. Tabell 13. Halt PM 10 årsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,01-0,04 0,04-0,05 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 15,04 15,05 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN (40 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier PM 10 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av PM percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 9a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 14. Tabell 14. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,5-2,9 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 27,9 MKN (µg/ 3 ) 50 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygnsedelvärdet. Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 15. Slagsta strand 17

18 Tabell 15. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,6-3,8 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 28,8 MKN (µg/ 3 ) 50 Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygnsedelvärdet. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 16. Tabell 16. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 24,2-108,2 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 133,2 MKN (µg/ 3 ) 50 Risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) PM 10 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett större oråde ino orådet för planerad bebyggelse. Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark, bakgrundshalter fratagna av SLB-analys, totala halter (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) sat rådande MKN för PM 10 presenteras i Tabell 17. Tabell 17. Halt PM 10 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Dygnsedel 90-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 15,3-136,1 Bakgrundshalt (µg/ 3 ) Största total halt (µg/ 3 ) 161,1 MKN (µg/ 3 ) 50 Risk för att totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) PM 10 ligger över de gränsvärden so MKN anger beräknas finnas för ett större oråde ino orådet för planerad bebyggelse. 18 Slagsta strand

19 5.3 SVAVELDIOXID, SO2 Årsedelvärdet för den urbana bakgrundshalten av SO 2 för feårsperioden i Stockhol (Torkel Knutssonsgata) anges enligt Luften i Stockhol, årsrapport , till 0,7 µg/ 3. För ti- och dygnsedelvärde av SO 2 saknas urbana bakgrundshalter. Då dessa halter inte äts längre tas urbana bakgrundshalter inte ed vid jäförelse av halter ot MKN SO 2 tiedelvärde Beräknat haltbidrag av SO 2 98-percentil tiedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 6a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk sat rådande MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 18. Tabell 18. Halt SO 2 98-persentil tiedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 0,6-9,0 4,2-12,6 0,6-18,2 7,0-23,0 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas haltbidrag från Fittja väreverk vara lägre än rådande MKN (200 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier SO 2 dygnsedelvärde Beräknat haltbidrag av SO 2 98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 7a-d. Beräknade haltbidrag från Fittja sat rådande MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärde presenteras för de olika beräkningsscenarierna i Tabell 19. Tabell 19. Halt SO 2 98-persentil dygnsedelvärde ino orådet för planerad bebyggelse Medeleission 2 över ark Medeleission 42 över ark Maxeission 2 över ark Maxeission 42 över ark Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 2,2-5,8 5,2-7,6 4,0-11,2 9,4-13,9 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas haltbidrag från Fittja väreverk vara lägre än rådande MKN (100 µg/ 3 ) för satliga beräkningsscenarier. 9 Luften i Stockhol. Årsrapport 2016, SLB-analys och Stockhols stad, SLB-rapport 1:2017, Slagsta strand 19

20 5.3.3 SO 2 scenariot vindriktning värsta fallet Beräknat haltbidrag av SO 2 98-percentil tiedelvärde/98-percentil dygnsedelvärde från Fittja väreverk presenteras i spridningskartor i Bilaga 10a-d. Maxflöde edeleission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 20. Tabell 20. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 7,6-32,8 7,6-32,8 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. Maxflöde edeleission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 42 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 21. Tabell 21. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 8,6-41,6 8,6-41,6 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. Maxflöde axeission, 2 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 22. Tabell 22. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 12,4-59,2 12,4-59,2 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. 20 Slagsta strand

21 Maxflöde axeission, 42 eter över ark Beräknade haltbidrag från Fittja väreverk 2 eter över ark sat rådande MKN för SO 2 presenteras i Tabell 23. Tabell 23. Halt SO 2 för vindriktning värsta scenariot ino orådet för planerad bebyggelse Tiedel 98-percentil Dygnsedel 98-percentil Haltbidrag från Fittja väreverk (µg/ 3 ) 13,8-72,8 13,8-72,8 MKN (µg/ 3 ) Ino orådet där ny bebyggelse planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) vara lägre än rådande MKN för dygns- och tiedelvärdet. 5.4 BERÄKNINGSRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MILJÖKVALITETSNORMER Meteorologiska data år Ino orådet där ny bebyggelse (bostäder och förskola) planeras i detaljplan Slagsta strand beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) för edel- och axeission vid axflöde och eteorologisk data för feårsperioden vara lägre än rådande MKN för satliga undersökta föroreningar (NO 2, PM 10 och SO 2 ) och tidsedelvärden vilket bedös representera övervägande delen av året. Meteorologiska data för scenariot vindriktning värsta fallet Beräkningar har även gjorts för ett värsta fall ed avseende på eteorologi. Vid scenarier för värsta fallet har beräkningar för årsedelvärdet ej genoförts då bedöningen att angivna förhållanden skulle ske konstant under ett år bedös so orealistiskt. I scenarion ed värsta fallet behöver nedanstående oständigheter inträffa satidigt: 1. Maxeission eller edeleission 2. Högsta flöde 3. Vindriktning so för rökgaserna ot planorådet O, och i så fall när dessa oständigheter inträffar satidigt beräknas totala halten (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) ino orådet där ny bebyggelse planeras vara lägre än rådande MKN för ajoriteten av undersökta föroreningar och tidsedelvärden. Risk för överskridanden av de gränsvärden so MKN anger beräknas dock finnas i följande fall: NO 2-42 över ark, för dygnsedelvärdet vid edeleission NO 2-2 och 42 över ark vid axeission för dygnsedelvärdet NO 2-42 över ark vid axeission för tiedelvärdet PM 10-2 och 42 över ark axeission för dygnsedelvärdet I beräkningarna för värsta fallet har de tre ogynnsaa oständigheterna satts in konstant, so o de inträffar varje dygn under dygnets alla tiar. Sannolikheten att satliga dessa förhållanden skall inträffa satidigt bedös dock so ycket liten. Vindriktningen i beräkningarna av värsta fallet skedde vid 5,2 % av ättiarna under feårsperioden Lite indre än hälften (2,5 % av totala ättiarna) av dessa tiar skedde under vinterhalvåret (oktober-ars) då väreverkets största produktion sker. Maxflödet har ansatts för hela beräkningstiden trots att väreverkets produktion varierar kraftigt. Under Slagsta strand 21

22 stora delar av året används inte anläggningen. Vid beräkning ed axeissioner har dessa eissionsängderna ansatts för satliga tiar under beräkningsperioden. Detta är inte heller riligt då uppätta axiala eissioner so används i beräkningen av värsta fallet uppätts oentant vid ett (1) tillfälle. De gränsvärden so MKN reglerar ed avseende på ti- och dygnsedelvärdet tillåter följande antal överskridanden per år: MKN för dygnsedelvärdet av N µg/ 3 tillåts överskridas 7 dygn/år MKN för tiedelvärdet av N µg/ 3 tillåts överskridas 175 tiar/år MKN för dygnsedelvärdet av PM 10, 50 µg/ 3 tillåts överskridas 35 dygn/år För att MKN för dygnsedelvärdet ska överskridas åste antal dygn ed halter över 60 µg/ 3 respektive 50 µg/ 3 således vara fler än 7 dygn för NO 2 och fler än 35 dygn för PM 10. För tiedelvärdet ska halten 90 µg/ 3 överskridas er än 175 tiar/år. Att satliga värsta förhållanden skulle inträffa satidigt och konstant under en hel tie eller dygn och att detta skulle ske vid fler tillfällen än antal överskridanden so tillåts per år enligt MKN bedös inte so sannolikt. Den saanfattande bedöningen är att MKN inte överskrids. En annan paraeter so behöver beaktas i bedöningen av risk för överskridande av MKN är att satliga beräkningar baseras på konservativa antaganden. Bakgrundshalter för de undersökta föroreningarna ino orådet för exploatering anges i intervall i varierande storleksordning. När haltbidraget från Fittja väreverk adderas ed bakgrundshalten för att erhålla den totala halten luftförorening väljs det högsta värdet ino angivet intervall. Beräknade halter presenteras också i intervall för varje gridruta och vid addition ed bakgrundsvärdet valdes även i det fall det högsta värdet i intervallen. Dessa val resulterar i en förodad överskattning av beräknade halter. Även faktu att axflödet tilläpats på satliga beräkningsscenarier resulterar i en överskattning. Flera av beräknade tillfälliga överskridanden sker på 42 höjd. Detta är något högre än planerad högsta byggnadshöjd. Majoriteten av byggnaderna har dessuto en betydligt lägre höjd. 22 Slagsta strand

23 5.5 RISK FÖR NEDSLAG AV RÖKGASPLYM Nedslag av rökgasply innebär en nedåtgående rörelse av plyen på läsidan av ett hinder. Nedslag av rökgasply kan bero på: a) att utsläppshastigheten av gasen är för låg i förhållande till vindens hastighet, b) att närliggande byggnader förändrar vindrörelser so får gasplyen att tryckas nedåt och c) att närliggande terräng förändrar vindrörelser so får gasplyen att tryckas nedåt. Dessa tre orsaker illustreras i Figur 4 nedan 10. Figur 4. Illustration av orsaker till nedslag av rökgasply. a) Nedslag på grund av utforningen av skorstenen sat utsläppshastighet. b) Nedslag på grund av närliggande byggnader. c) Nedslag på grund av ogivande terräng. I orådet där väreverket är placerat finns inget so tyder på att något av ovanstående skulle inträffa. Nedslag på grund av skorstensdesignen undviks geno en hög utsläppshastighet. O v/u > 1,5 där v är eissionshastighet och u är vindhastighet, är utsläppshastigheten tillräcklig för att undvika nedslag. Utsläppshastigheten i väreverket är 25 /s vilket skulle tillåta en vindhastighet vid skorstensynningen på ca 16 /s. Vid vindhastigheter över 16 /s bör designen på skorsten beaktas och höjden på skorsten ändras eller diaeter på ynningen anpassas alternativt utsläppshastigheten ändras enligt följande forel: h = h + 2d [( v u ) 1,5] Där h är den odifierade höjden på skorstenen so behövs för att undvika nedslag, h är den faktiska höjden, d är diaetern på ynningen och v och u är hastigheter för eission respektive vind. I det här fallet är diaetern 106 c, höjden på skorstenen 106 och utsläppshastigheten är 25 /s. O vi antar att vindhastigheten når en högre hastighet än 16, säg 20 /s koer plyen tryckas ner indre än 1. Motsvarande siffra o vindhastigheten är 40 /s är ungefär 2. Nedslag av rökgasplyen på grund av skorstenens utforning och utsläppshastighet bedös alltså so en obetydlig risk efterso bostadshusen är betydligt lägre än skorstenen. För att räkna ut hur hög skorstenen ska vara i förhållande till närliggande hus för att undvika nedslag används foreln nedan: h = H + 1,5L 10 Liu David H.F, Liptál Béla G. (1999), Environental Engineers handbook, CRC Press LLC Slagsta strand 23

24 där h är skorstenshöjden, H är närliggande byggnaders höjd och L är den insta av antingen närliggande byggnaders höjd eller bredd. Skorstenshöjden är 106 och H skulle därför behöva vara 42,4 vid antagandet att höjden är indre än bredden. Detta innebär att o husen är högre än 42,4 finns en risk för att vindförhållandena ändras vid skorstenens ynning på grund av byggnaderna vilket kan leda till nedslag av rökplyen. Husen i direkt närhet till skorstenen är lägre än 42 och nedslag på grund av byggnader kan uteslutas. I närorådet av skorstenen finns ingen terräng so är så hög att den skulle påverka vindförhållandena vid skorstenens ynning. Mark- och iljööverdostolen prövade nyligen ett ärende o att anta en detaljplan där bostadshusen låg i närheten av ett väreverk 11. Husen var i detaljplanen 140 över ark (160,5 över nollplanet) och de två skorstenarna so finns på verket är 105 och 143 över ark. Detaljplanen antogs en ed ändringen att höjden på bostadshusen skulle sänkas till 110 över nollplanet. Detta beslut grundade sig i att det fanns risk att de översta våningarna kunde träffas av rökgasplyen under ett inte obetydligt antal dagar per år. I otsatts till detta är husen vid Slagsta strand betydligt lägre än skorstenen. Enligt beräkningar och resoneang ovan bedös risken för att gasplyen skulle tryckas nedåt och edföra olägenhet för de planerade husen på grund av ovanstående faktorer so ycket liten. 5.6 INVERSION Vid ett noralt väderläge blir luften kallare och kallare ed höjden vilket underlättar oblandning av luft i vertikalt led. Vid inversion blir teperaturen i ett specifikt luftskikt varare ed höjden, detta edför att luften inte blandas vertikalt, ed höga halter av luftföroreningar so följd. En beskrivning av inversion kan vara att atosfären är väldigt stabil, detta alternativ finns i progravaran SoundPLAN, so använts genogående i detta projekt. Men vid odelleringsalternativet väldigt stabil atosfär blir halten på arkplan noll efterso att röken är var (100 grader Celsius) och stiger rakt upp och ingen oblandning sker. Enligt SMHI finns ingen befintlig statistik för hur ofta inversion i Stockholsorådet sker. Inversion äts inte kontinuerligt och data so finns är inte saanställd eller offentligt tillgänglig. Däred kan inte beräkningar specifika för inversion utföras ino raen för detta projekt. 11 Mål nr P , Mark- och iljööverdostolen, Slagsta strand

25 6 SLUTSATSER Syftet ed utredningen är att få en bild av o det föreligger risk för proble ed föroreningar för planerade fratida bebyggelse i detaljplan Slagsta Strand och göra en bedöning av hälsopåverkan och risk för olägenhet för fratida boende. I orådet för planerad bebyggelse (bostäder och förskola) ino Slagsta strand detaljplan beräknas totala halterna (bakgrundshalten och haltbidrag från Fittja väreverk) av NO 2, PM 10 och SO 2, vid 2 och 42 över ark, vara i enighet ed MKN. Däred är påverkan på boendes hälsa acceptabel. De olägenheter so oftast förknippas ed rökgaser är lukt, irritation i luftvägarna och nedsutsning. Beräknade halter av NO 2 och PM 10 vid planerade bostäder är i ungefär i saa storleksordning so de halter so finns i Stockhols närförorter och de är lägre än halterna i Stockhols innerstad. Beräknade halter bedös däred edföra liten risk för olägenhet. Väreverkets verksahet förekoer fräst vintertid då fönster noralt hålls stängda vilket inskar risken för olägenhet ytterligare. Slagsta strand 25

26 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala arknader ed stöd av global expertis. So tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och iljöspecialister likso professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar ino Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt edarbetare på 500 kontor i 40 länder edverkar vi till en hållbar sahällsutveckling. I Sverige har vi okring edarbetare. WSP Stab Stockhol-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockhol wsp.co 26 Slagsta strand

27 eo03.docx PM Rökgasply och luftföroreningar vid Slagsta Strand Sweco har fått i uppdrag att bedöa generellt hur rökgasplyen och luftföroreningar från Fittjaverket kan påverka planorådet Slagsta strand vid inversioner. Med luftföroreningar avses i första hand kväveoxider och partiklar. Allänt o skorstensutsläpp och inversioner När rökgaserna avgår från en skorsten är de i allänhet varare än den ogivande luften, i saverkan ed att rökgaserna har ett flöde/hastighet innebär det att rökgaserna stiger en bit ovanför skorstenshöjden. Denna förutsättning kallas för plylyft eller skorstenstillägg. När väl rökgaserna har länat skorstenen skapas en rökgasply där teperaturen i rökgasplyen och utspädning av rökgasens koncentration av luftföroreningar avtar ed tiden och avståndet från skorstensynningen. Hur denna utspädning och inskning av halten luftföroreningar i rökgasplyen är beror till stor del på den ogivande luftens egenskaper. Graden av turbulens och utspädning varierar ycket beroende på det rådande väderläget. Två viktiga faktorer är vindhastigheten och den vertikala teperaturgradienten. När det gäller episoder av förhöjda luftföroreningshalter benäns oftast begreppet inversion eller stabil skiktning. Exepel på olika rökgasplyer och effekter på luftföroreningshalterna I Stockhol förekoer oftast de högsta luftföroreningshalterna (undantag är slitagepartiklar från vägtrafiken) i arknivå när det råder arkinversion. De arknära utsläppen från exepelvis biltrafiken kan då innebära förhöjda luftföroreningshalter där änniskor vistas. Vid ycket speciella episoder kan dock arkinversioner förekoa där blandningshöjden i staden ligger på en låg nivå under flera dygn och däred orsaka s.k. ackuuleringseffekter där skorstensutsläppens föroreningar byggs upp under blandningsskiktet och kan orsaka ycket höga halter av luftföroreningar, dessa episoder är ovanliga (förekoer ibland i Paris, Aten etc). Det kan påpekas att ovanstående episoder är ovanliga och att det är ycket ovanliga att utsläpp från skorstenar ed en höjd på er än 100 eter (exepelvis Fittjaverket) påverkar luften i arknivå. Vid tillfällen ed arkinversion ökar luftens teperatur ed höjden se exeplet figur 1 bild Fanning, sidan 4. Luften är vid dessa tillfällen stabilt skiktad och det råder då en låg turbulens/oblandning vilket leder till att skorstensutsläpp och däred rökgasplyen får höga halter av luftföroreningar Detta innebär att luftföroreningshalterna i arknivå, exepelvis ner till de boende i det aktuella planorådet inte koer att påverkas av förhöjda luftföroreningshalter. 1 (4) S w e co Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environent AB RegNo: Styrelsens säte: Stockhol Leif Axenhan Luftvårdsexpert Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) leif.axenhan@sweco.se AL p:\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo2.docx

28 eo03.docx Vid skiktningstypen Lofting se figur 1, sidan 4, ligger inversionsskiktet/blandningshöjden under den aktuella rökgasplyen vilket leder till att luftföroreningarna inte når arken. Skorstensutsläppen ger noralt vid Fanning och Lofting ett relativt litet bidrag i arknivå. Undantag är o utsläppen sker under arkinversionsskiktet i flera dagar. Vid labil skiktning förekoer generellt låga halter i Stockhol på grund av kraftiga vertikala rörelser i atosfären ed god oblandning, dock kan bidragen av luftföroreningar från skorstensutsläpp vara relativt höga under kortare tider (tiar). Vid extrea fall kan förutsättningar so beskrivs i figur 1, sidan 4, enligt bild Fuigation förekoa. Denna situation innebär att en inversion bildas oftast på natten upp till skorstenshöjden. När väl solen stiger upp och värer arken bildas ett skikt upptill inversionens- blandningshöjden vilket innebär att en kraftig turbulens/oblandning sker i detta skikt vilket kan leda till att rökgasplyen under kortare tider (inuter) kan nå arkytan ed förhöjda halter till följd. I figur 1, sidan 4, den högra delen finns två exepel på en rökgasplyens utseende vid stabil skiktning dels vid ycket låga vindhastigheter där rökgasplyen stiger rakt upp eventuellt till ett blandningsskikt och dels när en vind förekoer där rökgasplyen följer vindriktningen. Vädrets betydelse Vid ett lågtrycksläge är det ofta ett ulet och blåsigt väder, då råder oftast neutral till instabil skiktning se figur 1 bild Looping, Coning, sidan 4, Förutsättningarna då innebär oftast en god utspädning av rökgaserna från skorstensutsläpp trots att rökgasplyen vid visa situationer kan nå arken under kortare episoder (Looping). När ett högtrycksväder råder under soaren är det oftast instabil skiktning på dagen (Looping) och stabil skiktning på natten (Fanning). Ett högtrycksväder under vintern kan både förekoa vid en olnfri vädersituation och när det är helulet. Höjden till olnen vid högtrycksläge är oftast lika ed blandningshöjden eller inversionshöjden och kan då ligga på ca eter ovan arken. Vid arkinversioner är det inte troligt att luftföroreningar från Fittjaverkets skorstensutsläpp koer att påverka arknivån kring det aktuella planorådet. De högsta luftföroreningshalterna på vintern förekoer vanligtvis vid högtrycksläge på orgonen och kvällen ed en klar väderlek, snötäckt ark och därtill arkinversion. Under dessa dagar värer noralt solen arken vilket innebär att en oblandning/utspädning av föroreningarna sker och lägre halter so följd itt på dagen. Utsläppen från vägtrafiken är den största källan till de högsta luftföroreningshalterna i dessa situationer. I situationer ed ett väderläge ed arkinversionen dygnet runt under vintern kan ackuulering av luftföroreningarna ed utsläpp nära arken innebära ycket höga luftföroreningshalter särskilt kring de större vägarna och i gaturu ed åttlig trafikintensitet. Inversionshöjden kan vid dessa situationer ligga på en höjd lägre än 100 eter ovan arknivå och då har skorstensutsläppen ed en höjd på er än 100 eter en försubar inverkan på luftföroreningshalterna i arknivå. 2 (4) PM AL p:\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo2.docx

29 eo03.docx Avslutning/slutsatser Avslutningsvis kan det saanfattas att luftföroreningsutsläpp i eller nära arknivån typ vägtrafik är ogynnsaa ur luftföroreningssynpunkt vid eteorologiska betingelser so arkinversioner eller stabil skiktning. Luftföroreningsutsläpp so sker på en hög höjd er än 100 eter via skorstenar ger i regel de högsta luftföroreningsbidragen under instabil skiktning det vill säga inte när arkinversioner förekoer. Det betyder alltså att de norala tillfällen när de högsta luftföroreningshalterna förekoer orsakade av arkinversioner ej saverkar ed de tillfällen då utsläppen från höga skorstenar orsakar de relativt högsta bidragen av luftföroreningar. Därför är det inte troligt att de högsta luftföroreningshalterna i Slagsta strand skulle uppstå so en följd av skorstensutsläpp från Fittjaverket vid de tidpunkter då inversioner sker. 3 (4) PM AL p:\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo2.docx

30 eo03.docx Figur 1. Skiktningstyper och torrdiabatisk teperaturändring (dry adiabatic lapse rate), sänkning av tep 1 C/100, sat exepel på rökgasplyens utseende vid vindstilla förhållande sat vid noral vind 4 (4) PM AL p:\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo2.docx

31 eo03.docx PM Rökgasply och luftföroreningar vid Slagsta Strand Bakgrund Ett planförslag är frataget ed anledning av utvecklingen av ny stadsdelen Slagsta strand, Botkyrka i Stockhols län. Okring eter öster o den planerade bebyggelsen finns ett väreverk, Fittjaverket, so släpper ut rökgaser ur en skorsten på 106 eters höjd. I en luftutredning utförd av WSP (daterad ), har det konstaterats att beräknade föroreningshalter i planorådet är i enlighet ed iljökvalitetsnorer. Frågan kring hur rökgasplyen från Fittjaverket kan spridas in i planorådet under särskilda eteorologiska förhållanden, så so inversioner, utreds vidare av Sweco i detta PM. Sweco har gjort en generell bedöning av hur ro kgasplyen och luftföroreningar från Fittjaverket kan påverka planorådet Slagsta strand vid arkinversioner. Slutsatsen är att Fittjaverkets bidrag till luftföroreningar ino planorådet inte bedös vara so störst i arknivå vid förekost av arkinversioner. Uppdraget till Sweco Sweco har fått i uppdrag att bedöa generellt hur rökgasplyen och luftföroreningar från Fittjaverket kan påverka planorådet Slagsta strand vid inversioner. Med luftföroreningar avses iljökvalitetsnorerna för kvävedioxid och partiklar. Allänt o skorstensutsläpp och inversioner När rökgaserna avgår från en skorsten är de i allänhet varare än den ogivande luften, i saverkan ed att rökgaserna har ett flöde/hastighet innebär det att rökgaserna stiger en bit ovanför skorstenshöjden. Denna förutsättning kallas för plylyft eller skorstenstillägg. När väl rökgaserna har länat skorstenen skapas en rökgasply där teperaturen i rökgasplyen och utspädning av rökgasens koncentration av luftföroreningar avtar ed tiden och avståndet från skorstensynningen. Hur denna utspädning och inskning av halten luftföroreningar i rökgasplyen är beror till stor del på den ogivande luftens egenskaper. Graden av turbulens och utspädning varierar ycket beroende på det rådande väderläget. Två viktiga faktorer är vindhastigheten och den vertikala teperaturgradienten. När det gäller episoder av förhöjda luftföroreningshalter benäns oftast begreppet inversion eller stabil skiktning. 1 (4) S w e co Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environent AB RegNo: Styrelsens säte: Stockhol Leif Axenhan Luftvårdsexpert Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) leif.axenhan@sweco.se AL \\segotfs003\projekt\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo3.docx

32 eo03.docx Exepel på olika rökgasplyer och effekter på luftföroreningshalterna I Stockhol förekoer oftast de högsta luftföroreningshalterna (undantag är slitagepartiklar från vägtrafiken) i arknivå när det råder arkinversion. De arknära utsläppen från exepelvis biltrafiken kan då innebära förhöjda luftföroreningshalter där änniskor vistas. Vid ycket speciella episoder kan dock arkinversioner förekoa där blandningshöjden i staden ligger på en låg nivå under flera dygn och däred orsaka s.k. ackuuleringseffekter där skorstensutsläppens föroreningar byggs upp under blandningsskiktet och kan orsaka ycket höga halter av luftföroreningar, dessa episoder är ovanliga (förekoer ibland i Paris, Aten etc.). Det kan påpekas att ovanstående episoder är ovanliga och att det är ycket ovanliga att utsläpp från skorstenar ed en höjd på er än 100 eter (exepelvis Fittjaverket) påverkar luften i arknivå. Vid tillfällen ed arkinversion ökar luftens teperatur ed höjden se exeplet figur 1 bild Fanning, sidan 4. Luften är vid dessa tillfällen stabilt skiktad och det råder då en låg turbulens/oblandning vilket leder till att skorstensutsläpp och däred rökgasplyen får höga halter av luftföroreningar Detta innebär att luftföroreningshalterna i arknivå, exepelvis ner till de boende i det aktuella planorådet inte koer att påverkas av förhöjda luftföroreningshalter. Vid skiktningstypen Lofting se figur 1, sidan 4, ligger inversionsskiktet/blandningshöjden under den aktuella rökgasplyen vilket leder till att luftföroreningarna inte når arken. Skorstensutsläppen ger noralt vid Fanning och Lofting ett relativt litet bidrag i arknivå. Undantag är o utsläppen sker under arkinversionsskiktet i flera dagar. Vid labil skiktning förekoer generellt låga halter i Stockhol på grund av kraftiga vertikala rörelser i atosfären ed god oblandning, dock kan bidragen av luftföroreningar från skorstensutsläpp vara relativt höga under kortare tider (tiar). Vid extrea fall kan förutsättningar so beskrivs i figur 1, sidan 4, enligt bild Fuigation förekoa. Denna situation innebär att en inversion bildas oftast på natten upp till skorstenshöjden. När väl solen stiger upp och värer arken bildas ett skikt upptill inversionens- blandningshöjden vilket innebär att en kraftig turbulens/oblandning sker i detta skikt vilket kan leda till att rökgasplyen under kortare tider (inuter) kan nå arkytan ed förhöjda halter till följd. I figur 1, sidan 4, den högra delen finns två exepel på en rökgasplyens utseende vid stabil skiktning dels vid ycket låga vindhastigheter där rökgasplyen stiger rakt upp eventuellt till ett blandningsskikt och dels när en vind förekoer där rökgasplyen följer vindriktningen. Vädrets betydelse Vid ett lågtrycksläge är det ofta ett ulet och blåsigt väder, då råder oftast neutral till instabil skiktning se figur 1 bild Looping, Coning, sidan 4, Förutsättningarna då innebär oftast en god utspädning av rökgaserna från skorstensutsläpp trots att rökgasplyen vid visa situationer kan nå arken under kortare episoder (Looping). 2 (4) PM AL \\segotfs003\projekt\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo3.docx

33 eo03.docx När ett högtrycksväder råder under soaren är det oftast instabil skiktning på dagen (Looping) och stabil skiktning på natten (Fanning). Ett högtrycksväder under vintern kan både förekoa vid en olnfri vädersituation och när det är helulet. Höjden till olnen vid högtrycksläge är oftast lika ed blandningshöjden eller inversionshöjden och kan då ligga på ca eter ovan arken. Vid arkinversioner är det inte troligt att luftföroreningar från Fittjaverkets skorstensutsläpp koer att påverka arknivån kring det aktuella planorådet. De högsta luftföroreningshalterna på vintern förekoer vanligtvis vid högtrycksläge på orgonen och kvällen ed en klar väderlek, snötäckt ark och därtill arkinversion. Under dessa dagar värer noralt solen arken vilket innebär att en oblandning/utspädning av föroreningarna sker och lägre halter so följd itt på dagen. Utsläppen från vägtrafiken är den största källan till de högsta luftföroreningshalterna i dessa situationer. I situationer ed ett väderläge ed arkinversionen dygnet runt under vintern kan ackuulering av luftföroreningarna ed utsläpp nära arken innebära ycket höga luftföroreningshalter särskilt kring de större vägarna och i gaturu ed åttlig trafikintensitet. Inversionshöjden kan vid dessa situationer ligga på en höjd lägre än 100 eter ovan arknivå och då har skorstensutsläppen ed en höjd på er än 100 eter en försubar inverkan på luftföroreningshalterna i arknivå. Avslutning/slutsatser Avslutningsvis kan det saanfattas att luftföroreningsutsläpp i eller nära arknivån typ vägtrafik är ogynnsaa ur luftföroreningssynpunkt vid eteorologiska betingelser so arkinversioner eller stabil skiktning. Luftföroreningsutsläpp so sker på en hög höjd er än 100 eter via skorstenar ger i regel de högsta luftföroreningsbidragen under instabil skiktning det vill säga inte när arkinversioner förekoer. Det betyder alltså att de norala tillfällen när de högsta luftföroreningshalterna förekoer orsakade av arkinversioner ej saverkar ed de tillfällen då utsläppen från höga skorstenar orsakar de relativt högsta bidragen av luftföroreningar. Därför är det inte troligt att de högsta luftföroreningshalterna i Slagsta strand skulle uppstå so en följd av skorstensutsläpp från Fittjaverket vid de tidpunkter då inversioner sker. 3 (4) PM AL \\segotfs003\projekt\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo3.docx

34 eo03.docx Figur 1. Skiktningstyper och torrdiabatisk teperaturändring (dry adiabatic lapse rate), sänkning av tep 1 C/100, sat exepel på rökgasplyens utseende vid vindstilla förhållande sat vid noral vind 4 (4) PM AL \\segotfs003\projekt\21333\ _rökgasply_slagsta_strand\000\10 arbetstrl_dok\rökgasply_slagsta_strand_ _eo3.docx

35 Bilaga 1a Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,7 0,7 < <= 1,9 1,9 < <= 3,1 3,1 < <= 4,3 4,3 < <= 5,5 5,5 < <= 6,7 6,7 < <= 7,9 7,9 < <= 9,1 9,1 < <= 10,3 10,3 < <= 11,5 11,5 < <= 12,7 12,7 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

36 Bilaga 1b Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 1,8 1,8 < <= 3,0 3,0 < <= 4,2 4,2 < <= 5,4 5,4 < <= 6,6 6,6 < <= 7,8 7,8 < <= 9,0 9,0 < <= 10,2 10,2 < <= 11,4 11,4 < <= 12,6 12,6 < <= 13,8 13,8 < <= 15,0 15,0 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

37 Bilaga 1c Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,7 0,7 < <= 2,2 2,2 < <= 3,7 3,7 < <= 5,2 5,2 < <= 6,7 6,7 < <= 8,2 8,2 < <= 9,7 9,7 < <= 11,2 11,2 < <= 12,7 12,7 < <= 14,2 14,2 < <= 15,7 15,7 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

38 Bilaga 1d Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 1,8 1,8 < <= 3,6 3,6 < <= 5,4 5,4 < <= 7,2 7,2 < <= 9,0 9,0 < <= 10,8 10,8 < <= 12,6 12,6 < <= 14,4 14,4 < <= 16,2 16,2 < <= 18,0 18,0 < <= 19,8 19,8 < MKN för NO 2 98-percentil tiedelvärdet so skall klaras är 90 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

39 Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,5 0,5 < <= 1,3 1,3 < <= 2,1 2,1 < <= 2,9 2,9 < <= 3,7 3,7 < <= 4,5 4,5 < <= 5,3 5,3 < <= 6,1 6,1 < <= 6,9 6,9 < <= 7,7 7,7 < Bilaga 2a Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 60 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

40 Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,5 0,5 < <= 1,4 1,4 < <= 2,3 2,3 < <= 3,2 3,2 < <= 4,1 4,1 < <= 5,0 5,0 < <= 5,9 5,9 < <= 6,8 6,8 < <= 7,7 7,7 < <= 8,6 8,6 < <= 9,5 9,5 < <= 10,4 10,4 < Bilaga 2b axflöde ed en edeleission MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 60 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

41 Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,5 0,5 < <= 1,6 1,6 < <= 2,7 2,7 < <= 3,8 3,8 < <= 4,9 4,9 < <= 6,0 6,0 < <= 7,1 7,1 < <= 8,2 8,2 < <= 9,3 9,3 < <= 10,4 10,4 < Bilaga 2c Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 60 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

42 Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,5 0,5 < <= 1,7 1,7 < <= 2,9 2,9 < <= 4,1 4,1 < <= 5,3 5,3 < <= 6,5 6,5 < <= 7,7 7,7 < <= 8,9 8,9 < <= 10,1 10,1 < <= 11,3 11,3 < <= 12,5 12,5 < Bilaga 2d Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission MKN för NO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 60 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

43 Bilaga 3a Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, årsedelvärdet. Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,03 0,03 < <= 0,08 0,08 < <= 0,13 0,13 < <= 0,18 0,18 < <= 0,23 0,23 < <= 0,28 0,28 < <= 0,33 0,33 < <= 0,38 0,38 < <= 0,43 0,43 < <= 0,48 0,48 < <= 0,53 0,53 < MKN för NO 2 årsedelvärdet so skall klaras är 40 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrungshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådetanges enligt SLB:s haltkartor till 5-10 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

44 Bilaga 3b Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, årsedelvärdet. Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,03 0,03 < <= 0,10 0,10 < <= 0,17 0,17 < <= 0,24 0,24 < <= 0,31 0,31 < <= 0,38 0,38 < <= 0,45 0,45 < <= 0,52 0,52 < <= 0,59 0,59 < <= 0,66 0,66 < MKN för NO 2 årsedelvärdet so skall klaras är 40 µg/³. Tiedelvärdet för bakgrungshalten av NO 2 för utsläppsåret 2015 ino planorådetanges enligt SLB:s haltkartor till 5-10 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

45 Bilaga 4a Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (90-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,010 0,010 < <= 0,022 0,022 < <= 0,034 0,034 < <= 0,046 0,046 < <= 0,058 0,058 < <= 0,070 0,070 < <= 0,082 0,082 < <= 0,094 0,094 < <= 0,106 0,106 < <= 0,118 0,118 < <= 0,130 0,130 < MKN för PM percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 50 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

46 Bilaga 4b Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (90-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,010 0,010 < <= 0,025 0,025 < <= 0,040 0,040 < <= 0,055 0,055 < <= 0,070 0,070 < <= 0,085 0,085 < <= 0,100 0,100 < <= 0,115 0,115 < <= 0,130 0,130 < <= 0,145 0,145 < <= 0,160 0,160 < MKN för PM percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 50 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

47 Bilaga 4c Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (90-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt PM 10 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,01 0,01 < <= 0,61 0,61 < <= 1,21 1,21 < <= 1,81 1,81 < <= 2,41 2,41 < <= 3,01 3,01 < <= 3,61 3,61 < <= 4,21 4,21 < <= 4,81 4,81 < <= 5,41 5,41 < <= 6,01 6,01 < MKN för PM percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 50 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

48 Bilaga 4d Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (90-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt PM 10 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,01 0,01 < <= 0,81 0,81 < <= 1,61 1,61 < <= 2,41 2,41 < <= 3,21 3,21 < <= 4,01 4,01 < <= 4,81 4,81 < <= 5,61 5,61 < <= 6,41 6,41 < <= 7,21 7,21 < MKN för PM percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 50 µg/³. Dygnsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

49 Bilaga 5a Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, årsedelvärdet. Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,003 0,003 < <= 0,008 0,008 < <= 0,013 0,013 < <= 0,018 0,018 < <= 0,023 0,023 < <= 0,028 0,028 < <= 0,033 0,033 < <= 0,038 0,038 < <= 0,043 0,043 < <= 0,048 0,048 < MKN för PM 10 årsedelvärdet so skall klaras är 40 µg/³. Årsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

50 Bilaga 5b Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, årsedelvärdet. Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,003 0,003 < <= 0,010 0,010 < <= 0,017 0,017 < <= 0,024 0,024 < <= 0,031 0,031 < <= 0,038 0,038 < <= 0,045 0,045 < <= 0,052 0,052 < <= 0,059 0,059 < <= 0,066 0,066 < MKN för PM 10 årsedelvärdet so skall klaras är 40 µg/³. Årsedelvärdet för bakgrundshalten av PM 10 för utsläppsåret 2015 ino planorådet anges enligt SLB:s haltkartor till µg/³. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

51 Bilaga 6a Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärde (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt svaveldioxid (µg/³) 2 eter över ark <= 0,6 0,6 < <= 1,8 1,8 < <= 3,0 3,0 < <= 4,2 4,2 < <= 5,4 5,4 < <= 6,6 6,6 < <= 7,8 7,8 < <= 9,0 9,0 < <= 10,2 10,2 < <= 11,4 11,4 < MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärdte so skall klaras är 200 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

52 Bilaga 6b Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärde (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt svaveldioxid (µg/³) 42 eter över ark <= 0,6 0,6 < <= 1,8 1,8 < <= 3,0 3,0 < <= 4,2 4,2 < <= 5,4 5,4 < <= 6,6 6,6 < <= 7,8 7,8 < <= 9,0 9,0 < <= 10,2 10,2 < <= 11,4 11,4 < <= 12,6 12,6 < MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärdte so skall klaras är 200 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

53 Bilaga 6c Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärde (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt svaveldioxid (µg/³) 2 eter över ark <= 0,6 0,6 < <= 2,8 2,8 < <= 5,0 5,0 < <= 7,2 7,2 < <= 9,4 9,4 < <= 11,6 11,6 < <= 13,8 13,8 < <= 16,0 16,0 < <= 18,2 18,2 < <= 20,4 20,4 < MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärdte so skall klaras är 200 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

54 Bilaga 6d Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, tiedelvärde (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt svaveldioxid (µg/³) 42 eter över ark <= 0,6 0,6 < <= 3,8 3,8 < <= 7,0 7,0 < <= 10,2 10,2 < <= 13,4 13,4 < <= 16,6 16,6 < <= 19,8 19,8 < <= 23,0 23,0 < <= 26,2 26,2 < MKN för SO 2 98-percentil tiedelvärdte so skall klaras är 200 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

55 Bilaga 7a Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt svaveldioxid (µg/³) 2 eter över ark <= 0,4 0,4 < <= 1,0 1,0 < <= 1,6 1,6 < <= 2,2 2,2 < <= 2,8 2,8 < <= 3,4 3,4 < <= 4,0 4,0 < <= 4,6 4,6 < <= 5,2 5,2 < <= 5,8 5,8 < MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 100 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

56 Bilaga 7b Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en edeleission Halt svaveldioxid (µg/³) 42 eter över ark <= 0,4 0,4 < <= 1,2 1,2 < <= 2,0 2,0 < <= 2,8 2,8 < <= 3,6 3,6 < <= 4,4 4,4 < <= 5,2 5,2 < <= 6,0 6,0 < <= 6,8 6,8 < <= 7,6 7,6 < MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 100 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

57 Bilaga 7c Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt svaveldioxid (µg/³) 2 eter över ark <= 0,4 0,4 < <= 1,6 1,6 < <= 2,8 2,8 < <= 4,0 4,0 < <= 5,2 5,2 < <= 6,4 6,4 < <= 7,6 7,6 < <= 8,8 8,8 < <= 10,0 10,0 < <= 11,2 11,2 < MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 100 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

58 Bilaga 7d Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016, dygnsedelvärdet (98-percentil). Meteorologisk data för feårsperioden axflöde ed en axeission Halt svaveldioxid (µg/³) 42 eter över ark <= 0,4 0,4 < <= 1,9 1,9 < <= 3,4 3,4 < <= 4,9 4,9 < <= 6,4 6,4 < <= 7,9 7,9 < <= 9,4 9,4 < <= 10,9 10,9 < <= 12,4 12,4 < <= 13,9 13,9 < MKN för SO 2 98-percentil dygnsedelvärdet so skall klaras är 100 µg/³. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

59 Bilaga 8a Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,3 0,3 < <= 3,1 3,1 < <= 5,9 5,9 < <= 8,7 8,7 < <= 11,5 11,5< <= 14,3 14,3< <= 17,1 17,1< <= 19,9 19,9< <= 22,7 22,7< <= 29,9 29,9< <= 31,1 31,1< Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av NO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

60 Bilaga 8b Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,3 0,3 < <= 4,1 4,1 < <= 7,9 7,9 < <= 11,7 11,7< <= 15,5 15,5< <= 19,3 19,3< <= 23,1 23,1< <= 26,9 26,9< <= 30,7 30,7< <= 34,5 34,5< <= 38,3 38,3< Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av NO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

61 Bilaga 8c Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt NO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,3 0,3 < <= 4,0 4,0 < <= 7,7 7,7 < <= 11,4 11,4< <= 15,1 15,1< <= 18,8 18,8< <= 22,5 22,5< <= 26,2 26,2< <= 29,9 29,9< <= 33,6 33,6< <= 37,3 37,3< Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av NO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

62 Bilaga 8d Beräknat haltbidrag av NO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt NO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,3 0,3 < <= 6,9 6,9 < <= 13,5 13,5< <= 20,1 20,1< <= 26,7 26,7< <= 33,3 33,3< <= 39,9 39,9< <= 46,5 46,5< <= 53,1 53,1< <= 59,7 59,7< <= 66,3 66,3< Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av NO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

63 Bilaga 9a Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,2 0,2 < <= 0,5 0,5 < <= 0,8 0,8 < <= 1,1 1,1 < <= 1,4 1,4 < <= 1,7 1,7 < <= 2,0 2,0 < <= 2,3 2,3 < <= 2,6 2,6 < <= 2,9 2,9 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av PM 10 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

64 Bilaga 9b Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt PM 10 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,2 0,2 < <= 0,6 0,6 < <= 1,0 1,0 < <= 1,4 1,4 < <= 1,8 1,8 < <= 2,2 2,2 < <= 2,6 2,6 < <= 3,0 3,0 < <= 3,4 3,4 < <= 3,8 3,8 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av PM 10 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

65 Bilaga 9c Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt PM 10 (µg/³) 2 eter över ark <= 0,2 0,2 < <= 12,2 12,2 < <= 24,2 24,2 < <= 36,2 36,2 < <= 48,2 48,2 < <= 60,2 60,2 < <= 72,2 72,2 < <= 84,2 84,2 < <= 96,2 96,2 < <= 108,2 108,2 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av PM 10 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

66 Bilaga 9d Beräknat haltbidrag av PM 10 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt PM 10 (µg/³) 42 eter över ark <= 0,2 0,2 < <= 15,3 15,3 < <= 30,4 30,4 < <= 45,5 45,5 < <= 60,6 60,6 < <= 75,7 75,7 < <= 90,8 90,8 < <= 105,9 105,9 < <= 121,0 121,0 < <= 136,1 136,1 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av PM 10 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Ort och datu Karin Haglund Granskad Göteborg

67 Bilaga 10a Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt SO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 2,0 2,0 < <= 4,8 4,8 < <= 7,6 7,6 < <= 10,4 10,4 < <= 13,2 13,2 < <= 16,0 16,0 < <= 18,8 18,8 < <= 21,6 21,6 < <= 24,4 24,4 < <= 27,2 27,2 < <= 30,0 30,0 < <= 32,8 32,8 < <= 35,6 35,6 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av SO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

68 Bilaga 10b Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en edeleission Halt SO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 2,0 2,0 < <= 5,3 5,3 < <= 8,6 8,6 < <= 11,9 11,9 < <= 15,2 15,2 < <= 18,5 18,5 < <= 21,8 21,8 < <= 25,1 25,1 < <= 28,4 28,4 < <= 31,7 31,7 < <= 35,0 35,0 < <= 38,3 38,3 < <= 41,6 41,6 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av SO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

69 Bilaga 10c Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt SO 2 (µg/³) 2 eter över ark <= 2,0 2,0 < <= 7,2 7,2 < <= 12,4 12,4 < <= 17,6 17,6 < <= 22,8 22,8 < <= 28,0 28,0 < <= 33,2 33,2 < <= 38,4 38,4 < <= 43,6 43,6 < <= 48,8 48,8 < <= 54,0 54,0 < <= 59,2 59,2 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av SO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg

70 Bilaga 10d Beräknat haltbidrag av SO 2 (µg/³) från Fittja väreverk år 2014/2016. Meteorologisk data för scenariot vindriktning "värsta fallet". axflöde ed en axeission Halt SO 2 (µg/³) 42 eter över ark <= 2,0 2,0 < <= 7,9 7,9 < <= 13,8 13,8 < <= 19,7 19,7 < <= 25,6 25,6 < <= 31,5 31,5 < <= 37,4 37,4 < <= 43,3 43,3 < <= 49,2 49,2 < <= 55,1 55,1 < <= 61,0 61,0 < <= 66,9 66,9 < <= 72,8 72,8 < Eissionsängder och eteorologiska förhållanden har antagits vara konstanta för den undersökta tidsperioden vilket resulterar i att haltbidraget av SO 2 från Fittja väreverk beräknas till ett konstant värde för satiga tidsedel. Karin Haglund Granskad Ort och datu Göteborg