Luftmiljöutredning Kv Kungsfisken

Transkript

1 Orbicon AB (Sandströ Miljö och säkerhetskonsult) Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Uppdragsnr: Version:

2 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Orbicon AB (Sandströ Miljö och säkerhetskonsult) Jenny Rönnegård Konsult: Norconsult AB, Theres Svenssons gata Göteborg Uppdragsledare: Teknikansvarig: Handläggare: Daniel Haerlid Heran Heijans Daniel Haerlid Luftiljöutredning Kv Kungsfisken. Kopletterande beräkningar och kapitel Daniel Haerlid Heran Heijans Daniel Haerlid Spridningsberäkningar Kvarteret Kungsfisken Daniel Haerlid Heran Heijans Version Datu Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokuent är frataget av Norconsult AB so del av det uppdrag dokuentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren har, o inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändaål Luftiljöutredning Kv Kungsfisken n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

3 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Saanfattning Mölndals stad arbetar ed fratagande av detaljplan för kvarteret Kungsfisken, ett central beläget kvarter i Mölndals centru. Kvarteret planeras uppföras itt eot Mölndals resecentru i anslutning till Brogatan. I saband ed detaljplanarbetet finns krav på att utföra spridningsberäkningar av NO2 och PM10 för att utreda o gränsvärdena i iljökvalitetsnoren kan koa att överskridas. Modellering och spridningsberäkningar har genoförts ed prograet MISKAM. Utsläppstalen för lätta och tunga fordon för utvalda beräkningsscenarion har beräknats ed prograet HBEFA 3.3 Prognostiserad trafik och uppgifter o fratida trafiksituationer i Mölndal har levererats av Atkins i utredningen Trafiktekniskt PM Mölndals innerstad WSP Även Mölndals stads databas för trafikflöden på kounens gator har använts för att häta relevant trafikdata. Trafikverkets databas har använts för att ta fra trafiksiffror för E6:an. Beräknade halter av NO2 har kalibrerats ot befintlig ätstation i Mölndals centru sat stäts av ed Miljöförvaltningen i Göteborg. So en for av osäkerhetsanalys gällande fratida eissionsfaktorer har beräkningar, utöver för prognosår 2030, även gjorts ed de högre eissionsfaktorerna so gäller för år 2025, 2022 och Beräkningar för nuläget har genoförts för att ha en referens genteot prognosticerade halter. Beräkningar för år 2022 har gjorts för att detta är det tidigast öjliga inflyttningsåret. För år 2018 är överskridande av gränsvärdena för dygnsedelvärdet och tiedelvärdet i MKN relativt nära i de sydöstra delarna av fastigheten edan årsedelvärdet klarar gränsvärdet. Beräkningarna visar dock att det för år 2022, 2025 och år 2030 inte föreligger någon risk att halterna av NO2 skall överskrida gränsvärdena i MKN i planorådet. Då utsläppen från fordonsflottan sjunker ed tiden blir arginalerna till gränsvärdena i MKN större. För den est utsatta delen av fastigheten är t e x beräknade dygnsedelhalter (gränsvärdet i MKN = 60 µg/ 3 ) av NO µg/ 3 i dagsläget, ca 40 µg/ 3 år 2022 och under ed god arginal under 40 µg/ 3 för år 2025 och år Att skillnaden ellan beräknade halter av NO2 är stor ellan år tillskrivs de ed tiden fortsatt sjunkande utsläppstalen för fordonsflottan. I kapitel visar figur 4 hur utsläppstalen väntas sjunka för personbilar. Halterna PM10 är för år 2030 arginellt lägre än år 2025, 2022 och 2018 vilket är beror på att uppvirvlingstalet antas vara i princip konstanta och att utsläppen från fordonen endast utgör en indre del av den totala partikelhalten uted gatorna. Halterna av PM10 överskrider inte gränsvärdena i MKN. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

4 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Miljökvalitetsnorer och iljöål 6 Aktuella luftföroreningar och bakgrundshalter 7 Beräkningsetod 8 Eissionsfaktorer 8 Kalibrering och bakgrundshalter 9 Kalibrering av NO2 halter, kv. Kungsfisken Mölndal 9 Prognostiserade NOx eissioner enligt HBEFA 10 Förväntad utveckling av PM10 11 Beräkning av dygns-och tiedelvärden 11 Beräkningsetodik 12 Resultat 14 Halter NO2 år Halter PM10 år Halter NO2 år Halter PM10 år Halter NO2 år Halter PM10 år Halter NO2 år Halter PM10 år n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

5 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Inledning Bakgrund Mölndals stad arbetar ed fratagande av detaljplan för kvarteret Kungsfisken, ett central beläget kvarter i Mölndals centru. Kvarteret planeras uppföras itt eot Mölndals resecentru i anslutning till Brogatan enligt figur 1. Planen innefattar uppförandet av, handel, arbetsplatser och hotellverksahet. Figur 1 Översiktsbild över Mölndals centru. arkerat ed lila. Med anledning av kvarterets närhet till bland annat den tungt trafikerade väg E6 har Norconsult AB på uppdrag av Mölndals koun utfört denna luftiljöutredning. Utredningen syftar till att redovisa de för år 2018, 2022 (tidigaste inflyttningsår), 2025 och 2030 prognostiserade föroreningshalterna av kvävedioxider (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) för kvarteret Kungsfisken i Mölndals centru. Med utgångspunkt i beräknade halter av luftföroreningar sat utvecklingen av bakgrundshalter görs även en osäkerhetsanalys. Beräkningsresultaten jäförs ot rådande iljökvalitetsnor MKN. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

6 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Miljökvalitetsnorer och iljöål Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns i iljökvalitetsnorerna (MKN) so anger den högsta halten av föroreningar so kan få förekoa utan att änniskor och iljö tar skada (SFS 2010:477). Miljökvalitetsnorer finns bl.a. för kvävedioxid, partiklar, bensen, koloxid, svaveldioxid, ozon och bly. De gränsvärden so ibland överskrids i Göteborgsregionen är dygnsedelvärdet av kvävedioxid (NO2) respektive inandningsbara partiklar (PM10). Utöver norerna finns riksdagens iljökvalitetsål so har preciserats avseende iljöålet för frisk luft. Angivna gränsvärden och iljöål för kvävedioxid och partiklar (i fortsättning används NO2 och PM10) anges i tabell 1. Tabell 1 Gränsvärden och iljöål för kvävedioxid och PM10 Förorening Medelvärdestid Gränsvärde (µg/ 3 ) Miljökvalitetsål (µg/ 3 ) Kvävedioxid Kvävedioxid Tiedelvärde (98-percentil*) Dygnsedelvärde (98-percentil*) Kvävedioxid Årsedelvärde Partiklar Dygnsedelvärde (90-percentil*) Partiklar Årsedelvärde * Percentiler är ett begrepp so används ino statistiken. O t ex 98-percentilen av tiedelvärdet av en viss luftförorening högst får vara 90 µg/ 3 luft, så betyder det att tiedelvärdet av föroreningshalten skall vara lägre än 90 µg/ 3 luft under 98 procent av årets tiar. Under två procent av årets tiar (dvs 175 tiar) får då föroreningshalten vara högre än 9090 µg/ 3 luft. Motsvarande gäller för 90-percentilen. Miljökvalitetsnorerna gäller generellt för luften utohus. Undantagna är luften i tunnlar och på arbetsplatser dit allänheten inte har tillgång. Norerna skall inte heller tilläpas för luften på vägbanan so enbart fordonsresenärer exponeras för. Norerna skall dock tilläpas för luften so cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs ed vägar och i vägars ittresa (Naturvårdsverket 2011). n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

7 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Aktuella luftföroreningar och bakgrundshalter Kvävedioxider Kvävedioxid (NO2) i luften koer från utsläpp av kväveoxider (NOx) från fraförallt trafiken. I luften ovandlas kväveoxider till kvävedioxid. Effekten av höga NO2 halter varierar ellan änniskor. Fraför allt astatiker är särskilt känsliga en även friska änniskor kan löpa risk för att få luftvägsinfektioner och dylikt. I luften i och runt våra städer koer utsläppen av kväveoxider priärt från vägtrafik, sjöfart och industrier. I luften ovandlas kväveoxider till kvävedioxid. Det lokala bidraget av kvävedioxid är fraför allt påtagligt i utsläppskällans direkta närhet. Trenden gällande NO2 pekar på en generell nedgång i våra städer även o det råder viss osäkerhet gällande de gaturu so förtätas kraftig. Partiklar Partiklar i luften koer till viss del från avgaserna från vägtrafik en även från uppvirvling av slitagepartiklar från väg- och spårtrafik. För tågtrafik sker slitaget t e x ellan vagnshjul-räls, brosblock och brosskivor. Med PM10 åsyftas partiklar ed en diaeter indre än 10 µ (även kallade inandningsbara partiklar). Frästa källa för dessa partiklar är slitage av vägbeläggning på grund av användningen av dubbdäck. Utsläppsängderna beror på hastigheten, fordonstyper, fordonens däcktyp. Bortsett från transportsektorn koer partikelutsläpp också ifrån industrier, bygg- och anläggningsarbeten, avfallsförbränning, eldning och fartygstrafik. Generellt kan sägas att avgasutsläppen, partiklar från avgasrör, inskar för varje år i och ed fordonsparkens gradvisa förnyelse och de hårdare iljökrav so ställs på nya fordon. Mängden uppvirvlade partiklar so däreot inte inskar för närvarande - beror också på flera faktorer, de viktigaste är trafikängderna och andelen dubbdäck i trafiken (shi.se). Andra faktorer so påverkar föroreningshalterna i luften är eteorologiska förhållanden. Vinden och luftens turbulens transporterar och blandar luftföroreningar edan ett orådes fysiska utforning styr hur och var halterna blir so högst. Utöver detta har också nederbörd en stor inverkan på luftföroreningshalterna. Trenden gällande PM10 visar sjunkande halter, en då städer byggs allt tätare (gaturuet ventileras allt säre) och trafiken i ånga fall väntas öka råder viss osäkerhet avseende partikelhalternas utvecklig fraöver. Fratida väghållning inkluderat dubbdäcksbestäelser, sandning/saltning av vägar, städning/sopning av gaturuet är andra faktorer so spelar in på hur partikelhalterna i våra städer koer att utvecklas. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

8 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Beräkningsetod Eissionsfaktorer Spridningsberäkningarna genoförs för prognosår 2018, 2022, 2025 och år Eissionsfaktorer för fordonstrafik (personbilar och lastbilar) i utredningen har beräknats ed prograet HBEFA 3.3. Eissionsfaktorerna av PM10 för spårtrafik är hätade ur rapporten Spridningsberäkningar av NO2 och PM10 för dagens och fratida haltnivåer för kvarteret Mullvaden 1 fl (Cowi 2017). Uppgifter o uppvirvling har hätats från SMHI:s rapport Vintervägar ed eller utan dubbdäck (SMHI, 2008). Tabell 2 och 3 visar en saanställning av eissionsfaktorerna för NOx och PM10 so använts för väg- och spårtrafik utredningen. För PM10 endast visas eissionsfaktorerna för år 2030 då skillnaden ot övriga beräkningsår är ytterst arginell. Tabell 4 visar saanräknade eissioner (g/vagn k * tåglängd) för spår- och tågtrafik ino och runt planorådet. Tabell 2 Eissionsfaktorer år 2018/2020/2025/2030, NOx för lätta respektive tunga fordon (g/k) Luftförorening, NO x Eissionsfaktorer för lätta respektive tunga fordon (g/fk Vägtyp Lätta fordon Tunga fordon Lätta fordon Tunga fordon Lätta fordon Tunga fordon Lätta fordon Tunga fordon Motorväg - fritt flöde 0,2 1,8 0,22 1 0,16 0,65 0,09 0,38 Motorväg ättad kapacitet Stora/edelstora lokalvägar fritt flöde 0,27 2,1 0,21 1,13 0,22 0,82 0,12 0,47 0,367 3,1 0,29 1,7 0,21 1,05 0,12 0,74 Tabell 3 Eissionsfaktorer år , PM10, för lätta respektive tunga fordon (g/k) Luftförorening, PM 10 Eissionsfaktorer exklusive uppvirvling för lätta respektive tunga fordon (g/fk). Uppvirvling g/fk). År Lätta fordon Tunga fordon Vägtyp År 2025 År 2030 År 2025 år2030 Motorväg 0,002 0,002 0,013 0,008 0,114 Lokalvägar 0,003 0,002 0,017 0,01 Tabell 4 Eissionsfaktorer för PM10, för spårvags- och tågtrafik (g/vagn-k * tåglängd) Tågtyp PM 10 (g/vagn-k * tåglängd). Regionaltåg 3,1 Pendeltåg 11 Godståg 5,3 Spårvagn 0,33 n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

9 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Kalibrering och bakgrundshalter Föroreningshalten på en plats utgörs av bidraget från vägen i ogivningen (lokalt bidrag) sat ett bidrag från källor på större avstånd (så kallade bakgrundshalter). Halterna styrs av flera faktorer såso stadens topografi, industrier i staden och dess ogivning, gaturuets utforning sat trafikängd på ogivande större trafikleder. Detta innebär att olika oråden i en stad ofta har relativt lika bakgrundshalter en att de närast ogivande vägarna avgör kvalitén på luftiljön i det specifika orådet. Kalibrering av NO 2 halter, kv. Kungsfisken Mölndal Efterso det finns en ätstation för NO2-halter i gaturu alldeles i närheten av beräkningsorådet har NO2 halten kalibrerats enligt följande arbetsgång: Eissionsfaktorer för åren har hätats från HBEFA 3.3. Medelvärdet för perioden har ansatts i utsläppsberäkningarna i MISKAM för att få fra de lokala halterna. Kalibrering av halter har skett geno att ätresultaten för NO2 vid ätstation Mölndal har jäförts ed beräknade NO2 halter för saa period so ätningarna och saa ätsträcka. Detta har gett en korrigering för halterna ed ca 5,5 µg/ 3 (årsedelvärden), vilket har adderats till spridningsberäkningarna för prognosår 2018, 2022, 2025 och Kalibreringen visar god överensstäelse ed befintlig ätstation i Mölndals centru. Skillnaden ellan beräknad lokal halt av NO2 och den totala NO2-halten är ca 5,5 µg/ 3. Metoden för att Metoden att kalibrera beräknade lokala halter ot närbelägen ätstation har stäts av ed Miljöförvaltningen i Göteborg. Koentar avseende beräkningsetod för beräkning av bakgrundshalter Oftast finns ingen läplig ätstation i närheten av beräkningsorådet. Då beräknas den faktiska halten so beräknad lokal halt plus bakgrundshalten. Nedan ges en koentar avseende denna etod. Koentaren har stäts av ed Miljöförvaltningen i Göteborg. Uppätta bakgrundshalter i Mölndalsåns dalgång är ca 21 µg/ 3. Den totala NO2 kan dock inte beräknas geno att använda foreln: NO2 totalt = NO2 bakgrund + NO2 lokalt (1) Anledningen beror på atosfärskein. NO2 halter uppstår dels geno utsläpp av NO2 sat geno ovandling av utsläppt NO till NO2 i atosfären. Den suerade halten av NO + NO2 kallas NOx halten. En korrekt användning av bakgrundshalten görs geno foreln: Varefter NO2 totalt kan beräknas ur NOx totalt. NOx totalt = NOx bakgrund + NOx lokalt (2) Anledningen till att forel (1) och (2) inte ger saa resultat är att sabandet ellan NOx och NO2 inte är linjärt. Korrekt forel för att räkna ut den totala halten av NO2 är enligt Miljöförvaltningen: NO2=8,9 (NOx^0,44 NOx^0,22) + 3 (3) Ett sifferexepel i tabell 5 visar skillnaden ellan de två beräkningssätten. Kolunen NO2 är felaktig beräkning av totalhalten NO2 där NO2 beräknas enligt forel nr 1. Kolunen NOx är korrekt beräkning av totalhalten NO2 utifrån Miljöförvaltningens sätt att räkna d v s forel nr 2. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

10 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Tabell 5 Exepel för att visa skillnaden av beräknad NO2 halt beroende på val av etod Förorening NO 2 NO x NO 2 totalt Bakgrundshalt Lokal halt Total halt Sifferexeplet i tabell 6 visar att NO2 halterna överskattas ed 14 µg/ 3 (30-40 %) o NO2-halterna sueras jäfört ed en bakgrundshaltberäkning so utgår från NO x -halterna. Halterna i tabell 5 ligger på de nivåer so är aktuella för centrala Mölndal. Prognostiserade NO x eissioner enligt HBEFA Spridningsberäkningarna so gjorts i denna utredning har utgått ifrån de eissionsprognoser so tagits fra i HBEFA- Handbook eission factors for road transport. I figur 2 nedan visas utvecklingen av eissioner (g/fk, personbilar so kör i 50 k/h) under åren för att exeplifiera den stora förväntade inskning av utsläpp från fordonsflottan. Ur diagraet fragår tre tydliga trender: 1) År har eissionerna ökat något 2) År väntas en svag inskning 3) År väntas en ycket kraftig inskning. Figur 2 Utsläppsutveckling av NOx förutsatt personbil so kör i ca 50 k/h n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

11 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Förväntad utveckling av PM 10 Bakgrundshalten av PM10 har under senaste åren legat på ca µg/ 3 vid ätstationen Fean tak. I figur 3 visas halterna av PM10 vid ätstation Fean och Råö (ed so jäförelsevärde) Figur 3 Uppätta årsedelvärden vid ätstation Råö och ätstation Fean. Trenden under de senaste fyra åren visar på en nedgång ed 0,25 µg/ 3 per år. Denna trend bedös hålla i sig vilket innebär att bakgrundshalten uppgår till 13.7 µg/ 3 för år 2018, µg/ 3 år 2022, µg/ 3 år 2025 och 10.5 µg/ 3 år 2030 ed otsvarande trend. Tabell 6 visar de bakgrundshalter so inkluderats i spridningsberäkningarna. Tabell 6 Bakgrundshalter av aktuella luftföroreningar Bakgrundshalter (µg/ 3 ) Bakgrundshalter (µg/ 3 ). År 2018 Bakgrundshalter (µg/ 3 ). År 2022 NO2 5,5 Bakgrundshalter (µg/ 3 ). År 2025 Bakgrundshalter (µg/ 3 ). År 2030 PM10 13,7 12,5 11,8 10,5 Beräkning av dygns-och tiedelvärden Oräkningen från luftföroreningarnas årsedelvärde till dygns- och tiedelvärden har gjorts ed fraräknade kvoter från befintliga ätningar vid Mölndal gata och Fean. Kvoterna angivna i tabell 7 ultipliceras ed årsedelvärden för att erhålla dygns- och tiedelvärden. Tabell 7 Oräkningskvoter ellan års-dygns och tiedelvärden Kvoter NO 2 Kvoter PM 10 Årsedelvärden 1 1 Dygnsedelvärden 2,7 1,6 Tiedelvärden 3,9 - n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

12 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Beräkningsetodik Beräkningarna har genoförts i prograet MISKAM. I prograet byggs en odell ed byggnader, vägar, tåg- och spårvagnsspår. Figur 4 visar ett urklipp ur prograet. Figur 4 Urklipp från MISKAM. Vy över Mölndals centru I prograet beräknas först vindfältet bland bebyggelsen utifrån uppgifter o vindriktning och hastighet på högre höjd. Uppgifter avseende vindförhållanden i Göteborgsorådet koer från ätstationen Fean under perioden När vindfälten är beräknade kan sedan spridningen av luftföroreningar från ogivande vägar tas fra. I figur 5 visas vindrosen ed de vindförhållanden so använts i spridningsberäkningarna. Figur 5 Vindros för perioden vid ätstation på Feanhuset, Nordstan, Göteborg Forler för ovandling av kväveoxider till kvävedioxid i atosfären har tagits fra av Miljöförvaltningen i Göteborg. Även etod för fratagande av bakgrundshalt har stäts av ed Miljöförvaltningen. Beräknade lokala halter av NO2 och har kalibrerats ot uppätt data vid ätstationerna Mölndal gata. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

13 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Prograet HBEFA 3.3 använts för att ta fra eissionsfaktorer för NOx och PM10. HBEFA ger dels eissionsfaktorer för de olika fordonsslagen och tar även hänsyn till olika trafiksituationer såso fritt flödande trafik och ättad kapacitet. För denna utredning har det förutsatts att det förekoer 1-2 tiar ed ättat flöde på otorvägen varje dygn. De utsläppskällor so är edtagna i spridningsberäkningarna är väg E6, Mölndals bro, Broslättsgatan, Göteborgsvägen, Gala Kungsbackavägen Tepelgatan, Barnhesgatan. Storgatan sat spårvagns-och tågtrafik. Prognostiserad trafik och uppgifter o fratida trafiksituationer i Mölndal (exkl väg E6) har hätats från Trafiktekniskt PM Mölndals innerstad (WSP ). Här anges prognostiserad vardagsdygnstrafik för år 2020 vilket av kounen också anses kunna representera trafiken fra till år 2025/2030. För utredningen har vardagsdygnstrafiken räknats o till årsdygnstrafik (ÅDT). I PM:et finns även trafikprognos för år 2020 under förutsättningen att centru ej byggs ut (nollalternativ). Detta scenarios trafikängder har legat till grund för nulägesberäkningarna (2018). För väg E6 har trafikverkets databas använts för att häta inforation o vägtrafikförutsättningar för nuläget. I tabell 8 visas årsdygnstrafiken för respektive prognosår so för spridningsberäkningarna baseras på. Tabell 8 Årsdygnstrafik ÅDT trafik för Mölndals innerstad/e6 år 2018/2022/2025/2030 Väg År 2018 År 2022/2025/2030 E6:an Göteborgsvägen Tepelgatan Gala Kungsbackavägen Barnhesgatan Mölndals bro Storgatan n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

14 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Resultat Resultatet av spridningsberäkningarna för år 2018, 2022, 2025 och år 2030 redovisas i bilaga 1A-2B enligt följande: Bilaga 1A Årsedelvärdet NO2, år 2018 Bilaga 1B Dygnsedelvärdet NO2 år 2018 Bilaga 1C Tiedelvärdet NO2 år 2018 Bilaga 1D Årsedelvärdet NO2 år 2022 Bilaga 1E Dygnsedelvärdet NO2 år 2022 Bilaga 1F Tiedelvärdet NO2 år 2022 Bilaga 2A ÅrsedelvärdetPM10 år 2018 Bilaga 2B Dygnsedelvärdet PM10 år 2018 Bilaga 2C Årsedelvärdet PM10 år 2022 Bilaga 2D Dygnsedelvärdet PM10 år 2022 Bilaga 3A Årsedelvärdet NO2, år 2025 Bilaga 3B Dygnsedelvärdet NO2 år 2025 Bilaga 3C Tiedelvärdet NO2 år 2025 Bilaga 3D Årsedelvärdet NO2 år 2030 Bilaga 3E Dygnsedelvärdet NO2 år 2030 Bilaga 3F Tiedelvärdet NO2 år 2030 Bilaga 4A ÅrsedelvärdetPM10 år 2025 Bilaga 4B Dygnsedelvärdet PM10 år 2025 Bilaga 4C Årsedelvärdet PM10 år 2030 Bilaga 4D Dygnsedelvärdet PM10 år 2030 n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

15 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Bilaga 1A-1C. Halter NO2 år 2018 Beräkningarna visar att årsedelvärdet av NO2 i kvarteret ligger under 20 µg/ 3 för i stort sett hela planorådet. Dygnsedelvärdet beräknas uppgå till µg/ 3 för större delen av fastigheten. I den sydöstra delen av fastigheten beräknas halterna bli µg/ 3. Tiedelvärdet beräknas ligga ellan µg/ 3 för större delen av fastigheten. För en indre yta av den sydöstra delen av fastigheten beräknas halten uppgå till µg/ 3. Gränsvärdena i MKN överskrids inte. Halter PM10 år 2018 Bilaga 2A-2B. Beräkningarna visar att årsedelvärdet av PM10 ligger under 20 µg/ 3 ino hela planorådet. Dygnsedelvärdet beräknas ligga ellan µg/ 3. Gränsvärdet i MKN överskrids inte. Bilaga 1D-1F. Halter NO2 år 2022 Beräkningarna visar att årsedelvärdet av NO2 i kvarteret ligger under 20 µg/ 3 för i princip hela planorådet. Dygnsedelvärdet beräknas uppgå till µg/ 3 ino den nu utbyggda fastigheten. Tiedelvärdet beräknas ligga under 60 µg/ 3 för i princip hela fastigheten. Gränsvärdena i MKN överskrids inte. Halter PM10 år 2022 Bilaga 2C-2D. Beräkningarna visar att årsedelvärdet av PM10 ligger under 20 µg/ 3 ino hela planorådet. Dygnsedelvärdet beräknas ligga ellan µg/ 3. Gränsvärdet i MKN överskrids inte. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

16 Uppdragsnr: Version: 2 Luftiljöutredning Kv Kungsfisken Bilaga 3A-3C. Halter NO2 år 2025 Beräkningarna visar att årsedelvärdet av NO2 i kvarteret ligger under 20 µg/ 3 för i stort sett hela planorådet. Dygnsedelvärdet ligger runt 40 µg/ 3 och edan tiedelvärdet ligger under 70 µg/ 3. Gränsvärdet i MKN överskrids inte. Bilaga 4A-4B. Halter PM10 år 2025 Beräkningsresultaten visar att det inte föreligger några risker för överskridande av gränsvärdena i MKN eller iljöålen ino planorådet. Årsedelvärdet och dygnsedelvärdet ligger båda under 20 respektive 30 µg/ 3. Gränsvärdet i MKN överskrids inte. Bilaga 3D-3F. Halter NO2 år 2030 Beräkningsresultaten visar att det inte föreligger några risker för överskridande av gränsvärdena i MKN ino planorådet. Årsedelvärdet av NO2 ligger under 20 µg/ 3, dygnsedelvärdet under 40 µg/ 3 och tiedelvärdet under 70 µg/ 3. Bilaga 4C-4D. Halter PM10 år 2030 Beräkningsresultaten visar att det inte föreligger några risker för överskridande av gränsvärdena i MKN ino planorådet. Årsedelvärdet och dygnsedelvärdet ligger båda under 20 respektive 30 µg/ 3. n:\105\17\ \5 arbetsaterial\01 dokuent\u\ rapport luftiljöutredning kv kungsfisken inkl kopletteringar.docx (16)

17 Mölndals centru Nuläge, år 2018 NO2, årsedelvärde Bilaga 1A Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 30 30< <= < <= < <= < <= 70 70< <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

18 Mölndals centru Fratid, år 2018 NO2, dygnsedelvärde Bilaga 1B Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 40 40< <= < <= < <= < <= < <= 90 90< Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

19 Mölndals centru Nuläge, år 2018 NO2, tiedelvärde Bilaga 1C Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 70 70< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

20 Mölndals centru Fratid, år 2022 NO2, årsedelvärde Bilaga 1D Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 30 30< <= < <= < <= < <= < <= 80 80< Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

21 Mölndals centru Fratid, år 2022 NO2, dygnsedelvärde Bilaga 1E Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 40 40< <= < <= < <= < <= < <= 90 90< Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

22 Mölndals centru Fratid, år 2022 NO2, tiedelvärde Bilaga 1F Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 70 70< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

23 Mölndals centru Nuläge, år 2018 PM10, årsedelvärde Bilaga 2A PM10 [µg/³] <= < <= 20 20< <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns

24 Mölndals centru Nuläge, år 2018 PM10, dygnsedelvärde Bilaga 2B PM10 [µg/³] <= < <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< <= 70 70< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns

25 Mölndals centru Fratid, år 2022 PM10, årsedelvärde Bilaga 2C PM10 [µg/³] <= < <= 20 20< <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns

26 Mölndals centru Fratid, år 2022 PM10, dygnsedelvärde Bilaga 2D PM10 [µg/³] <= < <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< <= 70 70< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns Spårväg/Järnväg

27 Mölndals centru Fratid, år 2025 NO2, årsedelvärde Bilaga 3A Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 30 30< <= < <= < <= < <= < <= 80 80< Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

28 Mölndals centru Fratid, år 2025 NO2, dygnsedelvärde Bilaga 3B Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 50 50< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

29 Mölndals centru Fratid, år 2025 NO2, tiedelvärde Bilaga 3C Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 80 80< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

30 Mölndals centru Fratid, år 2030 NO2, årsedelvärde Bilaga 3D Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 30 30< <= < <= < <= < <= < <= 80 80< Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

31 Mölndals centru Fratid, år 2030 NO2, dygnsedelvärde Bilaga 3E Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 50 50< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

32 Mölndals centru Fratid, år 2030 NO2, tiedelvärde Bilaga 3F Kvävedioxidhalter [µg/³] <= < <= 80 80< <= < <= < <= < <= < <= < Kvävedioxidhalterna redovisas 1-2 över arknivå 0 12,

33 Mölndals centru Fratid, år 2025 PM10, årsedelvärde Bilaga 4A PM10 [µg/³] <= < <= 20 20< <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns

34 Mölndals centru Fratid, år 2025 PM10, dygnsedelvärde Bilaga 4B PM10 [µg/³] <= < <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< <= 70 70< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns Spårväg/Järnväg

35 Mölndals centru Fratid, år 2030 PM10, årsedelvärde Bilaga 4C PM10 [µg/³] <= < <= 20 20< <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns Spårväg/Järnväg

36 Mölndals centru Fratid, år 2030 PM10, dygnsedelvärde Bilaga 4D PM10 [µg/³] <= < <= 30 30< <= 40 40< <= 50 50< <= 60 60< <= 70 70< Partikelhalterna redovisas 1-2 över arknivå Ungefärlig planorådesgräns Spårväg/Järnväg