Hjärnvägar i förskolan

Relevanta dokument
Hjärnvägar i förskolan

Samarbete Stockholms Universitet, Barn och Ungdomsvetenskap & Nackas kommunala förskolor

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Förskoleområde Trångsund 2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Stormhatten

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Hjärnvägar i förskolan. Forskning pågår!

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

FORSKNING OM DIGITALISERING AV FÖRSKOLAN

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Solgläntan föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT Blåkullas värdegrund

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Kvalitetsredovisning

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Utbildning och undervisning i förskolan

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan Äppelbo förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Transkript:

Hjärnvägar i förskolan Enhancing Preschool Children s Attention, Language and Communication Skills En interventionsstudie med 432 barn (4 & 5 åringar) 98 pedagoger på 28 förskoleavdelningar Vetenskapsrådet 2015-2018 Hillevi Lenz Taguchi & Tove Gerholm

Hjärnvägar i förskolan Skriv frågor, reflektioner och synpunkter till: Hillevi@buv.su.se

NÄTVERKET 2018 3-4 ggr / termin kl. 16-18 Hösten 2018 ta upp resultat successivt

Tack! Utan er och barnen hade det inte blivit någon forskning!

Och vilka är ni? SEMLA DIL Kontroll

Alla 28 avdelningar uppnår godkänd nivå i Ecers-3 utvärdering 18 16 14 12 10 8 BLÅ = KONTROLL RÖD = DIL GRÅ = SEMLA BRA resultat i jämförelser: I snitt något högre nivå på bl. a. vuxen barn interaktion än andra svenska kommuner som utvärderats och högre än snittet i Australien. 6 2 st under kända nivåer 4 2 0 Godkänd nivå Väl godkänd God kvalitet Riktigt god Excellent

Vad var det vi gjorde tillsammans? Ett gemensamt kunskapsintresse

Interventionsstudie med pre-och posttester A Utforskande lärande i grupp med pedagogisk dokumentation B Individuellt lärande med lärplatta C Redan pågående och planerad verksamhet + BRUK SEMLA DIL KONTROLL

Frågeställningar (och hypoteser) 1. Har SEMLA och DIL effekt på barns selektiva uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språk- och kommunikation, socioemotionella förmåga och tidiga matematiska förmåga? 2. Hur skiljer sig observerade effekter av SEMLA och DIL sinsemellan vad gäller ovanstående förmågor? 3. I vilken utsträckning stöds SEMLA och DILs (eventuella) effekter genom exekutiva funktioner, selektiv uppmärksamhet och/eller språkförmåga? (eller: Är det olika pedagogikerna olika bra lämpade för olika barn?) 4. I vilken utsträckning påverkas (eventuella) effekter av SEMLA och DIL genom bakgrundsfaktorer hos barnen (t ex språk) eller förskolan (t ex kvalitet; flerspråkiga pedagoger)? 5. I vilken utsträckning är bakgrundsvariabler relaterade till resultatvariabler? 6. I vilken utsträckning är resultatvariabler relaterade till varandra? 7. Skiljer sig någon observerad effekt av SEMLA och DIL vad gäller styrka och variation?

Frågeställning 6 I vilken utsträckning är resultatvariabler relaterade till varandra? Hypoteser, exempel: Alla mått korrelerar positivt med högre ålder

Frågeställningar (och hypoteser) 1. Har SEMLA och DIL effekt på barns selektiva uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språk- och kommunikation, socioemotionella förmåga och tidiga matematiska förmåga? 2. Hur skiljer sig observerade effekter av SEMLA och DIL sinsemellan vad gäller ovanstående förmågor? 3. I vilken utsträckning stöds SEMLA och DILs (eventuella) effekter genom exekutiva funktioner, selektiv uppmärksamhet och/eller språkförmåga? (eller: Är det olika pedagogikerna olika bra lämpade för olika barn?) 4. I vilken utsträckning påverkas (eventuella) effekter av SEMLA och DIL genom bakgrundsfaktorer hos barnen (t ex språk) eller förskolan (t ex kvalitet; flerspråkiga pedagoger)? 5. I vilken utsträckning är bakgrundsvariabler relaterade till resultatvariabler? 6. I vilken utsträckning är resultatvariabler relaterade till varandra? 7. Skiljer sig någon observerad effekt av SEMLA och DIL vad gäller styrka och variation?

Bakgrundsinformation alla barn och förskolor

PAUS Diskutera med grannen ca 3 minuter

SEMLA Socio-Emotionellt Materiellt Lärande Ett sätt att arbeta med utforskande lärande inom ramen för en fråga/problemställning med stöd av multipla teorier och metoder & tre typer av pedagogisk dokumentation: under utveckling tillsammans med er pedagoger

Semlautbildning för pedagoger: - Före intervention 1, 2 och 3 - Varje kurs 4 tillfällen à 3 timmar + handledning - 10 förskoleavdelningar - 30 pedagoger - Gemensam problemställning Betydelsen av att börja med sig själv som pedagog: i ett görande! Nyfikenhet och uthållighet Lust och fantasi Glädje och kreativitet Ganga Roslin Bladh

Vad har vi lärt oss? Utforskande projekt om: Undervattenshotell Amfibiebilar Linbanebyggen Bo i trädhus Artificiell intelligens Leva med naturen 3D-skrivare Reningsverk Avloppsystem Självkörande bilar och bussar Drönare Robotar Självhushållning Hisskonstruktioner 3 didaktiska strategier i SEMLA

1. Pedagogens utmaning: - Att hinna med att interagera med varje enskilt barn, - ge kvalificerade erbjudanden, - skapa förutsättningar för koncentration, uppmärksamhet, grit (jävlar anamma), - ordna miljöer med material som kan tillgodose varje barns frågor och söka information. göra instruktionsvideo? Vill du göra en instruktionsvideo? Vad säger du om att pröva att lägga något tungt i hisskorgen?

2. Inkludering och delaktighet grupp- och individfokus samtidigt Uppgiftsstöttande gemensamt problem! Hur fungerar en hiss? Hur byggs en rullstol? Ekologiskt stöttande miljön understödjer utforskandet Självstöttande utveckla egna idéer Socialt stöttande ihop med kompisar och vuxna En hiss med discokula

3. Pedagogisk dokumentation som en del av undervisningsuppdraget Tre dokumentationspraktiker: 1. De vuxna dokumenterar de enskilda barnens lärande och grupprocesserna 2. Barnen dokumenterar det som intresserar dem och det de håller på med De vuxna uppmärksammar etiska frågor och tränar barnens ömsesidiga respekt och individuella integritet. Stopphanden Radera, sålla, spara ihop med barnen. 3. Tid för reflektion och samtal att få lära ut det du just lärt dig

Utmaningar med SEMLA som arbetssätt? - få organisationen av grupper och lokaler att fungera, - att få tid och verktyg att verkligen se och uppmärksamma varje barn, - bemöta svåra etiska frågor om framtiden. Glädjen i att: - få tid att rikta sin uppmärksamhet mot varje barn, - ha en målinriktad tanke- och känsloorientering ihop med barnen, - lära sig ihop med barnen. När Ella sa till mig att om 100 år lever inte du då blev jag paff. Vad svarar en då? (Pedagog) Om vi äter upp vår enda gris så har vi ingen mer mat. Vad ska vi äta då? Morötter. (2 barn i konversation om självhushållning )

Överraskningar! Det engagemang som en komplex problemställning ger upphov till, känslomässigt engagemang med alla sinnen viktigt för både vuxna och barn, uthålligheten hos alla inblandande, glädjen i att delta i forskningsprojekt. Jag har drömt om brobygget hela natten nu vet jag hur vi ska fixa konsolerna. (Pedagog) Hisschakt på arabiska? Det ska jag ta reda på. (Förälder) Jag blir så arg när hissen kraschar när den landar!!! (Pedagog) Vi måste se till att det blir säkert att åka i luftballongen, så ingen skadar sig. (Pedagog) Jag är uppvuxen i ett land där vi ständigt var rädda för jordbävningar. (Pedagog)

Betydelsen av att använda sina egna verkligheter och språk Användbara SEMLA-ord på olika språk: svenska, serbokroatiska, arabiska, spanska, persiska, finska.

Hur går vi vidare? - Nätverket - Semlakurser - Ny kurs våren 2018 - Handledning och miljörådgivning - Nätverk 20/2-18 Semlapedagoger: Xxxxxx xxxxxx

Digitalt Individuellt Lärande DIL för kropp & knopp

Digitalt Individuellt Lärande: DIL Tidig matematisk begreppsförståelse: Lunds universitet & Stanford University Sofia Frankenberg & Susanne Kjällander i samarbete med Agneta Gulz & Magnus Haake vid Lunds universitet samt AAA-lab, Stanford University

DIL inleddes varje dag med Kropp & Knopp-övningar Uppmärksamhet/fokus och samtidigt utesluta ovidkommande information, ljud mm. Att lära sig kontrollera kroppen och knoppen med lugn, djupandning, tålamod med sig själv och andra Sofia Frankenberg & Susanne Kjällander i samarbete med Eric Pakulak, University of Oregon, USA där Braintrain övningarna utformats för forskningsprojekt i Head Start

ETT GOTT SAMARBETE!! FIDELITY Väl genomförd intervention Antal tillfällen per förskola Antal tillfällen per barn Deltagande i Kropp & knopp-övningar Speltid MG Sammanställning av daglig dokumentation En lyckad intervention

ANTAL TILLFÄLLEN Antal tillfällen förskola/barn Antal tillfällen förskola/barn (medel) 30 25 20 15 10 19 15 26 26 21 17 28 23 23 24 18 18 19 13 28 28 22 18 26 17 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 AXIS TITLE Series1 Series2

TIMMAR Speltid per barn Alla förskolor kom upp till 6 timmar i genomsnittlig speltid per barn Speltid (medel) 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 FÖRSKOLA/MEDEL PER BARN BORTFALL: 6/155 barn (mindre än 5 timmar)

DIL-pedagogernas tankar om matte X gissar mycket i början, har svårt för antal. Känner igen symbolerna och provar Jämför fågelvingar med fingersymboler. X har jättesvårt att räkna när det är fingrar som visas. Tyckte om att lura lärkompisen

Kropp & knopp inom och utanför DIL-timmen

X använder sig av fågelandning när det känns svårt på något sätt Barnen använder strategierna Barnen kommer ihåg fågelandningen. De vet vilka situationer de kan använda sig av dem. L börjar på en gång visa fågelandningen. Jag fick göra 3 fågelandning. Jag tryckte på fel knapp! Barnen kommer ihåg fågelandningen. De vet vilka situationer de kan använda sig av dem. L börjar på en gång visa fågelandningen. I bilkön igår sa mitt barn åt mig att fågelandas? * Fröken, du får säga: Ojdå, men jag kan ta upp den igen! * Citaten kommer från daglig dokumentation (och våra anteckningar*) Kommer till grottorna m. skatter säger inte igen!. Andas djupt (fågelandning). Jag sitter bredvid och hon börjar spela

Magiska trädgården i verksamheten och i det vidgade digitala gränssnittet

KONTROLL/BRUK BRUK = pedagogiskt självvärderingssystem Kontrollgrupperna hade en fortbildningskväll om pedagogisk miljö Nätverk nummer 2 i vår handlar om BRUK

PAUS Diskutera med grannen ca 3 minuter

Språk - berättarförmåga

Grenar! Nej, horn

Hur hanterar barnen händelsen i sina berättelser? Ljudexempel!

Det mobila hjärnvågslabbet Barnen är väl förberedda Beslutet att delta i flera steg: 1. Föräldrar 2. Barnen med pedagogerna 3. Barnen hos oss Omdöme: spännande eller inte alltför tråkigt

Sagor och hjärnvågor

Hjärnvågor och uppmärksamhet Responser på uppmärksammade och ignorerade ljud

Barnens perspektiv på att delta i forskning Linnea Bodén

Intervjuer med barn, enskilt och i grupp Man ska göra minus och plus och så räkna ut saker. Det här rummet är mycket mindre än en späckhuggare. Och hjärnan!

Fyra olika delar i ett barnperspektiv Att vara barn på en förskola full av forskning och forskare Att vara del av en pedagogisk intervention Att bli testad Att bli filmad Med utgångspunkt i barnens intressen och frågor

PAUS Diskutera med grannen ca 3 minuter

Nätverket Kvällstid 16-18 Nästa träff, 20 feb 2018, handlar om SEMLA Resultatpresentationer HT2018 Kunskapsspridning Böcker, forskningsartiklar, internationella konferenser Hemsidan: Hjärnvägar i förskolan

Frågestund/ Diskussion