Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder II AN DIA12F 7,5 hp VT 2017 1
VÄLKOMMEN TILL KURSEN FORSKNINGSMETODER II... 3 Kursens mål... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Kursens innehåll... 4 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 4 Studier på avancerad nivå... 4 Skrivuppgifter i Mondo Uppgifter... 5 Stöd i studierna... 6 Examination... 6 Betygssättningen... 7 Ordinarie examinationstillfällen... 7 Bedömning och betygskriterier... 7 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället... 8 Övriga anvisningar... 8 Utvärdering... 9 Obligatorisk litteratur... 9 Litteratur väljs för metod- och analysfördjupning (Minst 300 valda sidor):... 9 2
Välkommen till kursen Forskningsmetoder II Kursen du nu påbörjar är en kurs som ingår i magister- och masterprogram i didaktik. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (www.edu.su.se). Denna studiehandledning innehåller dels specifika upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan mer allmän information. I kursen arbetar vi med didaktik som forskningsfält genom att analysera och jämföra några perspektiv och metodiska ansatser i relation till olika forskningsfrågor. Därutöver kommer du att få sätta dig in i vetenskapsteoretiska frågor samt lära dig mer om forskningsprocessen. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Lärarexamen om minst 180 hp, alternativt Kandidatexamen i didaktik eller pedagogik. Metodkurs om 7,5 hp på grundnivå. Svenska B. Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: redogöra för grunderna i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder inom samhällsvetenskapen, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller, beskriva och problematisera några teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser med avseende på respektive perspektivs grundläggande antaganden, förklaringsvärde för didaktiken som fält, centrala begrepp, forskningsfrågor, metodologier, formulera några olika didaktiska forskningsfrågor som är koherenta med några skilda teoretiska perspektiv och diskutera tänkbara metodiska angreppssätt, exemplifiera forskningsprocessen i en tänkt studie av ett didaktiskt problem. Registrering Registrering sker enligt anvisningar som skickas ut via mejl. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SUstudentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Det är också till henne ni anmäler ev. studieavbrott. Kursledare och lärare Eva.svardemo-aberg@edu.su.se Kursadministratör avancerad@edu.su.se 3
Kursens innehåll I kursen kommer vetenskapsteori, teoretiska perspektiv och vetenskapliga metodologier som är relevanta för didaktiska forskning att beaktas på ett fördjupat sätt. Kursen kommer framförallt ge dig fördjupade metodkunskaper. Inom didaktisk forskning t.ex. studier av kommunikation, lärande och undervisning används idag ett relativt stort antal teoretiska perspektiv och metoder och ansatser, dvs. olika forskningsinriktningar. Varje forskningsinriktning bygger på explicita och implicita antaganden om vetenskapens och forskarens roll, om samhället i relation till individerna och om kunskapsbildning och lärande som process. Utifrån olika forskningsinriktningar ställs olika frågor och fokuseras på skilda delar av de komplexa fenomenen lärande och undervisning. Ur några fokuseras studierna på individers handlingar och erfarenheter. Andra fokuserar på kommunikation och mellanmänskliga processer på en interpersonell nivå. Några intresserar sig för utbildningsinstitutioner eller för lärande och undervisning på en samhällelig nivå. I kursen jämförs olika forskningsinriktningar och hur de behandlar för didaktiken centrala begrepp som kunskap, lärande, språk, undervisning och kunskapsbildning. I kursen diskuteras även hur man inom olika traditioner förhåller sig till databearbetningens tre faser av beskrivning, analys samt tolkning. Under kursen studeras några av de vanligaste forskningsinriktningarna med avseende på deras anspråk, giltighet och förklaringsvärde i relation till de forskningsfrågor och metodtraditioner som används. Vidare behandlas forsknings- och skrivprocessen. Du kommer att få fräscha upp dina kunskaper i informationssökning av forskning för att du på bästa sätt ska kunna identifiera och avgränsa en relevant problemformulering, syfte och frågor för en kommande didaktisk studie. Med stöd av en skrivmall Exempeldisposition Uppsats PM kommunicerar du sedan din idé för en undersökning, och med fördjupad metodkunskap argumenterar och motiverar du för valt kunskapsområde, syfte, perspektiv och metoder samt hur eventuella etiska problem och dilemman kan hanteras. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen ges på halvfart och på distans via arbete på kurssajten i lärplattformen Mondo. Det innebär att du inte behöver delta fysiskt i seminarier på universitets campus. Under kursen kommer du kontinuerligt arbeta med kursens obligatoriska och valbara texter samt med obligatoriska skrivuppgifter. Dessa skrivuppgifter återfinns på kurssajten i Mondo, i resursen som kallas för Uppgifter. Du arbetar på de tider som passar dig ca 20 timmar per vecka genom att använda Mondo. Studier på avancerad nivå Det är viktigt att notera att i kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp. Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt skrivande och innebär en tolkning av texterna parallellt med läsandet. Du kommer därför att arbeta med olika skriftliga uppgifter på kurslitteraturen som du sedan lägger upp i Uppgifter i Mondo. Uppgifterna kan vara komplexa instuderingsfrågor och/eller sammanfattningar av kapitel samt litteratursökningar. 4
Skrivuppgifter i Mondo Uppgifter Under kursens gång behandlas litteraturen genom att du ställer frågor till texten och påbörjar kritiskt tolkningsarbete. Du arbetar kontinuerligt med skriftliga inlämningar på frågor som berör kurslitteraturen. Frågorna hittar du i Mondo inom resursen som kallas Uppgifter som ligger i vänster menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan på den skriftliga examinationen och på Uppsats-PM. Du skriver för ditt eget lärande och får feedback av läraren vid ett par tillfällen i kursen. Läraren ger feedback på skrivuppgifter som lämnas in enligt tidsangivelse. Inlämning sker varje söndag. Det som sedan betygssätt är dina två examinationer. Temana för skrivuppgifterna är följande: 1) Litteratursökning (förberedelser för Uppsats-PM) 2) Vetenskapsteori och metodologiska ansatser positivism, empirism, kritisk realism 3) Vetenskapsteori och metodologiska ansatser tolkande ansatser, feminism, poststrukturalism och postmodernism 4) Educational Research Methods 5) Relativismens historia 6) Metod och analysfördjupning (valbar litteratur 300 sidor) 7) Etik problem och överväganden Instruktionerna för skrivuppgifterna finner du i Uppgifter. Samtliga skrivuppgifter relaterar till kursens förväntade studieresultat och till examinationerna i kursen. Du kommer att arbeta med en skrivuppgift i veckan fram till examination. Du lämnar in dina svar varje söndag. Vi börjar med litteratursökning av forskning i databaser. Denna uppgift relaterar till det Uppsats- PM som ska skrivas under kursens gång. Om det var länge sedan du gjorde databassökningar rekommenderas att du fräschar upp dina kunskaper och finner stöd om det mest grundläggande på webben: http://su.se/biblioteket/ Det viktigaste när man söker forskning är att hitta ett avgränsat forskningsområde och sedan ytterligare avgränsa det med rätt (teoretiska) sökord. Det gör man lämpligen i en tesaurus. Man kan också be en bibliotekarie om hjälp när man väl gjort ett eget försök först. Efterföljande skrivuppgifter relaterar till de övergripande temana i kursen och inom vissa teman krävs det att du gör självständiga val för din fördjupning av metodkunskap. Det är viktigt att du mot bakgrund av nyvunna kunskaper om vetenskapliga perspektiv och dess olika ontologiska och epistemologiska utgångspunkter motiverar dina val av metodologier och metoder för Uppsats-PM. Din metod- och analysfördjupning och ditt skrivande av Uppsats- PM:et måste ske parallellt med arbetet av skrivuppgifterna. Detta lärande kan beskrivas i olika faser. I den första fasen av läsandet och lärandet så skapar man sig en övergripande och sammanfattande bild av resp. forskningsinriktning samt sorterar fram de centrala begreppen och den nivå/empiriska fokus som resp. forskningsinriktning har i relation till ett fenomen som t.ex. lärande. Ett exempel kan vara att arbeta med frågor till de texter man läser: Studerar man ur ett behavioristiskt perspektiv individer, grupper, kommunikation, institutioner eller större samhälleliga och historiska företeelser? Vilken typ av forskningsfrågor har man utgått ifrån och kan besvara utifrån resp. inriktning, dvs. vilka anspråk på ny kunskap gör man i sitt syfte? Hur har man gått tillväga metodiskt? I nästa fas gäller det att relatera metoder/teorin i texten till andra forskningsinriktningar. Vad skiljer och förenar dem? Vilka aspekter av fenomen som t.ex. lärande hamnar i fokus resp. i skuggan ur resp. forskningsinriktning? Vilka antaganden om fenomenet i fokus och om andra relaterade fenomen bygger resp. inriktning på? Vilken typ av kunskap blir möjlig genom den valda metoden? Vilken kritik finns mot forskningsinriktningen och dess grundläggande antaganden? I slutfasen av studierna är man 5
mogen att diskutera de skilda inriktningarna utifrån vilket förklaringsvärde de har för didaktiken som disciplin samt att motivera sitt eget val av perspektiv och forskningsmetod inför den kommande/planerade studien, i Uppsats-PM. Öppet seminarium Studenter inbjuds att delta (valfritt) vid ett seminarium där studentinitierade frågor och problem diskuteras med lärare. Seminariet äger rum den 4 maj kl 17-20 i sal 2503 på Frescativägen 54. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har två examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng. Därutöver ska du ha lämnat in samtliga skriftliga uppgifter under kursens gång: Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Skriftlig examination 3 hp (21 maj). EXA2 Uppsats-PM 4.5 hp (4 juni). Den första examinationen är en skriftlig (digital) examination under 3 timmar och som du gör vid datorn. Examinationen ger dig möjlighet att visa att du uppnått kursmål 1, 2 och 3. Examinationen bygger i huvudsak på de instuderingsfrågor och sammanfattningar som du arbetat med under kursen. Den andra examinationen innebär att du författar ett uppsats-pm (en idéskiss eller ett sk. synopsis) om ca 10 sidor. Denna ska skrivas i den s.k. DiVA-mallen i Exempeldisposition Uppsats PM som du hittar i Mondo i filsamlingen i mappen för kurslitteratur. I Uppsats-PM exemplifierar du forskningsprocessen för en tänkt studie av ett didaktiskt problem. Du väljer ut ett forskningsområde som intresserar dig. Du avgränsar och definierar ett forskningsproblem/fenomen. Du väljer databaser, använder relevanta söktermer och påbörjar sökning och resonemang om översikten av aktuell forskning (för magisterstudenter som ska skriva uppsats kan en påbörjad forskningsöversikt göras). Du motiverar och argumenterar för val av problem, perspektiv, metod och datainsamling/metoder samt reflektera kring eventuella etiska problem och frågor. I denna Uppsats-PM ska du på koherent och underbyggt sätt argumentera för hur ett avgränsat forskningsproblem kan undersökas vetenskapligt. Var noga 6
med att underbygga din argumentation med kursens obligatoriska litteratur och fördjupningslitteratur. Mer information om Uppsats-PM:ets struktur och innehåll ser du in mallen Exempeldisposition Uppsats PM. Betygssättningen I kursen utgår examinatorn från fyra lärandemål som examineras genom två examinationer, alltså underlaget för bedömning finns att hämta i två skilda bedömningsområden. I den första examinationen är det framförallt lärandemål 1, 2 och 3 som bedöms och i examination 2 är det samtliga lärandemål. Du får ett betyg för varje examination Ordinarie examinationstillfällen Examinationstillfälle 1 Den första examinationen dvs. tidbegränsade skriftliga examinationen vid datorn äger rum den 21 maj kl 13-16. Den digitala examinationen distribueras via anslagstavlan i Mondo. Om du blir sjuk etc bestämmer vi nytt datum i samråd med kursledaren. Examination 2 sker den 4 juni senast kl. 23:59 genom att du laddar upp ditt Uppsats PM i Uppgifter i Mondo. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna examination bestäms nytt datum för examination i samråd med kursledare. Bedömning och betygskriterier Betyg Skriftlig examination Uppsats-PM A B C Studenten visar i skrift förmåga att innovativt och logiskt koherent sätta teorier och perspektiv i relation till varandra genom tydliga exempel. Teoriernas förklaringsvärde analyseras i relation till några av didaktikens frågor. Språkhantering är stringent och varierad. Studenten visar i skrift en fördjupad förmåga att analysera ett brett urval av i kursen ingående teorier och begrepp i relation till kraven för betyget C. Studenten visar i skrift förmåga att analysera ett brett urval av i kursen ingående teorier och begrepp med avseende på deras resp. förklaringsvärde för didaktiken. Teorierna problematiseras och ges tydliga exempel. Språk och formalia är korrekta. Studenten visar förmåga att på ett innovativt och logiskt koherent sätt planera för en kommande komplex didaktisk studie med ett tydligt syfte och forskningsfrågor Studiens teoretiska utgångspunkter och metodologiska ställningstaganden är uttömmande beskrivna och problematiserade. Studenten visar stor förmåga att göra en gedigen forskningsöversikt som har relevans för den egna forskningsfrågan. Studenten visar stor förmåga att på ett logiskt koherent sätt planera för en kommande komplex didaktisk studie med ett tydligt syfte. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är problematiserade. Studenten visar förmåga att göra en forskningsöversikt med relevans för den egna forskningsfrågan. Studenten visar stor förmåga att planera för en studie av en relevant didaktisk fråga. Val av fråga, metod och perspektiv problematiseras och sätts i relation till någon annan tänkbar utgångspunkt. Språk och referenshantering utan anmärkning. Studenten visar i skrift en fördjupad Studenten visar i relation till kraven för betyget E en 7
D förmåga att analysera ett urval av i kursen ingående teorier och begrepp med avseende på deras resp. förklaringsvärde för didaktiken i relation till betyget E. fördjupad förmåga att planera en möjlig undersökning av en fråga med relevans för didaktiken. Valen av metod och perspektiv motiveras mer utförligt. E Fx F Studenten visar i skrift förmåga att analysera några i kursen ingående teorier och begrepp och diskutera deras relevans för didaktiken med något exempel. Språkhantering följer svenska skrivregler. Referenser utan större anmärkningar Studentens examination har några brister i relation till kraven för betyget E Studentens examination har mycket stora brister i relation till kraven för betyget E. Studenten visar förmåga att planera en möjlig undersökning av en fråga med relevans för didaktiken. Valen av metod och perspektiv motiveras. Språk, formalia och layout utan större anmärkningar. Studentens examination har några brister i relation till kraven för betyget E Studentens examination har mycket stora brister i relation till kraven för betyget E. Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar. Du får en motivering av betyg av din examinator via mejl lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till högst fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. 8
Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom utskick av enkät i Mondo. Obligatorisk litteratur Cohen, L., Manion, L., & Marrison K. (2011). Research Methods in Education. (7 th Edition)Routledge Falmer: New York. (Valda delar av 657 s.) (den 6 th upplagan finns som elektronisk resurs) Craib, I. & Stones R. (2010/11). Philosophy of social science the philosophical foundations of social thought. Palgrave Macmillan: New York. (255 s.) Backman, J. (2016). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur (223 s.) Hammarsley, M & Traianou A. (2012). Ethics in Qualitative Research: Controversies and Contexts. Los Angeles: SAGE publication. (Valda delar av 145 s.) (finns som elektronisk resurs) Holmqvist, B. (2009). Till relativismens försvar. Några kapitel ur relativismens historia Boas, Becker, Mannheim och Fleck. Brutus Österlings förlag (174-277 s.) Vetenskapsrådets etiska regler/riktlinjer (www.codex.vr.se). Litteratur väljs för metod- och analysfördjupning (Minst 300 valda sidor): Text och diskursanalys Bergström G., & Boréus K. (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textoch diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. (536 s.) Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken Malmö: Liber (227 s.) Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (310 s.). Selander, S & Danielsson K. (2014). Se texten. Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerup (117 s.) Howarth, D. (2007). Diskurs. Stockholm: Liber (176 s.) 9
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur (205 s.) Interaktion och samtalsanalys Fangen, K. (2005). Deltagande observation Malmö: Liber Ekonomi (320 s.) Hammar Chiriac, E & Einarsson C. (2013). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (176 s.) Norrby, C. (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. (3:a uppl.) Lund: Studentlitteratur (284 s.) Norris, S. (2004). Analyzing multimodal interaction. A methodological framework. New York: Routledge (177 s.) Sidnell, J. (2010). Conversation analysis. An Introduktion. Wiley-Blackwell. (296 s.) Forskningsintervjuer och fokusgrupper Kvale S., & Brinkmann S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (416 s). Lantz, A (2010). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur (173 s.) Wibeck, V (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur (178 s.) Mixed methods och etnografi Agar, M. (1996). The professional stranger: an informal introduction to ethnography. (2. uppl.) San Diego: Academic Press. Burke Johnson, R., Onwuegbuzie, A. J., & Turner, L. A. (2007). Toward a Definition of Mixed Methods Research. Journal of Mixed Methods Research 2007 1: 112 (on-line-journal tillgänglig via inloggning på www.sub.su.se) Murchison, JM. (2010). Etnography essentials. Designing, conducting, and presenting your research. San Francisco: Jossey-Bass (241 s.) Newton, P. & Burgess, D. (2008). Exploring Types of Educational Action Research: Implications for Research Validity. International Journal of Qualitative Methods. University of Alberta. (on-line-journal tillgänglig via inloggning på www.sub.su.se) Pink, S. (2007). Doing visual ethnography: images, media and representation in research. (2 uppl.) London: SAGE (240 s.) Yin. R. K (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber (208 s.) Enkät och statistiska analyser Eljertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur (163 s.) 10
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. (161 s.) Sandberg, L. & Sandberg, R. (2008). Elementär statistik [Elektronisk resurs]. Lund: Studentlitteratur (59 s.) Teorell, J. & Svensson T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber (296 s.) Trost, J. & Hultåker, O. (2012). Enkätboken. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur (178 s.). 11