Innehållsförteckning Politisk organisation... 3 Förvaltningsorganisation... 4 Omvärldsanalys... 5 Kommunernas ekonomi... 6 Budgetförutsättningar... 7 Budget enligt politisk organisation... 7 Tjänstemannaorganisation... 7 God ekonomisk hushållning... 7 Balanskrav... 7 Återbetalning av AFA-premier... 8 Skatter, bidrag och befolkning... 8 Taxor och avgifter... 8 Budgetberedningens arbete... 8 Intern fördelning av flyktingmedel... 9 Budgeterat resultat... 10 Detaljbudget 2016... 10 Styrmodell... 11 Investeringar... 11 Investeringsprocessen... 11 Klassificering av investering... 11 Investeringsmål... 12 Investeringsbudget 2016... 12 Gemensamma nämnder... 13 Faktasammandrag (Mkr)... 14 Resultatbudget och -plan 2016-2018 (tkr)... 15 Investeringsbudget och -plan 2016-2018 (tkr)... 16
3
Förvaltningsorganisation Förvaltningsorganisationen enligt nedanstående är den tjänstemannaorganisation som gäller från och med årsskiftet 2014/2015. Nedanstående organisationsbild överensstämmer med presentationen som följer i budgetdokumentet. 4
Omvärldsanalys Den internationella lågkonjunktur som följt på finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt sjunde år. Enligt regeringens bedömning ser tillväxten ut att förbättras i världsekonomin, men de regionala skillnaderna bedöms alltjämt vara stora. Återhämtningen i USA tog fart under 2014. Den amerikanska ekonomin ser ut att växa i god takt. Att sysselsättningen ökar tyder på en stark konsumtionstillväxt. Amerikanska hushåll är optimistiska om framtiden. I Kina pågår en omställning från investeringsdriven till mer konsumtionsdriven tillväxt, vilket bör leda till en lägre BNP-ökning än vid de senaste decennierna. Därtill har konjunkturläget försvagats sedan årsskiftet och den kinesiska regeringen har dragit ner sitt tillväxtmål till 7 procent. Euroområdet har länge varit tillbakapressat. En viss förbättring kan dock skönjas i den europeiska konjunkturen, delvis som en följd av den mer expansiva penningpolitiken men även på grund av det lägre oljepriset. I flertalet länder i Europa behöver dock både hushåll och offentliga sektorer fortsätta stärka sitt sparande, vilket håller tillbaka såväl privat som offentlig konsumtion. Återhämtningen väntas därmed bli ganska måttlig med en tillväxt kring 1,5 procent. Oljepriset har sjunkit med hela 50 procent jämfört med juli 2014. Enligt regeringen har detta mindre betydelse för ekonomin än tidigare eftersom oljeberoendet är mindre. Den expansiva penningpolitiken i Europa kan ge förutsättningar för en starkare utveckling av ekonomin. Den allt mer expansiva europeiska räntepolitiken kontra den amerikanska kan dock leda till stora fluktuationer på valutamarknaderna. Dessutom utgör den geopolitiska situationen i Ryssland och mellanöstern orostecken för ekonomin. Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Regeringen räknar med att tillväxten kommer att ligga kring 2,5 procent årligen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat den svenska exporttillväxten. Den internationella tillväxten bedöms i många av Sveriges viktiga handelsländer förbättras, varför exporten stärks. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt investeringar och hushållens konsumtion som hittills bidragit till återhämtningen. Högre offentlig konsumtion, expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre. De låga räntorna och ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industri och tjänstesektor lämnade ett betydande bidrag till BNPtillväxten under 2014. En del av dessa var dock av tillfällig karaktär, men bostadsinvesteringarna väntas fortsätta utvecklas starkt under 2015. Även de kommunala investeringarna var höga 2014 på grund av att det finns ett uppdämt behov till följd av urbanisering och ett ökat demografiskt tryck i de kommunala verksamheterna. För 2016 och 2017 räknar regeringen med successivt minskande kommunala investeringar. Arbetslösheten har varit hög, kring 8 procent i sex års tid. Sysselsättningen bedöms öka 2015 och 2016 samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Arbetsmarknaden förutsätts nå balans 2017. 2018 räknas arbetslösheten uppgå till 6,4 procent. Inflationen har under en längre tid varit låg till följd av låga importpriser och lågt resursutnyttjande. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna ligger långt under inflationsmålet. Inflationstakten bedöms tillta, men ett svagt internationellt pristryck och en trolig förstärkning av kronan 2016, talar dock för att inflationstakten ökar långsamt. På sikt väntas dock infla-tionen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Timlönerna väntas stiga, dock i blygsam takt. Timlöneökningstakten bedöms bli lägre 5
än det senaste decenniet, då genomsnittet var 3,5 procent. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en något högre takt skapar det förutsättningar för en hyfsad BNP-tillväxt i Sverige 2017 2019. De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att tillväxten kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Finansministern bedömer att hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling innebär en risk avseende hushållens konsumtion. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. Däremot bedöms hushållens skuldsättning inte vara något hot mot den finansiella stabiliteten, då risken är liten att hushållen ska orsaka bankerna betydande kreditförluster. Kommunernas ekonomi Kommunernas budgetprocess startar oftast tidigt på våren med bland annat beräkning av preliminära planeringsramar för verksamheterna. Besked om statsbidragens utveckling i detta läge skulle gynna processen och det vidare arbetet. Med klara besked ges möjlighet att föra fram genomarbetade konsekvensbeskrivningar och tydliga förutsättningar för måluppfyllelse som följer av föreslagen resurstilltilldelning och prioritering. 6 I vårändringsbudgeten för 2015 och i 2015 års ekonomiska vårproposition finns regeringens förslag till reformer och aviseringar om reformer. Dessa har SKL beaktat på ett övergripande sätt. Några detaljberäkningar på verksamhetsnivå har inte varit möjliga att göra på grund av knapphändig information i propositionerna. Den tidigare aviserade minskningen av statsbidragen med 470 miljoner kronor till följd av den nya gymnasiereformen kvarstår dock från år 2016. I regeringens vårproposition aviserades flera riktade satsningar, till exempel en reform för ökad bemanning inom äldreomsorgen och förändringar inom skolan. Informationen till kommunerna är dessvärre knapphändig. Det försvårar planeringsarbetet och försämrar möjligheterna att komma igång med satsningar i tid. För kommunerna innebär riktade bidrag till skolan ökad administration, utöver själva ansökningsförfarandet. Kommunerna ska fastställa bidrag till fristående skolor som ska resultera i lika villkor för alla huvudmän. För att uppnå detta måste kommunerna bevaka vilka statsbidrag som den egna regin och de fristående huvudmännen själva kan ansöka om och som därmed inte ska ingå i de kommunala bidragen. I annat fall riskerar ersättningen att bli för hög till både den egna regin och till de fristående skolorna. För att göra en rimlig prognos för kostnadsvolymen behövs antaganden om storleken på statsbidrag och förändrade skattesatser. SKL antar att statsbidragen räknas upp med 2 procent realt per år under kalkylåren 2017 2018. Skatteunderlaget beräknas öka rejält både 2015 (4,5 procent) och 2016 (5,2 procent). Detta beror främst på den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Kostnaderna ökar utifrån ökade demografiska behov och historisk trendmässig utveckling. Både kostnader och statsbidrag för asyl- och flyktingmottagning ökar till följd av ökad tillströmning. Trots antaganden om ökade statsbidrag med 2 procent i reala termer per år beräknar SKL att kommunerna får svårt att klara ekonomin utan att höja skatteuttagen. För att nå ett resultat som motsvarar 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag måste kommunerna höja skatten med 40 öre till år 2018, jämfört med dagens nivå. SKL räknar med att kommunerna från och med 2016 kommer börja anpassa skatteuttagen.
Budgetförutsättningar Avsnittet redovisar förutsättningar för och arbete med framtagande av budget 2016. Budgetens och planens syfte är att visa vad kommunen vill åstadkomma de kommande tre åren, tjäna som underlag för prioriteringar mellan verksamheterna samt utgöra ett reellt beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Budget och plan ska vara komprimerad. Budget enligt politisk organisation Budget 2016 har gjorts enligt den politiska organisationen. Kommunfullmäktige beslutar om ramfördelning. Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att utifrån ramfördelningen till kommunstyrelsen göra en anslagsfördelning till alla de verksamhetsområden som ligger inom styrelsens ansvar. Ramfördelningen är enligt följande: * Kommunfullmäktige * Kommunstyrelsen * Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. * * räddningstjänst * Trepartens renhållningsnämnd * Gemensam nämnd drift personalsystem * Gemensam överförmyndarnämnd Trots att den politiska organisationen förändrades till två utskott under hösten 2014 gäller samma nivåer för ramfördelning. Tjänstemannaorganisation Från årsskiftet 2014/2015 bedrivs kommunens koncernföretag Norsjölägenheter AB (NLAB) i egen regi. Alla anställda i kommunen med fastighetsanknytning, till exempel fastighetsskötare, vaktmästare och parkarbetare samt personal inom städ och verkstad, har anställts i NLAB. Stora delar av det tidigare verksamhetsområdet Teknik och fritid har därmed utgått ur kommunens tjänstemannaorganisation. Av denna anledning arbetades en ny tjänstemannaorganisation fram som börjat gälla vid årsskiftet 2014/2015. Ett förvaltningsavtal mellan kommunen och NLAB har arbetas fram. Förvaltningsavtalet innehåller bland annat avtalsbelopp på hur mycket kommunen ska ersätta bolaget när det gäller både övertagande av personal och förvaltning av kommunens bostäder. I avtalet finns reglerat att kommunen under det första året inte får ändra omfattning av tjänsteköp eftersom bolaget under samma år inte får ändra tjänstgöringsgrader. Från och med 2016 kan kommunen välja att öka eller minska köpen. God ekonomisk hushållning Generellt brukar resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. I styrkortet har det sedan tidigare fastslagits att årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst två procent. För att uppnå målet innebär det ett resultat för 2016 motsvarande 5 458 tkr. I inledningen av budgetprocessen inför 2016 års budget beslutade politikerna att besparingarna skulle bli alltför tuffa ifall det tvåprocentiga målet skulle uppnås. Därför beslutades att riktmärket skulle vara ett budgeterat resultat på en procent. Ett budgeterat resultat motsvarande 2 729 tkr blev därför utgångspunkten i framtagandet av budgetramar för 2016. Balanskrav Det statliga balanskravet innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Om kommunen följer rekommendationen om god ekonomisk hushållning ökar utsikten att balanskravet kommer uppfyllas. 7
Återbetalning av AFA-premier Under hösten 2015 kommer den sista återbetalningen av AFA-premier att äga rum. Inga andra återbetalningar av engångskaraktär är heller att vänta. Kommunen måste därför klara finansieringen på egen hand för långsiktig hållbar ekonomi. Skatter, bidrag och befolkning Skatteutveckling och statsbidrag är i första hand beroende av konjunktur och befolkningsutveckling. Prognosen för 2016 års skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 272 885 tkr. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Under innevarande år betalas skatt till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Skatteunderlaget 2015 är således de 4 164 invånare som var folkbokförda i kommunen den 1 november 2014. Mellan 1 april 2013 och 1 april 2014 har befolkningen ökat med sex personer. Det finns en stor förhoppning att befolkningstalet per 1 november 2015 fortfarande ska vara positivt i jämförelse med samma datum 2014. Detta skulle medföra ökat skatteunderlag 2016. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Under hösten 2014 togs ett första steg för att samla alla kommunens taxor och avgifter i ett gemensamt dokument. Arbetet med att skapa ett komplett dokument fortgår. Avsikten är att dokumentet dels ska finnas lättillgängligt och dels ska finnas med i kommande budgetberedningar som underlag vid budgetering. Dokumentet Taxor och avgifter 2016 har varit en del i budgetberedningens arbete. Föreslagna förändringar av taxor och avgifter har reducerat verksamheternas besparingsförslag. Taxor och avgifter från den gemensamma nämnden Miljö och bygg återfinns inte i kommunens dokument eftersom dessa tas fram av tjänstemän i Malå kommun. Budgetberedningen 2014 beslutade att de taxor och avgifter som skulle ha särskild översyn under budgetberedningen våren 2015, med verkställande vid årsskiftet 2015/2016, gällde för VA-verksamhet, sophämtning, inträden till och avgifter för fritidsanläggningar samt musikskolan. Detta har budgetberedningen tagit hänsyn till under vårens budgetarbete. Taxor och avgifter som föreslås förändras 1 januari 2016 specificeras som sammanfattade ändringar i dokumentet Taxor och avgifter 2016. Under vårens budgetberedningar har det beräknats med en befolkningsminskning motsvarande 20 personer inför 2016 samt 40 personer inför planperioden 2017 till 2018. 8 Budgetberedningens arbete För att fastslå fördelningsutrymme i budget 2016 fastslog budgetberedningen initialt att hänsyn måste tas till ökade pensionskostnader eftersom den tidigare avsättningen är underbudgeterad. I budget 2016 ökas avsättningen därför med 2 200 tkr. På grund av den låga inflationen har Riksbanken vid flera tillfällen sänkt styrräntan. I dagsläget är styrräntan negativ på -0,25 procent. Riksbanken har reviderat ner räntebanan då inga större ränteförändringar förväntas ske den närmsta tiden. Eftersom
kommunen inte har några bankkrediter innebär låg styrränta låga ränteintäkter. Norsjö kommun har de senaste åren placerat likvida medel i fastränteplaceringar. Till följd av det låga ränteläget sänks budgeterade ränteintäkter från 1 200 tkr 2015 till 700 tkr 2016. SKL rekommenderar årligen en internräntesats för beräkning av kapitalkostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att följa SKL:s rekommenderade räntesats. 2016 är föreslagen internränta 2,4 procent, vilket är en markant sänkning jämfört med de 3,2 procent kommunen fastställt för 2015. Effekten av den lägre räntesatsen medför att de totala kapitalkostnaderna justeras med 984 tkr vid beräkning av verksamheternas anslagsnivåer. I december 2014 beräknade SKL att de genomsnittliga löneökningarna för 2016 skulle uppgå till 3 procent. Trots senare reducering från både SKL och näringslivet valde budgetberedningen att behålla den ursprungliga nivån. Löneökning på 3 procent från den 1 april 2016 motsvarar 2,25 procent på årsbasis. 6 335 tkr har därmed avsatts i löneökningar inklusive arbetsgivaravgifter. Beräkningen av löneökningarna har gjorts utifrån budgeterade lönekostnader i budget 2015. Eventuella besparingar eller utökningar av tjänster ingår därmed inte i löneuppräkningen. 2015 uppgår arbetsgivaravgiften till 38,46 procent av lönesumman. Ingen indikation om förändrade arbetsgivaravgifter har gjorts varvid beräkningen av dessa avgifter för 2016 är densamma som 2015. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar som inte fyllt 25 år vid årets ingång tas bort. Om riksdagen i juni beslutar i enlighet med regeringens förslag blir det full arbetsgivaravgift även för ungdomar från halvårsskiftet 2016. Regeringen föreslår dock att kommunsektorn ska kompenseras fullt ut genom höjda generella statsbidrag. Förslaget har därmed inte påverkat fördelningsutrymmet i budgetprocessen. När fördelningsutrymme för 2016 klarlagts utifrån att nå ett resultat motsvarande en procent av skatter och bidrag har de antagna budgetramarna för 2015 därefter legat till grund för fortsatt budgetarbete. Respektive verksamhetsområde presenterade både vilka äskningar och besparingar de ansåg behövda/önskvärda. Politikerna i budgetberedningen godkände eller strök specifika rader. Detta resulterade i nettobesparing motsvarande 3 714 tkr. Fördelning per verksamhetsområde: Kostnadsreduceringar inför 2016 (tkr) Godkända budgetäskanden inför 2016 (tkr) Kommunstyrelsen Kommunledningskontor 556-48 Kommunal utveckling 1 851-520 Omsorg 541-185 Utbildning 1 949-430 Summa 4 897-1 183 Enligt SKL:s kalkylerade prisindex för kommunal verksamhet förväntas kostnadsökningar för övrig förbrukning, det vill säga exklusive lönekostnader, uppgå till 2,4 procent under 2016. Utifrån att inflationstakten bedöms öka mycket långsamt även 2016 beslutade budgetberedningen istället att anslå 1,4 procent, motsvarande 1 628 tkr för beräknade prisökningar. Intern fördelning av flyktingmedel Flyktingverksamheten erhåller bidrag från Migrationsverket för att bedriva verksamheten. Kommunen har valt att internt fördela en del av dessa medel till andra verksamheter inom kommunen eftersom det uppstår merkostnader även i dessa verksamheter. Intern fördelningen av flyktingmedel har tidigare år varit en beredningsprocess vid sidan av den ordinarie budgetberedningen. I år valdes att den skulle ingå som en del i den ordinarie budgetberedningens arbete. 9
Under 2013 fördelades 5 563 tkr internt från flyktingverksamheten till andra verksamheter i kommunen. Samma år redovisades 1 382 tkr i underskott för flyktingverksamheten. För att täcka underskottet lyftes beloppet från tidigare balanserat överskott inom flyktingverksamheten. För 2014 ökades den interna fördelningen till 7 106 tkr. För att täcka den ökade medfinansieringskostnaden för flyktingverksamheten utlovades att verksamheten skulle få lyfta maximalt 3 600 tkr ur kvarvarande balanserat överskott. Underskottet landade på 2 935 tkr. Vid ingången av 2015 återstår det 3 289 tkr av tidigare års balanserade överskott. Utgångspunkten för 2015 års interna fördelning var att det balanserade överskottet urholkas i alltför snabb takt. Beslutet blev därför att sänka medfinansieringen till 4 741 tkr. Då det bara gått fyra månader av 2015 är det för tidigt att utvärdera fördelningens storlek. Den interna fördelningen av flyktingmedel föreslås därför bli oförändrad mellan 2015 och 2016. Fördelning per verksamhet framgår i nedanstående tabell. Intern fördelning flyktingmedel (tkr) 2015 2016 Kommunledningskontor 0 0 Kommunal utveckling 25 25 Omsorg 1 373 1 373 Utbildning 3 343 3 343 4 741 4 741 Inför kommande års budgetberedningar behöver nivån för den interna fördelningen av flyktingmedel även fortsättningsvis ses över. Flyktingverksamheten ska inte redovisa underskott. Budgeterat resultat Budgetberedningens arbete resulterade i ett budgetöverskott motsvarande 3 777 tkr. Överskottet uppgår till 1,38 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och överskrider därmed det enprocentiga målet som budgetberedningen beslutade om i inledningen av budgetprocessen. Däremot uppnås inte målsättningen på två procent för att klara rekommendationen om god ekonomisk hushållning tillika kommunfullmäktiges egentliga finansiella målsättning. Kommunstyrelsens budgetförslag ramar 2016 (tkr) Kommunfullmäktige 1 231 Kommunstyrelsen 257 730 Gemensamma nämnder 6 247 Miljö & bygg, inkl. räddningstjänst 6 032 Trepartens renhållningsnämnd 0 Drift av personalsystem 185 Överförmyndarnämnd 30 Budgeterat resultat 3 777 Sammantaget kan budgetberedningen konstatera att även 2016 blir ett ekonomiskt tufft år. Att pensionskostnaderna varit underbudgeterade påverkar övriga verksamheter starkt. Även det faktum att ränteläget historiskt är det lägsta någonsin påverkar verksamheterna i mycket stor utsträckning. Mellan budget 2013 och budget 2016 har de budgeterade ränteintäkterna sänkts med 1 700 tkr. Dessa för kommunen opåverkbara faktorer medför stora extra besparingsåtgärder för verksamheterna. Kommunen har historiskt sett haft väldigt låga budgeterade resultat, långt ifrån måltalet två procent. Att det sedan 2015 har påbörjats en justering av detta innebär också att verksamheternas budgetutrymme påverkas. 2014 var det budgeterade resultatet 500 tkr, vilket höjdes till 3 095 tkr i 2015 års budget. Budgeterat resultat 2016 är 682 tkr högre än året innan. Neddragningar på ytterligare 1 681 tkr skulle behövts för att nå ett resultat motsvarande två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Detaljbudget 2016 Den föreslagna ramfördelningen till kommunfullmäktige ram uppgår till 1 231 tkr, 10
vilket är 9 tkr mer än 2015. Kommunfullmäktiges detaljbudget återfinns i bilagan Övriga budgethandlingar. Tidigare år har kommunfullmäktige beslutat om preliminära budgetramar i juni och definitiva under hösten. Från och med detta år kommer kommunfullmäktige att besluta om definitiva ramar i juni månad året före budgetåret. Undantag mot detta kommer att ske de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet. Enligt Kommunallagen 8 kap 8 ska budgeten fastställas av det nyvalda fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om ramfördelningen till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och till de olika gemensamma nämnderna. Kommunstyrelsen ska därefter fördela anslaget till de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Eftersom definitiva ramar beslutas i juni kommer detaljbudget med tillhörande budgetskrivelser och ekonomiskt sammandrag 1 att presenteras till kommunstyrelsens sammanträde i november. Styrmodell I mars 2015 beslutade kommunfullmäktige att en ny styrmodell inför 2016 ska arbetas fram. Det sker en komplett revidering av mål- och resultatstyrningsprocessen med syfte att förtydliga, förenkla och förmedla kommunens utveckling genom ett rimligt antal prioriterade och kärnfulla övergripande mål för Norsjö kommun. Tillhörande resultatanalyser och uppföljningsprocesser ska uppdateras. Fokus i förändringen är att resultaten tydligt ska påvisa konkreta förbättringar och/eller upplevda förbättringar för våra medborgare. Eftersom arbetet pågår med framtagandet av en ny styrmodell kan den inte presenteras i detta dokument. 1 Ekonomiskt sammandrag visar fördelning av kostnader per verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde Investeringar Investeringsprocessen har ingått som en separat del i budgetberedningens arbete. Detta avsnitt redovisar investeringsprocess, klassificering, mål och framtagandet av investeringsbudget 2016. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 att samtliga investeringsäskanden bland annat ska innefatta investeringens innehåll och syfte, relevans, tidsplan och beräknad investeringsutgift. Beräkning av framtida avskrivningstider och kapitalkostnader samt vem som är kostnadsbärare när projektet är färdigställt skall också framgå samt ifall internhyran kommer att påverkas av investeringen. En speciell blankett med automatiska beräkningar är framtagen för projekten. När det gäller projekt som har olika komponenter med differentierad avskrivningstid ska komponenterna beräknas separat och särredovisas. En speciell blankett är framtagen även för dessa projekt. Vid ombyggnation och omfattande renovering ska dessutom en projektplan upprättas där beräknad investeringsutgift och underhållskostnad framgår genom bruttoredovisning. Kommunfullmäktige behöver kompletta underlag för att kunna bedöma en investerings karaktär och relevans samt utvärdera ekonomiska effekter av varje enskilt investeringsbeslut för att kunna prioritera vilka investeringsprojekt som ska beviljas. Klassificering av investering En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar med ekonomisk livslängd på minst tre år och en total investeringsutgift på minst ett halvt basbelopp. Tillgången ska vara en resurs som kontrolleras av kommunen och som förväntas ge ekonomiska framtida fördelar och/eller servicepotential. Finns ett naturligt samband mellan flera inventarier av 11
mindre värde, som tillsammans uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp och med en livslängd på minst tre år kan de tillsammans klassificeras som en investering. Detta gäller även när förvärv av olika inventarier kan anses ingå i ett led av en större inventarieanskaffning. Inköp av inventarier av lägre värde ses som en driftkostnad om inköpet är av utbyteskaraktär. Vid större ombyggnationer eller omflyttningar av verksamheter kan inventarier slås ihop med investeringen för ombyggnationen eller omflyttningen. Generellt gäller dessutom att inköp av datorer är att betrakta som driftkostnad. Investeringsmål Kommunfullmäktige ansvarar för att de övergripande målen uppnås och anvisar anslag per investeringsprojekt. Kommunfullmäktige har tidigare antagit ett investeringsmål där nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod. Något nytt investeringsmål för 2016 är ännu inte fastställt. Det tidigare beslutade målet har fortsatt lega till grund för det budgeterade investeringsutrymmet. Investeringsnivån har varit väldigt hög de senaste åren. Total beräknas investeringsutgiften för 2014 och 2015 uppgå till 47 475 tkr. Då är inte det väntade investeringsärendet för uppförande av en ny bussstation inräknat eftersom beslut ännu saknas. Under perioden 2014-2016 beräknas 7 procent av skatteintäkter och statsbidrag uppgå till 55 415 tkr. Investeringsomfattningen under åren 2014 och 2015, inklusive förväntad kostnad för byggnation av ny busstation, uppgår troligen till målet för investeringsutrymme enligt den politiskt antagna investeringsnivån för perioden 2014-2016. Detta innebär att investeringsmålet enligt tidigare beslutad nivå för åren 2014-2016 överskridits redan innan ingången i 2016. Investeringar och investeringsmål (tkr) 2014 2015 2016 Investeringar 23 147 24 328 7 840 7 % av skatter o bidrag 18 029 18 456 18 930 År 2014 är enligt utfall medan 2015 och 2016 är enligt budget. Investeringsbudget 2016 Budgetberedningens målsättning var att hålla investeringsnivån under 8 000 tkr. Föreslagen nivå landade efter kommunstyrelsens sammanträde på 7 840 tkr. I dessa ingår en femårig satsning på ospecificerade VA-investeringar med 2 000 tkr per år mellan åren 2016-2020. Satsningen föranleds av att stora delar av de befintliga vatten- och avloppsledningarna är föråldrade och starkt förslitna. Investeringsäskande för att fortsätta satsningen efter 2016 måste dock inlämnas till kommande års budgetberedningar eftersom planperioden bara är budgeterad och inte beslutad. Efter budgetberedningens sista sammanträde har kommunstyrelsen beslutat att till kommunfullmäktige föreslå att fortsätta satsningen Utbyggnad bredbandsnät hushåll/företag, som påbörjades 2015. Kommunstyrelsen föreslår även att investeringsäskandet IT system säkerhetssystem inloggning stryks ur 2016 års budget då medel redan ombudgeteras från 2014 till 2015. Dessutom föreslås att äskandet Gatubelysning förskjuts till 2017. Äskandena Styr- och reglerutrustning VA-verk och Utveckling multiarena föreslås bli tvåårssatsningar där budgeten fördelas lika mellan 2016 och 2017. En sammanställning av investeringarna redovisas på sidan 16. Blanketterna finns i bilagan Investeringsäskanden 2016. 12
Gemensamma nämnder I Trepartens renhållningsnämnd, som Norsjö kommun har tillsammans med Malå och Sorsele kommun, är Norsjö värdkommun. Treparten budgeterar nollresultat. Tillsammans med Malå kommun finns den gemensamma nämnden för Miljö och bygg inklusive räddningstjänst. Malå är värdkommun. Budgetram för 2016 uppgår till 6 032 tkr, vilket är 208 tkr högre än 2015. Kommunen har drift av personalsystem via Skellefteå kommun. Ramen uppräknas med 5 tkr och uppgår därmed till 185 tkr. Budgetram till Överförmyndarnämnden uppgår till 30 tkr 2016, vilket är oförändrat mot närmast föregående år. Katarzyna Wikström Kommunchef 13
FAKTASAMMANDRAG (Mkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 88,0 84,1 88,4 66,5 Verksamhetens kostnader -325,8-325,0-333,4-316,5 Avskrivningar -8,5-9,1-10,3-11,9-10,8 Verksamhetens nettokostnader -246,3-250,0-255,3-261,9-268,2 Skatteintäkter 162,4 167,9 170,5 172,3 184,7 Generella statsbidrag och utjämning 84,1 85,3 87,0 92,0 88,2 varav: Inkomstutjämningsbidrag 42,9 42,3 42,9 48,5 45,9 Kostnadsutjämning 20,5 23,8 26,7 26,2 28,1 Regleringsbidrag/-avgift 2,1 1,9 1,0 0,3-1,0 Strukturbidrag 5,8 5,7 6,1 6,1 6,1 LSS-utjämning 6,8 5,6 4,4 4,3 2,5 Kommunal fastighetsavgift 6,0 6,0 5,9 6,6 6,6 Finansiella intäkter 3,3 2,6 1,5 1,2 0,7 Finansiella kostnader -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 3,3 5,5 3,6 3,4 3,8 Nettoinvesteringar 9,9 30,2 23,1 24,3 10,0 Amorteringar på lån 0 0 0 0 0 Nya lån 0 0 0 0 0 Nettokostnader inklusive avskrivningar i procent av skatteintäkter och bidrag 100% 99% 99% 99% 99% Skattesatser % Norsjö kommun 23,15 23,35 23,35 23,35 23,35 Västerbottens läns landsting 10,50 10,30 10,30 10,80 10,80 Summa skattesats för Norsjö 33,65 33,65 33,65 34,15 34,15 Genomsnittlig skattesats i länet 33,14 33,14 33,14 33,64 Genomsnittlig skattesats i hela riket 31,66 31,73 31,73 31,86 Invånare i Norsjö kommun 31 dec 4 237 4 172 4 175 4 180
Resultatbudget och -plan 2016-2018 (tkr) Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige -1 231-1 264-1 303 Kommunstyrelse -257 730-264 460-272 658 Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd inkl...räddningstjänst -6 032-6 195-6 387 Trepartens renhållningsnämnd 0 0 0 Drift av personalsystem -185-190 -196 Överförmyndarnämnd -30-31 -32 Utrymme för ombudgeteringar -1 000-1 000-1 000 Summa -266 208-273 140-281 576 Kalkylerade kapitalkostnader 14 600 14 600 14 600 Pensionsavsättning -6 800-6 800-4 600 Avskrivningar -10 800-10 800-10 800 Kapitalkostnader investeringar 2016-400 -400-400 Verksamhetens budgeterade nettokostnader -269 608-276 540-282 776 Skatteintäkter 184 677 192 618 200 708 Generellt statsbidrag och utjämning 85 747 82 221 78 484 Bidrag LSS-kostnader 2 461 2 438 2 414 Finansnetto 500 500 800 Årets budgeterade resultat 3 777 1 237-370 Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag 1,38% 0,45% -0,13%
INVESTERINGSBUDGET/-PLAN 2016-2018 (tkr) Totalt Anvisat Budget Plan Plan belopp t o m 2015 2016 2017 2018 Kommunal utveckling Va-investeringar, 2 Mkr per år till år 2020 10 000 0 2 000 2 000 2 000 Gatubelysning 4 500 3 000 0 1 500 0 Brandlarm, Bastuträskskolan 395 0 395 0 0 Fönsterbyte, Vinkelbo 1 000 250 250 250 250 IT system redundanta switchar 200 0 200 0 0 IT system säkerhetssystem inloggning (150)* 0 0 0 0 0 Ny serverplattform 700 0 700 0 0 Nya terminalservrar 250 0 250 0 0 Ventilation hus B+C, Norsjöskolan 1 200 0 1 200 0 0 Komplement styr-/reglerutr., va-verk byar 500 0 250 250 0 2 st carport, Hemsjukvården 70 0 70 0 0 Utveckling multisportarena 500 0 250 250 0 Staket vid Norsjöskolan 50 0 50 0 0 Lekutrustning yngre barn ute, Bastuträsk fsk 40 0 40 0 0 Utbyggnad bredbandsnät hushåll/företag 3 500 1 500 2 000 0 0 Staket vid förskolor, Norsjö 650 0 0 650 0 Brandlarm Kommunhuset 325 0 0 325 0 Sabotageskydd Lustigkulla vattenverk 220 0 0 220 0 Ventilation industrihus 800 0 0 800 0 Konstgräs fotbollshall 750 0 0 750 0 Summa Kommunal utveckling 25 650 4 750 7 655 6 995 2 250 Omsorg Staket runt Bäckgården 85 0 85 0 0 Takliftar till Solbacka 100 0 100 0 0 Summa Omsorg 185 0 185 0 0 Total investeringsbudget/-plan 25 835 4 750 7 840 6 995 2 250 * Inköp kan genomföras under 2015 p.g.a. godkända ombudgeterade medel från 2014 till 2015.