Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4 Budgetförutsättningar... 5 Budget enligt politisk organisation... 5 God ekonomisk hushållning... 5 Balanskrav... 5 Skatter, bidrag och befolkning... 5 Taxor och avgifter... 6 Budgetberedningens arbete... 6 Intern fördelning av flyktingmedel... 7 Budgeterat resultat... 8 Detaljbudget Investeringar... 9 Investeringsprocessen... 9 Investeringsbudget Investeringsmål... 9 Gemensamma nämnder Faktasammandrag (tkr) Resultatbudget 2018 och plan (tkr) Investeringsbudget och -plan (tkr)... 13

4

5 Omvärldsanalys De ekonomiska problemen har under de senaste åtta åren varit särskilt uttalade i Europa. Ungefär tre fjärdedelar av den svenska exporten avsätts i Europa. Under 2017 och 2018 väntas en starkare ekonomisk utveckling i de för svensk del viktigaste exportmarknaderna. I våra nordiska grannländer väntas dock fortsatt dämpad utveckling. Den högre tillväxten i omvärlden och en förhållandevis svag krona bidrar till att den svenska exporten ökar. Sveriges tillväxt förväntas bli fortsatt hög under 2017, men faller tillbaka något Under 2019 väntas efterfrågeutvecklingen bli i stort sett balanserad. Flera faktorer bidrar dock till osäkerhet i prognosen om såväl den internationella som den svenska utvecklingen. En risk som nämns är att under 2017 kan den offentliga konsumtionen bli svagare än prognosen. Den offentliga konsumtionen har ökat snabbt de senaste åren. Denna utveckling bedöms vara fortsatt hög även Utvecklingen beror i huvudsak på att efterfrågan på kommunala välfärdstjänster är stark till följd av snabbt ökande antal barn och äldre, det stora antalet nyanlända och regeringens satsningar inom välfärden. Däremot beräknas den offentliga konsumtionen totalt sett minska, framför allt till följd av minskade migrationsrelaterade utgifter. Nominellt oförändrade statsbidrag och oförändrade kommunala skattesatser bidrar till också till en dämpad utveckling. Den kommunala konsumtionen anpassas därefter vilket innebär mindre ökning av den kommunala konsumtionen än vad demografin kräver. Hushållens konsumtion har de senaste åtta åren bara ökat med en procent per år trots att de disponibla inkomsterna i genomsnitt ökat med 1,8 procent. Detta innebär att det redan rekordhöga hushållssparandet fortsätter att öka. Enligt Konjunkturbarometern är det inte mycket som talar för några större ökningar av den privata konsumtionen under de närmaste åren. På längre sikt är det dock rimligt att anta att privat konsumtion gradvis ökar eftersom hushållssparandet historisk sett är mycket högt. Indikatorer tyder på att efterfrågan på arbetskraft blir fortsatt stark. Antalet sysselsatta väntas fortsätta öka snabbt 2017 och något långsammare Sysselsättningsökningen var 2016 särskilt stark inom de kommunala myndigheterna. Även 2017 väntas de kommunala myndigheterna bidra starkt till sysselsättningsökningen, då den demografiska utvecklingen medför ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Arbetslösheten minskade 2016 och väntas fortsätta minska gradvis framöver. Löneutvecklingen var dämpad 2016 och förväntas bli dämpad även 2017 trots det starka arbetsmarknadsläget. I kommunsektorn väntas lönerna öka snabbare än i näringslivet, bland annat till följd av det statliga lärarlönelyftet, en särskild satsning på löner för undersköterskor och ett stort behov av att snabbt rekrytera personal i många av välfärdens verksamheter. Investeringarna, framförallt i bostäder, ökade snabbt 2015 och Till följd av den stora befolkningstillväxten finns fortsatt stort behov av bostäder. Bostadsinvesteringarna väntas blir fortsatt höga även om tillväxten avtar något till följd av ett alltmer ansträngt resursutnyttjande i byggsektorn. Investeringarna i näringslivet väntas de närmaste åren växa i svagare takt än De offentliga investeringarna bedöms däremot växa i hög takt även 2017, för att därefter öka i en lägre takt när kommunsektorns investeringar i framförallt byggnader och infrastruktur minskar. Den relativt svaga internationella utvecklingen medför att höjningen av de svenska räntorna väntas gå mycket långsamt. Den första höjningen av styrräntan beräknas ske i början av

6 Kommunernas ekonomi Kommunernas budgetprocess startar oftast tidigt på våren med bland annat beräkning av preliminära planeringsramar för verksamheterna. Besked om statsbidragens utveckling i detta läge skulle gynna processen och det vidare arbetet. Stark utveckling av skatteunderlag, extra statligt stöd och högre realisationsvinster än normalt medförde att kommunerna för 2016 preliminärt redovisade ett resultat på i genomsnitt 4,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 75 procent av kommunerna redovisade ett resultat på minst 2 procent och endast nio kommuner redovisade ett negativt resultat. Under de senaste åren har demografins betydelse för kostnadsutvecklingen ökat markant. Detta har satt en rejäl press på verksamheterna. Fram till år 2020 räknar SKL med att kostnaderna kommer att vara 48 miljarder kronor högre än år De största kostnadsökningarna är inom grundoch gymnasieskolan, men även gruppen år ökar snabbt. Totala volymförändringar åren Index 2015=100 Preliminärt resultat år 2016, kommuner Procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Källa: Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Vid halvårsskiftet 2017 sänks ersättningen för ensamkommande barn. SKL bedömer att kommunerna på kort sikt kommer att ha svårt att kostnadsanpassa verksamheten utifrån ersättningarna och räknar med att kommunernas merkostnader blir cirka två miljarder kronor för åren 2017 och 2018 till följd av de nya ersättningsnivåerna. Kostnaden för avtalspensioner har stadigt ökat och uppgår för kommunerna till 12 procent av lönesumman. Enligt den senaste prognosen fortsätter pensionskostnaderna att öka starkt de närmaste åren. Förutom de nuvarande anställdas nyintjänade pensioner har kommunerna kostnader för den gamla pensionsskulden som motsvarar fyra procent av lönesumman. Kostnaderna för den gamla pensionsskulden har stagnerat. Dock kommer belastningen av den senare att kvarstå under många år framöver. Kommunerna ökade investeringarna med åtta procent mellan åren 2015 och De kommande åren väntas ökningen fortsätta. Ökad investeringsvolym innebär ökade driftskostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. SKL betonar vikten av att skapa beredskap för framtida räntehöjningar. Kommunerna har en tuff tid framför sig gällande både verksamhet och ekonomi. Sämre skatteunderlagsutveckling i kombination med mycket snabbt växande behov väntas ge svagare resultat under perioden Detta ställer stora krav på intern styrning och även samverkan med exempelvis landstinget. För att klara utmaningarna krävs långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och betydande effektiviseringsinsatser. För att klara sina åtaganden och uppnå ett resultat som motsvarar 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag bidrag krävs åtgärder inom kommunsektorn på 24 miljarder kronor fram till år Detta motsvarar en skattehöjning på 98 öre. 4

7 Budgetförutsättningar Avsnittet redovisar förutsättningar för och arbete med framtagande av budget Budgetens och planens syfte är att visa vad kommunen vill åstadkomma de kommande tre åren, tjäna som underlag för prioriteringar mellan verksamheterna samt utgöra ett reellt beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Budget och plan ska vara komprimerad. Vid den sista budgetberedningen presenterade Centern (C) och Liberalerna (L) en alternativ budget med egna budgetförutsättningar. Socialdemokraterna (S) har egen politisk majoritet. Vänstern (V) stödjer (S) budgetförutsättningar och budgetförslag medan Kristdemokraterna (KD) stödjer (S) budgetförutsättningar. De budgetförutsättningar och förslag som presenteras nedan utgår från den politiska majoritetens, vilket här avser (S) och (V). Budget enligt politisk organisation Budget 2018 har gjorts enligt den politiska organisationen. Från och med 2015 beslutar kommunfullmäktige om definitiva budgetramar i juni månad året före budgetåret. Undantag mot detta kommer att ske de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet. Enligt Kommunallagen 8 kap 8 ska budgeten fastställas av det nyvalda fullmäktige senast under november månad. Kommunfullmäktige beslutar om fördelning av budgetramar till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och till de olika gemensamma nämnderna. Ramfördelning sker enligt följande nedanstående: * Kommunfullmäktige * Kommunstyrelsen * Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. * * räddningstjänst * Trepartens renhållningsnämnd * Gemensam nämnd drift personalsystem * Gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att utifrån ramfördelningen till kommunstyrelsen göra en anslagsfördelning till de verksamhetsområden som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. God ekonomisk hushållning Generellt brukar resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. I styrkortet har det fastslagits att årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst två procent. För att uppnå målet krävs ett nettoresultat på tkr. Balanskrav Det statliga balanskravet innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Om kommunen följer rekommendationen om god ekonomisk hushållning redan vid budgetering av årsresultatet ökar möjligheten att även balanskravet uppfylls. Skatter, bidrag och befolkning Skatteutveckling och statsbidrag är i första hand beroende av konjunktur och befolkningsutveckling. Prognosen för 2018 års skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till tkr enligt SKL:s aprilprognos. I detta är fem miljoner av de så kallade välfärdmiljarderna, som fördelas till kommuner och landsting, inräknade. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Under innevarande år betalas skatt till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Skatteunderlaget 2017 är således de invånare som var folkbokförda i kommunen den 1 november Skatteunderlaget för 2018 är därmed beroende på hur många invånare som är bokförda i kommunen den 1 november

8 Mellan 1 november 2016 och 1 april 2017 har befolkningen minskat med 14 personer. Sedan årsskiftet har invånarantalet sjunkit med 20 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen visar därmed ett tydligt trendbrott. Under vårens budgetberedningar har det beräknats med en befolkningsminskning motsvarande 40 personer per år mellan Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Sedan 2014 har arbete pågått med att samla alla kommunens taxor och avgifter i ett gemensamt dokument. Arbetet med att skapa ett komplett dokument fortgår. Taxor och avgifter från den gemensamma nämnden Miljö och bygg återfinns inte i kommunens dokument eftersom dessa tas fram av tjänstemän i Malå kommun. Dokumentet Taxor och avgifter 2018 har varit en del i budgetberedningens arbete. Intäktsökning av taxor och avgifter ingår i verksamheternas kostnadsbesparingar. Budgetberedningens arbete Budgetberedningens arbete inleddes med att fastslå vilket fördelningsutrymme som finns enligt skatteunderlagsprognosen. I den prognos som SKL lämnade i slutet av april 2017 förväntas skatteintäkterna och de generella statsbidragen öka med tkr mellan åren 2017 och Budgetberedningen har arbetat utifrån SKL:s prognos. I dessa ingår 5 miljoner av de så kallade välfärdsmiljarderna. Budgetberedningen har under några år arbetat succesivt med att höja budgeterat resultat till att motsvara målet på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Eftersom budget 2017 uppnådde målet behövdes det i budget 2018 avsättas endast 131 tkr för att uppnå satta budgetmål. När fördelningsutrymme klarlagts utifrån att nå ett resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag har de antagna budgetramarna för 2017 därefter legat till grund för fortsatt budgetarbete. Med hänsyn till att de senaste två årens genomsnittliga löneökningar årligen varit nästan en procent lägre inom näringslivet än kommunens löneökningar beslutade budgetberedningen att kostnaderna för arbetskraft ska uppräknas med 2,4 procent för Därmed har tkr avsatts i löneökningar inklusive arbetsgivaravgifter. Kostnadsberäkningen har gjorts utifrån budgeterade lönekostnader i budget Eventuella besparingar eller utökningar av tjänster ingår därmed inte i löneuppräkningen. År 2017 uppgår arbetsgivaravgiften till 38,33 procent av lönesumman. I budgetarbetet 2017 budgeterades arbetsavgifterna till 38,43 procent. Detta medförde 137 tkr för högt budgeterade avgifter. Dessa medel har återställts i fördelningen för Efter den sista budgetberedningen ägt rum kom SKL med förslag till nya arbetsgivaravgifter för Förslaget innebär att avgifterna ökar till 39,20 procent, vilket motsvarar en höjning med 0,87 procent. Utifrån 2017 års budgeterade löner plus löneuppräkning 2018 innebär detta en merkostnad för 2018 med tkr. Trots att förslaget kom så sent har (S), (V) och (KD) tagit hänsyn till dessa merkostnader. Budgetförutsättningarna ändrades genom att sänka pensionsavsättningen med 150 tkr samt sänka budgeterat resultat från 2,4 till 2,0 procent. (C) och (L) har inte beaktat merkostnaden i SKL:s förslag på ökat PO-påslag. 6

9 Pensionskostnaderna har ökat i kommunen under många år och förväntas öka starkt de närmaste åren. Det handlar främst om ökade kostnader för den förmånsbestämda pensionen för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet. Lönesatsningarna i vissa yrkesgrupper medför också att fler anställda passerar inkomsttaket. När det gäller den gamla pensionsskulden, med intjänande före 1998, tyder det på att tidigare års starkt stigande kostnader kommer att stagnera. Budgetberedningen avsatte ytterligare 450 tkr till pensionskostnaderna. Enligt SKL:s kalkylerade prisindex för kommunal verksamhet förväntas kostnadsökningar för övrig förbrukning, det vill säga exklusive lönekostnader, uppgå till 2,4 procent under Utifrån att inflationstakten bedöms öka långsamt tillsammans med att det saknades fördelningsutrymme beslutade budgetberedningen att föreslå att ingen uppräkning skulle ske på övriga priser. Besparingar motsvarande prisökningarna får istället hanteras av respektive verksamhet. Drift och underhåll av kommunens fastigheter återtas i egen regi från och med årsskiftet 2017/2018. I samband med återtagandet ska verksamheten kostnadseffektiviseras med 500 tkr. Två miljoner kronor avsätts till verksamhetsområdet Omsorg. Dessa är inte öronmärkta till något specifikt utan bör användas där störst behov finns. Verksamhetsområdet har den senaste tiden haft behov av fler särskilda boendeplatser. Om de avsatta miljonerna används till detta avgör verksamheten. Sedan februari 2015 har Riksbankens styrränta varit negativ och sedan februari 2016 har den legat på oförändrat -0,50 procent. Eftersom kommunen inte har några bankkrediter innebär låg styrränta låga ränteintäkter. Eftersom tidigare placering i fasträntefonder inte längre ger avkastning har kommunen istället valt att placera likvida medel i korträntefonder. För närvarande är 77,2 miljoner kronor placerade i korträntefonder. Enligt nuvarande rekommendationer får inte ränteintäkter bokföras förrän de är realiserade. Detta har medfört att ränteintäkterna inte uppnått de relativt lågt budgeterade intäkterna. Med förväntningar om att räntemarknaden börjar röra sig uppåt tillsammans med att rekommendationerna om bokföring av orealiserade ränteintäkter för närvarande ses över beslutade budgetberedningen att inte justera nivåerna för ränteintäkter i budget SKL rekommenderar årligen en internräntesats för beräkning av kapitalkostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att följa rekommendationen. Föreslagen internränta för år 2018 är 1,75 procent, vilket innebär oförändrad nivå jämfört med Respektive verksamhetsområde presenterade både vilka äskningar och besparingar de ansåg behövda/önskvärda. Politikerna i budgetberedningen har godkänt eller strukit specifika rader. Den socialdemokratiska majoriteten tillsammans med vänsterns förslag innebär en nettokostnadsminskning motsvarande tkr enligt nedanstående fördelning. Kostnadsreduceringar inför 2018 (tkr) Godkända budgetäskanden inför 2018 (tkr) Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Kommunal utveckling Omsorg Utbildning Summa Gemensamma nämnder Miljö och bygg inkl. räddningstjänst 0 0 Summa 0 0 Intern fördelning av flyktingmedel Flyktingverksamheten erhåller bidrag från Migrationsverket för att bedriva verksamheten. Kommunen har valt att internt fördela en del av dessa medel till andra kommunala verksamheter eftersom det uppstår merkostnader även i dessa verksamheter. 7

10 Under 2016 fördelades tkr av budgeterade tkr internt. Enligt budget 2017 internfördelas maximalt tkr. De statliga ersättningsnivåerna till boendet för ensamkommande flyktingbarn sjunker kraftigt från och med halvårsskiftet Däremot utbetalas mer medel direkt till framförallt utbildningssidan. Detta medför sammantaget att medel inte kommer att finnas för att internfördela från boendena till andra verksamheter samtidigt som behovet av internfördelningen inte är lika stor som tidigare. Eftersom 2017 års internfördelning är förhållandevis hög beslutade budgetberedningen att internfördelningen ska utfasas under två års tid, hälften 2018 och hälften Detta innebär att den kommunala kostnadsökningen för minskad interfördelning blir tkr. Beräkning fördelningsutrymme 2018 (tkr): Fördelning år Sänkt fördelning Totalt att fördela år I nedanstående tabell framgår hur fördelningen är under 2017 samt hur tjänstemännen föreslår att återstående tkr ska fördelas under Intern fördelning flyktingmedel (tkr) Kommunledningskontor 0 0 Kommunal utveckling Omsorg Utbildning Totalt Budgeterat resultat Budgetberedningens arbete tillsammans med den sena justeringen med anledningen av förslaget på höjda arbetsgivaravgifter resulterade i ett budgetöverskott på tkr enligt den politiska majoritetens förslag. Överskottet uppgår till 2,00 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär att den politiska målsättningen uppnås. I detta ingår fem miljoner kronor utifrån tidigare regeringsbeslut om de så kallade välfärdsmiljarderna. Sammanställning av faktasammandrag och resultatbudget 2018 samt plan redovisas på sid Kommunstyrelsens rambudgetförslag 2018 (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensamma nämnder Miljö & bygg, inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd 0 Drift av personalsystem 194 Överförmyndarnämnd 45 Budgeterat resultat Sammantaget kan budgetberedningen konstatera att 2018 blir ett, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, tufft år trots att det lyfts in totalt 5 miljoner kronor till verksamheterna. Initialt hade budgetberedningen att hantera besparingskrav på drygt sex miljoner kronor. Sänkt nivå för löneuppräkning, struken uppräkning för övriga prisökningar, sänkt tillskott till Omsorgen mot önskat tillskott samt mer kostnadsbesparingar än utökningar krävdes för att få ihop budgeten Att skatteunderlagsprognosen som kom i slutet av april var drygt 1,5 miljoner kronor högre än februariprognosen var ett välkommet tillskott för att få ihop budgeten. Detaljbudget 2018 Ramfördelningen till kommunfullmäktige uppgår till tkr, vilket är elva tusen kronor mer än Kostnaderna för valåret 2018 ska hanteras inom fastslagen fördelning. Kommunfullmäktiges detaljbudget återfinns i bilagan Övriga budgethandlingar. Efter att kommunfullmäktige tilldelat rambudget ska kommunstyrelsen därefter fördela anslaget till de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Verksamheternas detaljbudget med tillhörande budgetskrivelser och ekonomiskt sammandrag 1 kommer att presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde i november. 1 Ekonomiskt sammandrag visar fördelning av kostnader per verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde 8

11 Investeringar Investeringsprocessen har ingått som en separat del i budgetberedningens arbete. Detta avsnitt redovisar investeringsprocess, framtagandet av investeringsbudget 2018 och mål. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga investeringsäskanden bland annat ska innefatta investeringens innehåll och syfte, relevans, tidsplan och beräknad investeringsutgift. Beräkning av framtida avskrivningstider och kapitalkostnader samt vem som är kostnadsbärare när projektet är färdigställt skall också framgå samt ifall internhyran kommer att påverkas av investeringen. Vid ombyggnation och omfattande renovering ska dessutom en projektplan upprättas där beräknad investeringsutgift och underhållskostnad framgår genom bruttoredovisning. Kommunfullmäktige behöver kompletta underlag för att kunna bedöma en investerings karaktär och relevans samt utvärdera ekonomiska effekter av varje enskilt investeringsbeslut för att kunna prioritera vilka investeringsprojekt som ska beviljas. Investeringsbudget 2018 Eftersom det politiskt beslutats att investeringar som omfattas av taxefinansierad verksamhet ska exkluderas ur investeringsmålet lyfte budgetberedningen frågan om tidigare beslutad investeringsnivå för VA-investeringar, tio miljoner kronor under perioden , ska ändras. Eftersom byte och reparation av vattenledningar medför att ungefär hälften av investeringsutgiften belastar de taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp medan resterande belastar gator och vägar förordade de politiska företrädarna enhälligt att öka utrymmet för VA-investeringen till det dubbla. Budgetberedningen förde även dialog gällande omfattningen av redan pågående projekt. Under 2017 är det totalt 29 investeringsprojekt som ska genomföras. Av dessa är det 18 projekt som är beslutade 2016 eller tidigare som inte är påbörjade alternativt påbörjade men inte avslutade. De många projekten tillsammans med några för projekten betydande vakanser medför troligen att flera av de mer omfattande projekten inte kommer att hinna slutföras under Med en förväntad eftersläpning till budgetåret 2018 ansåg budgetberedningen att en lägre ambitionsnivå gällande nya projekt skulle vara önskvärd. Den politiska majoriteten inklusive (KD) föreslår att sju investeringsprojekt beviljas inför 2018, varav ett är en fortsättning av tidigare påbörjat projekt. Totalt medför detta en investeringsnivå på 5,56 miljoner kronor. Den politiska majoriteten inklusive (KD) förväntar sig att investeringsäskanden angående inköp av diverse maskiner och inventarier kommer att tillkomma när verksamheterna klarlagt behovet utifrån återtagandet av fastighetsförvaltning i egen regi. I bilagan Investeringsäskanden 2018 återfinns samtliga investeringsäskanden. Sammanställning av investeringsbudget 2018 samt plan redovisas på sid 13. Eftersom planperioden bara är budgeterad och inte beslutad måste planerade och fleråriga investeringsäskanden inlämnas till kommande års budgetberedning om satsningarna fortsatt önskas genomföras. Investeringsmål Kommunfullmäktige ansvarar för att de övergripande målen uppnås och anvisar anslag per investeringsprojekt. Kommunfullmäktige har antagit ett investeringsmål där nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod. 9

12 Den totala investeringsutgiften, inklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet, beräknas för åren uppgå till 38,6 miljoner kronor. Beräkningen inkluderar beviljade investeringsärenden till och med mars 2017 samt ombudgeteringar från tidigare år. För perioden beräknas 7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till 59,8 miljoner kronor. Detta medför att det kommer att finnas utrymme för tillkommande ärenden. Investeringsutgifter och investeringsmål (tkr) Investeringsutgift % av skatter o bidrag År 2016 är enligt utfall medan 2017 och 2018 är enligt budget. Gemensamma nämnder I Trepartens renhållningsnämnd, som Norsjö kommun har tillsammans med Malå och Sorsele kommun, är Norsjö värdkommun. Treparten budgeterar nollresultat. Malå kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden Miljö och bygg inklusive räddningstjänst. Malå kommun hade initierat en höjning av budgetramen med 4,27 procent. Norsjö kommun motsätter sig höjningen och kräver att budgetutrymmet lämnas oförändrad. Budgetramen för 2018 är därmed densamma som innevarande år, tkr. Kommunen har drift av personalsystem via Skellefteå kommun. Ramen uppräknas med 5 tkr och uppgår därmed till 194 tkr års budgetram till Överförmyndarnämnden uppgår till 45 tkr, vilket är oförändrat jämfört mot innevarande år. Katarzyna Wikström Kommunchef 10

13 FAKTASAMMANDRAG (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning varav Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Nettoinvesteringar Amorteringar på lån Nya lån Nettokostnader inklusive avskrivningar i procent av skatteintäkter och bidrag 99,14% 98,51% 95,44% 98,18% 98,17% Skattesatser % Norsjö kommun 23,35 23,35 23,40 23,40 Västerbottens läns landsting 10,30 10,80 10,80 11,30 Summa skattesats för Norsjö 33,65 34,15 34,20 34,70 Genomsnittlig skattesats i länet 33,64 33,66 33,72 34,21 Genomsnittlig skattesats i hela riket 31,86 31,99 32,10 32,12 Antal invånare den 1 januari Antal invånare den 31 december Förändring antal invånare under året

14 Resultatbudget 2018 och plan (tkr) Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd inkl..räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd Drift av personalsystem Överförmyndarnämnd Utrymme för ombudgeteringar Summa Kalkylerade kapitalkostnader Pensionsavsättning Avskrivningar Kapitalkostnader investeringar Verksamhetens budgeterade nettokostnader Skatteintäkter Generellt statsbidrag och utjämning varav: Inkomstutjämning varav: Strukturbidrag varav:regleringsbidrag varav:kostnadsutjämning varav:utjämningsbidrag LSS varav:fastighetsavgift varav:generella bidrag från staten Finansnetto Årets budgeterade resultat Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag 2,00 % -0,12 % -2,58 % 12

15 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN (tkr) Totalt Anvisat Budget Plan Plan belopp t o m Kommunal utveckling Fönsterbyte, Vinkelbo Va-investeringar, 2 Mkr per år till år Lokalanpassningar Myrstacken Låssystem förskolan Solsidan Skrapor till Reningsverk Skärmtak Knut n Hiss till C-hus Konstgräs fotbollshall Summa Kommunal utveckling Utbildning Staket förskolor Förråd/vagnsförråd, F-5/förskola Summa Utbildning Total investeringsbudget/-plan

16