Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4 Budgetförutsättningar... 5 Budget enligt politisk organisation... 5 God ekonomisk hushållning... 5 Balanskrav... 5 Skatter, bidrag och befolkning... 5 Taxor och avgifter... 6 Budgetberedningens arbete... 6 Intern fördelning av flyktingmedel... 7 Budgeterat resultat... 8 Detaljbudget Investeringar... 8 Investeringsprocessen... 8 Investeringsbudget Investeringsmål... 9 Gemensamma nämnder... 9 Faktasammandrag (tkr) Resultatbudget 2019 och plan (tkr) Investeringsbudget och plan (tkr)... 12

4

5 Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen i världen har stärkts under de senaste åren. År 2017 växte global BNP med 3,7 procent, vilket är den starkaste till växtsiffran sedan I år och nästa år förväntas den öka med kraftiga 3,9 procent. Även i EU är till växten starkare än tidigare. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom USA:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Faktorer som bidragit till tillväxten är ökad industriproduktion, ökade investeringar samt tillväxt i global handel. Ökad tillväxt har bidragit positivt till sysselsättningen och arbetslösheten har i de flesta länder fallit under de nivåer som var före finanskrisen Trots den positiva utvecklingen i USA är sysselsättningen fortsatt lägre än innan finanskrisen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. I Sverige är högkonjunkturen påtaglig och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Konjunkturen förvänta försvagas där bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. Dessutom minskar bostadsbyggandet och allt fler företag anger att de inte planerar att öka sysselsättningen. SKL räknar med att skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än vad de har gjort under de senaste åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt. OECD, IMF och EU-kommissionen är samtliga oroade över den låga inflationen och de medföljande låga räntorna. OECD och IMF poängterar vikten av en återgång till mer normala räntenivåer, men menar att det måste ske långsamt och med tydlig framförhållning och transparens. Snabba och oväntade räntehöjningar skulle påverka finansiella marknader och tillgångspriser. Den första utmaningen i välfärden de kommande åren är att kunna rekrytera personal och den andra utmaningen är finansieringen av välfärden. Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på kommuner, landsting och regioner. Det innebär att antalet sysselsatta behöver öka kraftigt kommande år. Fram till år 2025 behöver antalet sysselsatta öka med personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala nettoökningen av sysselsättningen fram till år 2025 beräknas vara cirka Skulle sysselsättningen fortsätta öka i samma takt som hittills skulle hela den tillkommande sysselsättningsökningen behöva ske i kommunsektorn. Det är inte realistiskt. Istället behöver produktiviteten i offentlig sektor, liksom i privat sektor, öka för att klara framtidens kompetensförsörjning. Finansieringen är den andra utmaningen. För att klara ett resultat på 1 procent som andel av skatter och statsbidrag samt bibehållet välfärdsåtagande måste kommuner, landsting och regioner tillföras en ökning av statsbidragen med 37 miljarder kronor fram till och med år För att klara det nya sparmålet på 1/3 procent av BNP fram till år 2021 skulle staten behöva budgetförstärkningar på cirka 20 miljarder. Utan en ökning av de generella statsbidragen och med ett oförändrat välfärdsåtagande skulle kommunsektorns resultat medföra ett underskott på 27 miljarder efter år I beräkningen ingår en skattehöjning år 2019 med 20 öre, motsvarande 5 miljarder I de framtida utmaningarna kommer det att krävas att kommuner, regioner och landsting bedriver verksamheten på ett helt annat sätt än i dag. Utvecklingen pågår redan, men det kommer att krävas mer utveckling och förändring kommande år då förväntningarna på välfärden fortsätter att öka. 3

6 Kommunernas ekonomi Kommunernas budgetprocess startar oftast tidigt på våren med bland annat beräkning av preliminära planeringsramar för verksamheterna. Besked om statsbidragens utveckling i detta läge skulle gynna processen och det vidare arbetet. De snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster gör att det ekonomiska resultatet varit starkt i kommunerna under några år. Det sammantagna resultatet ligger på 3 procent som andel av skatter och statsbidrag för de senaste tio åren, även om skillnaderna mellan kommunerna är stora. Skatteunderlaget har vuxit starkt de senaste åren. Åren förväntas de öka betydligt svagare för att vända upp något Även verksamheternas intäkter har vuxit rejält, till största delen beroende på riktade bidrag för flyktingar. Åren minskar dessa, vilket gör att verksamheternas intäkter förväntas vara så gott som oförändrade fram till Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har använt mer pengar än de har fått in. Detta beror på den höga investeringstakten som år 2020 beräknas vara dubbelt så hög som den var Det har också lett till att kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS-området. Även här har konsekvenserna varit olika mellan kommunerna. Till följd av Högsta förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare belastat staten. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 2020 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen kan få genomslag. Kommunerna har stora rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940-talet gör att pensionsavgångarna varit höga samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Samtidigt ökar andelen i arbetsför ålder betydligt långsammare. Många kommuner har betydande rekryteringsutmaningar eftersom bristen på pedagogisk personal, teknisk personal inom samhällsbyggnad och socialsekreterare är påtaglig. Totalt sett förväntas rekryteringsutmaningen öka de kommande åren, men på längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen. Investeringsbehoven är mycket höga nu och under några år framöver. Infrastrukturen byggdes till stor del under talen och står inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov. Behovet av att bygga förskolor, skolor, boende för äldre och VAsystem är stort, liksom att öka effektiviteten i nyttjandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Bland annat behöver kommunerna bygga en bra bit över skolor och förskolor fram till år Investeringarna kommer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Många kommuner vittnar om ett besvärligt ekonomiskt läge inför Med tanke på de kommande kärva åren kommer det krävas avsevärda effektiviseringar. Brist på utbildad personal kommer att sätta ytterligare press på kommunerna att hitta nya lösningar för att klara välfärdsuppdragen. Det finns också stora förhoppningar kring den digitala tekniken som är på frammarsch. 4

7 Budgetförutsättningar Avsnittet redovisar förutsättningar för och arbete med framtagande av budget Budgetens och planens syfte är att visa vad kommunen vill åstadkomma de kommande tre åren, tjäna som underlag för prioriteringar mellan verksamheterna samt utgöra ett reellt beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Budget och plan ska vara komprimerad. I budgetberedningen ingår representanter för samtliga politiska partier samt ledande tjänstemän i samtliga verksamhetsområden samt ekonomichef. De budgetförutsättningar och förslag som presenteras nedan utgår från den politiska majoritetens, vilket här avser (S) tillsammans med (V). Budget enligt politisk organisation Budget 2019 har gjorts enligt den politiska organisationen. Eftersom det är valår beslutar Kommunfullmäktige i juni om preliminära budgetramar för nästa budgetår. Enligt Kommunallagen 8 kap 8 ska budgeten fastställas av det nyvalda fullmäktige senast under november månad. Kommunfullmäktige beslutar om fördelning av budgetramar till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och till de olika gemensamma nämnderna. Ramfördelning sker enligt följande nedanstående: * Kommunfullmäktige * Kommunstyrelsen * Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. * * räddningstjänst * Trepartens renhållningsnämnd * Gemensam nämnd drift personalsystem * Gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att utifrån ramfördelningen till kommunstyrelsen göra en anslagsfördelning till de verksamhetsområden som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. God ekonomisk hushållning Generellt brukar resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. I styrkortet har det fastslagits att årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst två procent. För att uppnå målet krävs ett nettoresultat på tkr. Balanskrav Det statliga balanskravet innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Om kommunen följer rekommendationen om god ekonomisk hushållning redan vid budgetering av årsresultatet ökar möjligheten att även balanskravet uppfylls. Skatter, bidrag och befolkning Skatteutveckling och statsbidrag är i första hand beroende av konjunktur och befolkningsutveckling. Prognosen för 2019 års skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till tkr enligt SKL:s februariprognos. I dessa ingår tkr av de så kallade välfärdmiljarderna. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Under innevarande år betalas skatt till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Skatteunderlaget för 2019 är därmed beroende på hur många invånare som är bokförda i kommunen den 1 november Mellan 1 november 2017 och 1 april 2018 har befolkningen ökat med 5 personer. Under vårens budgetberedningar har det beräknats med en befolkningsminskning på 30 personer för budgetåret 2019 och 40 personer under planperioden

8 När fördelningsutrymme klarlagts utifrån att nå ett resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag har de antagna budgetramarna för 2018 därefter legat till grund för fortsatt budgetarbete. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Sedan 2014 har arbete pågått med att samla alla kommunens taxor och avgifter i ett gemensamt dokument. Arbetet med att skapa ett komplett dokument fortgår. Taxor och avgifter från den gemensamma nämnden Miljö och bygg återfinns inte i kommunens dokument eftersom dessa tas fram av tjänstemän i Malå kommun. Dokumentet Taxor och avgifter 2019 har varit en del i budgetberedningens arbete. Beräknad intäktsökning av taxor och avgifter ingår i verksamheternas kostnadsbesparingar. Budgetberedningens arbete Budgetberedningens arbete inleddes med att fastslå vilket fördelningsutrymme som finns enligt skatteunderlagsprognosen. I den prognos som SKL lämnade i mitten av februari 2018 förväntas skatteintäkterna och de generella statsbidragen öka med tkr mellan åren 2018 och Budgetberedningen har arbetat utifrån SKL:s prognos. I dessa ingår 3,52 miljoner av de så kallade välfärdsmiljarderna. Budgetberedningen har under några år arbetat succesivt med att höja budgeterat resultat till att motsvara målet på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Eftersom budget 2018 uppnådde målet behövdes det i budget 2019 endast 68 tkr avsättas för att uppnå satta budgetmål. Budgetberedningen beslutade att kostnaderna för arbetskraft ska uppräknas med 3,0 procent för Av dessa är 0,2 procent märkta som särskilda satsningar. Avsättningen för löneökningar inklusive arbetsgivaravgifter uppgår till tkr. Kostnadsberäkningen har gjorts utifrån budgeterade lönekostnader i budget Eventuella besparingar eller utökningar av tjänster ingår därmed inte i uppräkningen. År 2018 höjdes arbetsgivaravgiften från 38,33 till 38,17 procent av lönesumman. I budgetarbetet 2018 budgeterades arbetsavgifterna till 38,20 procent. Detta medförde 66 tkr för högt budgeterade avgifter. Dessa medel har återställts i fördelningen för Enligt senaste prognosen kommer arbetsgivaravgifterna att vara oförändrade mellan år 2018 och Pensionskostnaderna har ökat i kommunen under många år och förväntas öka starkt de närmaste åren. Det handlar främst om ökade kostnader för den förmånsbestämda pensionen för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet. Lönesatsningarna i vissa yrkesgrupper medför också att fler anställda passerar inkomsttaket. När det gäller den gamla pensionsskulden, med intjänande före 1998, tyder det på att tidigare års starkt stigande kostnader kommer att stagnera. Budgetberedningen avsatte ytterligare 170 tkr till pensionskostnaderna. Enligt SKL:s kalkylerade prisindex för kommunal verksamhet förväntas kostnadsökningar för övrig förbrukning, det vill säga exklusive lönekostnader, uppgå till 2,3 procent under I budgetberedningen presenterades verksamheternas följsamhet mot budgeterade övriga kostnader. Samtliga 6

9 verksamheter utom Omsorgen har kostnader som ryms inom tilldelad budget. Utifrån detta och tillsammans med att det saknas fördelningsutrymme föreslår den politiska majoriteten att endast Omsorgen tilldelas uppräkning på övriga priser. Tilldelningen föreslås till 370 tkr, vilket motsvarar 1,05 procents uppräkning. Övriga besparingar motsvarande prisökningarna får hanteras av respektive verksamhet. Sedan februari 2015 har Riksbankens styrränta varit negativ och sedan februari 2016 har den legat på oförändrat -0,50 procent. Eftersom kommunen inte har några bankkrediter innebär låg styrränta låga ränteintäkter. Eftersom tidigare placering i fasträntefonder inte längre ger avkastning har kommunen istället valt att placera likvida medel i korträntefonder. För närvarande är 77,2 miljoner kronor placerade i korträntefonder. Enligt nuvarande rekommendationer får inte ränteintäkter bokföras förrän de är realiserade. Detta har medfört att ränteintäkterna inte uppnått de relativt lågt budgeterade intäkterna. Efter flera års negativ budgetavvikelse av räntenettot beslutade budgetberedningen att sänka förväntade ränteintäkter med 300 tkr. SKL rekommenderar årligen en internräntesats för beräkning av kapitalkostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att följa rekommendationen. Föreslagen internränta för år 2019 är 1,5 procent, vilket innebär 0,25 procent lägre än innevarande budgetår. Inför 2018 har kommunen har anpassat redovisningen av äldre anläggningstillgångar utifrån krav på komponentavskrivning från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Detta medför att avskrivningskostnaderna beräknas sjunka med 900 tkr medan effekten av den lägre räntesatsen uteblir med anledning totalt längre avskrivningstakt. De lägre avskrivningskostnaderna har beaktats i budgetberedningen. Respektive verksamhetsområde presenterade både vilka äskningar och besparingar de ansåg behövda/önskvärda. Politikerna i budgetberedningen har godkänt eller strukit specifika rader. Den socialdemokratiska majoriteten tillsammans med vänsterns förslag innebär en nettokostnadsökning motsvarande 306 tkr enligt nedanstående fördelning. Kostnadsreduceringar inför 2019 (tkr) Budgetäskanden inför 2019 (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Kommunal utveckling Omsorg Utbildning Summa Gemensamma nämnder Miljö o bygg inkl. räddningstjänst Summa Totalt Intern fördelning av flyktingmedel Kommunen har valt att internt fördela en del de medel flyktingverksamheten erhåller från Migrationsverket till andra kommunala verksamheter eftersom det uppstår merkostnader även i dessa verksamheter. Det senaste året har ersättningen till boenden reducerats kraftigt samtidigt som Migrationsverket ökat utbetalningen direkt till kostnadsbärande verksamheter, framförallt till Utbildning. I budgetberedningen inför 2018 beslutades att internfördelningen ska fasas ut i två steg. Innevarande år fördelas tkr internt. Med hänsyn till reducerat antal ensamkommande barn föreslår den politiska majoriteten att tillskjuta tkr i budget I nedanstående tabell framgår hur fördelningen är under 2018 samt hur de tillskjutna medlen kan fördelas under Intern fördelning flyktingmedel (tkr) Kommunledningskontor 0 0 Kommunal utveckling Omsorg Utbildning Totalt

10 Budgeterat resultat I Kommunstyrelsen föreslogs ändringar av parti- och mandatstöd. Partistödet föreslås höjas från 13 till 25 tkr medan mandatstödet sänks från 10 till 8 tkr per mandat. Beräknat på 5 partier och 31 mandat blir kostnaden 373 tkr. I budget 2018 finns 365 tkr. Detta innebär att kostnaden ökas med 8 tkr. Budgetberedningens arbete tillsammans med den politiska majoritetens justering av budgetutrymme och ökad kostnad för partioch mandatstöd resulterar i ett budgetöverskott på tkr. Överskottet uppgår till 1,72 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den politiska målsättningen på 2,0 procent uppnås därmed inte. I belopp räknat är föreslagna nettokostnader 808 tkr högre än ekonomisk målsättning. Sammanställning av faktasammandrag och resultatbudget 2019 samt plan redovisas på sid Kommunstyrelsens rambudgetförslag 2019 (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensamma nämnder Miljö & bygg, inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd 0 Drift av personalsystem 194 Överförmyndarnämnd 45 Budgeterat resultat Initialt hade budgetberedningen att hantera besparingskrav på drygt sex miljoner kronor. Med struken uppräkning för övriga prisökningar till alla verksamheter utom Omsorgen och med lägre uppräkning till Omsorgen än SKL:s prognos, effekten av äldre anläggningstillgångar som ändrats till komponentindelning, lägre tillskott än befintlig vid utfasning av internfördelning av flyktingmedel, ytterst få utökningskrav från Omsorgen samt att den politiska majoriteten har föreslagit lägre nettobesparing än den ekonomiska målsättningen har medfört att budgetberedningens arbete blev lättsammare än beräknat. Den skatteunderlagsprognos som kom i slutet av april har inte beaktats av budgetberedningen eftersom arbetet i beredningen var under avslutande. Detaljbudget 2019 Ramfördelningen till kommunfullmäktige uppgår till tkr, vilket är 253 tkr mer än Kommunfullmäktiges detaljbudget kommer att upprättas under hösten 2018 och beslutas i kommunfullmäktige i oktober Efter att kommunfullmäktige i juni 2018 tilldelat preliminär rambudget ska kommunstyrelsen därefter fördela anslaget till de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Verksamheternas detaljbudget med tillhörande budgetskrivelser och ekonomiskt sammandrag 1 kommer att presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde i november Investeringar Investeringsprocessen har ingått som en separat del i budgetberedningens arbete. Detta avsnitt redovisar investeringsprocess, framtagandet av investeringsbudget 2019 och mål. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga investeringsäskanden bland annat ska innefatta investeringens innehåll och syfte, relevans, tidsplan och beräknad investeringsutgift. Beräkning av framtida avskrivningstider och kapitalkostnader samt vem som är kostnadsbärare när projektet är färdigställt skall också framgå samt ifall internhyran kommer att påverkas av investeringen. Vid ombyggnation och omfattande 1 Ekonomiskt sammandrag visar fördelning av kostnader per verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde 8

11 renovering ska dessutom en projektplan upprättas där beräknad investeringsutgift och underhållskostnad framgår genom bruttoredovisning. Kommunfullmäktige behöver kompletta underlag för att kunna bedöma en investerings karaktär och relevans samt utvärdera ekonomiska effekter av varje enskilt investeringsbeslut för att kunna prioritera vilka investeringsprojekt som ska beviljas. Investeringsbudget 2019 Den politiska majoriteten föreslår att åtta investeringsprojekt beviljas inför 2019, varav ett är en fortsättning av tidigare påbörjat projekt. Totalt medför detta en investeringsnivå på 8,7 miljoner kronor. I bilagan Investeringsäskanden 2019 återfinns samtliga investeringsäskanden. Sammanställning av investeringsbudget 2019 samt plan redovisas på sid 12. Eftersom planperioden bara är budgeterad och inte beslutad måste planerade och fleråriga investeringsäskanden inlämnas till kommande års budgetberedning om satsningarna fortsatt önskas genomföras. Investeringsmål Kommunfullmäktige ansvarar för att de övergripande målen uppnås och anvisar anslag per investeringsprojekt. Kommunfullmäktige har antagit ett investeringsmål där nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod. Den totala investeringsutgiften, inklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet, beräknas för åren uppgå till 30,1 miljoner kronor. Beräkningen inkluderar beviljade investeringsärenden till och med mars 2018 samt ombudgeteringar från tidigare år. För perioden beräknas 7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till 60,7 miljoner kronor. Detta medför att det kommer att finnas utrymme för tillkommande ärenden. Investeringsutgifter och investeringsmål (tkr) Investeringsutgift % av skatter o bidrag År 2017 är enligt utfall medan 2018 och 2019 är enligt budget. Gemensamma nämnder I Trepartens renhållningsnämnd, som Norsjö kommun har tillsammans med Malå och Sorsele kommun, är Norsjö värdkommun. Treparten budgeterar nollresultat. Malå kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden Miljö och bygg inklusive räddningstjänst. Malå kommun har preliminärt beräknat att höja budgetramen med 2,2 procent. För Norsjö kommun innebär detta en utökning med 133 tkr och en omslutning på tkr. Kommunen har drift av personalsystem via Skellefteå kommun. Budgetramen lämnas oförändrad på 194 tkr års budgetram till Överförmyndarnämnden uppgår till 45 tkr, vilket är oförändrat jämfört mot innevarande år. Katarzyna Wikström Kommunchef 9

12 FAKTASAMMANDRAG (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget * 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning varav Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat * Budget 2018 avser ursprungsbudget Nettoinvesteringar Amorteringar på lån Nya lån Nettokostnader inklusive avskrivningar i procent av skatteintäkter och bidrag 98,51% 95,44% 94,78% 98,17% 98,34% Skattesatser % Norsjö kommun 23,35 23,40 23,40 23,40 Västerbottens läns landsting 10,80 10,80 11,30 11,30 Summa skattesats för Norsjö 34,15 34,20 34,70 34,70 Genomsnittlig skattesats i länet 33,66 33,72 34,21 34,21 Genomsnittlig skattesats i hela riket 31,99 32,10 32,12 32,12 Antal invånare den 1 januari Antal invånare den 31 december Förändring antal invånare under året

13 Resultatbudget och plan (tkr) Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd Drift av personalsystem Överförmyndarnämnd Utrymme för ombudgeteringar Summa Kalkylerade kapitalkostnader Upplösning investeringsbidrag Pensionsavsättning Avskrivningar Kapitalkostnader investeringar Verksamhetens budgeterade nettokostnader Skatteintäkter Generellt statsbidrag och utjämning varav: Inkomstutjämning varav: Kostnadsutjämning varav: Regleringsbidrag varav: Strukturbidrag varav: Utjämningsbidrag LSS varav: Fastighetsavgift varav: Välfärdsmiljarderna, flyktingdelen Finansnetto Årets budgeterade resultat Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag 1,72% 0,17% -2,32% 11

14 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN (tkr) Totalt Anvisat Budget Plan Plan belopp t o m (S) o (V) (S) o (V) (S) o (V) Kommunal utveckling Va-investeringar, 2 Mkr per år till år Anpassning av ÅVC för bilretur Brandlarm Pumpstation vattenverk Betong Sanders Bsk Pumpstation vattenverk Bjurträsk Fossilfri uppvärmning VA-verk Hiss C-huset Norsjöskolan Utbyte av invändigt låssystem Norsjö skola Ny värmepump Droppens förskola Energieffektivisering Berglunds Energieffektivisering Industrihus Summa Kommunal utveckling Omsorg Verksamhetssystem IT 0 0 * 0 0 Summa Omsorg 0 0 * 0 0 * Äskas efter genomförd upphandling Utbildning Staket förskolor Staketgrind Bastuträsk Uteförråd Fritids Norsjöskolan Väderskydd pedagogisk omsorg Gumboda Summa Utbildning Total investeringsbudget/-plan

15

16