Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning Omvärldsanalys... 3 Kommunernas ekonomi... 4 Budgetförutsättningar... 5 Budget enligt politisk organisation... 5 God ekonomisk hushållning... 5 Balanskrav... 5 Skatter och bidrag... 5 Befolkning... 6 Taxor och avgifter... 6 Budgetberedningens arbete... 6 Budgeterat resultat... 8 Detaljbudget Investeringar... 9 Investeringsprocessen... 9 Investeringsbudget Investeringsmål Gemensamma nämnder Faktasammandrag (tkr) Resultatbudget 2020 och plan (tkr) Investeringsbudget och -plan (tkr)... 13

4

5 Omvärldsanalys Den globala tillväxten väntas nu växla ner. Det finns flera orosmoln som starkt påverkar konjunkturläget både nationellt och internationellt. I och med att utträdesdatumet för Brexit senarelagts undanröjdes ett prekärt läge. Risken för en så kallad hård Brexit har minskat. Osäkerheten om utgången medför en fortsatt negativ inverkan på näringslivet i både Europa och Storbritannien. Handelskonflikten mellan USA och Kina har trappats ner. Förhandlingarna fortgår, men utgången är fortsatt oviss. Tullkonflikten mellan USA och EU tycks ha medfört försämrade förutsättning-ar för det globala handelsutbytet. I flera av Europas länder är de svaga offentliga finanserna ett allvarligt problem. Skuldkvoter långt över 60 procent gäller för flera av eurozonens största ekonomier, såsom Spanien, Frankrike och Italien. Flera länder riskerar därför att tvingas till budgetåtstramningar i ett läge då konjunkturen skulle må bäst av en expansiv finanspolitik. Prognosen visar den lägsta globala BNPtillväxten på tio år. Inte minst utvecklingen i Europa och Kina bedöms bidra till detta, men även i USA förväntas lägre tillväxt. BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden EU 2,7 2,1 1,3 1,2 USA 2,2 2,9 2,2 1,4 Kina 6,8 6,6 6,2 5,9 Världen 3,8 3,6 3,1 2,8 Sverige 2,4 2,4 1,4 1,4 Källa: IMF, SCB och SKL Att flera starka draglok för världsekonomin, så som Tyskland och USA, befinner sig i högkonjunktur, gör tillväxtpotentialen lägre än normalt. Den globala ekonomin står därför klent rustad för att möta en nedgång. Utsikterna för den svenska exportindustrin ser därför svagare ut än tidigare. En motkraft finns i den svaga svenska kronan, vilken har gynnat svensk export under en rad år. Den svenska konjunkturen bedöms falla från 2,4 till 1,4 procent per år. Det är dock inte nettoexporten som är den primära förklaringen till den låga tillväxten utan en svag inhemsk efterfrågan. Framförallt beror dämpningen på sjunkande bostadsinvesteringar och näringslivets svaga utveckling för övriga investeringar. Högre ränteläge innebär att en stigande andel av den disponibla inkomsten går till räntebetalningar, vilket hämmar hushållens köpkraft. För hushållen förväntas dock att sparkvoten sjunker framöver då en anpassning av sparandet är mer troligt än en anpassning av konsumtionen. Kommunernas viktigaste intäktskälla är skatt på arbetsinkomster, som i hög grad är beroende av antalet arbetade timmar. Dämpat konjunkturläge medför att den långa perioden av ökad sysselsättning upphör, vilket medför att kommunernas skatteunderlag utvecklas svagare. SKL:s uppskattning av det reala skatteunderlaget visar på en ökning om ungefär 1 procent årligen 2017, 2018 och För 2020 beräknas det reala skatteunderlaget dyka till 0,3 procent, vilket är den lägsta ökningen på elva år. Trots nedgång i konjunkturen med ökad arbetslöshet som följd kommer det att råda brist på arbetskraft. Sverige är dock inte unikt, men det som skiljer Sverige från många andra länder är Sveriges höga sysselsättningsgrad. Sverige har redan tagit tillvara den arbetskraftsresurs som den kvinnliga delen av befolkningen utgör och har inte den att ta till när behoven från befolkningen ökar. Förebyggande arbete, digitalisering, lyckad integration av nya invånare och förlängt arbetsliv är åtgärder för att underlätta såväl finansiering som bemanning av den svenska välfärden. Statens finanser är starka efter decennier av överskottsmål som syftat till att möta tuffa tider av demografiska utmaningar. 3

6 Kommunernas ekonomi Kommunerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit känt under flera år. Ekonomiska utmaning-ar har hanterats genom intäktsökningar från främst skatter och markförsäljning. När den ekonomiskt starka perioden nu går mot sitt slut kommer omfattande åtgärder att bli nödvändiga. Att kommunsektorn går mot tuffare tider avspeglas redan i redovisade resultat för år Endast 109 kommuner klarade ett resultat som motsvarar 2 procent i andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt redo-visade 69 kommuner ett negativt resultat. Inte sedan år 2008 har fler kommuner redovisat negativa resultat. De största kommunerna redovisar resultat som är märkbart högre än andra grupper. Reformer och ambitionshöjningar kostar alltid pengar. Kommunsektorn upplever att staten inte sköter finansieringsprincipen då ändrade statliga regler införs utan tillräcklig eller obefintlig kompensation och utan uppföljning. Varje avsteg från finansieringsprincipen innebär att andra områden behöver prioriteras ner. Ökningen av riktade, statliga satsningar fortsätter. Många riktade statsbidrag kan motverka nödvändig effektivisering av en verksamhet, medan en annan verksamhet tvingas till större besparingar för att kommunen inte äger den ekonomiska fördelningen fullt ut men måste klara en ekonomi i balans. Ett riktat statsbidrag avser en tillfällig satsning, men medför ofta ett nytt arbetssätt som leder till utökade kostnader när bidraget avslutats. De senaste åren har pensionskostnaderna ökat kraftigt och ser ut att fortsätta göra det ytterligare några år. Därefter förväntas kostnaderna, som andel av lönesumman, vända nedåt. Det finns en tämligen samstämmig bild av de demografiska, ekonomiska och rekryteringsmässiga utmaningar som kommuner står inför. Arbetsförmedlingens beslut om avveckling i två tredjedelar av landets kommuner och minskad lokal närvaro slår särskilt hårt mot de kommuner som har stora utmaningar med etableringar i arbets- och samhällsliv. Kommunernas investeringsvolymer har ökat under en längre tid. Även kommande år är investeringsbehoven stora. Befolkningen ökar i de yngre åldersgrupperna. Det ställer krav på fler förskolor och skolor. Även gruppen med de allra äldsta blir fler vilket medför stora investeringsbehov inom äldreomsorgen. eftersom. Även inom vatten- och avloppsnät och bostäder är investeringsbehoven stora. SKL beräknar att resultaten år kommer att ligga på 1 procent som andel av skatter och statsbidrag, vilket egentligen är alldeles för lågt med tanke på den höga investeringsnivån. Det är dock sannolikt att resultaten faller när sysselsättningen avtar samtidigt som behoven ökar. För att klara av att leverera en god välfärd med knappa resurser krävs andra arbetssätt och nya sätt att tänka. För att klara finansiering och verksamhet kommer kommunerna behöva vidta stora åtgärder. De kommande årens starka verksamhetstryck och svårigheten att rekrytera personal indikerar att verksamheterna måste bedrivas annorlunda och mindre personalintensivt. Strukturella effektiviseringsåtgärder inom skola och äldreomsorg ger störst ekonomisk effekt. Översyn av investeringar, digitalisering och skattehöjningar är andra åtgärder med god ekonomisk påverkan, medan förändrade uppdrag och ändrade verksamhetsmål inte ger lika stor verkan. Sänkta finansiella mål är ingen reell åtgärd men kan vara en indikation på sämre ekonomiska förutsättningar. 4

7 Budgetförutsättningar Avsnittet redovisar förutsättningar för och arbete med framtagande av budget Budgetens och planens syfte är att visa vad kommunen vill åstadkomma de kommande tre åren, tjäna som underlag för prioriteringar mellan verksamheterna samt utgöra ett reellt beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Budget och plan ska vara komprimerad. Samtliga politiska partier har enats om vilka budgetförutsättningar som ska gälla. Socialdemokraterna (S) tillsammans med Vänstern (V) har egen politisk majoritet. Dessa två partier har lämnat ett gemensamt budgetförslag. Centern (.C) och Liberalerna (L) har lämnat ett gemensamt budgetförslag, medan Kristdemokraterna (KD) har lämnat ett eget. De budgetförutsättningar och förslag som presenteras nedan utgår från den politiska majoritetens. Budget enligt politisk organisation Budget 2020 har gjorts enligt den politiska organisationen. Kommunfullmäktige beslutar om definitiva budgetramar i juni månad året före budgetåret. Undantag mot detta sker de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet i enlighet med Kommunallagen 8 kap 8. Kommunfullmäktige beslutar om fördelning av budgetramar till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och till de olika gemensamma nämnderna. Ramfördelning sker enligt följande nedanstående: * Kommunfullmäktige * Kommunstyrelsen * Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. * * räddningstjänst * Trepartens renhållningsnämnd * Gemensam nämnd drift personalsystem * Gemensam överförmyndarnämnd 5 Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att utifrån ramfördelningen göra en anslagsfördelning till de verksamhetsområden som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. God ekonomisk hushållning Generellt brukar resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. I styrkortet har det fastslagits att årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst två procent. Balanskrav Det statliga balanskravet innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Skatter och bidrag Skatteutveckling och statsbidrag är i första hand beroende av konjunktur och befolkningsutveckling. Prognosen för 2020 års skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till tkr enligt SKL:s majprognos. I detta är 1,74 miljoner av de så kallade välfärdmiljarderna inräknade. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (tkr) (prel) 2020 (prel) Skatteintäkter Gen. statsbidrag o utj varav välfärdsmiljarderna Totalt Ökning % från fg år 1,10% 2,20% 0,57% Ökning tkr från fg år Trots ersättning i form av de så kallade välfärdmiljarderna har utvecklingen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning varit väldigt låga de senaste åren. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos i maj månad beräknas dessa intäktskällor endast öka med 0,57 procent, tkr, mellan år 2019 och 2020.

8 Befolkning Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Under innevarande år betalas skatt till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Skatteunderlaget 2019 är således de invånare som var folkbokförda i kommunen den 1 november Skatteunderlaget för 2020 är därmed beroende på hur många invånare som är bokförda i kommunen den 1 november Mellan 1 november 2018 och 1 april 2019 har befolkningen minskat med 22 personer. Sedan årsskiftet har invånarantalet minskat med 25 personer. På tre års sikt har invånarantalet minskat med 93 personer. Befolkningsutvecklingen är besvärande ur både skattehänseende och kompetensförsörjning. Under vårens budgetberedning har det beräknats med en årlig befolkningsminskning på 30 personer mellan Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunens taxor och avgifter samlas i ett gemensamt dokument. Taxor och avgifter från, den med Malå kommun gemensamma nämnden, Miljö och bygg återfinns inte i kommunens dokument eftersom dessa beslutas av kommunfullmäktige i Malå kommun. Dokumentet Taxor och avgifter 2020 har varit en del i budgetberedningens arbete. Intäktsökning av taxor och avgifter ingår i verksamheternas kostnadsbesparingar. Budgetberedningens arbete Budgetberedningens arbete inleddes med att fastslå fördelningsutrymme. Enligt den skatteunderlagsprognos som SKL lämnade i början av maj förväntas budgeterade skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 5,53 miljoner kronor mellan åren 2019 och I dessa ingår de så kallade välfärdsmiljarderna. Budgetberedningen har arbetat utifrån SKL:s prognos. Budgetberedningen har även tagit hänsyn till en föreslagen skatteväxling för kollektivtrafiken. Nettoeffekten på skatteintäkterna ska enligt beräkningar medföra 172 tkr lägre skatteintäkter. Dessa påverkar fördelningen negativt, men återtas inom verksamhetsområdet Kommunal utveckling som sänker budget för kollektiv med samma belopp. Därmed ska skatteväxlingen vara kostnadsneutral. Budgetberedningen har under några år arbetat succesivt med att höja budgeterat resultat till att motsvara det politiska målet på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att uppnå målet krävs år 2020 ett nettoresultat på tkr. Eftersom budget 2019 inte motsvarade målet behövdes det i budget 2020 avsättas ytterligare 919 tkr för att uppnå det två-procentiga budgetmålet. Det som allmänt benämns som arbetsgivaravgifter eller personalomkostnadspåslag (PO-påslag) består av tre delar, arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkring och avtalspension. År 2019 uppgår PO-påslaget till 39,15 procent av lönesumman. PO-påslag år 2019 (%) Arbetsgivaravgift 31,42 Avtalsförsäkring 0,03 Avtalspension 7,70 Totalt 39,15 6

9 I maj månad föreslog SKL en höjning av det kalkylerade pålägget med en (1) procent, från 7,70 procent till 8,70 procent, inför budgetåret Bakgrunden är att allt fler anställda har pensionsgrundande lön utöver taket (7,5 inkomstbasbelopp) och därför har rätt till förmånsbestämd pension. För Norsjö kommun innebär höjningen tkr i ökade personalkostnader. I budgetberedningen beslutades att kostnaderna för arbetskraft ska uppräknas med 2,8 procent, vilket motsvarar tkr. Kostnadsberäkningen för löneökningar inklusive arbetsgivaravgifter har gjorts utifrån budgeterade lönekostnader i budget Eventuella besparingar eller utökningar av tjänster ingår därmed inte i löneuppräkningen. Anslag och kostnadsbesparingar av ettårskaraktär har återförts till budget Totalt innebär dessa att budgetutrymmet minskar med 510 tkr. Budgetutrymmet har däremot utökats med 409 tkr med anledning av förändringar i komponentredovisningen, vilket medfört lägre avskrivningskostnader. Pensionskostnaderna har ökat i kommunen under många år. Kostnadsökningarna handlar främst om den förmånsbestämda pensionen och den gamla pensionsskulden, med intjänande före Tidigare års starkt stigande kostnader förväntas stagnera framöver, dock förväntas kostnaderna öka kraftigt år Från budgetåret 2015 har budgetavsättningarna ökat från 4,6 till 7,82 miljoner kronor och gått från budgetunderskott till -överskott. Eftersom det saknas budgetutrymme är budgetberedningens förhoppning att det överskottsutrymme som finns i budgeten sedan år 2018 ska räcka även till 2020 års pensionskostnader. Därför avsätts inte ytterligare medel i budget Enligt SKL:s kalkylerade prisindex för kommunal verksamhet förväntas kostnadsökningar för övrig förbrukning, det vill säga andra kostnader än löner, uppgå till 2,6 procent under För Norsjö kommun innebär detta kostnadsökningar på 4,2 miljoner kronor. Eftersom det saknas fördelningsutrymme beslutade budgetberedningen att föreslå att ingen uppräkning skulle ske på övriga priser. Besparingar motsvarande prisökningarna får istället hanteras av respektive verksamhet. Sedan februari 2015 har Riksbankens styrränta varit negativ. Eftersom kommunen inte har några bankkrediter innebär låg styrränta låga ränteintäkter. Kommunen har valt att placera överlikviditeten i korträntefonder. För närvarande är 79,5 miljoner kronor placerade i korträntefonder. De budgeterade ränteintäkterna har lämnats oförändrade de tre senaste åren trots att budgeterade ränteintäkter legat för högt. Stigande förväntningar på räntemarknaden samt ny lagstiftning där även orealiserade ränteintäkter ska intäktsföras innebär att ränteintäkterna för år 2020 kan närma sig redan budgeterade nivåer. Budgetberedningen lämnade därför ränteintäkterna oförändrade. SKL rekommenderar årligen en internräntesats för beräkning av kapitalkostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att följa rekommendationen. Föreslagen internränta för år 2020 är 1,50 procent, vilket innebär oförändrad nivå jämfört med I budgetberedningen lyftes även frågan om den kommunala skattesatsen. Med helt politisk enighet föreslås att skattesatsen lämnas oförändrad. Därmed finns inga ytterligare medel att tillskjuta till fördelningsutrymmet. När fördelningsutrymme klarlagts utifrån att nå ett resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag var besparingsutrymmet negativt med tkr. De senaste årens ganska hårda besparingskrav i verksamheterna såg därmed ut att fortsätta. Under det senaste året har det på nationell nivå arbetats med en översyn av kostnadsutjämningssystemet. Det förslag som legat 7

10 ute på remiss skulle innebära flera nya miljoner kronor till Norsjö kommun. Förhoppningen är att förändringen i kostnadsutjämningen ska vinna laga kraft till budget Samtliga politiska partier enades därför att inför år 2020 tillfälligt sänka det ekonomiska budgetmålet till en (1) procent med anledning av låg uppräkning av skatteprognosen, förslag om ökade arbetsgivaravgifter samt en förhoppning om att förslaget om ändrad fördelning i kostnadsutjämningen ska ge positiv effekt inför budgetåret Budgetberedningen förslag innebär därför ett resultatmål tkr, motsvarande en (1) procents av skatteintäkter och generella statsbidrag. Trots neddragning av resultatmålet kvarstår ett besparingskrav på 270 tkr. Samtliga politiska partier var i budgetberedningen eniga om budgetförutsättningarna. Dessa har därefter legat till grund för det fortsatta budgetarbetet. Beräkning budgetutrymme budget 2020 (tkr) Prognos ökning av skatter och bidrag Skatteväxling 5 öre kollektivtrafiken -172 Mål om god ek. hushållning, 2,0 % -919 Högre arbetsgivaravgifter Arbetskraftskostnader Engångsbesparing från budget Engångsäskning från budget Effekt komponentindelning 409 Ökade pensionskostnader 0 Övrig förbrukning 0 Lägre externa ränteintäkter 0 Effekt lägre internränta 0 Sänkt mål god ek. hushållning till 1,0 % Budgetutrymme grund år 2020 (tkr) -270 När budgetförutsättningarna fastlagts presenterade respektive verksamhetsområde behov av utökningar i verksamheterna, men även möjliga besparingar. Politikerna i budgetberedningen har lyft samtliga utökningar och besparingar med de egna partierna och därefter godkänt eller strukit specifika rader. För att nå målsättningen på en (1) procent lade den politiska majoriteten ett allmänt besparingsbeting på tkr som ska fördelas utifrån 2019 års budgeterade rader för övrig förbrukning. Totalt innebär den politiska majoritetens förslag en nettokostnadsminskning på 270 tkr, vilket motsvarar budgetutrymmet. Förslag till besparingar och utökningar fördelat per verksamhet framgår i nedanstående tabell. Godkända Generell besparing uti- reduce- Kostnadsbudgetäskandefrån övriga ringar inför inför 2020 priser (tkr) 2020 (tkr) (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kommunal utveckling Omsorg Utbildning Summa Kommunstyrelse Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd Trepartens renh.nämnd Drift personalsystem Överförmyndarnämnd Summa Gem. nämnder Budgeterat resultat Skatteunderlagsprognosen som presenterades i början av maj var drygt 700 tkr lägre än februariprognosen. Samtidigt presenterades förslaget på ökning av arbetsgivaravgifterna. Tillsammans medförde dessa att budgetutrymmet sänktes med 2,3 miljoner kronor. Detta upplevdes alltför betungande att hantera i form av nedskärningar i verksamheterna. En enig budgetberedning föreslog därför den tillfälligt sänkta ekonomiska målsättningen. Budgetberedningens arbete resulterade i ett budgetöverskott på tkr enligt den politiska majoritetens förslag. Överskottet uppgår till 1,00 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Förväntningarna är att fördelningen i kostnadsutjämningen ska ge positivt utfall inför budget De ökade intäkterna i kostnadsutjämningen ska då först användas till att öka budgeterat resultat så det uppnår den politiska målsättningen på två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 8

11 Kommunstyrelsens rambudgetförslag 2020 (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensamma nämnder Miljö & bygg, inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd 0 Drift av personalsystem 194 Överförmyndarnämnd 45 Budgeterat resultat Trots att det lyfts in nästa tre miljoner kronor till verksamheterna utifrån halverad ekonomisk målsättning för år 2020 kan budgetberedningen sammantaget konstatera att 2020 blir ett, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, tufft år. Den sänkta målsättningen medför även större krav på verksamheterna att verkligen hålla sina tilldelade budgetramar. Om befolkningen minskar mer än vad budgetberedningen uppskattat uppstår en negativ differens av budgeterade skatteintäkter och statsbidrag. Sammanställning av faktasammandrag och resultatbudget för år 2020 samt plan redovisas på sidorna Detaljbudget 2020 Ramfördelningen till kommunfullmäktige uppgår till tkr, vilket är 36 tkr mindre än föregående år. Anslaget är minskat med 50 tkr som ansåg ett engångsanslag för utbildning till fullmäktigeledamöterna samt 11 tkr i den föreslagna generella besparingen. 25 tkr har erhållits för uppräkning av löner/ersättningar. Kommunfullmäktiges detaljbudget återfinns i bilagan Övriga budgethandlingar. Efter att kommunfullmäktige tilldelat rambudget ska kommunstyrelsen därefter fördela anslaget till de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Verksamheternas detaljbudget med tillhörande budgetskrivelser och ekonomiskt sammandrag 1 kommer att presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde i november. Investeringar Investeringsprocessen har ingått som en separat del i budgetberedningens arbete. Detta avsnitt redovisar investeringsprocess, framtagandet av investeringsbudget 2020 och mål. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga investeringsäskanden bland annat ska innefatta investeringens innehåll och syfte, relevans, tidsplan och beräknad investeringsutgift. Beräkning av framtida avskrivningstider och kapitalkostnader samt vem som är kostnadsbärare när projektet är färdigställt skall också framgå samt ifall internhyran kommer att påverkas av investeringen. Vid ombyggnation och omfattande renovering ska dessutom en projektplan upprättas där beräknad investeringsutgift och underhållskostnad framgår genom bruttoredovisning. Kommunfullmäktige behöver kompletta underlag för att kunna bedöma en investerings karaktär och relevans samt utvärdera ekonomiska effekter av varje enskilt investeringsbeslut för att kunna prioritera vilka investeringsprojekt som ska beviljas. Investeringsbudget 2020 De senaste åren har en lägre ambitionsnivå hållits för nya investeringsprojekt. Detta dels för att hålla nere tidigare års höga investeringsnivåer men även för att verksamheterna ska hinna färdigställa tidigare års investeringsbeslut som inte färdigställts. Investeringar som omfattas av taxefinansierad verksamhet ska exkluderas ur investeringsmålet. Samtliga politiska grupperingar var eniga om att föreslå att 22 investeringsprojekt ska godkännas till budgetåret Av dessa är åtta projekt helt eller delvis inom taxefinansierad verksamhet. 1 Ekonomiskt sammandrag visar fördelning av kostnader per verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde 9

12 Samtliga politiska partier ställde sig även positiva till sju investeringsprojekt för planperioden Eftersom planperioden bara är budgeterad och inte beslutad måste planerade och fleråriga investeringsäskanden inlämnas till kommande års budgetberedning om satsningarna fortsatt önskas genomföras. I bilagan Investeringsäskanden 2020 återfinns samtliga investeringsäskanden. Sammanställning av investeringsbudget 2020 samt plan redovisas på sid 13. Investeringsmål Kommunfullmäktige ansvarar för att de övergripande målen uppnås och anvisar anslag per investeringsprojekt. Kommunfullmäktige har antagit ett investeringsmål där nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod. Den totala investeringsutgiften, inklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet, beräknas för åren uppgå till 42,2 miljoner kronor. Beräkningen inkluderar beviljade investeringsärenden till och med mars 2019 samt ombudgeteringar från tidigare år. För perioden beräknas 7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till 61,8 miljoner kronor. Investeringsutgifter och investeringsmål (Mnkr) Investeringsutgift 11,4 17,6 13,2 7 % av skatter o bidrag 20,3 20,7 20,8 År 2018 enligt utfall, år 2019 och 2020 är enligt prognos maj-19. Gemensamma nämnder I Trepartens renhållningsnämnd, som Norsjö kommun har tillsammans med Malå och Sorsele kommun, är Norsjö värdkommun. Treparten budgeterar nollresultat. Malå kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden Miljö och bygg inklusive räddningstjänst. Malå kommun har initierat en höjning av budgetramen med 3,66 procent. Detta medför 228 tkr i ökade kostnader för Norsjö kommuns del. Malå kommun har även aviserat att de föreslår att fördela ut gemensamma kostnader såsom lokalhyror och administrationskostnader för ekonomi, personal samt IT. Om förslaget antas av Malå kommuns kommunfullmäktige medför det ytterligare 840 tkr i kostnader för nämnden, varav Norsjö kommuns andel är 437 tkr. Om förslaget går igenom bör avtalet med den gemensamma nämnden gås igenom för att eventuellt justera fördelningstalen. Norsjö kommun behöver då även klargöra vilka motsvarande kostnader för Norsjös administration som ska tillföras Miljö- och byggnämnden och även Trepartsnämnden. Kommunen har drift av personalsystem via Skellefteå kommun. Ramen lämnas oförändrad på 194 tkr års budgetram till Överförmyndarnämnden uppgår till 45 tkr, vilket är oförändrat jämfört mot innevarande år. Katarzyna Wikström Kommunchef 10

13 FAKTASAMMANDRAG (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning varav Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Nettoinvesteringar Amorteringar på lån Nya lån Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag 97,0% 94,8% 99,7% 98,3% 99,1% Skattesatser % Norsjö kommun 23,40 23,40 23,40 23,40 23,40 Västerbottens läns landsting 10,80 11,30 11,30 11,30 Summa skattesats för Norsjö 34,20 34,70 34,70 34,70 Genomsnittlig skattesats i länet 33,72 34,21 34,21 34,22 Genomsnittlig skattesats i hela riket 32,10 32,12 32,12 32,19 Antal invånare den 1 januari Antal invånare den 31 december Förändring antal invånare under året

14 Resultatbudget 2020 och plan (tkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd inkl..räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd Drift av personalsystem Överförmyndarnämnd Utrymme för ombudgeteringar Summa Kalkylerade kapitalkostnader Pensionsavsättning Avskrivningar Verksamhetens budgeterade nettokostnader Skatteintäkter Generellt statsbidrag och utjämning varav: Inkomstutjämning varav: Strukturbidrag varav:regleringsbidrag varav:kostnadsutjämning varav:utjämningsbidrag LSS varav:fastighetsavgift varav:generella bidrag från staten Finansnetto Årets budgeterade resultat Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag 1,00 % -0,93 % -2,67 % 12

15 INVESTERINGSBUDGET/-PLAN (tkr) Kommunal utveckling Totalt Anvisat Budget Plan Plan belopp t o m VA 20 Mkr till år Markåtgärder Arenaparken Brandstation omklädningsrum HK-salar Norsjöskolan Övergripande styrsystem VA-verksamhet Sporthallen Bastuträsk Fossilfri uppvärmning VA-verk Industristängsel Förrådet Industristängsel ÅVC Motordriven grind till ÅVC Ismaskin Projektering Gumboda Projektering mottagningskök Solsidan Pumpstation vattenverk Betong Sanders Bsk Pumpstation vattenverk Bjurträsk Skrapor till Reningsverk Utbyte vägräcke enskild väg Värmepump Sporthallen Norsjövallen Brandlarm Stenbroar Tak duvan/tranan Toalett A-hus övre plan, Norsjöskolan? 0 0? 0 Komp. ventilationsaggregat skolans A-hus Summa Kommunal utveckling Omsorg Verksamhetssystem Summa Omsorg Utbildning Ute-/vagnsförråd, förskola/skola Oisolerat vagnsutrymme Kotten Gula o Gröna Oisolerat vagnsutrymme Kotten Kronan Summa Utbildning Gemensamma nämnder Mobil pump Summa Gemensamma nämnder Total investeringsbudget/-plan

16