Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitiskt beslut

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Penningpolitisk rapport februari 2017

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitisk rapport. April 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Inledning om penningpolitiken

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Inledning om penningpolitiken

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport februari 2018

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitisk rapport september 2017

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport april 2018

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport juli 2018

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Inledning om penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport April 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitisk rapport april 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport februari 2019

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Sverige behöver sitt inflationsmål

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Riksbanken och penningpolitiken

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport april 2019

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitisk rapport Februari 2013

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Riksbankens direktion

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Global sourcing och makroekonomi

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Redogörelse för penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Bostadspriserna i Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Transkript:

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress

Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt Men långsam normalisering av penningpolitiken Årlig procentuell förändring resp. procent. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Ränteförväntningar enligt terminsprissättning, skattad 2017-12-18. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Thomson Reuters, nationella källor, SCB och Riksbanken

Fortsatt låg inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

God utveckling i svensk ekonomi Hög svensk BNP-tillväxt Många i arbete Årlig procentuell förändring respektive procent av befolkningen, 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken

Arbetslösheten har sjunkit Arbetslöshet, 15-74 år, säsongsrensad data. Källa: SCB

Stark tillväxt trots svalare bostadsmarknad Bostadsbyggandet har ökat snabbt Priserna har sjunkit under hösten Stark ekonomi och god efterfrågan på bostäder talar för måttlig nedgång i priserna Bostadsinvesteringarna dämpas, men totalt sett liten effekt på BNP Sammantaget små effekter på inflationen

Inflationen 2 procent men det har tagit tid Inflation Inflationsförväntningar 4 3 KPIF 4 3 2 2 1 1 0 0-1 10 12 14 16-1 Årlig procentuell förändring respektive procent. Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt expansiv penningpolitik En förutsättning för att inflationen ska ligga vid 2 procent även framöver Det har tagit tid att få inflationen tillbaka till målet Riskfyllt att vända penningpolitiken för tidigt

Stöd åt konjunkturen och inflationen Reporäntan -0,50 procent 80 70 60 50 40 30 20 10 Återinvesteringar kuponger Återinvesteringar förfall Nya köp 80 70 60 50 40 30 20 10 0 H1 2015 H2 2015 H1 2016 H2 2016 H1 2017 H2 2017 H1 2018 H2 2018 H1 2019 0 Procent respektive nominellt belopp, miljarder kronor. Utvecklingen för innehav och återinvesteringar från 2018 är en prognos och avser nominella belopp. Det slutgiltiga beloppen kommer att bero på aktuella marknadspriser. Källa: Riksbanken

I stort sett oförändrade inflationsutsikter Energipriser drar upp KPIF-prognosen Utan energipriser är inflationsprognosen densamma Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Det svenska banksystemet är sårbart Ökad exponering mot fastigheter Allt mer exponerat mot fastighetsmarknaden Beroende av utlandsfinansiering Stort, koncentrerat och sammanlänkat 2005 2017 Storbankernas totala utlåning till svenska icke-finansiella företag och hushåll, andel lån mot pant i fastighet, procent. Källa: SCB

Skuldsättningen ökar runt om i landet Genomsnittlig skuldkvot i olika kommuner, 2017 Förändring i skuldkvot, 2010-2017 110-150 150-200 200-250 250-300 300-350 350-400 400-450 450-540 -30,-15-15,0 0,15 15,30 30,45 45,60 60,75 75,110 Källa: Riksbanken

Fortsatt expansiv penningpolitik för en inflation kvar vid målet

Tack!

Ett ökat och mer flexibelt arbetsutbud Går det att få ner arbetslösheten ytterligare? Varför stiger inte lönerna när resursutnyttjandet är så högt? Globalisering och ekonomisk integration Den elektroniska revolutionen Förändrade institutioner De äldres arbetsutbud

Prisutveckling för bostäder Årlig procentuell förändring. Källor: Valueguard och Riksbanken

Varu- och tjänstepriser i KPI 4 3 Varor och livsmedel Tjänster 4 3 2 2 1 1 0 0-1 11 12 13 14 15 16 17-1 Årlig procentuell förändring. Streckade linjer avser medelvärde sedan januari 1995. Varor och livsmedel utgör 45 procent av KPI. Tjänstepriser utgör 45 procent av KPI. Källor: SCB och Riksbanken