Luftföroreningar i omgivningsmiljön Åtgärder Christer Johansson Miljöförvaltningen, SLB analys, Stockholms stad Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet Christer@slb.nu
SKATTER O AVGIFTER O PREMIER Dubbdäcksskatt (avgift) Trängsel- miljöskatt (differentierad) Billigare kollektivtrafik Dyrare parkera Fordonsskatter - Bonus-malus Bränsleskatter Upphandlingskrav
ÅTGÄRDER SOM MINSKAR UTSLÄPP Strängare avgaskrav på fordonstillverkare Minskat bilresande Gågator Mer cykelpendling, mer cykelbanor Godstransportfria zoner Kollektivtrafiksatsningar Bilfria möten Bilpooler, e-handel? Elektrifierade fordon Men det finns inga fordon med nollutsläpp!
ÅTGÄRDER SOM MINSKAR UTSLÄPPENS PÅVERKAN PÅ HALTER/HÄLSA Dammbindning Smart byggande (funktionsanpassning) Kringfartsleder Bullervallar Vegetation/träd/gröna tak (om det görs på rätt sätt)
PM10 PM10 PM10 NO2 PM10 PM10 PM10 NO2 PM10 NO2
Mycket har skrivits om miljözoner
Stockholmsförsöket - en osannolik historia Läs om varför det var Motormännen som vi har att tacka för trängselskatten i Stockholm!
Stockholmsförsöket prov med trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Mål med försöket Minskad trafik med 10-15 % på de mest belastade vägarna Ökad framkomlighet Minskade utsläpp Invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras Mer resurser till kollektivtrafiken 22 augusti 2005: Utökad kollektivtrafik 3 januari 31 juli 2006: Trängselskatt 17 september 2006: Folkomröstning Utbyggd kollektivtrafik 16 nya direktbusslinjer Fler avgångar i spårtrafiken Utökad infartsparkering 1392 platser på 23 parkeringar 14 helt nya parkeringar
18 betalstationer 10 20 kr, max 60 kr/dygn Tider Belopp 06:30 06:59 10 kr 07:00 07:29 15 kr 07:30 08:29 20 kr 08:30 08:59 15 kr 09:00 15:29 10 kr 15:30 15:59 15 kr 16:00 17:29 20 kr 17:30 17:59 15 kr 18:00 18:29 10 kr 18:30 06:29 0 kr
Minskad trafik Fordonskilometer i zonen 2005-2006: Total: Pers bilar Lätta lastb Tunga lb Bussar -15% -17% - 15% -8% +18% Kötiderna kortades med -15% -en tredjedel på morgonen -halverades under em
Utsläppen minskade The inner-city, year 2006: tons/ year % Nitrogen oxides, NOx 45-8,5 Carbon monoxide, CO 670-14 Innerstaden: ~8-14% minskning, mest tack vare minskad trafik Particles, PM10 total 21-13 wear particles 19-13 exhaust particles 1.8-12 Hydrocarbons, VOC 110-14 benzene 3.4-14 Carbon dioxide, CO 2 38,000-13 Köeffekt: -2-3% för rusningstid Ökad dieselbusstrafik ökade NOx fr bussar
PM10 & NO 2 överskrider GV PM10 exceedings in Stockholm city (90th percentile of daily mean values) Studded tyres - wear of road surface Sveavägen Miljöavgifternas effekt på halten PM10 år 2005 Kartan visar vägar där PM10-halten beräknas överskrida miljökvalitetsnormen för det 36:e värsta dygnet år 2005 om miljöavgifter införs. >50 µg/m3, halten överskrider miljökvalitetsnormen Hornsgatan 0 1 2 Kilometer 2004-03-01
Modellberäkning av effekten av trängselskatt på PM10 halterna (bygger på 15% mindre trafik i innerstaden) ca 1 % ökning Mätpunkt Södermalm takhöjdsnivå, 18 µg/m 3 ca 2 % förbättring Gatunivå 4-8 % förbättring
Befolkningsexponeringen minskade NO X indikator för trafikavgaser - 0,23 µg/m 3 Effekt på förtida dödlighet: 8 % per 10 µg/m 3 NOx (Nafstad et al. Oslo) 25 to 30 färre förtida dödsfall per år (1.44 miljoner I Storstockholm) Förtida dödlighet toppen på isberget
Stor effekt på hälsopåverkan av trängselskatt
Antal fordon per dygn Utveckling antal passager (vardagsdygn, 06-19) 600 000 550 000 Totalt Personbil Lastbil Buss Miljöfordon ("undantag för drivmedel") 500 000 450 000 Trängselskatteförsök Permanent trängselskatt 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0
Markant ökad försäljning av miljöbilar till stor del tack vare trängselskatten www.miljobilar.stockholm.se
Jämförelse av halter under perioder med resp. utan skatt (Mätdata utan skatt äldre än med skatt bidrar också till skillnaden på grund av minskade utsläpp med tiden) Baserat på mätningar 2005-2008 NOx CO PM10 SLB rapport, 8:2009)
Fler o fler zoner Det finns fler än 500 zoner med regelverk som reglerar fordonstrafik i städer. Syftet är att förbättra framkomligheten, luften o minska negative hälsopåverkan
Överblick av zoner m fl regleringar i städer i Europa http://urbanaccessregulations.eu/home/map
Världens första miljözoner Stockholm Göteborg, Stockholm, Malmö 1996 1992 ändring i Vägtrafikkungörelsen Kommuner kan förbjuda tung trafik Fanns teknik rena utsläppen Göteborg var pådrivande 1995 Beslut införa Mzon I Sthlm Överklagades av åkerinäringen 1996 Ny nationell lag Svenska kommuner kan förbjuda viss tung trafik i känsliga områden 1996 införs Mzoner i Gtrbrg, Sthlm, Malmö Göteborg 5 km Malmö 10 km 5 km
Olika typer av zoner Förbud Äldre fordon Finns i Tyskland, Italien, Sverige, Holland Olika avgifter beroende på klass Milano och Palermo Motorvägar Tirol (Austria) LEZ on the A12 motorway Night driving ban; nighttime speed limit; ban on overtaking lorries; AQ-based speed limits Kontroll och böter Manuell Polis Trafikvakter Automatiska kameror
Avgiftsbelagda zoner allt mer populärt Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2006 (2007) Milano 2008 och 2012 Göteborg 2013 Palermo 2016
Milano: Ecopass utsläppsberoende avgift Startade 2008 43 elektroniska portaler Olika avgifter under arbetstid: Bensinbilar Euro 0, 1 and 2 Diesel bilar Euro 0, 1, 2 and 3 Diesel distributionsbilar Euro 0, 1, 2 and 3 Diesel bussar Euro 0, 1, 2, 3, 4 and 5 Gratis för el, hybrid o gas Straffavgifter om man inte betalar 70 375 Euro
Svårt kvantifiera effekten av miljözon Andra åtgärders effekter Utsläpp utanför zonen Meteorologiska variationer Andra faktorer som påverkar halterna NO2 fotokemi (O3) PM10, PM2.5 sekundära partiklar och slitagepartiklar Osäkerheter: Dålig info om hur det var innan zonen infördes Osäkra uppskattningar av utsläppen Osäkerheter i grad av efterlevnad
Med PM10 mätning Effekt av halvering av avgasutsläppen 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 PM10 42-3.4% 41 Före Efter UB vägslitage Broms däck Avgas Klarar inte EU direktivet! Ej effektiv åtgärd
Med sot mätning Effekt av halvering av avgasutsläppen 5 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 4,7 Före BC -25 % 3,5 Efter UB vägslitage Broms däck Avgas Mycket effektiv åtgärd! 3 gånger fler förtida dödsfall jfrt med PM10 som indikator
BC betydligt bättre mått på effekt av trafikåtgärder än PM10 o PM2.5 MILAN 1. Outer no restricted 2. Eco-pass; congestion charge for pre-euro4 3. Pedestrian zone Inga effekter på PM10 kunde noteras Mckt betydande effekter på BC Invernizzi et al., 2011
Ex. Tyskland Etiketter för vindrutan Diesel bilar Euro 4 or Euro 3 with filters Gasoline cars Euro 1 and higher Tidsschema LEZ in Berlin Euro 3 or Euro 2 with filters No sticker Euro 2 or Euro 1 with filters No sticker National rules but different years for red, yellow & green sticker in different cities.
Berlin
Svenska regler Blandning av ålder o Euro klass First year of registration According to general rule Euro III (MK2000) Euro IV (MK2005) Euro V+EEV (MK2008) Euro VI or cleaner Behövs inget märke Manuell kontrol Böter 1000 kr
Polisen kontrollerar fordon i miljözonen
The buss tourists had to see Stockholm by foot
The buss is pulled out from the environmental zone
Interview with buss driver: I cannot afford buying a new bus or motor to comply, so I will pay the fee!
Impact on PM exhaust emissions -38% No zone 2000 Zone 2000 Full zone 2000
Calculated reductions in concentrations of NO2 & PMexhaust NO 2 PM0.2 up to 1.5% up to 9%
För PM10 och PM2.5 kommer det mesta från vedeldning och slitage inte avgaser! Då är det väl inte motiverat med miljözon???
Jo! Om man ser på hälsoeffekterna! PM2.5 BC För Sthlm: avgaser = 45% av förtida dödligheten För Sthlm: Avgaser = 67% av förtida dödligheten
Effektiviteten av miljözoner beror på... Regelverket Så tidigt som möjligt Effekterna klingar av då fordonsparken förnyas Kontrollmetod och (straff)avgift Undantag för fordon Andra källors betydelse för halterna Storleken på zonen Information till allmänheten
De lokala utsläppen viktigast för hälsopåverkan i städer Nya resultat från forskningsprogrammet SCAC ökar trycket på lokala åtgärders betydelse
MKB/HKB Nord Sydliga förbindelser Knyta samman länsdelarna Skapa förbifart för långväga trafik Förbättra framkomlighet på infarter Möjliggör flerkärnig region År 2015 -Nollalternativ -Förbifart Stockholm- -Ålstensleden -Diagonal Ulvsunda
PM10 Under den övre utvärderingströskeln Mellan 2010 års EG norm och den övre utvärderingströskeln Mellan normnivån och 2010 års EG norm* Över Miljökvalitetsnormen < 27 µg/m³ 27-39 µg/m³ 39-50 µg/m³ >50 µg/m³ Förbifart Sthlm Ålstenleden Diagonal U.
Vilket alternativ är bäst om man ser till normerna? Buffert 100 meter var sida om vägen Alternativ Sammanlagd yta där 50 µg/m 3 PM10 överskrids (ha) Nollalternativ 432 Förbifart Stockholm 383 Ålstensleden 384 Diagonal Ulvsunda 374 0 5 10 Km ± Buffer_of_E4_rab_av_sts Buffer_of_E18_rab_av_sts Buffer_of_275_rab_av_sts Buffer_of_279_rab_av_sts
Vilket alternativ är bäst om man ser till hälsa?
Information to the public 2008-2012 In newspapers On busses On the web Folders to households Information to transport companies Information to local administrations
Information kring dubbdäcksanvändning Exempel från Norge
Information kring dubbdäcksanvändning Stockholm SvD Stockholm 27 november 2005
Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Uppsala Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010
Studded tyre ban one street: Hornsgatan from January 2010 Measuring station
Reduced use of studded tyres % 100 Approach highway Sveavägen Hornsgatan 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 From ca 70% to ca 30% Other streets from ca 70% to ca 45%
Effekt på PM10 PM10 average 1 Jan - 31 May 70 Without ban -Fortfarande överskridanden -Måste komma ner till max 5% - 15% dubbandel PM10, µg/m 3 60 50 40 30 47.1 Shorter season 55.8 With ban 53.8 45.3 40.4 42.1-3,9 % -14,2 % -3,5 % -24,5 % 20 10 0 2010 2011
Stockholm Hornsgatan Dubbdäcksförbud 2010 2008-2014 jämfört med 2007 Trafikfaktorers betydelse 1. Minskad dubbandel och minskad trafik är de viktigaste faktorerna 2. Ingen större skillnad i fordonshastighet 3. Avgasutsläppen betyder väldigt lite
CMA spridning längs motorväg
Dammbindningsmedel
PM10 depends strongly on road surface wetness! PM10 Hornsgatan 2009, Monthly average 160 140 120 Dry streets Wet streets PM10 µg/m 3 100 80 60 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec High PM10-levels only when dry streets
Dustbinding PM10 µg/m 3 200 150 100 CMA treated Untreated 50 Positive: Ca 10%-40% reduction of daily mean PM10 Reduces exceedances Negative: Environmentally friendly agents are expensive Effect can be short (depends on weather and traffic) Friction can be reduced 0 00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00
Dammbindning med CMA CMA Calcium Magnesium Acetate 35% lägre halter
http://www.slb.nu/slb/rapporter/pdf/dammbinding_10_2005.pdf Dammbindning i Stockholm Obehandlad Behandlad
300 250 200 Intensiv sopning ger marginell effekt 2002 Norrlandsgatan Sveavägen 41 d > 50 47 d > 50 150 100 50 3000 250 200 2003 46 d > 50 49 d > 50 februari mars april majnorrlandsgatan juni Sveavägen 150 100 50 0 januari februari mars april maj juni
1400 Södra länken: Hjälper ej supersuga och tvätta! PM10 Hammarbytunneln 061115-061130 200 bar 1200 1000 Supersug PM10 (ug/m3) 800 600 Supersug Tvättåg & underhållsavstängnin g 400 200 0 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 00:00 12:00 06-11-15 06-11-17 06-11-19 06-11-20 06-11-22 06-11-24 06-11-26 06-11-28 06-11-30
Mest kostnadseffektiva åtgärderna? Minskad hälsopåverkan + minskade CO 2 ekv utsläpp minus Privata kostnader + Statliga subventioner + Driftskostnader 1. Ökad cykling 2. Trafikåtgärder 3. Väg->järnväg 4. LEZ
Miljömålsberedningen: Sverige ska till 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta... med 70 procent minskad klimatpåverkan jfrt med 2010 bättre luftkvalitet och därmed bättre hälsa minskad övergödning och försurning bättre resursanvändning => Framtida zoner måste ha fossiloberoende fordon
Hur kommer framtidens fossilfria fordonsflotta se ut?
Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ
Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ För NOx innebär de fossilfria scenarierna en svag ökning av utsläppen
Med fossilfria fordon då? BAU innebär bensin, diesel, gas enl Trafikverkets HBEFA -77% Fossilfria alternativ -74% Fossilfria alternativ För avgaspartiklarna minskar utsläppen ytterligare med cirka 80%!
Norges nationella plan för transporter 2018-2029 Alla nya bliar ska vara plug-in hybrider, de flesta med biobränsle Från 2025 ska alla nya bilar, stadsbussar och lätta lastbilar vara ZEV Från 2030 ska alla nya heavy commercial vans HDV, 75% av långfärdsbussarna, 50% av new lorries vara ZEVs By 2030, distribution of goods should take place almost without emissions in the largest city areas in line with the EU s White Paper on transport
Will Euro 6 reduce NOx emissions of new diesel cars? Weiss et al: Euro 6 ca 70% lower than Euro 5 But exceed emission standards with PEMS
Framtidsprognoserna för NOx för optimistiska! HBEFA m fl modeller underskattar framtida emissioner enligt Ntzichristos et al: Verkliga EF dubbelt så höga för Lätta lastbilar Mycket stor variation i EF för personbilar
Vilka åtgärder är mest effektiva? Koncentration Lokala åtgärder: ex Miljözon Trafikåtgärder Skatter etc Internationella utsläppsreduktioner Lokala åtgärder: Minskad anv av dubbdäck 0.001 0.01 0.1 1 10 Diameter, µm
Lätt missa viktiga sidoeffekter av åtgärder
INGEN TID ATT VÄNTA! Många parallella åtgärder/styrmedel måste införas Syftet måste vara att åstadkomma multipla nyttor Ren luft Lågt buller Minskad trängsel Fossilfrihet Det finns massor av exempel att ta del av från andra städer!! T ex http://sootfreecities.eu/best-practice http://www.cleanair-europe.org/en/home/ http://www.citylab.com/cityfixer/