Finns det ett samband mellan nedskrivning av goodwill och VD-byte?

Finns det ett samband mellan nedskivning av goodwill och VD-byte? - En jämföande studie mellan industi- och finansbanschen i fya nodiska lände Kandidatuppsats i föetagsekonomi Extenedovisning Våteminen 2015 Handledae: Niuosha Samani Savvas Papadopolous Föfattae: Eik Kwanmak Aynu Ciftci Daa Hamaaza 6

Föod Vi vill tacka våa handledae Niuosha Samani och Savvas Papdopolous och opponeingsguppena fö konstuktiv kitik som ha möjliggjot att denna uppsats kunde genomföas i önskväd iktning. Götebog, juni 2015 Eik Kwanmak Aynu Ciftci Daa Hamaaza II

Sammanfattning Examensabete i föetagsekonomi, Handelshögskolan vid Götebogs univesitet, Extenedovisning, Kandidatuppsats VT 2015. Föfattae: Eik Kwanmak, Aynu Ciftci & Daa Hamaaza Handledae: Niuosha Samani & Savvas Papadopolous Titel: Finns det ett samband mellan nedskivning av goodwill och VD-byte? - En jämföande studie mellan industi- och finansbanschen i fya nodiska lände Bakgund och poblem: Goodwill ä en tillgångspost som i många föetags balansäkninga ha vuxit mycket sedan inföandet av IFRS å 2005. Istället fö egelbunden avskivning ska det istället ske en ålig nedskivningspövning av goodwill. Detta ge me fihete åt föetagsledninga att avgöa om nedskivning ska ske än vad som tidigae va fallet. Denna möjlighet att manipulea edovisningen fö föetagets elle ledningens intesse skildas inom teoin eanings management. I denna teoi finns en metod som kallas fö big bath accounting. Den innebä att en nytilltädd VD genomfö ett edovisningsmässigt stålbad som kan innefatta senaeläggning av intäkte elle tidigaeläggning av kostnade. Motivet ä att den nya Vd:n kan hänvisa det undemåliga esultatet till tidigae VD och ledning fö att senae åtnjuta bätte föutsättninga att skapa goda esultat fö föetaget. Syfte: Uppsatsens syfte ä att undesöka om nedskivningana va höge unde ået då den nya Vd:n tilltädde jämföt med ået innan och ået efte. Uppsatsen omfatta alla industi- och finansbolag som ha bytt VD unde peioden 2009-2014 i Sveige, Noge, Finland och Danmak. Avgänsninga: Fö de bolag som bytte VD 2009 och 2014 så kunde ingen undesökning göas fö ået innan espektive ået efte, vilket beodde på att 2008 inte ingick i de undesökta åen på gund av finanskisen och att å 2015 pågick i skivandets stund. Metod: Genom en kvantitativ metod ganskades och samlades sekundädata fån databasen Datasteam. De ihopsamlade datan utgjodes av nedskivning av goodwill och totala dä det föa divideades med det senae fö 222 äkenskapså. Det gjodes statistiska Mann Whitney U-teste fö hela och dela av populationena fö att testa om hypotesena stämde. Hypotesena påstod att nedskivningen som andel av totalt kapital va höge unde ået fö VD-byte än ået innan och efte. Resultat och slutsatse: Fö industin fökastades nollhypotesen. Fö hela populationen och fö esteande undepopulatione va sambandet inte tilläckligt signifikant fö att fökasta nollhypotesen. Geneellt famkom att det fotfaande ä ovanligt att skiva ned goodwill tots att det va de två banschena som histoiskt skivit ned mest som undesöktes. Nedskivning va vanligast i Sveige och i industin. Det va betydligt vanligae att bolag på lage cap än mid cap skev ned. Föslag till famtida foskning: Det voe intessant att göa en liknande studie som ganska alla industibolag i Noden och även deas esultat unde en konjunktucykel. Då skulle man även kunna inkludea bolag som inte gjot VD-byte och fösöka avgöa om big bath accounting elle income smoothing ä mest föekommande. En annan sto utmaning ä att ta eda på osakena till vafö nedskivning fotfaande ä sällsynt på de nodiska maknadena. III

Innehållsföteckning 1. Inledning... 6 1.1 Bakgundsbeskivning... 6 1.2 Poblemdiskussion... 7 1.3 Poblemfomuleing... 8 1.4 Hypotese... 8 1.5 Avgänsninga... 8 1.6 Våt bidag... 9 2. Teoi... 10 2.1 Goodwill... 10 2.2 IFRS 3, IAS 38 och IAS 36... 10 2.3 Agentteoin... 12 2.4 Positiv edovisning... 12 2.5 Eanings management... 13 2.5.1 Big bath accounting... 13 2.5.2 Inkomstutjämning... 14 2.6 Hypotese... 14 2.7 Tidigae studie av sambandet mellan VD-byte och nedskivning av goodwill... 15 3. Metod... 17 3.1 Vetenskaplig undesökningsmetod... 17 3.2 Uvalskiteie... 17 3.3 Botfall... 18 3.4 Statistisk metod... 18 3.5 Studiens tillfölitlighet... 19 3.6 Metodkitik... 19 4. Empii... 21 4.1 Övesikt... 21 4.2 Studiens genomföda Mann Whitney U-teste... 23 4.2.1 Resultat fö hela populationen... 23 4.2.2 Resultat fö Sveige... 24 4.2.3 Resultat fö Noge... 25 4.2.4 Resultat fö Danmak och Finland... 26 4.2.5 Resultat fö finans... 28 IV

4.2.6 Resultat fö industi... 29 5. Analys... 31 5.1 Övesikt... 31 5.2 Hela populationen... 31 5.3 Sveige... 32 5.4 Noge... 32 5.5 Danmak... 33 5.6 Finland... 33 5.7 Finans... 34 5.8 Industi... 34 6. Slutsats... 36 6.1 Föslag till famtida foskning... 36 7. Källföteckning... 37 8. Bilago... 40 V

1. Inledning I detta kapitel komme vi edogöa fö anledningen till att vi intesseat oss fö ämnet och vafö vi tycke det ä viktigt. Detta utmynna i en poblemfomuleing och vilka konketa hypotese som ska fösöka besvaa våt poblem. 1.1 Bakgundsbeskivning Det finns flea olika uppfattninga om vad goodwill egentligen ä. Begeppet goodwill ä i paktiken ganska vagt och det inte finns någon kla definition fö det (Almenfos Wanna & Dismak, 2014). Goodwill definieas som en tillgång som ha fö syfte att geneea famtidiga ekonomiska födela som uppkomme i ett öelseföväv genom anda fövävade (IFRS, 2015). Den post som uppstå vid föväv av ett föetag, detta kallas fövävat goodwill som uppstå som skillnaden mellan fövävspiset och det vekliga vädet på föetagets netto. En annan definition fö goodwill ä det som bli öve nä ett föetag födela köpeskillingen på de na som fövävades samtidigt som hänsyn tagits till skulde och åtaganden, i detta fall bli det en estpost (Balans n 12 2009). Fö vissa föetag innebä goodwill ett stakt vaumäke, men anda föetag agumentea fö att deas goodwill bestå av humankapital, databas elle teknik (Atsbeg, 2005). Goodwill ha beskivits som att man betala fö något som man to komme att geneea ekonomiska födela i famtiden som inte gå att identifiea elle edovisa sepaat (Maton et al, 2013). Det finns också flea olika uppfattninga om vilka poste som goodwill ska innefatta, vissa mena att samtliga immateiella ska kunna samlas unde begeppet goodwill fö att slippa poblemet med att ha olika poste som ä fulla av osäkehete och fel (Atsbeg, 2005). IFRS 3 behandla öelseföväv och infödes 1 januai 2005 i Sveige. Standaden hävda att det inte länge få ske någon systematisk avskivning på goodwill, men det måste göas en ålig nedskivningspövning. Hu mycket föetaget ska skiva ned vaiea och påvekas av olika händelse i föetaget. Enligt Latidis & Senftlechne (2014) ä de viktigaste faktoena som påveka nedskivning av goodwill följande: (A) fölust av nyckelpesone; (B) oväntad konkuens; (C) att föloa en sto aktö; (D) fel i budgetpognose, (E) föändinga i vaumäken; och (F) föändinga i veksamhetens stuktu. Ålig nedskivningspövning käve användning av pise fån en aktiv maknad som appotöen med hjälp av lämpliga metode ska bestämma vädet på. Detta lede till att nedskivningen av goodwill kan bli 6 6

manipuleade, otillfölitliga och ge vilseledande finansiella siffo. En viktig osak till att föetag skive ned me än vanligt tos vaa att en nytillsatt VD låte genomföa ett stålbad fö att minska åets esultat(latidis & Senftlechne, 2014). Nyttan fö Vd:n ä det skapas bätte föutsättninga att pestea ett bätte esultat de kommande åen och åets undemåliga esultat kan tillskivas den tidigae Vd:n. Detta ä en utövning inom eanings management som kallas fö big bath accounting, på svenska föekomme det att man kalla det fö ett edovisningsmässigt stålbad (Chistensen et al, 2008). Följaktligen avse denna studie att ganska om det finns ett samband mellan VD-byte och ökad nedskivning av goodwill, alltså om big bath accounting föekomme. Enligt (Lassen & Lidbeg 2010) skive en ny VD ne me än sin föetädae. Det finns en teknik inom teoin om eanings management att en nytilltädd VD ska skiva ned mycket vid intädesået fö att sedan hänvisa fölustena till föegående VD. De kommande åen finns godae föutsättninga att åstadkomma höga esultat eftesom behovet av att skiva ned ha minskat. Den etableade Vd:n som deltog i fövävet av goodwill komme inte skiva ned i samma utstäckning på gund av att de vill inte ekänna att de ha betalat fö högt pis fö fövävet. Ledae kan vaa benägna att använda edovisningspincipe och öka kassaflödet fö att oppotunistiskt påveka godkännande elle avvisande av vissa investeingspojekt och i slutändan öka sina kaiämöjlighete, ibland på bekostnad av aktieägae. Då aktieägae se på goodwillnedskivning som en fom av kommunikation mellan ledning och aktieägae bli detta då elevant fö dem (Latidis & Senftlechne, 2014). Men det finns fotfaande många oklahete om vilket samband VD-byten ha med nedskivning av goodwill (Ahles, 2009). 1.2 Poblemdiskussion Euopeiska unionen implementeade det nya egelveket som va famabetat av IASB fö att det skulle vaa enklae att jämföa de olika medlemsländena och att det på detta viset skulle vaa en samodning mellan dem (IASB, 2009). IAS 36 käve att nedskivningspövninga av goodwill ska göas vaje å och fågan ä hu föetagen gö antaganden fö nedskivningspövning då det ä ledningen som kan avgöa själva enheten och den potentiella inkomsten som den enheten tos åstadkomma. Nä det tilltäde en ny VD kan det finnas incitament fö att skiva ne unde en peiod fö att visa bätte esultat i famtiden. Denna typ av esultatpåvekan kallas fö Big Bath Accounting och innebä att poste skivs ned då föväntningana ä låga på esultatet fö att sedan då kunna visa ett bätte esultat 7

(Schilit, 2002). De bansche som oftast skive ned goodwill på Stockholmsbösen ä industi- och finansbolag (Calsson & Jädal, 2011). Vå uppfattning ä att tidigae studie som analyseat sambandet mellan nedskivning av goodwill och VD-byte ha sällan fokuseat på enskilda bansche. Nä bansche ha studeats så ha man oftast landat i slutsatse att bansche geneellt skive ned väldigt lite och däfö ha undelaget blivit fö tunt. Vå utgångspunkt ä att analysea de två bansche som skive ned mest och maximea undelaget inom den homogena egionen Noden. Om vi med denna utgångspunkt inte kan säkeställa ett statistiskt samband mellan VD-byte och ökad nedskivning av goodwill så ä det imligt att to att det inte kan säkeställas alls innan nedskivning av goodwill geneellt ha blivit mäkbat me föekommande i Noden. Att undesöka hu de fya ländena och de två banschena skilje sig åt ä ba fö att esonea king hu homogen egionen ä. 1.3 Poblemfomuleing I. Hu ha de bolag som ha bytt VD i Sveige, Noge, Danmak och Finland i industioch finansbanschen föändat sin nedskivning av goodwill jämföt med ett å tidigae och ett å efte? II. Hu skilje sig de fya ländena och de två banschena åt fån vaanda i samma avseende? 1.4 Hypotese Fö att besvaa poblemfomuleingen ha vi fomuleat två hypotese. Samtliga hypotese gälle fö populationen i stot samt undepopulationena fö espektive land och bansch. I. H 0 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. II. H 1 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. I. H 0 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. II. H 1 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. 1.5 Avgänsninga 8

Studien ha inte tagit hänsyn till att det finns bolag som inte ha någon goodwill alls. Det ledde inte till missvisande esultat utan snaae till en ökad fösiktighet. Den konketa effekten av detta blev att populationena späddes ut med äkenskapså som inte hade någon goodwill och dämed ingen nedskivning alls. Studien omfattade bolag in finans- och industibanschen mellan 2009-2014 inom Sveige, Noge, Finland och Danmak. Populationena va små men fullständiga. Vid tilläggning av ytteligae lände, bansche, böslisto så hade populationena blivit stöe och dämed hade eliabiliteten ökat men då hade vi samtidigt gjot avkall på homogeniteten i populationena. 1.6 Våt bidag Vå ambition va att göa en aktuell och bed studie fö att med så sto säkehet som möjligt svaa på om ett VD-byte påveka nedskivning goodwill i de nodiska ländena inom finans och industibanschen. Bland tidigae nodiska studie ha inte banschena testats isoleat vilket beo dels på ett medvetet val att undesöka alla bansche (Lassen & Lidbeg, 2010) och dels fö att man undesökt max två lände samtidigt vilket lett till fö tunt undelag (Andesson & Lilja, (2013); (Östlund & Högbeg, (2011); Fosbeg & Ganlund, (2013); Pektas & Bayauno, (2009); Saastamoinen & Pajunen visade (2012)). Flea av dessa nodiska studie edogö vi fö i teoikapitlet. Denna studies ansats va att undesöka samma bolag te å i följd vilket skiljde sig åt fån tidigae studie som konsekvent jämföde bolag som bytt VD med bolag som inte bytt VD. 9

2. Teoi I detta kapitel komme vi pesentea teoi som ha beöingspunkte med vå undesökning. Famföallt pesenteas tidigae studie om big bath accountings föekomst på de nodiska maknadena. 2.1 Goodwill Enligt IASB (2008) ä goodwill en immateiell tillgång som uppstå som övevädet vid föetags föväv, det definieas som skillnaden mellan summan av vad köpande modebolag betala, alltså köpeskillingen, och vädet på dottebolagets netto. Det övevädet ska epesentea famtida vinste som modebolaget anse komme att uppstå efte fövävet. Goodwill ä en omdiskutead tillgångspost som det inte finns en kla definition på. IASB definiea däemot goodwill som en tillgång som epesentea famtida ekonomiska födela och som uppstå vid ett föetagsföväv samt inte gå att individuellt identifiea elle sepaea (Lindholm & Sletbak, 2014). I pincip finns två sätt att genomföa ett föväv av föetag och dämed två sätt fö goodwill att uppstå. Det fösta och det vanligaste sättet ä vid aktieföväv, alltså att fullt ut föväva föetaget och på så sätt ehålle föetaget alla ättighete och skyldighete som detta medfö. Det anda sättet ä att utföa ett inkåmsföväv. Det ä en övelåtelse av veksamheten, elle dela av veksamheten, vilket innebä att specifika övelåts. Det kan vaa maskine, inventaie, kundegiste, vaumäke elle patent. Enligt IFRS 3 ska, istället fö avskivning av goodwill som gjodes tidigae, nedskivning göas åligen genom nedskivningspövning. Histoiskt va de skandinaviska ländena tidiga att ekänna goodwill i balansäkningen men kompenseades med kota nyttjandepeiode. Å 1990 böjade Danmak att tillämpa EU:s 7:e diektiv som inneba att goodwill kan tas upp som tillgång i balansäkning och skivas av systematiskt öve en femåspeiod. I Sveige publiceades den fösta skivna egeln fö hanteing av goodwill å 1944. Enligt egeln skulle goodwill skivas av unde högst tio å innan det kom nya ekommendatione fån edovisningsådet att det kunde skivas av unde tjugo å medan i Finland va högsta peioden fö avskivning tio å. Fån 1995 böjade Sveige, Danmak och Finland att tillämpa samma egel fån EU (Cukieman & Dahlstöm, 2010). 2.2 IFRS 3, IAS 38 och IAS 36 10

Syftet med inföandet av IFRS 3 va att extena intessente skulle få en me ättvisande bild av föetaget och att det skulle vaa tydligae att se föetagets föväv såväl köpeskillingen som fövävets finansiella effekte. Det blev tydligae genom att käva kvalitativ beskivning av de faktoe som ingå i goodwill (Guiliani & Bännstöm, 2011). I motsats till tidigae finns det nu endast en metod fö koncenedovisning kopplat till övelåtelse av nytt föetag den så kallade fövävsmetoden. Utgångspunkt fö denna metod va att den nya veksamheten fövävas av koncenen, och och skulde till den nya veksamheten vädeas till vekligt väde vid fövävstidpunkten. En föutsättning fö denna metod ä att det måste finnas en fövävae och ett fövävat bolag. Om det föekomme någon skillnad mellan köpeskillingen och nettot av omvädeade och skulde så edovisas detta som goodwill. I enighet med IFRS 3 ska tansaktione dä öelsen slås samman edovisas som föväv och fövävstidpunkt och köpeskilling ska bestämmas (IFRS, 2013). Till följd av IFRS 3 så uppdateades IAS 38 som behandla immateiella och IAS 36 nedskivninga. IAS 38 ä en heltäckande standad som inkludea immateiella som inte finns med i någon annan standads tillämpningsomåde. Det finns te kiteie som standaden ta upp fö att immateiella ska vaa edovisningsbaa. Den fösta ä kontoll vilket innebä att föetag ska man kunna se möjligheten att få ekonomiska födela som tillgången geneea. Detta kan göas genom att tillgången ä juidisk skyddat och föetaget då kan ta hjälp av lagen fö att skydda sin tillgång. Anda kiteiet ä att tillgången ska vaa identifieba, som betyde att den ska kunna sepaeas fån föetaget och säljas vidae till ett annat föetag. Det sista kiteiet ha som utgångspunkt att föetaget ska ha famtida ekonomiska födela med tillgången. Om dessa kiteie inte kan uppfyllas ska tillgångens utgifte kostnadsföas diekt vid föväv elle vid inten uppabetning. Vidae nämne standaden också att immateiella kan vaa av två olika slag med antingen bestämd elle obestämd nyttjandepeiod. I fösta fallet komme då en systematisk nedskivning öve nyttjandepeioden att göas, och i sista fallet ska då tillgången inte skivas ned, men det ska kunna göas nedskivningspövning vaje å i enlighet med IAS 36 (IFRS, 2013). Fö goodwill gälle i paktiken alltid en obestämba nyttjandepeiod (Maton et al, 2012). IAS 36 ä en standad som behandla hu en nedskivningspövning ska gå tillväga, genom att edovisa nä en pövning av nedskivningsbehov behövs och hu tillgången vädeas. En nedskivning gös föst och fämst nä det vekliga vädet ä läge än det edovisade vädet, 11

som också öveensstämme med fösiktighetspincipen (IFRS, 2013). Det ä kompliceat att beäkna vädet fö de flesta, säskilt nä det gälle som det inte gå att koppla till kassaflöde såsom Goodwill. Detta osaka sto osäkehet i edovisningen och ge inte den ättvisande bilden som intessente eftesöke. Detta lede till att föetagen kan edovisa siffo som gynna deas intessen och mål. Exempel på det kan vaa om ett föetag vill visa ett ba esultat så skive de ned minde elle inte alls då det inte länge komme belasta esultatet. (Maton et al, 2012) 2.3 Agentteoin Pincipal agent teoin handla om att det finns en målkonflikt mellan pincipalen och agenten.. Ägana önska att ledningen ska ha samma mål som föetagsledningen vilket dock inte alltid ä fallet. Relationen mellan ägae och Vd ä ett exempel på en elation som kan vaa föemål fö målkonflikte (Eisenhadt, 1989). I det hä fallet spå teoin att föetagsledningen ska utnyttja edovisningsstandaden i linje med sina pivata incitament (Ramanna & Watts, 2012). Det finns två villko fö att agentteoin ska vaa elevant.. Den ena ä att det föekomme en målkonflikt mellan pincipalen och agenten. Den anda ä att det ä svåt fö pincipalen att veifiea vad agenten gö. Fågo som behöve besvaas angående agentteoins elevans fö föekomsten av big bath accounting ä om det finns en målkonflikt och hu den se ut. Antaganden som gös i denna studie ä att en VD ha ett kotsiktigae intesse av i bolaget än ägana; man ha ett individuellt intesse av att nå och övetäffa bolagets ekonomiska mål fö att föbätta sitt ykte och nå sina bonusmål; fö att nå dit ä man beedd utnyttja edovisningsmetode som annas inte hade utnyttjats. Eisenhadt (1989) mena att om en Vd:s esättning ä me knuten till aktieinnehav så ä den me benägen att agea i äganas intesse. Gällande det anda villkoet ä fågan om pincipalen ha möjlighet att veifiea vad agenten gö. Pincipalen kan natuligtvis se om nedskivning gös, men den me elevanta följdfågan ä om denna nedskivning öveensstämme med båda patenas intesse. Fösök till sva på dessa fågo besvaas i de två nästkommande avsnitten nedan. 2.4 Positiv edovisning Positiv edovisning ha utgångspunkten att agenten alltså Vd:n ha ett kontaktsföhållande med pincipalen, alltså ägana. Den edovisningsmetod som väljs påvekas av vilka incitament som ägana ha gett Vd:n. Vidae gös antagandet om att Vd:n agea i linje med sitt egenintesse som ä att maximea sin egen esättning och fö att göa detta så ä de fyndiga 12

och innovativa. Detta få följdena att föetagsledninga dels tillämpa egennyttiga edovisningspincipe men också att man uppmunta till egennyttiga famtida egelföändinga i aktuellt edovisningsegelvek. Det finns även en hypotes inom den positiva edovisningsteoin som mena att ledningen ha incitament att minska sina vinste fö att minska den politiska uppmäksamheten. Detta gälle dock famföallt de alla stösta bolagen som gö vinste i miljadklassen (Watts & Zimmeman, 1978). Deegan (2009) som ta sin utgångspunkt i att diektöe agea oppotunistiskt edogö fö te olika hypotese om hu detta beteende kan ta sig i uttyck. Management compensation hypothesis mena på att diektöe som ha sin esättning knuten till föetagets edovisade esultat tendea att manipulea edovisningsmetode fö att uppvisa höge esultat än vad annas voe fallet. De ä till exempel benägna att vidta nedskivningsmetode i böjan av sin tjänstepeiod fö att senae öka föutsättningana till höge edovisat esultat. Diektöe som ä i slutet av sin tjänstepeiod ä minde benägna till detta eftesom det komme minska deas esättning. Debt hypothesis mena på att ju höge skuldsättningsgad ett föetag ha desto me benägna ä de att använda edovisningsmetode fö att öka esultatet och likviditeten fö att famstå som me fömöget att betala äntan på lånen. Political cost hypothesis mena på att det väljs edovisningsmetode som minska esultatet fö att minska uppmäksamheten fån den politiska makten som ha ett intesse av att bevaka lönsamma bansche. 2.5 Eanings management Eanings management ä det som ske nä en föetagsledning fövide bilden av ett föetags finansiella pestatione fö att tjäna ett pivat syfte. Det finns två olika type av EM: accuels management och eal activities manipulation. AM innebä att föetagsledningen välje de altenativ bland edovisningsval som gagna dem bäst. RM innebä ändande av stuktu av ett föetags aktivitete elle finansieing fö att det ska famstå på önskat sätt i edovisningen (Gunny, 2010). Hu mycket goodwill ett föetag välje att skiva ned ä elateat till accuels management eftesom ett föetag kan göa edovisningsvalet att skiva ne goodwill vilket inte ä något som påveka de faktiska aktivitetena i föetaget. Det kan finnas olika motiv till att manipulea esultatet som lede till att man tillämpa olika teknike (Subamanyam, 1996). Vi komme nedan att edogöa fö teknikena big bath accounting och income smoothing (inkomstutjämning). 2.5.1 Big bath accounting 13

Nedskivning av goodwill föekomme inte alltid på gund av att föväntade famtida kassaflöden kopplade till goodwillens allokeade enhet ha minskat. En föekommande teknik inom eanings management ä något som kallas fö att ta ett big bath. Detta innebä att man unde ett å skive ned mycket istället fö att spida det på flea å. Detta möjliggö ökade vinste unde de kommande åen eftesom det bli lättae att fösvaa ett läge väde av goodwill. Det ske oftast unde å då ett föetag i fåga gö ett säme esultat än vanligt. Speciellt vanligt ä det däfö i samband med föluste (Bazley & Jones, 2010). Det positiva sambandet mellan byte av VD och nedskivning av goodwill ä av vaieande föekomst bland tidigae studie som gjots. Det menas att den nya vekställande diektöen ha ett motiv till att skiva ned goodwill samma å som denna tilltäde. Vd:n kan sedan, delvis missvisande, agumentea fö att åets föluste kan häledas till tidigae VD:s ageande. 2.5.2 Inkomstutjämning En teknik som ofta nämns ä inkomstutjämning vilket innebä att ett föetag ha ett föutbestämt målesultat som man vill kunna uppnå konsekvent öve en länge peiod. Nyttan ä att föetaget uppfattas som ett elativt stabilt lågiskaltenativ mot vad som annas voe fallet (Subamanyam, 1996). Enligt Copeland (1968) syfta inkomstutjämning till att peiodisea intäkte och kostnade fån å med höga esultat till läge genom att avsiktligt välja edovisningsegle som möjliggö detta. Detta gös öve flea å i ett uppepande mönste. Att anpassa den uppskjutna skatten ä en metod fö detta. En annan ä att göa höge avsättninga än vad som annas voe imligt (Riahi-Belkaoui, 2004). Föespåkana fö detta mena på att detta lede till en me epesentativ bild av föetaget på länge sikt som uppmunta investeae att tänka långsiktigt. Föväntninga komme inte att blåsas upp fö att sedan inte infias och esultea i ett as fö aktiekusen. Motståndana mena att ägae och potentiella ägae ä beättigade att veta om det föekomme volatila kassaflöden och att man iskea att dölja långsiktiga nettovinsttende (Amat et al, 1999). 2.6 Hypotese Teoie ovan om att diektöe ä oppotunistiska och agea efte pivata intessen lede oss in på det studien ha fö avsikt att undesöka. Om ett föetag skive ned goodwill me unde en 14

ny Vd:s fösta å än ået innan och ået efte så ä det i linje med teoiena ovan. Studien ha två hypotese namngivna som a och b: I. H 0 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. II. H 1 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. I. H 0 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. II. H 1 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. Nedan edogös fö tidigae studie som ha ställt liknande hypotese vid ganskning av nodiska och utomnodiska maknade. 2.7 Tidigae studie av sambandet mellan VD-byte och nedskivning av goodwill Enligt en studie som gjodes fö den ameikanska maknaden styks att big bath accounting ä ett vanligt föekommande fenomen (Lhaopadchan, 2010). Anda ameikanska studie ha visat att ledae fö multinationella föetag tendea att skjuta upp vinste, vilket ä analogt med att tidigaelägga kostnade, om de ändå inte se ut att nå sitt bonusmål elle om de edan kvalificeat sig fö maximal esättning (Healy & Wahlen, 1999). Det ä däemot svåae att hitta en samstämmig uppfattning om detta ä något positiv elle negativ effekt på en ättvisande bild (Lhaopadchan, 2010). En studie av Ashiq och Weining (2014) ha undesökt 5546 ameikanska föetag och 9668 VD-byten unde peioden 1992-2010. De kom fam till att olika type av esultatmanipuleing va vanligae Unde en nytilltädd Vd:s fösta åen än unde de sista. En annan studie som också ha kunnat påvisa liknande slutsats ä Wilson och Wang (2010) som ha undesökt föetag på den austaliska maknaden och kunnat påvisa ett samband mellan nytilltädda VD:a och CFO s med minskat esultat och stöe nedskivning av olika poste. Föfattana da paallelle med teoin om att en ny tilltädd VD ä me benägen att manipulea esultatet fö att skuldbelägga tidigae VD och kunna unde löpande å edovisa bätte esultat. En annan studie som beö samband mellan ökad nedskivning av goodwill och byte av VD på föetag noteat på den östeikiska bösen ha inte kunnat bevisa någon signifikans på att nytilltädda Vd nedskive goodwill me än sina föetädae (Latidis & Senftlechne, 2014). Det finns även studie som skildat detta fenomen på de nodiska maknadena vilket edovisas nedan. 15

Den mest omfattande studien, som vi funnit, som gjots på den svenska maknaden visade dock motsägelsefullt mot tidigae intenationella studie att summan av ökade samma å som en ny VD tilltädde. Då studeades disketionäa peiodiseinga. Studien studeade åen 2005-2011 och omfattade 252 bolag. Studien ganskade då alla inklusive goodwill (Andesson & Lilja, 2013). En annan studie som undesökte lage cap och mid cap i Sveige å 2007 visade att nedskivningana av goodwill ökade med VD-byten men undelaget va fö litet fö att påvisa ett statistiskt säkeställt samband (Östlund & Högbeg, 2011). En ganskning av åen 2001-2010 som avsåg alla svenska bösnoteade bolag kom fam till att nedskivning av immateiella geneellt ökade i samband med VD-byte men ökningen va inte statistiskt signifikant och således gavs inget stöd fö att big bath accounting tillämpades. Den stösta ökningen va i samband med tilltäde av exten VD (Fosbeg & Ganlund, 2013). Ytteligae en studie som testade sambandet mellan VD-byte och nedskivninga i bolag med ett bösväde övestigande 1 miljad Euo fann en koelation mellan VD-byte och nedskivning av goodwill i Danmak men inte i Sveige och Finland. Fö finska bolag va det till och med vanligae att man inte skev ned i samband med VD-byte. Peioden som undesöktes va 2005-2009. Pecis som många anda tidigae studie styke de att industin ä den bansch dä nedskivninga ä mest föekommande (Lassen & Lidbeg, 2010). En studie fån 2014 som undesökte alla bolag på Stockholmsbösens och Helsingfosbösens Cap-lista mellan 2005-2011 så hittade man inget statistiskt säkeställt samband mellan VD-byte och nedskivning av goodwill. I Sveige skev man ned me vid VD-byten men i Finland skev man till och ned minde vid en ny VD:s tilltäde (Pektas & Bayauno, 2009). Saastamoinen & Pajunen visade (2012) att VD-byte ökade sannolikheten fö nedskivning av goodwill med 15 % i Finland mellan 2005 och 2009, men de kunde inte påvisa ett statistiskt säkeställt samband. De använde en sofistikead egessionsmodell dä de vägde in lönsamhet, skuldsättningsgad, antalet anställda, VD kompensation kopplat till aktiekus, geneell nedskivningsbenägenhet av goodwill, sektoiella skillnade och statligt ägande. Vidae menade de att ju stöe föetag va desto me benägna va det att skiva ned på gund av hådae övevakning av investeae. Ju lönsammae bolagen va och ju stöe skillnaden va mellan bokföt väde och maknadsväde desto minde benägna va de att skiva ned. 16

3. Metod I detta kapitel pesenteas våt tillvägagångssätt fö att samla in data. Vi edogö även fö vilken statistiskt test vi valt att använda och hu det ska besvaa våa hypotese 3.1 Vetenskaplig undesökningsmetod Vi ha haft fö avsikt att göa en kvantitativ studie basead på sekundädata fån föetag i Sveige, Finland, Noge och Danmak inom industi- och finansbanschen. Vi ha samlat in data om nedskivning av goodwill och totala mellan åen 2009-2014 genom att använda databasen Datasteam. Vi ha kontollkollat alla bolag dä vi inte fann någon goodwill. Dessutom ha vi gjot stickpov på anda bolag fö att se om den ehållna datan ha vait iktig. Vi hittade inte något fall dä det inte öveensstämde och samtliga data fån 2014 hade hunnits göa tillgängligt Vi ha säkeställt vilka föetag som bytt VD och vid vilken tidpunkt genom att läsa ekonomi och näingslivsiniktade dags- och veckotidninga. De gånge det inte gått att finna dä ha vi läst pesselease på föetags hemsido. Bland vissa minde bolag ha vi läst åsedovisninga och uppmäksammat nä den föegående Vd:n nämns sista vid sista fö sista gången. Ambitionen ha vait att med ett tilläckligt stot undelag ibland tilläckligt homogena bolag da så stoa slutsatse som möjligt om det finns ett samband mellan nedskivning av goodwill och VD-byte. Vi ha enbat vädeat byte av vekställande diektö och ignoeat byten av ekonomidiektöe fö intäktsenhete. 3.2 Uvalskiteie Fån tidigae studie ha vi obseveat att man mycket sällan funnit tilläckliga volyme av nedskivninga av goodwill fö att kunna da någa långtgående slutsatse fån sin empii. Vi valde däfö att utgå fån de bansche som de senaste åen haft högst nedskivning alltså industi och finans fö att sedan se om de vait som högst unde ået fö VD-byte. Fö att föstoa populationen och samtidigt behålla homogeniteten ha vi behövt inkludea bolag fån Sveige, Noge, Finland och Danmak som samtliga ä noteade på espektive lage-cap och mid-cap lista. Alla dessa listo ä egleade bösmaknade som ä bundna till EUföodningen och dämed föpliktigade att edovisa enligt IFRS. Vi ville välja så många homogena å som möjligt fö att öka undelaget. Däemot ville vi inte inkludea å 2008 och bakåt på gund av finanskisen. Vi fundeade länge på om vi skulle ha med 2009 och valde till sist att ta med det. 17

3.3 Botfall Eftesom vi behövde analysea ået innan och ået efte VD-byten tog vi bot äkenskapsået innan VD-byte fö de bolag som bytt VD å 2009. Detta på gund av att vi begänsade studiens tidspeiod mellan 2009 och 2014 dämed ingå inte å 2008. Dessutom ha vi inte kunnat testa ået efte VD byte fö de bolag som bytte VD 2014, eftesom 2015 pågick i skivandets stund. 3.4 Statistisk metod Vi ha valt att använda oss av det icke-paametiska testet Mann Whitney U-test. En sto födel med detta test ä att det inte anta att populationen ä nomalfödelad. I hela populationen hade de flesta bolag inte skivit ned alls vilket ledde till en snedfödelning. Hu omfattande denna snedfödelning va edovisas i empiin. De obeoende vaiablena bestod av; ået innan VD-byte; ået vid VD-byte och ået efte VDbyte. Testena fö ået innan espektive ået efte gjodes va fö sig i sin jämföelse med ået fö VD-byte. Den beoende vaiabeln ha vait: å å Anledningen till att vi ville elatea nedskivningen till totala va att inte få en övevädeing av nedskivningen i de stöe bolagen espektive undevädeing av nedskivning i de minde bolagen. Som ytteligae fösiktighet ha Mann Whitney U-testet en inbyggd funktion som ensa fö extemväden. Nollhypotesena och altenativhypotesena ha vait följande fö hela populationen och samtliga undepopulatione: I. H 0 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. II. H 1 a : Nedskivningana fö ået innan VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. I. H 0 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha inte vait höge än ået vid VD-byte. 18

II. H 1 b : Nedskivningana fö ået efte VD-byte ha vait höge än ået vid VD-byte. Genom det enkelsidiga test som vi genomföde fick vi fam ett Z-väde som va signifikant om det övesteg 1,645. Anledningen till att det ä enkelsidigt ä att den beoende vaiabeln, i det hä testet, inte kan vaa negativ. Det ä inte tillåtet att skiva upp goodwill enligt IFRS (Maton et al, 2012). Summan av totala kan helle inte vaa negativ. 3.5 Studiens tillfölitlighet Validitet innebä att vi faktiskt undesöke det som vi ha fö avsikt att undesöka (Patel & Davidsson, 2011). Vå validitet ä god så tillvida att vi ha funnit exakt den typen av data vi eftesökt, alltså nedskivning av goodwill och totala. Dessa ha vi kontollkollat fö hand stickpovsmässigt. Vi ä däemot ödmjuka infö att det kan finnas flea anledninga till at man skive ned. Att ha god eliabilitet innebä att man ha att tilläckligt kvantitativt undelag som kan epesentea hela populationen på ett tillfölitligt sätt och dämed också leva upp till validiteten (Patel & Davidsson, 2011). Det ha vi fö hela populationen, däemot ä det me kitisk gällande ländena va fö sig, speciellt Danmak och Finland. Det som dock väge upp ä att vi inte ha stickpov utan hela populatione. Något som skulle kunna stäka validiteten ä att samtidigt diskutea esultaten fån tidigae studie. 3.6 Metodkitik Det kan finnas anda anledninga än VD:s incitament som föklaa nedskivning av goodwill samma å som tilltädet. Att den nya föetagsledningen skive ned goodwill kan toligtvis i många fall motiveas av att det ge en ättvisae bild av föetagets. En annan föklaing kan vaa att bolag buka vilja jämna ut sina esultat öve en konjunktu. Om den nya Vd:n tilltäde unde en högkonjunktu så kan det däfö finnas incitament till att skiva ned vid det tillfället fö att slippa föväa esultatet unde en lågkonjunktu. Ganskningen av de utvalda föetagens nedskivning avse olika å mellan 2009-2014. Det voe givetvis önskvät att i en stävan efte en homogen population att ganska föetagen unde samma å men då hade populationena blivit fö små. Fö vissa undepopulatione ha mängden data vait fö lite. Men fö hela populationen och den undepopulation dä vi fann signifikans va kvantiteten tilläcklig. Unde peioden 2009-2014 ha de fya bösena följts 19

åt. Fö samtliga å utom 2011 ha bösena stigit i väde. Med anledning av konjunktuutjämning motiveas en läge nedskivning. Men med anledning av ättvisande bild, eftesom åtevinningsvädet av den enhet som ä kopplat till goodwill kan antas vaa läge, motiveas en höge nedskivning. Det finns alltså olika motiv fö nedskivning vas elevans komme att analyseas utifån esultatet i slutet av denna studie. 20

4. Empii Detta kapitel komme att pesentea, sammanställa och kategoisea den data fån vilka vi genomföt statistiska teste. Dessutom pesenteas esultaten fån testena. 4.1 Övesikt I detta avsnitt komme hela populationen tillsammans att pesenteas på ett öveskådligt sätt. Det ä denna empii som ligge till gund fö det statistiska Mann Whitney U-testet. Stoleken på nedskivningana i föhållande till föetagens totala kapital fö espektive föetag ligge också till gund fö det statistiska testet och pesenteas som bilaga på gund av dess omfattning. Empiin ha fö avsikt att besvaa vå poblemfomuleing: Ä nedskivningana av goodwill stöe fö ået med VD-byte än ået innan; Ä nedskivningana av goodwill stöe fö ået med VD-byte än ået efte? Fö att föstå hu födelningen i den undesökta populationen se ut pesenteas tabellen nedan. Tabell 1 Födelningen av bolag efte land, bansch och maknadslista. Land Antal föetag Cap Cap Industi Finans Sveige 24 9 15 10 14 Noge 28 14 14 20 8 Danmak 10 6 4 7 3 Finland 12 6 6 10 2 Summa 74 35 39 47 27 De flesta föetag ä svenska och noska. Att det finns många svenska föetag beo på att de egleade bösmaknadena innehålle fle föetag i allmänhet dä industi och finans inte ä ett undantag. Noge ha en omfattande industinäing allmänhet och edeie i synnehet. Det fanns klat fle industiföetag än finansföetag som bytt VD. Födelningen mellan Cap och Cap va ganska jämn föutom i Sveige dä Cap föetagen va betydligt fle. Pecis som tidigae studie påvisat så ha vi funnit att nedskivning av goodwill ä ovanligt även bland de två bansche som histoiskt vait mest nedskivningsbenägna. Det ä viktigt att vaa medveten om detta nä vi senae pesentea esultaten fö signifikans. Cikeldiagammet nedan åskådliggö detta. 21

Å utan nedksivninga 199 23 12 5 6 Ået innan VD byte Ået fö VD byte Ået efte VD byte Figu 1 Räkenskapså med och utan nedskivning Figuen visa födelningen av äkenskapså med och utan nedskivning fö äkenskapsåen mellan 2009-2014 fö alla bolag som bytt VD i Sveige, Noge, Finland och Danmak. Den vänsta cikeln visa alla äkenskapså och den höga cikeln visa vid vilket tillfälle det skevs ned. Det va alltså nedskivning unde tjugote äkenskapså dä sex skedde ået innan, tolv unde ået fö VD-byte och fem ået efte. Av de undesökta äkenskapsåen så fanns det ingen nedskivning i 90 % av fallen. I de fall dä nedskivning ha skett så ha dygt hälften vait unde ået fö VD-byte. Det bö beaktas att antalet äkenskapså fö ået innan och ået efte ä två espektive sex stycken fäe. Fö ået innan beo det på att 2008 inte ingick bland de å vi hade fö avsikt att undesöka. Fö ået efte beo det på att ået efte VD-byte ännu inte ha vait. Vaje del av den höga cikeln i figuen ovan bestå i sin tu av en indelning mellan land, bansch och maknadslista vilket edogös fö i tabellen nedan. Tabell 2 Antal, andel och medelväde av bolag som skev ned soteat efte tidpunkt, land, bansch och maknadslista. Antal och andel bolag som skev ned Ået innan VDbytbytbyte Ået vid VD Ået efte VD Summa μ 1 N 2 μ N μ N μ N Andel i % 3 Sveige 0,000306 3 0,000656 6 0,000716 4 0,000559 13 19,11 Noge 0,001012 3 0,000248 3 0,0000762 1 0,000446 7 8,75 Finland 0 0 0,00084 2 0 0 0,00028 2 5,71 Danmak 0 0 0,0018 1 0 0 0,0006 1 3,33 Industi 0 0 0,000702 8 0,000179 2 0,000317 10 13,6 Finans 0,001247 6 0,000536 4 0,0003657 3 0,000716 13 16,88 Cap 0,000587 5 0,000968 8 0,000221 3 0,000592 16 15,53 22

Cap 0,000361 1 0,000433 4 0,000259 2 0,000351 7 6,36 Summa 0,000468 6 0,000686 12 0,000243 5 0,000465 23 10,36 1. Medelväde av nedskivning/totala fö given population dä botfall ä botäknat 2. Antal bolag fö given population som skev ned 3. Andel äkenskapså fö given population med nedskivning i elation till alla äkenskapså fö given population, måttet ta alltså inte hänsyn till stoleken på nedskivningana. Sveige hade en höge andel nedskivninga än anda lände och finansbanschen hade höge andel nedskivninga än industin. Det gick även att notea att lage cap hade höge nedskivninga än mid cap. Ået fö VD-byte hade fle nedskivninga än de två anda åen, speciellt signifikant va detta fö industin. Tabellen visa också att nedskivningana va som stöst unde ået vid VD-byte, i Sveige, i finansbanschen och lage cap. I Danmak och Finland va nedskivning i övehuvudtaget speciellt ovanligt. 4.2 Studiens genomföda Mann Whitney U-teste 4.2.1 Resultat fö hela populationen Hä edogö vi fö esultaten fån genomföda Mann Whitney U-teste vilket geneeade Z- väden. Fö att få en me omfattande bild av populationen famgå även medelväde och standadavvikelse. Genom att pesentea medelväde, standadavvikelse och skevhet så ha man alla man all de mått som kävs fö att illustea födelningen i populationen. Eftesom det ä ett icke-paametiskt test så antas inte att populationen ä nomalfödelad. Huuvida det stämme avgös av skevhetsmåttet som famgå fö vaje test nedan. Geneellt fö alla teste se vi att skevhetsvädena mycket iktigt visa att populationen inte ä nomalfödelad, vilket beo på att de flesta bolag inte skev ned alls. Vi komme att sotea edogöelsena fö esultaten efte hela populationen fö att sedan visa espektive lands esultat och slutligen espektive banschs esultat. Tabell 3 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö hela populationen ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test Ået innan (1) Ået fö VD byte (2) Antal föetag 1 72 72 Antal föetag dä 1 > 2 4 Antal föetag dä 1 < 2 12 Antal föetag dä 1 = 2 2 56 Medelväde 0,0004675 0,0007051 Standadavvikelse 0,00225 0,00292 23

Skevhet 5,306 4,74 Z väde 1,433 1. Två föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2009 och 2008 ingick inte i undesökningen. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 4 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö hela populationen ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 67 67 Antal föetag dä 1 > 2 5 Antal föetag dä 1 < 2 10 Antal föetag dä 1 = 2 2 52 Medelväde 0,000243 0,000661 Standadavvikelse 0,001102 0,001102 Skevhet 5,347604 4,941237 Z väde 1,505 1. Sju föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2014 och å 2015 ha inte passeat i skivandets stund. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Vi kan se att sambandet va aningen me signifikant fö ået efte än ået innan. Fö att få en me nyansead och tanspaent bild av populationen kan man se hu ofta ået innan och efte va stöe än ået vid VD-byte. Det va te gånge så vanligt att nedskivningen va stöe unde fö ået vid VD-byte jämföt med ået innan och dubbelt så vanligt jämföt med ået efte. Att ået vid VD-byte ha höge medelväden styke bilden av att nedskivninga oftae öka vid nedskivninga än minska. Att Z-vädena va negativa beo på att ået fö VD-byte soteades in i gupp två vilket då ledde till att den undeliggande nollhypotesen och altenativ hypotesen byttes ut mot vaanda. Detta gällde fö samtliga teste och påveka inte tolkningen av esultatet. Inget av dessa två teste uppvisade signifikans. 4.2.2 Resultat fö Sveige Den svenska populationen bestå av elativt fle finansbolag än den hela populationen vilket föklaa att signifikansen blev läge. Som tabell 2 påvisade så va inte antalet nedskivninga flest fö VD-bytes ået fö finansbolagen inom hela populationen även om det hade högst medelväde. Fö ået efte kan vi se nedan att både medelvädet och antalet nedskivninga som va höge än VD-bytes ået va höge och fle. Inget av dessa två teste uppvisade signifikans. 24

Tabell 5 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Sveige ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Sveige Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 24 24 Antal föetag dä 1 > 2 2 Antal föetag dä 1 < 2 6 Antal föetag dä 1 = 2 2 16 Medelväde 0,000306 0,000656 Standadavvikelse 0,001126 0,002767 Skevhet 4,486008 4,851687 Z väde 0,939 1. Inget botfall. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 6 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Sveige ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Sveige Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 20 20 Antal föetag dä 1 > 2 4 Antal föetag dä 1 < 2 3 Antal föetag dä 1 = 2 2 13 Medelväde 0,000716 0,000756 Standadavvikelse 0,001918 0,003031 Skevhet 2,91783 4,441066 Z väde 0,185 1. Te föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2014 och å 2015 ha inte passeat i skivandets stund. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, dvs. att de inte skivit ned alls 4.2.3 Resultat fö Noge Fö Noge va signifikansen mycket låg både fö ået innan och efte. Betydligt fäe bolag, i elativa teme, hade skivit ned vilket kan vaa föklaingen till detta. Inget av dessa två teste uppvisade signifikans. Tabell 7 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Noge ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Noge Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 26 26 Antal föetag dä 1 > 2 2 Antal föetag dä 1 < 2 3 25

Antal föetag dä 1 = 2 2 21 Medelväde 0,001012 0,000267 Standadavvikelse 0,003562 0,001267 Skevhet 3,386596 5,063038 Z väde 0,082 1. Två föetag föll på gund av att de bytt VD å 2009 och 2008 ingick inte i undesökningen. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 8 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Noge ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Noge Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 26 26 Antal föetag dä 1 > 2 1 Antal föetag dä 1 < 2 1 Antal föetag dä 1 = 2 2 24 Medelväde 0,000076 0,000018 Standadavvikelse 0,000085 0,000389 Skevhet 5,025479 5,09902 Z väde 0,543 1. Två föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2014 och å 2015 ha inte passeat i skivandets stund. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls 4.2.4 Resultat fö Danmak och Finland Fö Danmak och Finland va populationena mycket små. Att vi hade ett så tunt undelag fö dessa två populatione beo dels på att de ä minde ekonomie och dämed ha fäe noteade bolag än Sveige. De ha helle inte en lika omfattande industisekto som Noge som famföallt ha många edeie. I Danmak hade enbat ett bolag skivit ned. I Finland hade två bolag skivit ned. Samtliga av dessa te hade skivit ne unde ået fö VD-byte. Inget av dessa fya teste uppvisade signifikans. Tabell 9 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Danmak ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Danmak Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 10 10 Antal föetag dä 1 > 2 0 Antal föetag dä 1 < 2 1 Antal föetag dä 1 = 2 2 9 26

Medelväde 0 0,018 Standadavvikelse 0 0,005692 Skevhet 3,162278 Z väde 1 1. Inget botfall. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 10 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Danmak ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Danmak Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 10 10 Antal föetag dä 1 > 2 0 Antal föetag dä 1 < 2 1 Antal föetag dä 1 = 2 2 9 Medelväde 0 0,0018 Standadavvikelse 0 0,005692 Skevhet 3,162278 Z väde 1 1. Inget botfall. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 11 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Finland ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Finland Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 12 12 Antal föetag dä 1 > 2 0 Antal föetag dä 1 < 2 2 Antal föetag dä 1 = 2 2 10 Medelväde 0 0,00084 Standadavvikelse 0 0,002703 Skevhet 3,433 Z väde 1,445 1. Inget botfall. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 12 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö Finland ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö Finland Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 11 11 27

Antal föetag dä 1 > 2 0 Antal föetag dä 1 < 2 2 Antal föetag dä 1 = 2 2 10 Medelväde 0 0,000916 Standadavvikelse 0 0,002821 Skevhet 3,286199 Z väde 1,447 1. Ett föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2014 och å 2015 ha inte passeat i skivandets stund. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls 4.2.5 Resultat fö finans Finansbanschen va den av de två banschena som skev ned mest, vilket famkom i tabell 2. Däemot låg inte tyngdpunkten på ået fö VD-byte utan va snaae ganska jämnt födelad. Det va till och med vanligae att man skev ned ået efte, både till antal och volyme, vilket avslöjas av Z-vädet. Inget av dessa två teste uppvisade signifikans. Tabell 13 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö finansbanschen innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö finans Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 27 27 Antal föetag dä 1 > 2 4 Antal föetag dä 1 < 2 4 Antal föetag dä 1 = 2 2 19 Medelväde 0,001247 0,000536 Standadavvikelse 0,00358 0,002615 Skevhet 3,064388 5,181225 Z väde 0,817 1. Inget botfall. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 14 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö finansbanschen ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö finans Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 23 23 Antal föetag dä 1 > 2 3 Antal föetag dä 1 < 2 2 28

Antal föetag dä 1 = 2 2 18 Medelväde 0,00063 0,000366 Standadavvikelse 0,002832 0,001138 Skevhet 4,78198 3,68503 Z väde 0,299 1. Fya föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2014 och å 2015 ha inte passeat i skivandets stund.. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls 4.2.6 Resultat fö industi Industin hade något läge och fäe nedskivninga än finansbanschen. Men av de tio bolag som skev ned så gjode åtta av dem det unde VD-bytes ået. De två esteande gjode det ået efte. Både ået efte och i synnehet ået innan uppnå de högsta signifikansena av alla genomföda test i denna studie. Båda testena uppvisade signifikans. Tabell 15 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö industibanschen ået innan VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö industi Ået innan (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 45 45 Antal föetag dä 1 > 2 0 Antal föetag dä 1 < 2 8 Antal föetag dä 1 = 2 2 37 Medelväde 0 0,000806 Standadavvikelse 0 0,003113 Skevhet 4,633661 Z väde 2,942 1. Två föetag föll bot på gund av att de bytt VD å 2009 och 2008 ingick inte i undesökningen. 2. De ä lika stoa eftesom båda åen ä noll, d.v.s. att de inte skivit ned alls Tabell 16 Resultat fån genomföt Mann Whitney U-test fö industibanschen ået efte VD-byte Resultat fån genomföt Mann Whitney U test fö industi Ået efte (1) Ået vid VD byte (2) Antal föetag 1 45 45 Antal föetag dä 1 > 2 2 Antal föetag dä 1 < 2 6 Antal föetag dä 1 = 2 2 37 Medelväde 0,000175 0,000663 Standadavvikelse 0,001078 0,002993 Skevhet 6,622546 5,20433 29