Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Speciellt utsatta grupper:

Relevanta dokument
Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Förskolan är bäst! There is no quick fix! (Ross Greene)

När mallen inte stämmer GR Göteborg Kenth Hedevåg

En bättre skolvardag för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Stockholm När mallen inte stämmer

Studiematerial för skolan

Studiematerial för förskolan

ELOF Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Lidköping

När mallen inte stämmer Östersund När mallen inte stämmer. Reflektera!

När mallen inte stämmer Kungsbacka The Big Five. Information förr och nu:

ELOF P R I O Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolporten Sthlm kenth.hedevag@telia.com

När mallen inte stämmer Lidköping Kenth Hedevåg Information förr och nu:

Att leva i en annorlunda värld

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Sociala berättelser och seriesamtal

Om autism information för föräldrar

Autismspektrumtillstånd AST

Motiverande samtal vid autism och adhd

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

En likvärdig utbildning för alla

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Om autism information för föräldrar

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Adhd och Autism i vardagen

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Copyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

STÖDINSATSER I SKOLAN

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Arbete med barn och elever med autism

Hur det är att leva med NPF

1

Om autism information för föräldrar

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Kollegahandledning. Från styrkor och behov till anpassningar. November 2017

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Vår grundsyn. Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad. grundbultar

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Adhd och Autism i vardagen

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?



Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

Aspeflo om Autism.

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Transkript:

Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten 150512 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: 12.30-13.30 Litteraturlista finns i slutet av presentationen Innehåll: Skolan förr och nu Funktioner/förmågor Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier och stödinsatser Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Skolan nu och skolan förr: Skillnader? Undersökande arbetssätt Mindre fakta och mer krav på reflektion nu. Betygens roll. Betyg från skolår 4? Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat. Innehållet i undervisningen har förändrats. Nu ställs högre krav på den verbala förmågan. Mer teori och mindre praktik. 13,1% ej behöriga (2014) Allt större krav på att ta emot, processa och analysera information. Sätta den i sammanhang. The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet 2011-11-08) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga 1

Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Svårigheter med Sekreterarfunktioner Brister i uthållighet och fokus Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög) Tappar tråden, byter fokus Svårt med organisation och planering. Skapa en plan, starta, hålla sig till planen, bli färdig, med bra kvalité, använda reservplan vid behov Processtid (kort/lång) för att bearbeta information Svårt att bortse från ovidkommande intryck Svårt att i stunden inse konsekvenser Impulskontrollsvårigheter Sekreterarnivån Förslag till generella insatser Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper,datorns organisation mm. Lågaffektivt bemötande vid starka reaktioner och utbrott En genomtänkt organisation av material och verktyg för att minimera risker En planering i form av en checklista som gäller för varje lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer - prata mindre! Ge starthjälp och positiv feed-back Stöd med att bli färdig med uppgiften Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. 2

Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Se med tanken Se med ögat? Svårigheter med Bibliotekariefunktioner Svårt att föreställa sig vad som menas och vad man ska göra Svårigheter att koppla information till ett visst sammanhang Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt Svårt att tolka kroppsspråk Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner Stora konsekvenser för kommunikation och samspel Bibliotekarienivån Förslag till generella insatser Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, mallar, tankekartor mm. Ställ inte för höga krav på att se med tanken. Förstärk genom att se med ögonen. Stöd föreställningsförmågan! Verbalisera inte för mycket. Om slöjdämnet är en styrka. Använd detta i andra sammanhang. Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar på bästa sätt. Se exempel Visuellt stöd få information. IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Svårigheter med Chefsfunktioner Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer Varierande Chefsform påverkar kvalitén Större risk för stressreaktioner Känslighet för upplevda tillrättavisningar Känslighet för upplevda kränkningar Påverkas av tidigare misslyckanden Svårt att se egenvinsten Förstår inte om det är på en för avancerad nivå 3

Chefsnivån Förslag till generella insatser Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning. Har en mycket lättkränkt Chef och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det är avklarat. Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen. Få göra mer av det man är bra på. Teknik, slöjd, rita mm. Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen. Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen) Smak och luktsinnet Svårigheter med funktioner inom motorik och perception Störs av ovidkommande ljud och ljus Motorisk orolig Svårt att utföra finmotoriska uppgifter Svårt att förstå skisser, tabeller mm. Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata Behöver jobba utan risk för beröringar Svårt att avväga rätt kraft och styrka Överkänslig för vissa material Stressad i röriga och bullriga miljöer Motorik - Perception Förslag till generella insatser Att uppgifter inte är för svåra utan bygger på elevens utvecklingsnivå. Visa stor respekt för annorlunda sätt att reagera. Gör en plus- och minuslista över aktiviteter och miljöer som kan upplevas som obehagliga och stressande. Bullerskydd eller musik under eget arbete. Information till undervisande lärare om svårigheten att kopiera av. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm. Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil överkänslighet. Extra slöjd/motorikträning individuellt eller i liten grupp. Pedagogiska strategier och stödinsatser: Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Skapa förförståelse Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den mentala tankekartan Är stressreducerande Vad? Var? Med vem? Hur? När? Varför? Hur länge? Sedan? Vad är det som ska göras? Var ska uppgiften göras? Ensam? Med vem/vilka? På vilket sätt? Hur mycket? När ska den göras? Vad går det ut på? Motivation? När tar det slut? Tid? Vad ska ske när den är klar? 4

Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Problem + Förklaring = Insats Använd visuellt stöd! Se med tanken Se med ögat? Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Beteendet Orsakerna Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Går ej i skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Hur ser det ut från elevens utkikstorn? 5

Nyckelord Ge förförståelse Se med tanken Se med ögat Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information Sammanhangsmarkera Problem Förklaring - Insats Ge strategier Mindre tjat Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Hattie/SKL: Synligt lärande (2011) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan (2002) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar www.trippelkommunikation.se Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 Diarienummer 40-2011:1445 Vermeulen, Peter: Autistic thinking. This is the title. Jessica Kingsley Publishers, UK (2001) 6