Vår vision: Respekt - Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och respekterade. Värde- Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Glädje - Vår förskola ska vara en plats där man umgås med kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år. Ansvariga för planen: Förskolechef tillsammans med personal på förskolan. Planen gäller från: 20180101 Planen gäller till: 20181231 Barnens delaktighet: Vi samtalar och arbetar kontinuerligt med barnen kring värdegrundsfrågor och trivselregler vid våra samlingar och i den dagliga verksamheten. Vi skapar trivselreglerna tillsammans med barnen. Barnen medverkar i samtal om trygghet och trivsel, på hösten i grupp och på våren i samband med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. De ska tillsammans med personalen arbeta för barnens bästa. Detta sker genom daglig kontakt samt vid utvecklingssamtal, vid föräldrarådsträffar och föräldramöten. Vårdnadshavarna får varje vår besvara en enkät om förskoleverksamheten. Personalens delaktighet: Två pedagoger har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Planen är en stående punkt på planeringsdagen på våren för en djupare uppföljning. Planen utvärderas vid sista APT på hösten.
Förankring av planen: Likabehandlingsplanen presenteras kort i samband med höstens föräldramöte. Andra tillfällen att lyfta den tas som i samtal och i månadsblad. Planen läggs ut på förskolans hemsida. All ny personal får en introduktion av planen. Ett exemplar finns i varje avdelnings tambur. Vid Introduktion på förskolan informeras vårdnadshavare om att det finns en Likabehandlingsplan. Utvärdering Denna plan ska utvärderas senast: 20181231 Hur planen ska utvärderas: Pedagogerna tar upp planen till diskussion på APT för uppföljning och utvärdering. Den utvärderas slutligen på årets sista APT. Samanställning av utvärderingar skrivs in i den nya Likabehandlingsplanen som upprättas i december av de ansvariga pedagogerna och förskolechef. Barnintervjuer. Föregående plan Uppföljning skedde kontinuerligt och utvärdering skedde på planeringsdagen. Planen utvärderades av pedagogerna i det pedagogiska bokslutet. Pedagogerna förde ständiga diskussioner i arbetslaget och på personalmöten om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Barnintervjuer har genomförts och enkät har skickats ut till vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Förskolechef barn pedagoger Resultat av utvärderingen av föregående plan: Vi ser att de utvärderingsmetoder vi valt har varit effektiva. Planen har varit ett dokument som under hela läsåret lyfts och arbetats med av pedagoger och i barngrupperna. Enkäten som lämnades ut till vårdnadshavarna är en del utav utvärderingen. Vi har på avdelningarna med de äldre barnen utfört gruppintervjuer på hösten och individuella intervjuer på våren Ansvarig för att årets plan utvärderas: Pedagogerna tillsammans med förskolechef.
Främjande insatser Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på förskolan. Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna att de känner sig trygga och välkomna på förskolan. Vi följer upp genom samtal och intervjuer med barn och föräldrar, vi observerar barnen, vi diskuterar och reflekterar under våra APT och planeringar när behov uppstår. Insats: Vi på förskolan arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och vår värdegrund. Vid konflikter använder vi språket och koncentrerar oss på handlingen och inte skuldbelägger det enskilda barnet. Vi åskådliggör alternativa sätt för barnen att lösa konflikter på. Genom litteratur, drama/teater arbetar vi med barnen om hur man är en bra kompis. Vi uppmärksammar positivt beteende och empatiska handlingar. Vi vuxna är bra förebilder genom att vara tydliga och möta både barn och vuxna med respekt och hänsyn för varandras behov och intressen. Vi arbetar ständigt för att utveckla goda relationer mellan barn och vuxna, dels genom ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. Ibland väljer vi pedagoger olika konstellationer av barnen så att de får möjlighet att umgås med kompisar som de vanligtvis inte skulle ha valt. Vi vill att barnen ska känna sig trygga med alla. Barnen ges möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamhetens planering. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Alla barn ska ges samma möjlighet att utveckla sina förmågor och delta i verksamheten. Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla barn ska ges samma möjlighet att utveckla sina förmågor och delta i verksamheten. Verksamheten och aktiviteter ska vara utformade så att alla barn kan delta och utvecklas. Arbetet följs upp genom utvecklingssamtal och reflektioner i arbetslagen.
Insats: Vi har organiserade grupper där vi medvetet delar in barnen i olika konstellationer efter mognad, ålder och intresse, för att ge varje barn större utrymme. Barnen har tillgång till alla olika lekmaterial som finns tillgängligt på förskolan. Förskolan arbetar för att motverka stereotypa roller och istället inkludera en könsneutral miljö, både inomhus och utomhus, som inbjuder till lek. Vi uppmuntrar och bemöter barnen i deras frågeställningar och funderingar. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Strävan att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandras olikheter. Uppföljning sker genom diskussioner i arbetslaget. Insats: Vid uppkomna situationer tar vi till vara på barnens tankar och ser det positiva i våra olikheter. Vi samtalar leker, dramatiserar och sjunger. I utbildningssyfte visar vi på de kristna traditionerna runt våra högtider som jul och påsk. Pedagogerna skaffar sig ökad kunskap inom området genom samtal med vårdnadshavare och genom relevant litteratur. Vi är delaktiga och lyssnar in barnens reflektioner och kan då på ett tidigt stadie uppmärksamma om något barn känner sig illa behandlat. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Samtal och diskussioner i arbetslagen och med barnen samt barnobservationer. Intervjufrågor med de äldre barnen. Samtal med vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet. Årlig enkät till vårdnadshavare som kommunen skickar ut till vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.
Hur har barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: Genom samtal och att vi vuxna observerar barnen. Intervjuer med de äldre barnen enskilt. Vårdnadshavare uppmuntras till att samtala med sitt barn om trygghet på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Pedagogerna har diskuterat på APT och planeringsdagar, gjort intervjuer med barnen och observerat barnen. Resultat och analys: Alla på förskolan känner till planen och känner att den är väl förankrad. Ny personal blir informerad om att den finns och har ett eget ansvar att fördjupa sig i den. På alla avdelningar har målen i likabehandlingsplanen lyfts på olika sätt. En del av målen möter vi i vårt dagliga arbete tex att skapa strukturer med små barngrupper, vara närvarande vuxna och arbeta med kompisrelationer. I början av läsåret arbetar hela förskolan extra med grundverksamheten, där värdegrundsarbetet blir en stor del i arbetssättet. Det har även arbetats extra när behovet uppstått i barngruppen. Det kan tex vara när nya pedagoger börjat eller nya barn tillkommer i gruppen. Några av de metoder vi använt oss av är teater, lekar, sånger, läsning av böcker, och att använda ett likvärdigt förhållningssätt hos personalen. Pedagogerna på förskolan strävar alltid efter att alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Vi ser på barngrupperna att det är ett gott klimat, att barnen visar empati och uppskattning mot varandra. Vi har arbetat aktivt med lågaffektivt bemötande vilket är bra för barnen. Rocka sockorna är uppskattat och helt i linje med att arbeta inkluderande som är intentionen i planen. Pedagogerna har tillsammans inför nystart med ny grupp reflekterat över vilka metoder/ arbetssätt och upplägg man ska arbeta med gemensamt. Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning: Vi ska förebygga all form av kränkande behandling på förskolan. Vi har kontinuerlig uppföljning vid APT och diskuterar eventuella situationer som uppkommit i verksamheten. Åtgärder: All personal föregår med gott exempel och griper in när vi uppmärksammar att någon använder sig av ett ovårdat språk eller kränker någon annan. Vi pedagoger ser till att ha extra tillsyn vid de platser som vi har sett är otrygga, både inomhus och utomhus. Vi skriver upp i varje avdelnings informationsblock när någon händelse sker, detta har vi sedan som underlag för diskussioner på våra veckoplaneringar. Vi pedagoger pratar med berörda vårdnadshavare när kränkande behandling uppstår.
Pedagogerna utvecklar strukturer och rutiner för att stödja barnen i verksamheten. Motivera åtgärd: Vi vill diskutera mer och synliggöra för varandra vad vi uppmärksammar i husets/gårdens alla olika vrår. Vi vill kunna förebygga kränkningar på ett tidigt stadie. Ansvarig: All personal, se till att även vikarier informeras. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden. Motivera åtgärd: Vi vill förbättra och förändra lekmiljöerna kontinuerligt under terminerna. Ansvarig: Alla i arbetslaget. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden. Rutiner för akuta situationer Policy: All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning ska snarast ta kontakt med en vuxen. Vid lek utomhus finns vuxna med. Vid lek inomhus finns vuxna med. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet. Samtal med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. Samtal vid arbetslagsplanering om barns trivsel och trygghet. Information från vårdnadshavare som uppkommer vid daglig kontakt. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till: Förskolans personal Specialpedagog Förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Ansvarspedagog lyfter händelsen i arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef och specialpedagog informeras. Förskolechef anmäler till huvudman. Samtal med berörda barn och vårdnadshavare genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog. Dokumentation sker skriftligt.
Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechef vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog till möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Vid behov sker anmälan till socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen. Om barnet ger uttryck för att han/hon känner sig kränkt av någon personal, till personal eller vårdnadshavare överlämnas detta till förskolechefen. Förskolechef anmäler till huvudman. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals, dokumenterar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog inom 2-4 veckor efter första samtalet. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av ansvarspedagogen för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas tas en tid efter uppföljningssamtalet. Om förskolechef kallat till möte sköts uppföljning av specialpedagog och förskolechef. Rutiner för dokumentation: Arbetslaget dokumenterar vid händelser som inträffat. Blanketter finns i kvalitetshandboken, flik 6. Rapportering om kränkande behandling, vid upprepad kränkning Anmälan om diskriminering och kränkande behandling Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling. Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande: All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört Vad säger styrdokumenten?
FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Läroplan för förskolan 1998 (rev 2010) I förskolans läroplan står också: 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer.
Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Denna grund omfattar de flesta transpersoner, vilket är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. De som omfattas av skyddet kan tex vara transvestiter, intersexuella eller inter- och transgenderpersoner ( personer som definierar sig bortom kön och utanför de traditionella könsidentiteterna) Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2016) Diskrimineringsombudsmannen DO