Rapport från brukarundersökning

Rapport från brukarundersökning 2016 Omsorgsförvaltningen Område stöd och service Författare: My Erdfelt

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 Pict-O-Stat... 3 SKL (Sveriges kommuner och landsting)... 4 METOD... 4 Upplägg på arbetet... 4 Enkäter och frågor... 5 Teknik... 7 Svarsdeltagande och bortfall... 7 RESULTAT... 9 Totalt... 10 Gruppbostad... 11 Servicebostad... 12 Daglig verksamhet... 13 Boendestöd... 14 Frågor från våra tidigare undersökningar... 15 Personlig assistans... 17 Områdesplan stöd och service år 2016... 18 DISKUSSION...19 REFERENSER... 21 2

BAKGRUND Inom område stöd och service (OSS) har brukarundersökningar med verktyget Pict-O-Stat genomförts sedan år 2011-2012. Första gången gjordes undersökningen i alla verksamhetsområden samtidigt och därefter valde man att dela upp det genom att göra undersökningen på daglig verksamhet år 2013 sedan i bostäder och personlig assistans år 2014 och sedan daglig verksamhet igen år 2015. Vintern 2015-2016 medverkade ett antal servicebostäder i Landskrona i en testenkät från SKL (Sveriges kommuner och landsting). Bakgrunden var att det inte funnits någon nationell brukarundersökning inom LSS som det finns inom till exempel äldreomsorgen. SKL tog då fram ett förslag på en nationell brukarundersökning för funktionshinderområdet. Efter genomförd testenkät började vi fundera på att flytta fram vårens planerade brukarundersökning för bostäder och personlig assistans till hösten 2016 och då göra den tillsammans med den nationella brukarundersökningen. År 2016 påbörjade omsorgsnämnden i Landskrona ett långsiktigt arbete med resultatstyrning inför kommande år. I samarbete med verksamhetsutvecklare från respektive område beslutades att mäta resultat med stöd av indikatorer innehållande frågor från nationella brukarundersökningar. Omsorgsnämnden önskar mätningar varje år för att kunna följa utvecklingen av verksamheterna. Därmed beslutades att samköra vår brukarundersökning inom OSS med den nationella brukarundersökningen hösten 2016 samt genomföra den inom alla verksamhetsområden samtidigt och sedan återkommande varje år. Pict-O-Stat Företaget Neonova har utvecklat ett enkätverktyg som är direkt utformat för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Till programmet hör en stor mängd frågor som prövats för att passa en så stor del av målgruppen som möjligt. Frågorna kan anpassas i fyra olika nivåer. Nivå 1: text och tal Nivå 2: pictogramsymboler, text och tal Nivå 3: pictogramsymboler, text, tal och foton Nivå 4: text, tal, foto eller filmsekvens Enkäten besvaras via surfplatta eller dator med internetanslutning, vilket gör att den som behöver någon form av anpassning till sin dator kan använda detta även då man besvarar enkäten. Genom att erbjuda en enkät som kan anpassas efter den enskildes förutsättning och behov kan brukaren själv uttrycka sin åsikt om den verksamhet hen tar del av. 3

SKL (Sveriges kommuner och landsting) SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. De har publicerat öppna jämförelser sedan 2006 som de tagit fram i samarbete med Socialstyrelsen. Resultaten från de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från webbenkäter som skickas till kommuner och stadsdelar. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Som en del i öppna jämförelser genomför SKL år 2016 för första gången en nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Syftet med undersökningen är att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet. Måtten kan sedan användas för jämförelser mellan kommuner och över tid. SKL har som avsikt att jämförelserna ska återkomma varje år och att de successivt ska utveckla bättre indikatorer och bättre statistik. På så vis kan de ge en mer heltäckande bild av verksamheternas kvalitet och effektivitet. METOD Upplägg på arbetet Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av enhetschefer samt verksamhetsutvecklare med uppdrag att samordna arbetet med brukarundersökningen. Arbetet med genomförandet av enkäterna har lagts upp genom att en eller flera på enheten varit Pict-O-Stat-ansvariga. Det är denna person som på olika sätt förberett och varit ett stöd till brukaren i genomförandet, men också varit behjälplig med återkoppling av resultatet, i samråd med enhetschef. En viktig utgångspunkt har varit att brukaren ska ges möjlighet att svara så självständigt som möjligt, genom en individuell förberedelse av innebörden av frågor och symboler i enkäten men också hur man hanterar datorn och svarar på enkäten. Nytt för i år är att det är möjligt att besvara enkäten inom en bestämd tidsperiod, från den 1 september till den 31 oktober. Därefter påbörjar SKL arbetet med att sammanställa svaren för att kunna redovisa det nationella resultatet i början av år 2017. 4

Enkäter och frågor SKL har för år 2016 tagit fram enkäter för boendestöd, daglig verksamhet, servicebostad och gruppbostad, dock utan någon skillnad i frågorna. Vi väljer att använda samma verksamhetsindelningar samt lägger till personlig assistans. För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner som genomför undersökningen får inte frågorna eller svarsalternativen från SKL ändras. Då vi tidigare ställt frågor i brukarundersökningen som vi ansåg var av värde att fortsätta följa upp valde vi att lägga till egna frågor utöver frågorna från SKL. Villkoret var att lägga de egna frågorna efter SKL:s frågor för att inte påverka svaret på deras frågor. Styrgruppen för Pict-O-Stat träffades och beslutade att utöver SKL:s åtta frågor lägga till fem frågor från tidigare undersökningar samt möjlighet att lägga till max fyra verksamhetsspecifika frågor. Utifrån omsorgsnämndens mål för 2016 bör några frågor handla om nöjdhet. Följande frågor beslutades att ställas: Frågor från SKL: 1. Får du bestämma om saker som är viktiga för dej hemma/på daglig verksamhet? Ja/Ibland/Nej 2. Får du den hjälp du vill ha hemma/i daglig verksamhet? Ja/Ibland/Nej 3. Bryr sig personalen om dig? Ja/Ibland/Nej 4. Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Alla/Några/Ingen 5. Känner du dig trygg med personalen? Alla/Några/Ingen 6. Är du rädd för något hemma/på daglig verksamhet? Aldrig/Ibland/Ofta 7. Trivs du hemma/på daglig verksamhet? Ja/Ibland/Nej 8. Är du kvinna eller man? Kvinna/Man/Annat Frågor från våra tidigare undersökningar: 9. Har du en genomförandeplan? Ja/Vet inte/nej 10. Vet du vad som står i din genomförandeplan? Ja/Nej 11. Har du varit med och bestämt vad som står i din genomförandeplan? Ja/Vet inte/nej 12. Förstår personalen vad du vill? Ja/Ibland/Nej 13. Är du nöjd med din dagliga verksamhet/ditt boende? Ja/Nej 5

Möjlighet att lägga till max 4 verksamhetsspecifika frågor: Daglig verksamhet: - Säger du till personalen om du tycker att något är fel? Ja/Vet inte/nej - Tar personal dina synpunkter och klagomål på allvar? Ja/Ibland/Nej Servicebostad & gruppbostad: - Kan du få hjälp av personalen på natten? Ja/Nej Boendestöd: - Har du något att göra när du är ledig? Ja/Ibland/Nej - Håller personal tider som ni har bestämt? Ja/Ibland/Nej - Säger du till personalen om något är fel? Ja/Vet inte/nej Då SKL:s frågor var formulerade på ett sätt som inte var anpassat för personlig assistans valde vi att inte ställa deras frågor utan ställde istället frågor som vi ansåg var av vikt att undersöka. Utöver de gemensamma frågorna från tidigare undersökningar ställdes följande frågor: Personlig assistans: - Får du bestämma om viktiga saker hemma? Ja/Ibland/Nej - Får du bestämma över vad du vill ha hjälp med? Ja/Ibland/Nej - Får du bestämma när du vill ha hjälp av assistenterna? Ja/Ibland/Nej - Förstår assistenterna vad du vill? Ja/Ibland/Nej - Pratar assistenterna direkt till dig? Ja/Ibland/Nej - Trivs du med dina assistenter? Ja/Ibland/Nej - Känner du dig trygg med alla dina assistenter? Ja/Ibland/Nej - Är det något hemma som du är rädd för? Ja/Ibland/Nej - Är du nöjd med din assistans? Ja/Nej Frågorna och svarsalternativen från SKL är formulerade på ett annorlunda sätt jämfört med hur vi i tidigare undersökningar formulerat frågor och svarsalternativ. Som exempel har vi tidigare valt att begränsa oss till svarsalternativen Ja/Ibland/Nej eller Ja/Vet inte/nej då det varit enklare för brukare att förstå. Med SKL:s frågor kommer nya svarsalternativ som Alla/Några/Ingen eller Aldrig/Ibland/Ofta med pictogrambilder som för många kan vara okända, vilket ställer högre krav på förberedelser. 6

Teknik De brukare som har tillgång till egen dator eller surfplatta med internetanslutning har valt att svara på enkäten där. Det har också funnits tillgång till en bärbar dator med pekskärm samt två surfplattor. I daglig verksamhet har den utrustning som finns att tillgå i verksamheten använts. Tidigare har den mobila internetuppkopplingen inte alltid fungerat väl vilket medfört att inte alla svar från enkäten rapporterats in. Inför i år bytte vi ut de mobila bredbanden till mobila WiFiroutrar med förhoppning om stabilare internetuppkoppling. Svarsdeltagande och bortfall En och samma person kan ha svarat på flera av enkäterna, både i sin bostad och på sin dagliga verksamhet. Antal enskilda personer som deltagit i undersökningen är alltså troligtvis lägre än antalet svar. Gruppen som inte deltagit i undersökningen består precis som i tidigare undersökningar av personer som på grund av sin funktionsnedsättning inte har förutsättningar att delta och av personer som aktivt tackat nej eller som av någon anledning inte fått frågan om att delta. En liten ökning har skett av gruppen personer som på grund av sin funktionsnedsättning inte har förutsättningar att delta. Uppskattningsvis rör det sig om 15 färre sessioner totalt inom gruppbostad och daglig verksamhet. I en enkätundersökning är det viktigt att veta hur stort bortfallet är, d.v.s. hur många av dem som tillfrågats om de vill delta i undersökningen som väljer att inte göra det. Inför nästa brukarundersökning behöver vi bli bättre på att dokumentera hur många som har tackat nej och hur många som inte fått frågan. Detta kommer möjliggöra en djupare analys av bortfallet. Svarsdelatagandet och bortfallet redovisas i tabellen nedan med jämförelser från tidigare år. År 2011 gjordes undersökningen i alla verksamhetsområdena, år 2013 gjordes undersökningen i daglig verksamhet och år 2014 i bostäder vilket i tabellen redovisas som sammanslagna för år 2014. År 2015 gjordes undersökningen i daglig verksamhet och undersökningen i bostäder blev framflyttat på grund av medverkan i den nationella hösten år 2016. Det totala deltagandet har minskat sedan första gången vi gjorde undersökningen år 2011. Den största minskningen är inom verksamhetsområdena servicebostad och boendestöd. Även inom daglig verksamhet är det några färre som svarat jämfört med tidigare år. Deltagandet inom personlig assistans har ökat och deltagandet inom gruppbostäder ligger på samma nivå som vid tidigare undersökning. 7

Vad det minskande deltagandet beror på är svårt att svara på då vi inte gjort någon mer utförlig sammanställning över bortfallet som möjliggör en analys. Med en bättre sammanställning över bortfallet kan vi få veta hur många som aktivt tackat nej till att delta och hur många som av någon anledning inte fått fråga om att delta. Av de som tackat nej behöver vi veta varför de valt att tacka nej. Möjliga orsaker kan vara hur man fått erbjudandet om att delta och vilken information man fått om undersökningen. Det kan också handla om en upplevelse av att man erbjuds svara på för många enkäter och inte upplever att det leder till någon förändring och därmed ett minskat intresse av att delta. En annan möjlig orsak är ett behov av fler alternativ till verktyget Pict-O-Stat då det trots möjlighet till anpassning inte går att anpassa efter allas behov. Jämför vi vårt deltagande med det nationella deltagandet som är 61 % kan man också fundera på hur vår erfarenhet spelar in. För många kommuner som deltog i den nationella brukarundersökningen var det första gången man gjorde brukarundersökning med verktyget Pict-O-Stat. Första gången vi gjorde det var deltagandet 69 %. I tabellen nedan visas deltagandet för alla år vi genomfört brukarundersökningen, både i antal deltagande och i procent. I denna och kommande tabeller redovisas undersökningen i daglig verksamhet år 2013 och undersökningen i bostäder och personlig assistans år 2014 som hopslaget för år 2014. Verksamhet Antal deltagande Totalt antal Deltagande i % 2012 2014 2015 2016 2012 2014 2015 2016 2012 2014 2015 2016 Gruppbostad 31 30-25 43 47-39 72 64-64 Servicebostad 28 31-20 33 39-52 85 79-38 Daglig verksamhet Personlig assistans 93 106 118 95 140 153 157 158 66 69 67 60 13 11-11 25 23-16 52 48-69 Boendestöd 15 12-7 20 19-16 75 63-44 Totalt 180 190-158 261 281-281 69 68-56 8

RESULTAT Då det är första gången vi ställer frågorna som ingår i den nationella brukarundersökningen kan vi inte jämföra med något tidigare resultat. Istället visas resultat för varje verksamhetsområde jämfört med medelvärdet för alla kommuner som deltagit i den nationella brukarundersökningen. Därefter redovisas resultat för de frågor vi lagt till i undersökningen som vi ställt i tidigare undersökningar, samt resultaten från personlig assistans. Totalt deltog 75 kommuner i den nationella brukarundersökningen. I huvudsak är det kommunala verksamheter som finns med, men även privata inklusive ideella verksamheter har deltagit. Andelen svar från brukare hos privata utförare uppgår till 5 %, och endast 10 kommuner hade med privata verksamheter i sin undersökning. För de svarande har det funnits möjlighet att skriva in egna kommentarer vid varje fråga. Dessa ser vi som mycket värdefulla för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Av hänsyn till de svarande redovisas dock inte kommentarerna i denna rapport. Likaså redovisas inte resultat med färre än fyra svarande. I tabellerna nedan redovisas först en sammanställning över det totala resultatet för alla verksamhetområden tillsammans följt av ett uppskattat nationellt medelvärde och värdet som omsorgsnämnden beslutat utgå ifrån. Nämndens värde är därmed en nulägesbeskrivning som man sätter målvärden efter för kommande år. Det är alltså inget målvärde för år 2016 då indikatorerna börjar gälla först för 2017 års nämndsmål. Därefter redovisas frågorna för varje verksamhetsområde, följt av en jämförelse mellan Landskrona och medelvärdet för alla andra kommuner som deltagit i den nationella brukarundersökningen. Värdet avser andel i procent som svarat det positiva svaret. De frågor där Landskronas värde ligger lägre än medelvärdet är värdet rödmarkerat för att tydligare kunna åskådliggöra förbättringsområden och de värden som ligger lika eller över medelvärdet är grönmarkerat. En uppmaning i utvecklingsarbetet är att utöver dessa verksamhetsområdesövergripande resultat även titta på hur enheterna inom verksamhetsområdet svarat. Det kan finnas enheter med låga värden och höga värden som tillsammans utgör ett bra medelvärde. Här behöver åtgärder övervägas för de enheterna med låga värden. Dessa resultat finns att tillgå i Kolada, som är en kommun- och landstingsdatabas, där man även kan göra jämförelser mellan kön samt se i stapeldiagram var man befinner sig jämfört med andra deltagande kommuner. I tabellerna visas SKL:s nyckeltalsnamn inom parentes under varje fråga, exempelvis frågan Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? har nyckeltalsnamn inflytande. 9

Totalt Totalt 2016 Kommun Värde Är du rädd för något hemma? Landskrona 72/72 (aldrig rädd för något hemma) Alla kommuner (63) Nämndens värde 73 Får du bestämma om saker som är viktiga för dej hemma? Landskrona 88 (inflytande) Alla kommuner (79) Nämndens värde 72 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Landskrona 74 (personalen pratar så brukaren förstår) Alla kommuner (74) Nämndens värde 72 Bryr sig personalen om dig? Landskrona 89 (personalens omtanke) Alla kommuner (85) Nämndens värde 72 Får du den hjälp du vill ha hemma? Landskrona 83 (rätt stöd) Alla kommuner (80) Nämndens värde 72 Trivs du hemma? Landskrona 86 (trivsel) Alla kommuner (80) Nämndens värde 85 Känner du dig trygg med personalen? Landskrona 83 (trygg med personal) Alla kommuner (74) Nämndens värde 72 Det är inte möjligt att göra en korrekt jämförelse över totalen då vi inte har tillgång till siffrorna bakom procenten för medelvärdet för alla kommuner som deltagit i den nationella brukarundersökningen. För att räkna ut totalen på individnivå behövs siffror på antal/total. Då dessa uppgifter inte är möjliga att få har istället alla deltagande kommuners verksamhetsområdens procent adderats och delats med antalet. Denna siffra visas därmed inom en parentes. Vi uppnår omsorgsnämndens mål på alla frågor förutom frågan om rädsla där vi liggen en procentenhet under uppsatt mål. Däremot ligger vi över medelvärdet för deltagande kommuner. 10

Gruppbostad Gruppbostad 2016 Kommun Värde Är du rädd för något hemma? Landskrona 79 (aldrig rädd för något hemma) Alla kommuner 64 Får du bestämma om saker som är viktiga för dej hemma? Landskrona 88 (inflytande) Alla kommuner 73 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Landskrona 74 (personalen pratar så brukaren förstår) Alla kommuner 68 Bryr sig personalen om dig? Landskrona 92 (personalens omtanke) Alla kommuner 79 Får du den hjälp du vill ha hemma? Landskrona 96 (rätt stöd) Alla kommuner 78 Trivs du hemma? Landskrona 100 (trivsel) Alla kommuner 83 Känner du dig trygg med personalen? Landskrona 83 (trygg med personal) Alla kommuner 73 Inom gruppbostäder i Landskrona ligger värdena ofta en bra bit över medelvärdet för deltagande kommuner. På frågan om trivsel ligger bäst till tillsammans med fem andra kommuner. Jämför man mellan könen ser man att i gruppbostäder i Landskrona upplever männen större inflytande, högre grad av rätt stöd, högre förståelse för vad personalen menar, högre grad av omtanke från personalen samt känner sig tryggare med personalen. Upplevelsen av rädsla och trivsel är ungefär lika för män och kvinnor (Kolada 2017-02-08). 11

Servicebostad Servicebostad 2016 Kommun Värde Är du rädd för något hemma? Landskrona 65 (aldrig rädd för något hemma) Alla kommuner 62 Får du bestämma om saker som är viktiga för dej hemma? Landskrona 90 (inflytande) Alla kommuner 82 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Landskrona 60 (personalen pratar så brukaren förstår) Alla kommuner 68 Bryr sig personalen om dig? Landskrona 70 (personalens omtanke) Alla kommuner 81 Får du den hjälp du vill ha hemma? Landskrona 70 (rätt stöd) Alla kommuner 77 Trivs du hemma? Landskrona 85 (trivsel) Alla kommuner 79 Känner du dig trygg med personalen? Landskrona 65 (trygg med personal) Alla kommuner 67 Inom servicebostäder i Landskrona finns en hög grad av inflytande och trivsel. Däremot ligger värdet under medelvärdet på resterande frågor förutom frågan om rädsla som ligger strax över medelvärdet. Här behöver man titta på hur skillnaden är mellan enheterna, om det är någon enhet som har sämre värden och påverkar medelvärdet negativt eller om det är en generell upplevelse på alla servicebostäder. Jämför man mellan könen ser man att i servicebostäder i Landskrona upplever kvinnor markant högre grad av inflytande, rätt stöd, omtanke från personal, förståelse för vad personal menar, trygghet med personal samt låg rädsla. Den enda frågan männen har högre värde på är upplevelsen av trivsel (Kolada 2017-02-08). 12

Daglig verksamhet Daglig verksamhet 2016 Kommun Värde Är du rädd för något på daglig verksamhet? Landskrona 73 (aldrig rädd för något hemma) Alla kommuner 72 Får du bestämma om saker som är viktiga för dej på daglig Landskrona 86 verksamhet? (inflytande) Alla kommuner 72 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Landskrona 77 (personalen pratar så brukaren förstår) Alla kommuner 75 Bryr sig personalen om dig? Landskrona 91 (personalens omtanke) Alla kommuner 87 Får du den hjälp du vill ha på daglig verksamhet? Landskrona 81 (rätt stöd) Alla kommuner 83 Trivs du på daglig verksamhet? Landskrona 84 (trivsel) Alla kommuner 84 Känner du dig trygg med personalen? Landskrona 85 (trygg med personal) Alla kommuner 79 Inom daglig verksamhet i Landskrona är värdena över medelvärdet på alla frågor förutom frågan om rätt stöd. Frågan om trivsel ligger på samma värde som medelvärdet. Jämför man mellan könen ser man att i daglig verksamhet i Landskrona är det väldigt jämnt fördelat förutom på frågan om man är rädd för något på daglig verksamhet. Där är det betydligt fler män än kvinnor som upplever rädsla (Kolada 2017-02-08). 13

Boendestöd Boendestöd 2016 Kommun Värde Är du rädd för något hemma? Landskrona 43 (aldrig rädd för något hemma) Alla kommuner 59 Får du bestämma om saker som är viktiga för dej hemma? Landskrona 100 (inflytande) Alla kommuner 90 Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Landskrona 86 (personalen pratar så brukaren förstår) Alla kommuner 83 Bryr sig personalen om dig? Landskrona 100 (personalens omtanke) Alla kommuner 92 Får du den hjälp du vill ha hemma? Landskrona 100 (rätt stöd) Alla kommuner 81 Trivs du hemma? Landskrona 57 (trivsel) Alla kommuner 72 Känner du dig trygg med personalen? Landskrona 71 (trygg med personal) Alla kommuner 75 Beaktansvärt inom boendestöd är att vi i jämförelse med medelvärdet för deltagande kommuner ligger bäst till gällande inflytande, rätt stöd och personalens omtanke, men ligger sämst till gällande trivsel. Inom rädsla och trygghet ligger vi under medelvärdet och förståelsen för vad personal menar ligger över medelvärdet. I analysen bör också tilläggas att det vid låg svarsfrekvens ofta kan vara stora skillnader. Inom boendestöd var det enbart sju personer som svarade. Det inte möjligt att göra en jämförelse mellan könen inom boendestöd då det var färre än fem kvinnor och fem män som deltog i undersökningen (Kolada 2017-02-08). 14

Frågor från våra tidigare undersökningar Resultatet är från alla verksamhetsområden inklusive personlig assistans. I frågorna som ställts inom personlig assistans har ordet personal bytts ut till assistent. År avser det positiva värdet i andel procent. Streck innebär att frågan inte ställts det året. Frågor från tidigare undersökningar Verksamhet 2012 2014 2015 2016 Har du en genomförandeplan? Gruppbostad 59 67-73 Servicebostad 89 81-85 Daglig verksamhet 77 79 85 88 Personlig assistans 31 91-100 Boendestöd 73 92-86 Totalt 72 79-86 Vet du vad som står i din Gruppbostad 64 72-75 genomförandeplan? Servicebostad 67 92-88 Daglig verksamhet 66 76 92 90 Personlig assistans 38 90-100 Boendestöd 87 73-83 Totalt 66 78-89 Har du varit med och bestämt vad Gruppbostad 67 82-94 som står i din genomförandeplan? Servicebostad 64 85-94 Daglig verksamhet 75 79 91 92 Personlig assistans - 100-91 Boendestöd 80 100-100 Totalt 72 83-92 Förstår personalen/assistenterna Gruppbostad 80 79-79 vad du vill? Servicebostad 57 69-55 Daglig verksamhet 73 70-82 Personlig assistans - - - 91 Boendestöd - - - 71 Totalt 71 72-78 Är du nöjd med din dagliga Gruppbostad - - - 100 verksamhet/ditt boende/din Servicebostad - - - 90 assistans? Daglig verksamhet - - 91 90 Personlig assistans - - - 100 Boendestöd - - - 71 Totalt - - - 92 15

Frågorna Vet du vad som står i din genomförandeplan? och Har du varit med och bestämt vad som står i din genomförandeplan? är villkorade sedan år 2014 vilket innebär att de bara ställs om man svarat Ja på frågan om man har en genomförandeplan. Det förklarar varför andelen positiva svar är högre på dessa frågor. Inom personlig assistans började man arbeta med genomförandeplaner senare än inom andra verksamhetsområden, vilket förklarar de stora skillnaderna från första undersökningen år 2012. Generellt är trenden mycket positiv då samtliga frågor får högre värden för varje gång som undersökningen görs. 16

Personlig assistans Här redovisas resultatet från de frågor som ställts inom personlig assistans exklusive de gemensamma frågorna från tidigare undersökningar samt med jämförelse mot tidigare år. År avser det positiva värdet i andel procent. Streck innebär att frågan inte ställts det året. Personlig assistans 2016 2011 2014 2016 Får du bestämma om viktiga saker hemma? - - 82 Får du bestämma över vad du vill ha hjälp med? 69 100 82 Får du bestämma när du vill ha hjälp av assistenterna? - - 91 Pratar assistenterna direkt till dig? - 73 100 Trivs du med dina assistenter? - - 73 Känner du dig trygg med alla dina assistenter? 85-73 Är det något hemma som du är rädd för? - - 91 De frågor som tidigare ställts visar en stor ökning av upplevelsen att assistenterna pratar direkt till brukaren. Däremot minskar möjligheten att få bestämma över vad man vill ha hjälp med och känslan av trygghet. 17

Områdesplan stöd och service år 2016 I områdesplanen för område stöd och service år 2016 fanns indikatorer med resultat från brukarundersökningen som redovisas i tabellen nedan. Dessa indikatorer sattes utifrån nämndens önskemål men också utifrån vad man i tidigare brukarundersökningar sett att man behövde bli bättre på. Indikatorer områdesplan 2016 Målvärde Värde Andel brukare som är nöjda 85 % 92 % Andel brukare som upplever att hen själv bestämmer vilken hjälp som ska ges 80 % 83 % Andel brukare som upplever att de kan påverka innehållet i genomförandeplanen 82 % 92 % 18

DISKUSSION Efter genomförd brukarundersökning har synpunkter samlats in från Pict-O-statansvariga och brukare i syfte att lära av erfarenheter för att kunna förbättra arbetet med brukarundersökningen. Man har haft synpunkter på hur de nationella frågorna formulerats och vilka svarsalternativ som funnits. Det framkom även önskemål om att kunna översätta frågorna till teckenspråk. För brukare med boendestöd, personlig assistans eller individuell placering har man i tidigare undersökningar inte använt ordet personal utan använt orden boendestödjare, assistent och skiljt på om det är personal på den individuella placeringen eller handledaren från daglig verksamhet. Inför nästa brukarundersökning behöver vi fundera på om dessa verksamhetsområden ska delta i den nationella brukarundersökningen eller ha egna undersökningar med bättre anpassade frågor och svarsalternativ. Få upplevde det som negativt att besvara enkäten både på daglig verksamhet och hemma, vilket var nytt för detta år. Däremot önskas ett förtydligande på vissa frågor med om det avser hemma eller på daglig verksamhet. Samtliga synpunkter som handlar om de nationella frågorna har sammanställts och framförts till SKL. En generell uppfattning var att frågorna var för svåra för vissa och för enkla för andra, trots anpassningar i verktyget Pict-O-Stat. Det är svårt att fånga in en hel målgrupp med så olika behov och förutsättningar. Inför nästa års undersökning behöver vi fundera på hur vi kan nå även de som inte kan eller vill använda verktyget Pict-O-Stat. En annan sak att fundera över är att återuppta möjligheten för brukare att påverka vilka frågor som ska ställas i undersökningen. Tidigare har man fått prioritera utifrån olika frågeområden och då tyckt frågor om bemötande varit viktiga att ställa. Med de nationella frågorna finns ett mer begränsat utrymme för flera frågor, men det antal frågor vi väljer att lägga till kan innehålla områden som brukarna tycker är av vikt att ställa. Fler brukare har valt att tacka nej till att delta jämfört med vår första brukarundersökning. Detta kan sannolikt ha fler orsaker. Dels är det lättare att tacka nej till något man har egen erfarenhet av men det kan också finnas en bristande tilltro till hur verksamheten arbetar vidare med resultatet. Det är en viktig pedagogisk utmaning att kunna beskriva för brukare hur stor nytta verksamheten har av resultaten och att det kan ta tid innan resultaten av en förändring märks. Som tidigare nämnts behöver vi också till nästa brukarundersökning bli bättre på att analysera bortfallet för att kunna göra en analys och därmed förslag på åtgärder. 19

Utifrån resultaten kan man se ett behov av att utveckla arbetet kring två områden: kommunikation och trygghet. Många är trygga med personalen men är bland rädda för något hemma eller på daglig verksamhet. I kommentarerna framkom önskemål om bättre kontinuitet gällande vikarietillsättning som ett sätt att öka tryggheten. Kommunikation verkar vara ett förbättringsområde både gällande om personal förstår vad brukaren vill och huruvida brukaren upplever att personalen pratar så att de förstår vad de menar. Kommunikation och trygghet skrivs in i område stöd och services områdesplan för år 2017 som viktiga områden att arbeta med. Aktiviteter som kommer att genomföras är bland annat att införa en bättre struktur för vikarietillsättning för att säkra kontinuitet, samt införa en utbildnings- och metodimplementeringsstruktur för att möjliggöra ökad kunskap om exempelvis alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Nästa steg i kvalitetsarbetet pågår just nu och innebär en systematisk dialog med brukare via delaktighetsmodellen. Vad det leder fram till för åtgärder kommer vi behöva återkomma till framöver. Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla som engagerat sig i årets brukarundersökning. Att få kännedom om hur brukare upplever stödet i våra verksamheter möjliggör för oss att arbeta med utveckling och förbättring. 20

REFERENSER Koladas hemsida Jämföraren Brukarundersökning funktionshinder http://www.kolada.se/index.php?_p=jamforelse&unit_id=16653 (Hämtad 2017-02-08) Koladas hemsida Om Kolada. http://www.kolada.se/?_p=index/about (Hämtad 2017-02-08) Neonovas hemsida 2017. http://neonova.se (Hämtad 2017-02-08) SKL:s hemsida Brukarundersökning funktionshinder 2016. https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/brukarundersokningfunktions hinder2016.9486.html (Hämtad 2017-02-08) SKL:s hemsida Om SKL. https://skl.se/tjanster/omskl.409.html (Hämtad 2017-02-08) SKL:s hemsida Öppna jämförelser 2016: Stöd till personer med funktionsnedsättning. https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/funktionsnedsattning.1411.htm l (Hämtad 2017-02-08) 21