Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar för elevsamtal som är kopplade till förmågorna i läroplanen. Utifrån dessa frågeställningar görs en kartläggning om elevernas lärande. Kartläggningarna ligger sedan till grund för pedagogernas planering av fritidshemmets verksamhet. Arbetet följs upp regelbundet under hela läsåret. Mer att läsa om exemplet finns på nästa sida. Samordnarna mot fritidshem friplan@stockholm.se
Grundskoleavdelningen Sida 2 (7) Mer ingående och förtydligande text om exemplet Frågorna till eleverna utgår ifrån det centrala innehållet och som i sin tur är kopplade till förmågorna i läroplanen. Svaren från eleverna används därefter som grund för en kartläggning av elevernas lärande samt om hur pedagogerna ska planera sin fortsatta verksamhet i fritidshemmet. Arbetet följs sedan upp regelbundet under året. Alla personal i skolan har en lösningsinriktad syn på eleven. Uppmärksamma positiva tecken för att inte ge oönskat beteende förstärkning och bekräftelse. Dessutom finns det en strategi hur pedagogerna steg för steg utmanar elevens lärande i fritidshemmet. Lär du dig saker? Vad har du lärt dig den här veckan? Hur gick det till? Vad vill du lära dig i fritids? Kan du ge förslag på hur pedagogerna kan hjälpa dig att träna på det du önskar lära dig mer om? Pedagoger pratar om lärandet i fritidshemmet med eleverna samt synliggör det lärande som sker. Alla pedagoger är delaktiga i arbetet kring utvecklingssamtalen. I skolan pratar man om att alla undervisar. Verksamhetens syfte och mål synliggörs både för vårdnadshavare och för elever. Pedagogerna träffas i olika konstellationer där man diskuterar och pratar pedagogiska frågor. Under dessa möten arbetar man även fram material som konkret kan användas i verksamheten. FUF ( fritidspedagoger utbildar fritidspedagoger ) används som modell i ett kollegialt lärande. Fritidsråd är ett forum som är lika viktigt som elevråd. Dessa två forum går in i varandra på ett naturligt sätt där elevens hela dag är i fokus. Både lärare och fritidspedagog samverkar kring samma frågor. Nästa steg att diskutera är hur en progression i förmågorna kan se ut och hur man kan utmana eleverna i att utveckla sina förmågor. Dessa diskussioner fungerar även som ett stöd i hur pedagogerna ska arbeta och utforma verksamheten för att progression ska uppnås. Utvärderingarna och analyserna görs kontinuerligt under läsåret och pedagogerna tänker hela tiden på hur man kan utveckla verksamheten.
Grundskoleavdelningen Sida 3 (7) Elevsamtal om vad man lär sig och hur på fritidshemmet. Vi har skrivit syften och innehåll i fritidspedagogiken, vad man lär sig på fritidshemmet. (bilaga 1) Du/ni behöver ta fram ett likdanande material att utgå från för att följa exemplet. Kap 2.3 LGR 11 Elevers ansvar och inflytande. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. Allmänna råd: Kap 3 Lärande i fritidshemmet: Personalen i fritidshemmet bör inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet, vidare sid 33, personalen i fritidshemmet kan använda kunskaperna om elevernas behov och intressen på flera sätt. Dels kan personalen låta kunskapen ligga till grund för planeringen av aktiviteterna i verksamheten, dels kan vetskapen om elevernas behov och intressen utgöra ett underlag för att erbjuda andra alternativ än de som eleverna normalt väljer. Kap 4 Personalen i fritidshemmet bör erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet.. Syftet med elevsamtal är att eleven får lyssna och reflektera över: Vad man lär på fritidshemmet och hur man kan göra det själv och/eller med lärarna. Vad man lärt sig. Lärarens syn på nästa steg att ta i sin utveckling. Vilka aktiviteter som kan komma ifråga. Mål: Eleven känner till vilka förmågor fritidspedagogik utvecklar. Eleven uttrycker sin syn på hur den kan öva sig på dessa. Eleven känner till några aktiviteter och förhållningssätt som utvecklar förmågor. Elevernas önskemål, behov och intressen ligger till grund för lärarnas planering. Metod: Eleverna skattar sig själva i grupp kring frågor kopplade till fritidspedagogiska förmågor. I efterföljande intervjuer samtalar elev och lärare om elevens lärande och utveckling, kännedom om vad man lär sig. I bilagan ser du vilka frågor vi ställer. Det ska vara synligt på fritidshemmets väggar tavlor etc. för eleverna vad man lär sig och hur. Det ska också finnas liknande information till vårdnadshavarna. Vad som framkommit i elevsamtalen ska dokumenteras så att samtliga lärare känner till och kan stötta eleven i vardagssamtal och i situationer då eleverna övar på egen hand. Tid: Gruppskattning och enskilda samtal en gång/termin. Genomgång och planering av aktiviteter samt uppföljning på planeringsmöten.
Grundskoleavdelningen Sida 4 (7) Vad lär mig Fritidspedagogiken? En Förmågor att utveckla med barns uttryck. Så att vi i IUP samtalen kan resonera kring vad barnets vill utveckla på fritids utifrån att barnet vet vad man lär sig där. Syfte Genom undervisning i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Vad jag kan träna och lära mig på fritids och hur jag kan träna det Bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna. Ex. Jag skaffar nya vänner och gör saker med dom. Med utgångspunkt i sig själv samverka med andra under demokratiska former, med ett empatiskt förhållningssätt till andra och sig själv Ex. Jag säger vad jag tycker och låter andra säga vad dom tycker. Vi bestämmer saker tillsammans. Jag förstår att vi är olika. Skapa, kommunicera och uttrycka sig såväl språkligt som genom olika estetiska uttrycksformer, Ex. Jag berättar så andra förstår vad jag menar på många olika sätt. Jag berättar, skriver, sjunger, dansar, lekar, lyssnar, reder ut konflikter. Ta initiativ såväl själv som tillsammans med andra att, pröva och utveckla idéer, lösa problem, och omsätta i handling Ex. Jag hittar på saker och löser problem, själv eller tillsammans med andra. Förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande genom att ta hänsyn till egna behov av balans mellan aktivitet och vila såväl som att röra sig allsidigt i olika miljöer. Ex. Jag vet vad som får mig att må bra. Jag rör mig och leker men vet också när jag behöver vila och hur.
Grundskoleavdelningen Sida 5 (7) Innehåll Underlag för lärarens planering utifrån gruppens generella och specifika behov samt intressen och erfarenheter. Vad lärarna planerar att göra på fritids utifrån vad jag och mina kompisar behöver, är intresserade av, önskar och kan. Etik och livsfrågor Livsfrågor, Hälsa och livsstil, Identitet och självförtroende, Sig själv och andra Social och medborgerlig kompetens Upprätta och följa regler, Samarbete och relationer, Demokrati, Konflikthantering, Ansvar Tekniska, estetiska och praktiska verksamheter Olika estetiska uttrycksformer, Tillverkning och konstruktion, Hantverkskunskap Natur och miljö Att vara i och lära av naturen, Miljö och hållbar utveckling, Friluftsteknik Kommunikation och digital kompetens Språklig träning, Vardagsmatematik, Att använda digitala verktyg Varje fråga knyter an till en eller flera av fritidspedagogikens förmågor i vår kursplan.
Grundskoleavdelningen Sida 6 (7) Arbetsgång för elevsamtal kring elevens lärande Varje fråga knyter an till en eller flera av fritidspedagogikens förmågor. Det finns två typer av frågor/ Frågesammanhang. Ja - Nej. (BLÅ) Används vid självskattning. Med fördel i hela gruppen Barnet skattar sig självt i de blå frågorna med: Grön för ja/alltid, gul för tveksam/ibland, röd för nej/aldrig o Öppna frågor med följdfrågor (RÖDA) Eleven får resonera och pedagogen väljer passande frågor utifrån barnets självskattning och anpassar resonemanget till enskilda elevers utveckling. Jag känner mig trygg. o Vad är trygghet? o Vad behöver du för att vara trygg? Jag vet hur en bra kompis ska vara. o Hur ska en bra kompis vara? o Vad gör dig till en bra kompis? Jag har kompisar. o Vilka är dina kompisar? o Hur fungerar det när ni är tillsammans? o Hur bestämmer ni? Behöver du hjälp att hitta nya kompisar? o Hur kan man lära sig hur man blir kompis med någon? Jag har möjlighet till avkoppling och lugn och ro. o Beskriv hur du gör för att koppla av. o Hur skapar DU, lugn och ro? Jag vet när jag behöver vila. o Hur känner du att du behöver vila och vad gör du? Jag vet hur man reder ut ett bråk. o Kan du beskriva hur du gör när du har bråkat med någon? Hur man kan undvika att bråk blir till?
Grundskoleavdelningen Sida 7 (7) Jag visar intresse för att vara med på och/eller leda aktiviteter och lekar o Hur gör du? Tittar du? Frågar du? Bjuder du in? Hittar du på? Vågar du? Jag får vara med och påverka när vi bestämmer saker. o Kan du ge något exempel? o När händer det att dina förslag leder till saker vi gör på fritids? Jag lär mig saker på fritids. o Vad lär man sig på fritids? o Vad har du lärt dig på fritids. o Hur kan du träna på det du behöver/ vill lära dig. o Vad vill du lära dig mer om?