Svanetorpskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass, årskurs 1-3 & fritidshem 2017/2018
Inledning I skollagen (SFS 2010:800 6 kap.) framgår att alla skolor ska ha en plan mot kränkande behandling. Sedan 1 januari 2017 är det inte längre lagstadgat att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering utan detta arbete är något som ska göras löpande genom aktiva insatser. Detta är en kombinerad plan som beskriver Svanetorpskolans arbete mot kränkande behandling och mot diskriminering. Utöver denna plan genomförs ett systematiskt arbete mot diskriminering löpande under året. Planen omfattar tre skolverksamheter: förskoleklass, fritidshem och årskurs 1-3. Separata utvärderingar och kartläggningar har gjort för att särskilja verksamheterna. Planen omfattar läsåret 2017/2018 och är giltig mellan 20 augusti 2017 och 20 augusti 2018. Det är ytterst skolans rektor som är ansvarig för denna plan. Denna likabehandlingsplan riktar sig främst till dig som är elev på skolan, dig som är vårdnadshavare till elev på skolan och till dig som arbetar som personal på Svanetorpskolan. Vår vision Svanetorpskolan ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och från kränkande behandling i både skola, förskoleklass och fritidshem. Årshjul likabehandling F-3 Åkarp Förankring av planen Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramöte och planen läggs ut på Burlöv kommuns hemsida och i V-klass. Vårdnadshavare uppmanas att tillsammans med sitt/sina barn titta på och diskutera den aktuella planen. Förankring av planen börjar vid terminsstart. Ansvarig pedagog går igenom planen tillsammans med eleverna före 15 september. Utvärdering Denna plan utvärderas under mars månad. Den utvärderas med pedagoger på personalkonferens och med representanter för eleverna på elevrådet.
Kartläggning Varje termin har samtliga mentorer under en dag enskilda samtal med sina mentorselever. Även fritidshemmen har enskilda samtal med de elever som går på fritids. Mentorerna och fritidspersonal sammanställer materialet och skickar in till rektor och kurator. All information om de enskilda samtalen samlas i ett informationsblad som skickas ut av rektor i god tid innan samtalen ska genomföras. En annan del av kartläggningen är statistiken från de incidenter som har inträffat under läsåret och registrerats i dataprogrammet DF Respons. Dessa incidenter omfattar både kränkande behandling och diskriminering. All kartläggning sammanställs av likabehandlingsgruppen i denna plan. Kartläggning ska vara sammanställd senast 30 april. Nya insatser Arbetet med nya insatser till kommande läsårs likabehandlingsplan görs på personalkonferens i april månad. Elevrådets ansvariga pedagog tar sedan upp de nya insatserna på elevråd under maj månad. Remiss Under maj månad skickar rektor ut kommande läsårs likabehandlingsplan som remiss till samtliga pedagoger. Kommande läsårs likabehandlingsplan ska vara färdigställd 31 maj. Det är likabehandlingsgruppen och rektors ansvar att detta årshjul följs.
Begrepp Trakasserier Innebär att en elevs värdighet kränks utifrån en annan elev eller personals agerande som har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Innebär att en elevs värdighet kränkts utifrån en annan elev eller personals agerande. En kränkande behandling har ingen koppling till de sju olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Diskriminering inträffar när en elev missgynnas utifrån någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna. En elev kan inte diskrimineras av en annan elev. Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att elever missgynnas direkt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man diskrimineras genom att alla behandlas likadant och inte anpassar verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunder Etnicitet Med etnicitet menas nationell tillhörighet, etniskt ursprung eller hudfärg. Funktionsnedsättning Innebär en varaktig psykisk, fysisk eller intellektuell nedsättning som har uppkommit vid födsel eller förvärvats efter födsel. Kön Att diskrimineras på urval av sitt kön innebär att man missgynnas beroende på att man är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck Innebär att elever inte får missgynnas utifrån vilka kläder, kroppsspråk eller beteende eleven har som kan kopplas till dess kön. Transpersoner och personer som inte identifierar sig med något kön omfattas av denna diskrimineringsgrund. Religion eller annan trosuppfattning Denna diskrimineringsgrund kopplas till religionsfriheten och att en person har rätt att tro på en religion eller ha annan trosuppfattning utan att bli kränkt för detta. Ateism inbegrips av denna diskrimineringsgrund. Sexuell läggning Innebär homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet. Ålder Åldersdiskriminering innebär att en missgynnas utifrån vilken ålder en har. Att särbehandla elever utifrån dess ålder är dock tillåtet om det finns ett berättigat syfte såsom klassindelning efter ålder. Delaktighet Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i planens framtagande via elevråd och klassråd. Eleverna har varit delaktiga i kartläggning och genom sin medverkan i elevenkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har varit delaktiga genom skolrådet. Vårdnadshavare kan också lämna synpunkter och förslag till sitt barns mentor som i sin tur förmedlar detta till skolans likabehandlingsgrupp. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanens olika delar diskuteras kontinuerligt i arbetslaget där var och en har möjlighet att framföra sina tankar och idéer. Klasslärare ansvarar för kartläggning genom elevsamtal och enkäter.
Utvärdering Utvärdering på personalkonferens 14 mars Rastaktiviteter Enligt eleverna behöver vi i personalen bli bättre på att informera om vilka rastaktiviteter som erbjuds. För att ta tillvara på elevernas önskemål kommer personalen att samla in förslag på aktiviteter vid elev- och fritidsråd. Målet är att försöka planera aktiviteter som eleverna kan sätta igång själva på rasten. Eleverna önskar att pedagogerna är med under aktiviteterna på rasterna, exempelvis vid fotbollsplanen. Fotbollsplanen fungerar bättre och schema finns när det behövs. Rastvärdar Eleverna tycker att det har blivit bättre med rastvärdar, vuxna behöver cirkulera mer på skolgården. De tycker också att vuxna måste hjälpa till att lösa konflikter. Rastkompisar Systemet med rastkompisar funkade initialt bra men det har varit lite svårt senaste tiden då vissa elever inte har velat vara rastkompisar med vissa. Trygga korridoren och matsalen År två och tre sitter åldersblandat, eleverna upplever att det har blivit lugnare. Förskoleklassen och årskurs 1 tycker det är stökigt. Under elevrådet i mars tog eleverna upp att de vill återinföra fem tysta minuter i matsalen för att få en lugnare matsituation. Elevens val Förskoleklassen har varit med på elevens val. Det är positivt att de äldre hjälper de yngre eleverna. Elevens val skapar trygghet att gå mellan klassrummen och till personalen. Vi ser att eleverna leker med varandra ute på rasten.
Kränkande behandling på internet Vi arbetar fram en läsårsplan som gäller för samtliga F-3 skolor som planeras starta till höstterminen. Pedagogerna upplever att materialet är bra och att eleverna diskuterar med varandra och får vägledning kring hur de ska hantera saker på nätet. Elever hittar sätt att komma runt AppStore. Aktivitetsdag med fokus på gruppstärkande aktiviteter, Lekdag Fritidspersonalen tyckte att upplägget fungerade bra. Skolpersonal tyckte att de enskilda samtalen fungerade bra. Lärare till förskoleklass tyckte vissa av frågorna var svåra men de anpassade frågorna till sina elever. Utvärdering i elevrådet Fotbollsplanen Majoriteten av eleverna anser att situationen på fotbollsplanen har blivit bättre, att personalen närvarar mer på planen under rasterna. Några elever önskar att personalen ska finnas mer till hands när det uppstår konflikter. Vissa upplever också en orättvis fördelning av lagen vid några tillfällen. Treorna upplever att tvåorna vill bestämma för mycket. Rastaktiviteter Eleverna tycker det är kul med rastaktiviteter, det har kommit upp många olika förslag på aktiviteter från eleverna själva. Personalen behöver bli bättre på att göra reklam för rastaktiviteterna, exempelvis skriva upp det på tavlan i klassrummet eller ha någon skylt där det står rastaktivitet. Eleverna vill gärna att det framgår vilka rastaktiviteter som erbjuds vilka raster samt dagar. Personalen på skolan har blivit bättre på att finnas till hands och cirkulera runt hela skolgården enligt eleverna. De fastslår också att det är är bra med västar som personalen har på rasterna.
Matsalen Situationen i matsalen är sådär, den kan bli ännu bättre tycker eleverna. Det har blivit bättre, men det kan fortfarande vara väldigt högljutt vid vissa tillfällen. Förslag om fem tysta minuter har kommit upp tidigare, men det är i nuläget inte beslutat om det ska verkställas. Ytterligare insatser som kommit till under läsåret Projekt gällande studiero Under vårterminen 2017 har elevhälsan i Åkarp F-9 startat ett projekt gällande studiero. Under vårterminen har en arbetsgrupp, bestående av lärare, fritidspersonal och förskoleklasspersonal, lett av en rektor, påbörjat arbetet med att hitta fungerande kartläggningsmetod för att mäta elevernas studiero. Detta arbete kommer att göras utifrån Skolinspektionens rapport Skolans arbete för att säkerställa studiero (2016). Under vårterminen har samtliga lärare från f-9 i Åkarp genomfört enkätundersökningar avseende studiero. Resultatet har sammanställts skolvis och ska även analyseras för att se vilka mönster som finns. De första resultaten på skolan utgår från 216 svar i alla ämnen. De gör gällande att studieron är god, men också att den kan bli bättre. Eleverna känner i hög grad att de blir behandlade med respekt och att lärarna är tydliga med vad eleverna ska lära sig och vilka regler som gäller. Enkätssvaren presenteras som bilaga 2 i denna plan. Enkätundersökningen ska göras om kommande läsår och ska följas upp med observationer utifrån ett material som är utprovat under vårterminen 2017.
Främjande insatser Svanetorpsskolans främjande insatser är det arbete som skolan kontinuerligt gör för att skapa en skolmiljö där elever känner sig trygga och där de får möjlighet att utvecklas och som även motverkar riskerna för förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017. Rastvärdar För att minska risken för kränkande behandling och diskriminering på rasterna har skolan rastvärdar. Det finns ett rastvärdsschema på dörren på personalrummet där det framgår vilken personal som är rastvärd vilken tid. Målet är att skapa en trygg miljö ute på rasterna för skolans elever. Rastvärdarna är ansvariga för att vara ute de tider som framgår på schemat. De rastvärdar som är ute den första kvarten går ut fem minuter innan lektionerna slutar för att vara på plats när eleverna kommer ut. All personal är ansvarig för att detta görs. Rastaktivitet Personalen tillsammans med eleverna diskuterar olika förslag och önskemål till rastaktiviteter. Utifrån detta planerar och erbjuder personalen olika aktiviteter under olika raster. Vi tänker på att planera aktiviteter som alla skolans elever gynnas av. Variation av aktiviteter är en förutsättning för att kunna tillgodose elevernas intresse. Målet är att främja ett gott rastklimat, goda kamratrelationer samt en aktiv och kreativ rastverksamhet. Vi planerar en aktivitet i veckan som alla kan deltaga i. Uppföljning sker i klass- och elevråd samt i arbetslaget. Fritidspersonal är ansvarig för denna insats. Värdegrundsdagar Vi har sett positiva resultat efter att eleverna har haft gemensam värdegrundsdag tillsammans. Detta vill vi fortsätta främja genom att genomföra detta även under HT-17. Dagarna har dubbla syften: dels genomförs planerade aktiviteter med fokus på trygghet och trivsel och dels genomförs enskilda samtal med alla elever på samma tema. Under den ena dagen planerar lärarna aktiviterna och fritidspersonalen har enskilda samtal utifrån elevernas upplevelse av fritidstiden. Den andra dagen har fritidspersonalen planerade aktiviteter och lärarna genomför intervjuer.
Målet är att ha dessa värdegrundsdagar för alla elever på skolan i början av HT-17. Detta för att främja goda relationer mellan eleverna i de olika klasserna. Klasslärarna är ansvariga för att strukturera upp de planerade aktiviteterna och fritidspersonalen är ansvariga för att genomföra intervjuerna med eleverna. Likabehandlingsgrupp Skolans arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering är viktigt. För att säkerställa att detta arbete kontinuerligt hålls levande har skolan en likabehandlingsgrupp. Medlemmar i denna grupp är rektor, kurator och pedagoger ifrån fritidshem, förskoleklass och från skolan. Det är likabehandlingsgruppens ansvar att utforma skolans likabehandlingsplan, förankra den bland övrig personal och att säkerställa att det likabehandlingsarbete som framgår i denna plan implementeras i skolan. Skolans representanter i likabehandlingsgruppen träffas en gång i månaden för att diskutera likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för denna insats. Elevens val Vi ser att elever, årskurserna emellan, söker sig till varandra även ute på rasten. Genom att ha elevens val kontinuerligt och arbeta i åldersblandade grupper skapas nya relationer. Målet med elevens val är att eleverna mellan årskurserna 1-3 ska mötas både socialt som kunskapsmässigt. Elevens vals ansvariga pedagoger är ansvarig för att detta görs. Klassråd/Elevråd Målet är att skapa ett systematiskt arbete med likabehandlingsplanen för att göra planen levande för eleverna. Den som är elevrådsansvarig formulerar frågor som har med planens främjande och förebyggande insatser att göra. Eleverna följer upp frågorna vid varje klassråd och eleverna tar det vidare till elevrådet. Elevrådsansvarig förmedlar elevernas synpunkter vidare till övrig personal. Elevrådsansvarig ger återkoppling från infomötet på nästa elevråd. Övergång från årskurs tre till årskurs fyra Utvärdering visar att denna insats har varit uppskattad då övergången har blivit bättre och enytterligare förstärkning är önskvärd. Klasslärare i årskurs 3 och 4 träffas utan elever för att förbereda övergång. Elever från fjärde årskurs har fått göra besök hos treorna där eleverna har fått ställa frågor om hur det är att gå i fyran på Dalslund 4-6. Eleverna i tredje klass gör också flera besök på Dalslund 4-6. Föräldramöte hålls för att kunna möta vårdnadshavarnas frågor. Klasslärare i årskurs 3 och 4 är ansvariga för denna insats.
Arbetet med nätkärlek Alla skolans elever har tillgång till ipads. Internet är numera en naturlig arena för eleverna i skolan och erbjuder många möjligheter men det finns också risker. Varje klasslärare är ansvarig att varje termin arbeta med att kartlägga elevernas vanor på internet. Varje klasslärare är också ansvarig för att varje termin arbeta med vett och etikett på Internet, även kallad nettiket. Material för detta finns i Google Drive under mappen likabehandling. Detta utvärderas vid arbetslagsträff varje termin och arbetslagsledarna är ansvariga för att så görs. Målet är att pedagogerna ska få kännedom om elevernas nätvanor och att eleverna ska få möjlighet att reflektera över hur de använder sig av internet och få verktyg för att hantera situationer som kan uppkomma på denna arena. Målet är att detta ska reducera förekomsten av kränkande behandling på internet bland skolans elever. Projekt gällande studiero Under vårterminen 2017 har elevhälsan i Åkarp F-9 startat ett projekt gällande studiero. Under vårterminen har en arbetsgrupp, bestående av lärare, fritidspersonal och förskoleklasspersonal, lett av en rektor, påbörjat arbetet med att hitta fungerande kartläggningsmetod för att mäta elevernas studiero. Detta arbete kommer att göras utifrån Skolinspektionens rapport Skolans arbete för att säkerställa studiero (2016). Under vårterminen har samtliga lärare från f-9 i Åkarp genomfört enkätundersökningar avseende studiero. Resultatet har sammanställts skolvis och ska även analyseras för att se vilka mönster som finns. Enkätundersökningen ska i höst göras om och följas upp med observationer utifrån ett material som är utprovat under vårterminen 2017.
Kartläggning Kartläggningsmetoder Under höstterminen 2016 har skolan haft en lekdag där klasslärare har haft enskilda samtal med varje enskild elev samtidigt som fritidshemmet hållit i lekar för alla skolans elever. Även fritidshemmet har haft en dag då fritidshemspersonal har haft enskilda samtal med alla elever som går på fritids. Kurator har sammanställt läsårets anmälningar om kränkande behandling eller trakasserier på respektive skolenhet utifrån DF Respons. Resultaten från enkäterna som har genomförts inom ramen för projektet gällande studiero är också en del av kartläggningen och presenteras som bilaga 2 i slutet av denna plan. Resultat Statistik DF Respons I enlighet med våra rutiner ska den som bevittnar eller få kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering dokumentera detta i programmet DF Respons. Under läsåret har 34 anmälningar registrerats, samtliga av dessa ärenden är avslutade. Av dessa 34 anmälningar gäller 29 anmälningar enstaka händelser och 5 upprepade tillfällen. Vid 19 av situationerna som anmälningarna omfattar var det någon vuxen på plats. På onsdagar och torsdagar samt mellan klockan 14:00 och 15:00 är de tillfällen flest kränkningar har rapporterats. Av 34 anmälningar har 20 inträffat på skolgården, Övriga anmälningar har rapporterats på spridda platser. 17 anmälningar har rapporterats under fritidshemstid och 10 har rapporterats under rasterna på skoltid. I 15 av anmälningarna var det flickor som var inblandade och 19 var det pojkar. Enskilda samtal skola De enskilda samtal som klasslärarna har hållit under höstterminen visar att det allra flesta eleverna får vara med och leka, och bestämma, på rasterna, enstaka elever i de äldre klasserna uppger att de inte får vara med. Eleverna i de äldre klasserna uppger att det är lugnare i skolan detta läsåret och att de känner sig tryggare i skolan än de gjorde föregående läsår. Alla elever, förutom ett fåtal i förskoleklassen, upplever att de har någon vuxen som de kan vända dig till om de blir ledsna eller om det händer någonting.
Föregående läsår inträffade mycket konflikter på fotbollsplanen. Detta läsåret har skolan satt upp ett fotbollsschema för eleverna. Elever menar att detta schema har gjort att det händer mindre konflikter på fotbollen då det inte är lika många elever som spelar fotboll längre. Vissa elever menar att det fortfande kan uppstå konflikter på fotbollen eftersom att de äldre eleverna delar upp lagen. Ibland skapar detta problem då lagen sällan blir jämna. Sammanställningarna som har kommit in från klasslärare under höstterminen visar att likabehandlingsgruppen måste vara tydligare med vilken typ av information som förväntas i sammanställningen. Olika klasslärare har tolkat uppgiften att ställa samman informationen från de enskilda samtalen på väldigt skilda sätt vilket har försvårat kartläggningen. De enskilda samtal som klasslärarna har hållit under vårterminen har visar att ett flertal elever upplever korridorerna och fotbollsplanen som otrygga platser. Då korridorerna är trånga uppstår situationer och konflikter när många elever är i korridoren samtidigt. På fotbollsplan upplever elever att det uppstår oenigheter och konflikter som följer med in i klassrummet. På fotbollsplan kan även fult språk förekomma även om elever upplever att det har blivit bättre. Vissa elever känner sig otrygga vid buskarna vid fotbollsplan och andra på toaletterna. De förslag som pedagogerna presenterar för att hantera ovanstående svårigheter är att utveckla skolgården med flera möjligheter till aktiviteter samt att begränsa området under tider då det är ont om personal. Ett annat förslag som presenteras för att hantera är att bjuda in Åkarps IF för att prata om att ha en god attityd och ett bra språkbruk på fotbollsplan. Ytterligare ett förslag är att rastvärdarna även går en runda i korridorerna.
Enskilda samtal fritidshem De enskilda samtal som fritidshemspersonal har hållit under höstterminen har visat att det är en del barn som har svårt att beskriva vad fritids är för verksamhet. Detta gäller även frågan om vad de förväntar sig att lära sig på fritids. Barnen upplever att de lär sig någonting på fritids, men det är ett fåtal som kan beskriva konkret vad det är de lär sig. Många barn tycker att de visar hänsyn till varandra, barnen upplever friheten att säga vad de tycker under leken och att oftast kommer de till en vuxen när de är ledsna eller när något inträffat. De flesta barn kommer med förslag till aktiviteter på fritids och en del barn tycker även att det är för lite aktivitet att välja på. Barnen verkar har koll på reglerna på fritids, var de får vara på skolans område och de meddelar alltid vid ankomst och hämtning. Förebyggande åtgärder Svanetorpskolans förebyggande åtgärder utgår ifrån den kartläggning som presenteras under föregående rubrik. Skolan kommer att arbeta utifrån följande åtgärder för att avvärja de risker som vår kartläggning visar finns. Samtliga åtgärder ska vara klara 20 juni 2017 förutom insatsen lekdag som ska vara klar 20 december 2016. Trygga korridoren För att skapa en lugnare stund på morgonen för eleverna kommer fritids förstärka rutinen på morgonen med att gå ut genom att skriva vad som gäller på en tavla i korridoren. Under skoltid släpper personalen ut eleverna gruppvis för att undvika konflikter i korridoren. Vi försöker vara medvetna om vilka elever som leker med vem för att undvika att eleverna väntar på varandra i korridoren. Trygga matsalen På fritidshemmet har eleverna delats in i grupper så att det inte är lika många elever i matsalen samtidigt. Personalen är med i matsalen, det finns tydliga regler vid frukost- och mellanmålssituationer. Under skoltid äter minst en pedagog tillsammans med varje klass. Målet är att matsalen ska bli en lugn och trygg plats för alla elever. All personal är ansvarig för att detta görs.
Alla barn kommer att ha bestämda platser i matsalen vid mellanmålet. En personal ansvarar för mellanmålet och en annan personal är ute i korridoren för att trygga elevernas in- och utpassering till mellanmålet. Fotboll Kartläggning har visat att många konflikter inträffar på fotbollsplanen. Därför prioriterar vi att ha en rastvärd på fotbollsplanen. Vi har ett spelschema som gynnar kön- och åldersfördelning och vi har en genomgång av regler med skolans elever som följs lika av alla. Målet är att alla som vill ska känna att de kan vara med och spela fotboll på fotbollsplanen. All personal är ansvarig för att detta görs. Rastkompisar Utifrån elevintervjuer i tidigare förskoleklass framkom att hälften av eleverna anser att det finns elever på skolan som inte är snälla mot en. En gång i veckan kommer eleverna i förskoleklasserna därför att tilldelas olika rastkompisar. Uppdraget är att man ska leka med sin rastkompis under en bestämd tid, tex en rast eller inne i klassrummet. Klassmentorer i förskoleklasserna är ansvariga för att detta görs.
Rutiner för akuta situationer Policy Verksamheten ska vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och kränkande behandling. All personal ska ha goda kunskaper om de rutiner som finns om det skulle uppstå en situation där en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Befogade tillsägelser För att upprätthålla en god skolmiljö har rektor och lärare om omständigheterna kräver det möjlighet att tillrättavisa en elev eller använda sig av andra disciplinära åtgärder. Detta framgår av följande stycke i 6 i skolagen. Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Även om eleven kan uppfatta en sådan åtgärd som en kränkning är en sådan åtgärd ur lagens mening ingen kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogen tar samtal med alla berörda beroende på situationen. Händelser dokumenteras för att lättare upptäcka mönster i trakasserier och kränkande behandling. I arbetslagen kommer likabehandlingsarbetet finnas med som en punkt på dagordningen. Utrymme för aktuell information, pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Information om att en elev upplevt sig kränkt av en personal kan komma från elev, förälder eller annan personal på skolan. Rektorn ska då informeras direkt. Om det inte med hänsyn till barnets bästa anses olämpligt ska berörd personal även informeras. All personal är skyldig att anmäla kränkningar till skolledningen. Rektor utreder det inträffade och dokumenterar. Vårdnadshavare informeras snarast om möjligt samma dag. Rektor anmäler kränkningen/diskrimineringen. Rutiner för uppföljning De berörda pedagogerna ansvarar för att följa upp ett ärende gällande kränkande behandling eller trakasserier. Rektor är ytterst ansvarig. Då personal är inblandad ansvarar rektor för att uppföljning sker. Samtal med berörd personal sker med eller utan medverkan av fackliga företrädare. Rutiner för dokumentation Allt som görs i ett ärende gällande kränkande behandling SKA dokumenteras. Dokumentation ska sparas av ansvarig klasslärare eller personal på fritidshemmet. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar att uppmärksamma eventuella kränkningar, trakasserier eller diskriminering samt att detta utreds och dokumenteras skyndsamt. Rektor är ytterst ansvarig.
Bilaga 1 Beslutad 160520 Rutiner kränkande behandling och trakasserier Åkarps skolor Den som bevittnar händelsen: - Samtalar med de båda parterna var för sig - Samtalar om möjligt med parterna tillsammans - Delger mentor info. Använd fullständiga elevnamn, samt klass - Skriver in händelsen via Vklass in i DF Respons samma dag eller dagen efter Mentorn: - Kontaktar hemmet samma dag som händelsen inträffar, om inte annan överenskommelse finns med föräldrarna sedan tidigare - Följer upp situationen med eleverna efter 3-4 dagar och dokumenterar det i DF Respons Rektorn: - Läser alla ärenden i DF Respons samma dag de rapporteras in - Tilldelar utredningsansvar till mentorer i DF Respons - Vidtar de omedelbara åtgärder som krävs beroende på situation - Ansvarar för att uppföljning i DF Respons rapporteras in Vid mycket allvarliga incidenter måste rektor informeras per telefon, sms och mail direkt. Detta ansvarar samtliga som får kännedom om en händelse för. PIA BANG, REKTOR DALSLUND F-3/SÖDERVÅNG CECILIA WICKENBERG ROSENGREN, REKTOR DALSLUND ANNA MAULÉON, REKTOR DALSLUND 7-9 4-6/SVANETORP
Bilaga 2 Resultat studiero Svanetorp Totalt 204 elevsvar 1. Min lärare bryr sig om hur det går för mig Stämmer helt och hållet 123 61 % Stämmer ganska bra 53 26 % Stämmer ganska dåligt 9 4 % Stämmer inte alls 1 0 % Vet ej 16 2. Min lärare behandlar mig med respekt Stämmer helt och hållet 112 55 % Stämmer ganska bra 58 29 % Stämmer ganska dåligt 16 8 % Stämmer inte alls 2 1 % Vet ej 15 3. Min lärare ser till att vi elever behandlar varandra med respekt Stämmer helt och hållet 91 45% Stämmer ganska bra 59 29 % Stämmer ganska dåligt 39 19 % Stämmer inte alls 4 2 % Vet ej 9 4. Min lärare ser till att jag förstår vad jag ska lära mig Stämmer helt och hållet 123 61% Stämmer ganska bra 57 28 % Stämmer ganska dåligt 10 5 % Stämmer inte alls 1 0 % Vet ej 12
5. Min lärare ser till att jag vet vad jag ska göra när lektionen är i gång Stämmer helt och hållet 117 58 % Stämmer ganska bra 65 32 % Stämmer ganska dåligt 13 6 % Stämmer inte alls 3 1 % Vet ej 6 6. Min lärare ger mig hjälp när jag inte förstår Stämmer helt och hållet 117 58 % Stämmer ganska bra 65 32 % Stämmer ganska dåligt 13 6 % Stämmer inte alls 3 1 % Vet ej 6 7. Min lärare ger mig lagom svåra uppgifter Stämmer helt och hållet 97 48 % Stämmer ganska bra 70 34 % Stämmer ganska dåligt 10 5 % Stämmer inte alls 14 7 % Vet ej 12 8. Min lärare låter oss elever komma med idéer på vad vi ska arbeta med Stämmer helt och hållet 76 37 % Stämmer ganska bra 68 33 % Stämmer ganska dåligt 22 10 % Stämmer inte alls 18 9 % Vet ej 18
9. Min lärare ser till att jag får arbeta på olika sätt under lektionerna Stämmer helt och hållet 104 51 % Stämmer ganska bra 53 26 % Stämmer ganska dåligt 15 7 % Stämmer inte alls 12 6 % Vet ej 16 10. Min lärare är tydlig med vilka regler som gäller Stämmer helt och hållet 143 70 % Stämmer ganska bra 40 20 % Stämmer ganska dåligt 12 6 % Stämmer inte alls 1 0 % Vet ej 6 11. Min lärare ser till att reglerna följs Stämmer helt och hållet 105 52 % Stämmer ganska bra 48 24 % Stämmer ganska dåligt 30 15 % Stämmer inte alls 9 4 % Vet ej 10 12. Min lärare ser till att jag kan koncentrera mig på mitt arbete Stämmer helt och hållet 116 57 % Stämmer ganska bra 46 23 % Stämmer ganska dåligt 22 11 % Stämmer inte alls 7 3 % Vet ej 13