Professionella pedagogiska samtal

Relevanta dokument
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Kollegialt lärande genom samtal

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg

Kollegialt lärande. Katarina Olsson Andreas Hernvald Thomas Holmqvist

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Interaktion Kommunikation Samtal

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Neuropsykiatriska funktionshinder

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Projektet 2014 från ax till limpa!

Systematiskt kvalitetsarbete

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Strategier i handledning

BAKGRUND. Bemötandeverktyg som konkret, direkt överbryggar missförstånd och olika uppfattningar och öppnar upp för samspel och fokus

Det kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Lönekriterier för lärare

Ingenjörsprofessionalism del 6 TDDD98

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Scouternas gemensamma program

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Kollegiala samtal och coachande förhållningssätt. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Lärarcoacher

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Samtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Foto: Sophie Eriksson

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Seminarium Professionell Feedback Sveriges Ingenjörer. Stockholm 8 september 2015

Arbetsplan läsåret

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Vår gemensamma värdegrund.

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

ORDSPRÅKSBOKEN 25:11. Som guldäpplen i silverinfattning är ord som yttras i rättan tid."

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp)

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Kommunikation för chefer och ledare 3 dagar

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

En värdegrundad skola

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

PERSONLIGT LEDARSKAP

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Transkript:

Professionella pedagogiska samtal

Varje samtal föregås av ett möte.

Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra erfarenheter Våra värderingar Inlärda strategier Social kompetens Människosyn Kunskapssyn Dagsform

Bemötande I varje interaktion med andra ger du någon slags återkoppling, oftast omedveten

JAG?

Johari fönster

HUR BEMÖTER JAG ANDRA? Vad tror jag? Vad vet jag? Hur kan jag ta reda på det? Vad kan jag utveckla? Hur ska jag gå till väga?

Icke verbal feedback Ex. Hur du lyssnar på olika personer Hur du fördelar din uppmärksamhet Hur du fördelar talutrymmet Bredvid vem väljer du att sitta /personalrummet/

Att vara en god lyssnare innebär: Vara närvarande Koncentrerad Uppmärksam Ha tålamod Inlevelseförmåga Nyfikenhet Lust och tid

Lyssnandets olika nivåer Nivå 1 Man är tyst och tror sig lyssna men ens tankar är någon annanstans. Nivå 2 Man lyssnar på vad den andre säger men man är upptagen av sin egen berättelse och väntar bara på att själv få tala. Nivå 3 Man lyssnar men endast för att bedöma vad som är rätt och fel i det som den andre säger. Nivå 1 3 vi vill egentligen inte höra den andres tankar. Nivå 4 Vi försöker lyssna men vårt mål är att tillämpa det vi redan vet; vi har fastnat i vår egen tolkning och synpunkt. Nivå 5 Man lyssnar uppmärksamt men relaterar samtidigt det man hör till sin egen erfarenhet och sin egen berättelse vilket förhindrar oss från att riktigt förstå den andre. Nivå 6 man lyssnar avspänt och uppmärksamt och ger sig tid och utrymme att bilda sig en uppfattning om den andres avsikter och behov

Vad karaktäriserar det professionella samtalet

Samtalsledare handledare Medveten om egna kommunikations och beteendemönster Decentrerad fokus från det egna behovet att tala förflyttat till gruppens behov Observerar grupprocesser och bidrar till positiv gruppdynamik Har ett klart syfte ( i överenskommelse med gruppen) Närvarande och aktiv lyssnare Öppen och accepterande attityd Uppmuntrar olika idéer och känslor finns inte rätt/fel svar Bekräftar, ger positiv feedback och utmanar Stödjer utformningen av en handlingsplan Vågar ta ansvar

Varje samtal är ett möte Mellan: Olika tolkningar Olika förståelser Olika strategier Olika personligheter Olika roller

exempel: Syfte Processorienterat, ex: pedagogisk utveckling lärande Akuta/utrycknings samtal hantering av konkreta pedagogiska situationer

Inbjudan Skapar förväntningar Har vi samma tolkning av erbjudandet? Hur ska jag få reda på det? Är förväntningarna realistiska? Påbörjar berättelsen/processen Huvudpersonen börjar formulera sina tankar Känslorna ger sig till känna den egna ryggsäcken börjar öppnas Vilken berättelse skapas hos dig som ska hålla i samtalet?

Ramar för det professionella pedagogiska samtalet (sammanhangsmarkeringar) Tid hur många gånger ska vi träffas? hur ofta ska vi träffas? när ska vi träffas? hur länge ska varje samtal vara? Plats Vad gäller under samtalet Eget ansvar Punktlighet Mobiler Fika Hur gör vi vid förhinder?

Överenskommelse kontrakt Skriftlig dokumentation av de ramar man har kommit överens om

SAMTAL SOM VERKTYG FÖR UTVECKLING OCH LÄRANDE VARJE MÄNNISKA HAR SIN EGEN BERÄTTELSE NÄR VI BERÄTTAR FÅR VI SYN PÅ VÅR EGEN PRAKTIK MEDVETANDEGÖRANDE BERÄTTELSEN ÄR BÖRJAN PÅ REFLEKTION VARJE BERÄTTELSE VIDGAR VÅRT PERSPEKTIV VI LÄR OSS ATT FÖRSTÅ HUR ANDRA TÄNKER OCH KÄNNER MENTALISERING VI FÅR SYN PÅ ANDRA STRATEGIER OCH DERAS KONSEKVENSER

Reflektion att avstå från det jag vet Aktiv, medveten handling Deltagare /åskådare perspektiv Kognitivprocess som bearbetar gamla/nya erfarenheter och medvetandegör nya insikter Synar helheten och detaljerna Upptäcker sammanhang, mönster och samband Upptäcker likheter och skillnader Granskar sitt eget förhållningssätt Konsekvensanalys

gemensamt meningsskapande sense making

Reflektera tillsammans Utvidgad perception Olika tolkningar Olika synsätt Vidgat perspektiv

Skapa ett rum för reflektion Hörd Sedd Bekräftad Respekterad icke värderad Stöd för att tolka den egna kartan kartan Stöd för att vidga förståelsen av olika sammanhang Stöd att formulera delmål Stöd för att hitta alternativa strategier Uppföljning

Förutsättningar för ett samtal för utveckling Bemötande respekt, icke dömande Ansvar Uppmärksamhet Aktivt lyssnande Bekräftelse Processfrågor Målformulering Handlingsplan Uppföljning

Handledande samtal som verktyg för lärande och utveckling av den egna praktiken Har ett tydligt gemensamt syfte berättelser verbaliserar, distanserar, perspektiviserar Bekräftelse empowerment, self efficasy Reflektion förståelse utvidgas genom kraftfulla frågor Handlingsplan mål och strategier för att uppnå målet Avslutande feedback med sikte på framtiden Uppföljning utvärdering

HANDLEDNING som verktyg för kvalitetsutveckling Utgår från nuläge Reflektion med stöd av processfrågor Vad kan vi förändra/utveckla delmålen Hur går vi till väga nya strategier GENOMFÖRANDE Uppföljning

ÖPPNA FRÅGOR ger möjlighet till många olika svar kan få ett svar som är okänt för den som frågar Börjar med ex.: Hur? Vad? Vilken? Var? När? Vem? (Slutna frågor börjar ofta med verb och kan oftast besvaras med ja och nej )

Omformulera dessa frågor till öppna frågor Har ni gjort uppgiften som ni fick förra gången? Tycker ni att ni har ett gott samarbete inom ert arbetslag? Har du tagit upp detta med X? Har du förstått texten som du läste? Vet du vad du nu ska göra? Blir du ofta irriterat på X?

Exempel på processfrågor Hur tänker du.? Skulle du vilja utveckla hur du tänker.? Hur brukar du göra? Hur reagerar X/barnen/elever när du agerar/gör på det sättet? Vilka andra samband kan du identifiera mellan ditt sätt att agera och barnens/elevers reaktioner? Hur skulle du vilja ha det? Vad skulle du behöva göra för att..? Vad skulle du kunna förändra för att.?

Kraftfulla frågor för att vidga förståelse Öppna processfrågor Differentieringsfrågor Undantagsfrågor Perspektivbyte frågor Konkretiseringsfrågor Dekonstruerande frågor Kontextualiserande frågor

Övriga kraftfulla frågor Exempel: Undantagsfrågor Perspektiv byte frågor Mirakelfråga

Feedback Feedback är utvecklande om det används i syfte att stödja och ärligt vilja utveckla en annan person, grupp eller organisation

FEEDBACK handlar om att få andra att Öka sin medvetenhet Utvecklas Känna sig sedda och bekräftade

Hur vi bemöter andra, vad vi säger och hur vi säger det kan få andra att växa