Cykelbokslut.

Relevanta dokument
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

MM Öresund

Cykelstrategi för Mölndals stad

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Cykelbokslut Falu kommun

Bilaga 1 Infrastruktur

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

Erfarenhet av cykel.

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Cykelplan för Tyresö kommun

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Erfarenhet av cykel.

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Svar till Kommunvelometer 2011

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Cykelbokslut 2017 om Höör som cykelkommun

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Olyckor.

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION.

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Sveriges bästa cykelstad

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

SÅ ARBETAR ÖSTERGÖTLANDS KOMMUNER MED CYKELFRÅGOR

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

CYKELBOKSLUT FÖR SOLLENTUNA KOMMUN - CYKELÅRET 2017

raka cykelvägen för Uppsala.

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Foto: Hanna Maxstad. Gång- och cykelplan Katrineholms kommun

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelkommunen Lund

Cykelåret I YSTADS KOMMUN

Cykelplan 2011 För Skellefteå kommun

Cykelbokslut Stadsmiljö- och serviceförvaltningen Tekniska Enheten

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen

Plan för rätt fart i Piteå

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Cykel nöjdhetsmätning

CYKELPLAN FÖR SOLLENTUNA KOMMUN

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

KALMAR KOMMUN. Kalmar Cykelstad. En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 2008, 2010, 2011 &

Sammanfattning av resultatet från webbenkäten gällande cykelsituationen i Örnsköldsvik

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Gång- och Cykelplan Samrådshandling Antagen av xx 2018-xx-xx

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

För bättre trafiksäkerhet Blomlådor på gatan

Trafikplan för Kumla kommun. Avsnitt. Cykel

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Cykelplan för Sollentuna kommun

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Några frågor om dig själv

Oskar Malmberg Krister Isaksson

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

SATSA II Regional cykelstrategi

Satsa på cykeln i Norrtälje

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

STRADA rapport för 2012

Transkript:

Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan

Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen syftar till att främja cykeltrafiken genom ett förbättrat gång- och cykelvägnät är att skapa förutsättningar för ett ökat cyklande och därigenom bidra till en attraktiv, hälsofrämjande och miljövänlig kommun. Det här är Skellefteå kommuns andra cykelbokslut och är ett sätt att summera och kommunicera det gångna årets arbete för att nå de övergripande målen i cykelplanen och redovisa arbetet med att utveckla Skellefteå som cykelkommun. Arbetet är inriktat dels på att bygga ut och förbättra cykelinfrastrukturen, dels på att förändra människors attityd och beteende när det gäller val av färdmedel. Som underlag för medborgarnas åsikter om cykelbanornas kvalitet och standard används SCB:s medborgarundersökning som genomfördes hösten 2015 och 2017. Även den cykelenkät som fanns tillgänglig på Skellefteå kommuns hemsida under 2016 utgör underlag för medborgarnas åsikter om cykelinfrastrukturen.

Infrastruktur och framkomlighet Norrvallagatan byggdes om med hastighetssäkrade passager och gång- och cykelbana under 2017 Nya gång- och cykelbanor Ett av de viktigaste kriterierna för en bra cykelstad är givetvis att det finns gott om gena, sammanhängande och trafiksäkra cykelbanor. Cykelplanens utpekade cykelvägnät är uppdelat i två kategorier; huvudcykelnät och lokalcykelnät. Huvudcykelnätet är 167,5 km långt och består av både separerade gång- och cykelbanor och ett antal blandtrafikgator. Skellefteå kommun är väghållare för 119,6 km av huvudcykelnätet. Skellefteå kommun arbetar med att kontinuerligt utöka andelen separerad cykelbana inom huvudcykelnätet. Under 2017 ökade andelen separerad gång- och cykelbana inom huvudcykelnätet från 66,6 % till 68,6 %. Cykelräkningar Skellefteå kommun har ett uttalat mål att öka andelen cykeltrafik. Det övergripande målet är att minst 44 % av andelen resor som är kortare än 5 km ska utgöras av cykeltrafik år 2030. Årliga mätningar av cykelflöden är ett viktigt verktyg för att se om de insatser som genomförs leder till att cykeltrafiken ökar. En fast mätpunkt i form av en cykelbarometer sattes upp på Nygatan i Skellefteå centrum under 2011. Mätningarna visar att det totala antalet cyklister har varierat. Mellan 2012-2017 har antalet cyklister legat på mellan 1500-1700 cyklister/dygn under sommarhalvåret och under vintern 600-700 cyklister/dygn. Under 2017 har huvudcykelvägnätet byggts ut med närmare 2,8 kilometer ny gång- och cykelbana. Längs med huvudcykelnätet byggs huvudsakligen gång- och cykelbana med upphöjda passager i korsningar, vilket förbättrar framkomligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Cykelplanens mål 2030 Huvudcykelnätet består till största delen av separerade gång- och cykelbanor. Cykeltrafik utgör minst 44 procent av andelen resor som är kortare än 5 kilometer. 2,8 km ny gång- och cykelbana inom huvudcykelnätet har byggts ut.

Drift och underhåll Driften av gång- och cykelvägnätet under vintern innefattar plogning, sandning, isrivning och bortforsling av snöhögar. Det prioriterade gång- och cykelvägnätet plogas före bilvägnätet och snöröjs vid en nederbörd på 3-5 cm. Målsättningen är att snöröjningen ska vara klar kl. 06.00. Under 2014 godkände tekniska nämnden en serviceförklaring för halkbekämpning för oskyddade trafikanter. En serviceförklaring är konkreta löften som förklarar vad medborgaren kan förvänta sig av kommunens tjänster, och är en del av kommunens kvalitetsarbete. De nya rutinerna, som gäller från vintersäsongen 2014/2015, innebär att bedömningen av halkbekämpningsinsatser ska göras utifrån fysiska besök på fyra valda platser i Skellefteå tätort. De fyra platserna har valts utifrån de olika microklimat som finns. Skellefteå kommun ansvarar bland annat för att erbjuda ett prioriterat gång- och cykelvägnät, som sandas när halt väglag råder och att utföra utföra tätare halkbekämpning under vardagar på Skellefteå busstation, busshållplatserna längs Kanalgatan samt de gång- och cykelstråk som är högtrafikerade. Vidare ska plogkanter på det prioriterade gång- och cykelvägnätet tas bort samma dag som angränsande gator blivit snöröjda med plogbil. Vad tycker cyklisterna? Statistiska Centralbyrån (SCB) gör varje år en undersökning där olika kommuners medborgare får uttala sig om hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. I Skellefteå kommun har bedömningen av verksamhetsområdet gång- och cykelvägar ökat med 3 betygsenheter, från 53 till 56, på den 100-gradiga skalan mellan 2015 och 2017. Positivt är att trenden pekar uppåt på två av tre frågor (se diagram nedan). I den cykelenkät som fanns tillgänglig på Skellefteå kommuns hemsida under 2016 framkom att de svarande värderar trafiksäkerhet, avstånd och ett sammanhängade cykelnät högst när man väljer att färdas med cykel. 45-70 % angav att de vid halka, snöfall eller undermålig snöröjning valde att avstå från att cykla. De värden som fick bäst betyg av de svarande var cykelbanornas bredd och cykelparkering vid bostäder, arbetsplatser, affärer och offentliga platser. Minst nöjd var de svarande med cykelparkering vid busshållplatser och cykelvägnätets sammanlänkning. Majoriteten av de 135 svarande var vuxna i åldern 25-64 år och två tredjedelar var kvinnor och en tredjedel var män. Vad tror eller tycker du om snöröjning av GC-banor i din kommun? 2017 2015...underhåll och skötsel av GC-banor i din kommun?...belysningen av GC-banor i din kommun? 4,8 5,0 5,2 5,4 5,6 5,8 6,0

Trygghet och säkerhet Bildkälla: Shutterstock Säkra skolvägar I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Detta är en stor bidragande orsak till att trafiksituationen utanför många skolor är besvärlig. För att eleverna ska känna sig trygga och att föräldrarna skall våga låta sina barn gå eller cykla till skolan är det viktigt att skolvägen är och känns trygg och säker för barnen. Skellefteå kommun arbetar därför både med beteendepåverkande åtgärder i syfte att fler barn ska gå och cykla till skolan och med trafiksäkerhetsåtgärder längs med skolvägarna. Under 2017 har ett flertal trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts längs med skolvägar. Bland annat byggdes ny gång- och cykelbana med hastighetssäkrade cykelpassager genom Mobacken och i anslutning till den nyöppnade Lejonströmsskolan F-9. 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Vad tror eller tycker du om 2015 2017 trafiksäkerheten på GC-banor i din kommun? Cykelplanens mål 2030 Korsningspunkterna med bilvägnätet är utformat enligt framtagna riktlinjer för utformning. Där det förekommer cykling i blandtrafik är bilarnas hastighet begränsad till maximalt 30 km/tim. Det finns säkra skolvägar till samtliga grundskolor i kommunen. Nollvisionen mot svårt skadade och dödade cyklister gäller.

Cykelolyckor Cyklister är utsatta trafikanter, en olycka kan även i låga hastigheter leda till svåra skador. Detta ställer extra krav på de förutsättningar som erbjuds cyklister, men också på cyklisternas beteende. Bland cyklister är singelolyckor är den vanligaste skadeorsaken, såsom avkörning, fall eller kollision med fasta hinder. Skellefteå kommuns mål är att öka cykeltrafiken samtidigt som antalet svårt skadade och dödade cyklister ska minska. För att minska antalet och konsekvenserna av cykelolyckor har Skellefteå kommun byggt ut gång- och cykelvägnätet, ett flertal cykelpassager hastighetssäkrats och halkbekämpningen har prioriterats än mer på gångoch cykelbanor. Singelolyckor med cykel utgör en klar majoritet bland de olyckor som ger allvarliga skador. Eftersom att singelolyckor på cykel är den vanligaste olyckstypen som inträffar på det kommunala vägnätet är det viktigt att Skellefteå kommun arbetar för att minska antalet olyckor, men även att arbeta för att minska dess konsekvenser. För att minska de allvarliga konsekvenserna av singelolyckor på cykel är användandet av cykelhjälm mycket viktigt. Bland de allvarliga singelolyckorna bar endast 17 procent cykelhjälm. För att minska de allvarliga konsekvenserna av singelolyckor på cykel behöver användandet av cykelhjälm öka. 21% av alla som dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Skellefteå kommun är en cyklist 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Död Allvarligt skadad 2013 2014 2015 2016 2017

Parkering och service Cykelparkering Cyklister behöver inte bara gena, trygga och trafiksäkra stråk utan även säkra platser att parkera cykeln på. I början av 2012 fanns i Skellefteå centrum inklusive Viktoriaplatsen parkeringsplatser för 869 cyklar. Åren 2012-2016 ökade antalet cykelparkeringsplatser till närmare 1300 cykelparkeringsplatser i Skellefteå centrum, varav 48 platser försetts med väderskydd. Beläggningen på cykelparkeringarna har visat på att antalet är för litet, främst under sommarhalvåret. Därför strävar Skellefteå kommun att under sommarmånaderna (maj-oktober) anordna tillfälliga cykelparkeringar i centrum på ett antal bilparkeringar/platser. Under 2017 har ett antal busshållplatser försetts med cykelparkering. Ett arbete med att ta fram en parkeringsnorm för cykel har påbörjats. En parkeringsnorm för cykel ställer krav på att byggherren ska anordna cykelparkering när nya bostäder och verksamheter byggs. Det pågår även ett arbete för att göra plats för cykelparkeringar i samband med att gator inom centrum byggs om. Vägvisning I Skellefteå har vägvisningen för cyklister och fotgängare varit bristfällig. Under 2012 sattes därför cykelvägvisning upp längs 10 cykelstråk. Cykelstråken är namngivna efter den stadsdel där stråken slutar och alla utgår ifrån Skellefteå centrum. Cykelbarometer & cykelpump Under hösten 2011 installerades en cykelbarometer i korsningen Nygatan/Skeppargatan som är ett av de stora cykelstråken i centrala Skellefteå. Barometern registrerar cyklister som passerar i båda riktningar genom induktiva slingor i gatan. Syftet är att motivera cyklister och andra trafikanter att välja cykeln som färdmedel, samt att den ger kommunen ett bra underlag för cykelplaneringen. Under 2012 installerades även tre allmänna cykelpumpar i Skellefteå centrum. Förutom att cyklister kan använda dessa för att pumpa däcken på sina cyklar kan de även användas för att pumpa däcken på rullstolar och barnvagnar. Cykelplanens mål 2030 Vägvisningen är heltäckande och enhetlig.

www.skelleftea.se/cykelplan