AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag påverkar den sjuke och de närstående samt hur undersköterskan kan lindra och underlätta Att känna till vanliga omvårdnadsmetoder vid palliativ vård i livets slutskede Kunskapskällor: Palliativ vård i livets slutskede - nationellt vårdprogram Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen)
Palliativ vård - undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen) Beck, Törnqvist, Broström och Edberg (2011), Wallerstedt (2012), Undersköterskor upplevde bland annat att: Fokus läggs snarare på arbetsuppgifter än relation till den äldre personen Otillräcklighet och att vården inte alltid blev värdig Avsaknad av handledning Maktlöshet när inte symtomkontroll fungerar och patient kände obehag, exempelvis smärta
Latinskt ord pallium - mantel, kappa
Palliativt förhållningssätt Kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut (Socialstyrelsen 2013) Vad innebär förhållningssättet i vardagen?
Fyra etiska grundprinciper inom vård- och omsorg Autonomiprincipen Godhetsprincipen Icke-skada-principen Rättviseprincipen
Den palliativa vårdprocessen https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-ochvard/2018/09/vard-av-barn-i-livets-slutskede/
Fyra dimensioner Människan är aldrig enbart en diagnos, hon är en odelbar människa Fysisk ex illamående, smärta, andfåddhet, trötthet, aptitlöshet Psykisk ex ångest, oro, nedstämdhet, stress Social ex relationer, ensamhet vårdmiljö, intressen, roller Existentiell ex frågor om liv och död, mening, hopp och skuld, identitet ( Varför frågor )
Fyra hörnstenar Kommunikation Teamarbete Närståendestöd Symtomlindring
Kommunikation
Ställa öppna frågor Berätta Beskriv Hur Vad Vilka
Teamarbete Jobbar vi tillsammans eller bara samtidigt?
Närståendestöd
Närstående Vanliga behov hos den närstående: Att vara hos den sjuke Att kunna hjälpa Att känna/övertygas att patienten har det bra Att vara informerad om tillståndet. Dagligen! Att vara informerad om döendet Att få ventilera känslor: ångest, maktlöshet, ilska Att bli respekterad/stöttad av sjukvård/äldrevården 14
Närstående möta känslor Sorg Oro Skuld Det finns inga besvärliga anhöriga, det finns bara anhöriga som har det besvärligt..
Symtomlindring
Hur uppmärksammar ni smärta och andra symtom hos patienter med nedsatt kognitiv förmåga?
Hur symtomskattar vi?
Så här? När, var och hur? Professor Strang
Smärta och obehag
Definition av smärta International Association for the Study of Pain (IASP) En obehaglig fysisk och känslomässig upplevelse förenad med kroppskada eller hotande kroppskada. Alltid en subjektiv upplevelse En upplevelse som kan förmedlas till andra med självrapportering eller genom beteenden alltid förenat med en känslomässig upplevelse
Den smärta man upplever i kroppen påverkas av: Oro, ångest, nedstämdhet -> psykiskt Ofrivillig ensamhet -> socialt Dödsångest, meningslöshet -> existentiellt
FYSISK Smärta Andnöd Illamående Klåda Förstoppning Sår Psykisk Nedstämdhet Oro/ ångest Förvirring Depression sömn & stress Total smärta Social Relationer Ensamhet Ekonomi Boende Existentiell Meningslöshet Skuld Övergivenhet Religion Dödsångest 23
Palliativa vårdprocessen
Regelbunden dosering eller vid behov? Kan vara olyckligt på grund av tre skäl 1. Om man låter en patient få ont innan man ger smärtstillande läkemedel, krävs större totaldos för att uppnå smärtfrihet! 2. Patienten hinner ha ont i onödan 3. Risken är stor att patienten inte får behandlingen fast personen har ont! 25
Palliativa vårdprocessen
Är det viktigt att veta att döden är nära? Rätt diagnos. Alla åtgärdbara orsaker till tillståndet ska ha övervägts Behandlingen ändrar inriktning och mål Brytpunkten är tydlig för personal och patient/närstående 27
Att inte skada Att göra gott 28
Tecken på att döden är nära Trötthet, medvetandesänkning Svårt att äta och dricka Urin och avföring minskar Oro och förvirring kan öka Andningsförändringar och rossel Huden, blek och kall, marmorerad Feber
Prioriteringar i livets slutskede Lugn och trygg vårdmiljö Prata med, inte över och om Närståendes delaktighet Religiös tillhörighet? Särskilda önskemål? Symtomlindring Smärta, illamående, oro och ångest Munvård och ögonvård Tryckutsatta områden Elimination Svettningar Undvika onödiga åtgärder 30
Palliativa vårdprocessen
Efter döden, vad händer då? Tid att ta avsked Information om vad som händer nu Omhändertagande av kroppen Lämna ut värdesaker Praktiska råd Informera om efterlevnadssamtal Reflektera tillsammans i teamet Registrera i Svenska palliativregistret
Palliativ vård - kunskapsstöd Lokala rutiner, vårdplaner, checklistor mm Nationellt vårdprogram, 2016 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen) Svenska Palliativregistret Litteratur ex. Palliativ vård inom äldreomsorgen, P. Strang UFPO
Några frågor att ta med hem Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut hos er? Hur samarbetar ni kring den döende patienten? Hur vet ni att alla gör rätt insatser? Kan man mäta vårdens kvalitet? Hur kan ni bli bättre? Hur tycker vi att vården i livets slutskede fungerar hos er? 34
Vad erbjuder PKC? Kostnadsfria webbutbildningar Seminarier PKC-dagen http:// Videoföreläsningar Nyhetsbrev Utbildning av palliativa ombud m.m.