Föreläsning 5: Regleringar och elasticiteter

Relevanta dokument
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Marknadsekonomins grunder

F 5 Elasticiteter mm.

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

F5 Elas(citeter mm

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Övningar i Handelsteori

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander &

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Föreläsning 7 - Faktormarknader

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Mikroteori med tillämpningar, långsam studietakt EC1112 Lars Vahtrik 15 poäng Söndagen 3 juni timmar [09:00-14:00]

Ny bostadspolitik för Sverige

Delvis missvisande bild av offentligt åtagande. I många länder används avdrag på inkomstskatten snarare än direkta subventioner (jmf ROT/RUT)

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Sammanfattning. Bakgrund

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Internationell Handel

2 U (symmetri) pp 1. b) Sätt in efterfrågefunktionerna ovan I budgetrestriktionen, sätt YY = EE, och lös för EE: pp 2 p 1. p 1

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Arbetslösheten är de som till rådande lön vill jobba, men som inte erbjuds arbete.

Föreläsning 4- Konsumentteori

Nationalekonomi för tolkar och översättare

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Föreläsning 2: Utbud, efterfrågan och pris

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Samhällsekonomiska begrepp.

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

F4 Konsumen+eori

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Lösningsförslag Fråga 1.

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

732G71 Statistik B. Föreläsning 6. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 15

Ekonomi Sveriges ekonomi

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS



Lösningsförslag Tenta I

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Lösningsförslag Tenta I

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Nationalekonomi för aktuarier

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen förslag till lösningar

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Handelspolitik. Värdera importen? Handelspolitik. Handelspolitik. Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till USA (8-30%)

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Internationell Ekonomi

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

Transkript:

Föreläsning 5: Regleringar och elasticiteter Effekter av regleringar Pris- och kvantitetsregleringar Elasticiteter Priskänslighet Läsanvisningar K&W 5-6 1

Policy och välfärdseffekter Vi har nu de grundläggande verktygen som behövs för att studera effekter av olika typer åtgärder och händelser Hur påverkas konsumenter/individer? Hur påverkas företag? Hur påverkas statsbudgeten? Utgångspunkt: Individens/företagets egen värdering av förändringen Går det att aggregera? 2

Prisregleringar Pristak Får inte sätta ett pris över viss nivå Prisgolv Får inte sätta ett pris under viss nivå Bindande/ej bindande reglering Spelar regleringen någon roll i praktiken? 3

Pristak Har införts exempelvis vid kristider (2:a världskriget) bla som svar på att några få tjänar stora pengar på andras bekostnad Matpriser (Sovjet, Zimbabwe, Venezuela, etc) Hyresreglering Maxtaxa på dagis, skolor, vård Ocker (reglering av låneräntor) Generella löner och priser (Nixon, USA 1970-tal) 4

Pristak pris $1,400 S 1,200 1,000 E 800 A B Pristak 600 Underskott D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 kvantitet 5

Effektivitetsförlust av pristak pris $1,400 Dödviktsförlust pga färre transaktioner S 1,200 1,000 800 E Pristak 600 D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 kvantitet Utbud vid Utbud i frånvaro reglering av reglering 6

Vinnare och förlorare på pristak (a) Före pristak (b) Efter pristak pris pris $1,400 1,200 1,000 Konsumentöverskott E S $1,400 1,200 1,000 Konsument - överskott Konsumentöverskott överfört från producenterna E S Pristak 800 800 600 D 600 Producentöverskott Producentöverskott Dödviktsförlutst D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 kvantitet 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 kvantitet 7

Pristak leder till ineffektivitet (på en annars fungerande marknad) Pristak leder alltså till lägre produktion och välfärdsförluster i termer av förlorat konsumentoch producentöverskott Erfarenheter från länder som tillämpat priskontroll på mat är ofta dåliga Betalningsvilja och nytta är dock inte samma sak Svarta marknader kan uppstå eftersom köpare och säljare har incitament att handla Någon typ av problem uppstår då priser regleras. Kan naturligtvis ändå motiveras 8

Ej bindande reglering pris $1,400 S 1,200 Pristak 1,000 E 800 600 D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 kvantitet 9

Exempel: hyresreglering Ständigt pågående debatt om den svenska hyresmarknaden Hyrorna är reglerade och svarthandel förekommer Andrahandsmarknaden har delvis avreglerats. Man får nu ta ut en hyra som täcker totala kostnader Effekterna av denna reglering är komplexa men den skapar problem Svårt att hitta hyresrätter där man vill bo, även om man är villig att betala dyrt 10

Andrahandsmarknaden Månadshyra (per lgh) $1,400 S 1,200 1,000 E 800 A B Pristak 600 Bostadsbrist motsv 400,000 lgh D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 Antal lgh(miljoner) 11

För låg kvantitet på marknaden Några lägenheter står tomma för att vissa inte tycker att det är värt att hyra ut Somliga flyttar inte till mindre lägeheter Svarthandel med kontrakt Dåligt för moralen, inga skatteintäkter Resursslöseri Letande efter lägenheter vilket tar tid Matchningsproblem på arbetsmarknaden 12

Förstahandsmarknaden, kort sikt Månadshyra (per lgh) $1,400 S 1,200 1,000 800 Pristak 600 D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 Antal lgh(miljoner) 13

Förstahandsmarknaden, lång sikt Månadshyra (per lgh) $1,400 S 1,200 1,000 800 Pristak 600 D 0 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 Antal lgh(miljoner) 14 Viss brist i bostadsbyggande

Samma utbud av hyresrätter på kort sikt, alltså inga dödviktsförluster Överföring av överskott från ägare till hyresrättsinnehavare Ineffektiv allokering mellan konsumenter det är inte den med högst betalningsvilja som får hyreskontraktet inlåsning, dvs man släpper inte ett hyreskontrakt i första taget Lägenheter i förorten är relativt dyra eftersom läget ofta inte påverkar hyran 15

Möjligen underskott av lägenheter på lång sikt Men det finns redan en marknad för bostadsrätter där det byggs (en del) och hyror på nybyggnation tillåts vara höga så incitamenten för att bygga hyresrätter borde finnas där (många andra faktorer styr byggande) För låg kvalitet få incitament att renovera 16

Varför används då hyresregleringar Man vill omfördela resurser Hyresregleringar är ett trubbigt instrument och överskott går ofta till fel personer Svårt att bryta boendesegregation med hyresregleringar Vissa gynnas och de är ofta välorganiserade Trygghet: fri hyressättning kan tvinga ut hyresgäster. Boende är inte vilken vara som helst. Hur förena ett tryggt boende med fri hyressättning? Finns det andra sätt att reglera detta? 17

Prisgolv (minimipris) Vanligt för t ex jordbruksprodukter EU: Jordbrukspolitiken USA: T ex mejerivaror Korea och Japan: Rispris 18

Golv för löner Minimilöner Sverige: Ej lag utan kollektivavtal Lag i många EU länder Nivån varierar mycket mellan länder Instrument för att hindra befarad lönedumping Sänkningar i bl a Grekland USA: Federal lag men också variation mellan delstater 19

I Sverige är lägstalönen i kollektivavtalen ca 100 kronor = ca $14. Skiljer sig dock mellan branscher 20

Jordbruksreglering CAP (Common Agricultural Policy) Syfte: att trygga inkomster och livsmedelsförsörjning Instrument: bl a prisstöd, tullar, exportsubventioner, direktstöd (gårdsstöd, arealbidrag), kvoter, träda CAP utgör c:a 40% av unionens budget (men < 0,5 % av dess BNP). 21

Minimipris för smör inom EU orsakar dödviksförluster Pris på smör $1.40 A B S Överskott 1.20 1.00 Dödviktsförlust E Prisgolv 0.80 0.60 D 0 6 8 9 10 12 14 Kvantitet smör Efterfrågan Efterfrågan med prisgolv utan prisgolv 22

Vad händer med det oefterfrågade överskottet? Ibland köper staten upp det EU köpte en gång upp ett smörberg som vägde lika mycket som alla österrikare I USA att staten delar ibland ut mat till skolor Ibland exporteras mat, ibland bränns den upp I allt högre grad betalas bönder för att inte producera 23

Effektivitetsförluster av prisgolv liknar de av ett pristak För låg kvantitet efterfrågas: välfärdförluster Inneffektiv allokering mellan säljare inte de som säljer till lägst pris som får sälja Förlorade resurser (tex tid att söka jobb, elda upp matberg) För hög kvalitet Svart marknad 24

Effekter av prisgolv inom jordbruket Samhällsekonomiska kostnader Högre konsumentpriser och överproduktion Konsumenter i EU finansierar stöden Produktion i fattiga länder slås ut och deras export hindras (men konsumenter i dessa länder kan gynnas) 25

Så varför används prisgolv? Säljare kan vara välorganiserade (franska bönder ) Minimilöner påverkar hela lönestrukturen Oklara/små effekter på sysselsättning Kompensera för maktförhållanden Värdet av regleringarna har kapitaliserats i värdet på fasta tillgångar (tex jordbruksmark) Stora förluster för de som drabbas av en avreglering Beslutsfattare förstår kanske inte alltid efterfråge- och utbudsmodellen 26

Att kontrollera kvantiteten (kvot) Exempel: Antalet taxibilar (NY, Paris) Vanligt handelshinder Försäljning av vara begränsas med licens (importlicens, taxilicens) 27

Effekt av att kvotera antalet taxibilar Taxa $7.00 6.50 6.00 5.50 5.00 4.50 4.00 3.50 3.00 Kilen A B Kvoten Dödviktsförlust 0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal körningar E S D Taxa (per körning) $7.00 $6.50 $6.00 $5.50 $5.00 $4.50 $4.00 $3.50 $3.00 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal körningar Efterfrågad kvantitet Utbjuden kvantitet 28 14 13 12 11 10 9 8 7 6

Kvoter skapar en kil mellan efterfrågepriset och utbudspriset av en vara Detta hindrar potentiella transaktioner Kilen innebär att en licens att sälja en kvoterad vara blir värdefull (kvoträntan). Tex en taxilicens. Marknadspriset för en taxilicens i New York var $700 000. Innan Uber Om kvoten sätts över jämviktskvantiten så binder den inte Precis som ett icke-bindande pristak/prisgolv 29

Effektivitetsförluster av kvoter Dödviktsförluster eftersom en del transaktioner inte blir av (2 miljoner taxifärder i exemplet från New York) Eftersom efterfrågan överstiger utbudet vid den reglerade kvantiteten kan en svart marknad uppstå Dåligt för moralen Inga skatteintäkter I taxiexemplet, inga säkerhetskrav 30

Tidsförluster när konsumenter letar efter ransonerade produkter (matköer, jaga runt efter taxi ) Kan ge inneffektiv allokering av produktionen, inte nödvändigtvis de mest effektiva producenterna som säljer till priset som uppstår vid den reglerade kvantiteten 31

Kvoter behöver inte alltid vara dåligt Fiskekvoter behövs Varför finns då kvoter? Syftet är ofta att säkerställa kvalitet, som exempelvis säkerhet Stockholm har nu inget reglerat taxisystem vilket gör att man själv måste vara mer vaksam på vilken taxi man sätter sig i Det går hyggligt för lokalbefolkningen men svårare för turister. Producenter med licenser sen tidigare skulle förlora 32

Elasticitet År 2004 tog influensavaccinet i USA plötsligt nästan slut efter problem i produktionsprocessen Ett företag började då ta $90 per dos istället för de normala $8.50 per dos Vissa vägrade betala detta men många kände sig mer eller mindre tvungna Företaget kände uppenbarligen till denna låga priskänslighet Hur mäter vi hur känslig en variabel är för en förändring i en annan variabel? 33

Efterfrågans priselasticitet mäter hur många procent efterfrågan ändras när priset ändras en procent Ju högre efterfrågans priselasticitet är desto känsligare är den efterfrågade kvantiteten för prisförändringar 34

De är vanligt att använda elasticiteter The authors find an elasticity of crime with respect to police of approximately -0.3. 35

Varför elasticitet? Varför inte bara ta kurvans lutning? 1. För att elasticitet är ett enhetsfritt mått Ex: beror ej av i vilken valuta den mäts Lutningen beror av skalorna på axlarna 2. Svarar ofta på den intressanta frågan T ex hur påverkas intäkterna av priset? 36

Efterfrågans priselasticitet Procentuell förändring i kvantitet/ procentuell förändring i pris E P Q QD P P D P Q Q P Elasticiteten definieras med ett minustecken så att den blir ett positivt tal D D 37

Estimerade värden på efterfrågans priselasticitet Vara Oelastisk efterfrågan Ägg Biff Bensin Elastisk efterfrågan Restaurangbesök Resor utomlands Efterfråganspriselasticitet 0.1 0.4 0.5 2.3 4.1 38

Helt oelastisk efterfrågan: Efterfrågans priselasticitet = 0 ormserum D 1 20 En prisökning 10 påverkar inte kvantiteten alls 0 1 Kvantitet ormserum 39

Fullständigt elastisk efterfrågan: Efterfrågans priselasticitet är oändlig Pris Ex. Svensk veteförsäljning på världsmarknaden 5 D 2 0 Kvantitet 40

Det spelar stor roll var på kurvan vi mäter elasticiteten Pris 10 E>1 elastisk efterfrågan 5 E=1 E<1 oelastisk efterfrågan D 0 5 10 Kvantitet 41

Att tolka efterfrågans priselasticitet Efterfrågan är elastisk om efterfrågans priselasticitet >1 Efterfrågan är oelastisk om efterfrågans priselasticitet < 1 Efterfrågan är enhetselastisk om efterfrågans priselasticitet = 1 42

Spelar det roll om efterfrågan är oelastisk eller elastisk? Ja, för det avgör hur intäkterna ändras med priset Totala intäkter = Pris Såld kvantitet 43

Total intäkt Pris 1 Total intäkt = 1000 D 0 1000 q 44

Elasticitet och total intäkt När säljaren höjer priset får det två motverkande effekter på totala intäkter: En priseffekt som ökar intäkterna En kvantitetseffekt som minskar intäkterna Priselasticiteten bestämmer vilken effekt som dominerar och är därför väldigt viktig för företagen. 45

Elasticitet och total intäkt Pris Priseffekt 1.10 1 C Kvantitetseffekt B A D 0 900 1000 Priseffekt: + 90, kvantitetseffekt: -100 q 46

Elasticitet och total intäkt efter en prishöjning Elastisk efterfrågan (E>1) Priseffekten < kvantitetseffekten Total intäkt minskar Oelastisk efterfrågan (E<1) Priseffekten > kvantitetseffekten Total intäkt ökar Enhetselastisk efterfrågan (E=1) Priseffekten = kvantitetseffekten Total intäkt oförändrad 47

Total intäkt längs en linjär eftefrågekurva Total intäkt Pris 25 24 21 16 9 10 98 7 6 5 4 3 2 1 Elastisk Enhetselastisk Oelastisk D 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kvantitet Pris 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Efterfrågad kvantitet 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Total intäkt 0 9 16 21 24 25 24 21 16 9 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kvantitet 48 Vi kommer senare att se att monopolister använder det här.

Vad bestämmer efterfrågans priselasticitet? Efterfrågan tenderar att vara elastisk om det finns nära substitut (smör/bregott, hamburgare av olika märken, olika typer av mineralvatten) Varan är en lyxvara varan har en stor budgetandel (bilar, resor) tidsperspektivet är långt (konsumenter kan hitta nya substitut) 49

Efterfrågan är istället oelastisk om De inte finns nära substitut (tex patenterad medicin) Varan är nödvändig (salt) Om varan har en liten budgetandel (skosnören, salt) Man behöver köpa varan inom kort och inte har tid att leta efter substitut (vaccinering) 50

Mer subtila exempel Paraplyer under lågtryck, solkräm under högtryck (tenderar att vara oelastisk eftersom det är brådskande men också elastisk för att det finns substitut) Bensin, oelastisk på kort sikt för man behöver bilen. Mer elastisk på lång sikt eftersom man kan ställa om till en bensinsnålare bil eller köra mindre (vilket kanske kräver en flytt) 51

Andra elasticiteter: Korspriselasticitet Efterfrågans korspriselasticitet mellan vara A och B: % förändring i efterfrågad kvantitet av A / % förändring av priset på B eller E Q A P B Q QA P P B A B P Q B A Q P A B 52

Om korspriselasticiteten är positiv så är varorna substitut (olika hamburgekedjor) negativ så är varorna komplement (varmkorv, korvbröd) Egenpriselasticiteten är definierad som positiv, men för korspriselasticitet spelar tecknet central roll 53

Efterfrågans inkomstelasticitet % förändring i efterfrågad kvantitet / % förändring i inkomsten eller E I Q Q I I I Q Q I 54

Normala och inferiöra varor När EI >0 är varan normal. När EI <0 är det en inferiör vara Om EI<1 är den inkomstinelastisk mer inkomst ökar konsumtionen, men med mindre än inkomsten (mat och kläder) Om EI>1 är den inkomstelastisk mer inkomst ökar konsumtionen, men med mer än inkomsten (lyxvaror) 55

Utbudets priselasticitet % förändring i utbjuden kvantitet/ % förändring i priset E P Q QS P P S P Q Q P Dvs, samma uttryck som för efterfrågan förutom minusutecknet. (Man kan ange Q D och Q S för tydlighets skull) S S 56

Två extremfall (a) Helt oelastiskt utbud Utbudets priselasticitet = 0 (b) Perfekt elastiskt utbud Utbudets priselasticitet = Pris S 1 Pris 3000 2000 12 S 2 0 100 Kvantitet frekvensutrymme 0 Kvantitet grillad med bröd 57

Vad bestämmer utbudets priselasticitet? Tillgänglighet på insatsvaror ökad produktionen kräver mer insatsvaror Ex: mark till bostadsbyggen Lagringsmöjligheter och produktionskapacitet Möjliggör snabb anpassning Tid: utbud mer elastiskt på lång sikt Anpassning av kapital/kunskap/kontrakt möjliggör förändring av företagens inputmix 58

Låt oss slutligen återgå till EUs politik att stödja bönderna. Varför blev det så fel med smörbergen och vinsjöarna? Politikerna felbedömde nog utbudets priselasticitet. De trodde att utbudet inte påverkades så mycket av höga reglerade priser Men stora teknologiska förbättringar (gödsel, skadedjursbekämpning) gjorde att bönderna svarade med att öka produktionen i hög utsträckning 59