Hälsofrämjande perspektiv i skolmiljö

Relevanta dokument
Prioriterade mål

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Skolplan Med blick för lärande

Matema&ksatsningen

Småbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?


Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

bjuder in till Lärstämma

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Vision och målbild förskola och grundskola

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Skolledarkonferens september 2016

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Kvalitetsplan

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Årsberättelse 2013/2014

Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Barn- och elevhälsoplan

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

Strategi för bättre lärande i matematik

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Studiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Språkutveckling i samverkan. Skolverkets språkutvecklarutbildning,

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Förskolor och grundskolor i Burlövs kommun. Burlövs. kommun

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Wifi: CLARION CONNECT

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Kollegialt lärande i skolan

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Regionala lärprocesser för skolledare

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Information- Slutrapport kollegialt lärande

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR

På lika villkor- för lärande och likabehandling

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Analys av Dialogmöte

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Svar på remiss från Kulturdepartementet

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Transkript:

Inbjudan till: RUC Kompetensutveckling 2018-2019 Hälsofrämjande perspektiv i skolmiljö Det här är en kompetensutvecklingssatsning som fokuserar på hälsofrämjande perspektiv. Syftet är att utveckla tänkande om och arbetet med inkludering och hälsa i skolmiljö. Vi vill åstadkomma verksamheter som har ambitionen att arbeta förebyggande med barns friskfaktorer. Vi vill väcka frågor och genom nätverket bidra till ett hälsofrämjande arbete i skolan med vetenskap och praktikers erfarenhet som grund. Vi vill att alla barn ska få lyckas och må bra. I nätverket belyser vi olika forskningsområden med relevans för hälsofrämjande arbete i skolan. Genom bland annat interkulturella förhållningssätt och konstnärliga perspektiv samt utbildningsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning utmanar vi våra vanor. Målsättningen är att vi tillsammans skapar ett material som underlättar delaktighet, likvärdighet och hälsa och blir ett stöd i det konkreta hälsofrämjande arbetet. Kollegialt lärande med RUCs kompetensutvecklingsmodell Den form av kollegialt lärande som succesivt utvecklats inom RUC innebär att lärarna under ett och ett halvt år, vid åtta tillfällen, samlas till seminariedagar vid Karlstads universitet för att ta del av forskning. Seminariedagarna i det här nätverket innehåller föreläsningar, reflektioner och workshops där bland annat gestaltningar, bikupor och andra arbetssätt används. Efter varje seminariedag prövar läraren sin nya kunskap i den egna undervisningen och möter sina kollegor i en lärgrupp i den egna kommunen. I lärgruppen förs samtal om vad man är med om och hur man kan utveckla i sitt arbete. Lärgrupperna leds av lärledare som kommunen/rektor valt ut. Efter lärgruppsträffen kommer alla tillbaka till universitetet för en ny seminariedag. Lärledarena förbereds för sitt uppdrag genom särskilda träffar vid Karlstads universitet. Även projektansvariga rektorer bjuds in till den första träffen, där de framför allt delar varandras erfarenheter av hur de ger stöd i arbetet i den egna kommunen. RUCs kompetensutvecklingssatsningi nätverksform bygger på kollegialt lärande och syftar till att etablera strukturer som ger förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete, även efter att den aktuella kompetensutvecklingen avslutats. Vid träffarna får lärledarna samtalsverktyg frö att leda det kollegiala lärandet så som lärande samtal och föreställningskarta. Ett viktigt syfte för dessa träddar och samtal är erfarenhetsutbyte vad gäller att leda kollegors arbete i ett utvecklingsarbete i sin kommun och på sin enhet. Utgångspunkten är skolans/förskolans styrdokument och elevers måluppfyllelse. RUCs projektledare för satsningen följer hela processen. Lärledarträffarna äger rum 12/9-18, 10/12-18, 17/4-19, 16/9-19 och 5/11-19. Karlstads universitet, Regionalt utvecklingscentrum, Universitetsgatan 2, 651 88 Karlstad E-post: ruc@kau.se. Hemsida kau.se/ruc

Nätverksträff 1 Att främja elevers motivation, tilltro till sin kompetens och prestationer hälsofrämjande arbete i en skola för alla. 2018-09-25 Joanna Giota Nätverksträff 2 - Prestation och hälsa 2018-10-24 Daniel Bergh Vid den första träffen möter vi Joanna Giota, från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Joanna Giota kommer att presentera forskning om hur man kan förebygga ohälsa i skolan genom att främja elevers motivation att lära samt stärka deras möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen kompetens. Genom exempelvis samtal och förtroendefulla sociala relationer samt elevaktiva undervisningspraktiker kan vi göra skolans innehåll mer meningsfullt för elevernas liv och få dem att tro på framtiden och sig själva, både i och utanför skolan, vilket stärker deras engagemang i ett livslångt lärande. Med hjälp av Daniel Bergh, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa (CFBUPH), Karlstads universitet, diskuteras vad vi vet om hur sambanden mellan elevers prestation i skolan och deras hälsa ser ut, och vilka faktorer som kan tänkas påverka dessa samband. Vi kommer även att diskutera hur denna kunskap kan komma till användning i den dagliga pedagogiska verksamheten Nätverksträff 3 Interkultur och delaktighet 2019-01-24 Vid detta tillfälle berättar Annika Malmsten från Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, om hur kan arbeta med mångfald i skolan och vilken typ av kunskap som underlättar vid kulturella möten Nätverksträff 4 Bemötande och förhållningssätt - barn med funktionsvariationer. 2019-03-12 Vi träffar Malin Anclair från Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet. Syftet med dagens föreläsning är att ge ökad kunskap om de svårigheter som ligger bakom olika svårigheter dom t ex beteendeproblem hos barn. Dagen syftar också till att ge konkreta tips och råd för att kunna göra individuella anpassningar till barnets utgångspunkt. Den teoretiska utgångspunkten för dagen baserar sig på inlärningspsykologi och affektteori. Malin Anclair 2

Nätverksträff 5 Estetiska lärprocesser och delaktighet 2019-05-13 Ulla Wiklund Här kommer vi att fokusera på reflektionens betydelse för lärande och delaktighet. Ulla Wiklund är skolutvecklare och lyfter skolor med dåliga resultat genom att införa ett reflekterande arbetssätt i klassrummet mellan elever och lärare, vilket gör eleverna mer delaktiga i sitt lärande och det de ska lära sig. Likaså fokuseras på betydelsen av en ökad förmåga till reflektion i arbetslaget, bland lärare och skolledare. Genom parsamtal stimuleras alla elever och lärare till en självklar språkutveckling, att använda begrepp inom ämnet och att kunna formulera sina egna tankar kring det som skall läras. Läraren/ledaren fångar upp det i en mindmap så att allt blir synligt för alla. Eleverna lär sig att strukturera stoffet och läraren lär sig hur eleverna tänker. Så arbetade Ulla med åtta grundskolor i Burlövs kommun som under tre år hoppade 167 steg i kommunernas ranking. Arbetssättet finns beskrivet i boken Föra Tanken Vidare. Nätverksträff 6 - Meningsskapande genom konstnärliga processer 2019-09-26 Denna gång träffar vi Malin Anclair igen och dessutom Cecilia Parsberg från Institutionen för konstnärliga studier vid Karlstads universitet. Dagen behandlar meningsskapande genom några konstnärliga arbetssätt. Cecilia Parsberg Communitydans med barn - Malin Anclair Syftet med denna föreläsning är att ge ökad kunskap och förståelse för hur dans och i synnerhet communitydans kan användas i skolan för att främja både fysisk förmåga, självkänsla och gemenskap. Tiggandets kör och Givandets kör - Cecilia Parsberg Här presenteras ett dialogiskt körverk; hur det arbetades fram det och hur det visades. Ett exempel på performativ bildkonst, som vill åskådliggöra och ge ett konstruktivt förslag hur gränsdragning i samhället kan överbryggas. Cecilia visa även exempel på en annan metod där allmänheten bjudits in och både ungdomar och vuxna deltagit. Dialog och ett inkluderande förhållningssätt är i centrum. Metoden utgår från deltagarnas berättelser om personliga erfarenheter som kan vara vanliga i skolmiljö och i samhället i stort. Nätverksträff 7 - Utmaningar och möjligheter för ökad daglig rörelse i skolan 2019-10-16 Stefan Wagnsson Stefan Wagnsson, Pernilla Hedström, Peter Carlman och Maria Busk- Madland från Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. Dagen har ett idrottsvetenskapligt perspektiv och behandlar frågor om hur man kan arbeta med hälsofrämjande aktiviteter under och i anslutning till skoldagen där fokus riktas till olika former av rörelseaktiviteter. 3

Nätverksträff 8 Skolan som preventiv aktör utmaningar och möjligheter för elevhälsan 2019-12-04 Vid sista tillfället träffar vi två föreläsare som båda arbetar utifrån ett hälsovetenskapligt perspektiv. Anna Duberg Anna Duberg, med.dr. i hälsovetenskap, forskningshandledare samt fysioterapeut inom barn- och ungdomspsykiatri, Region Örebro län. Annas avhandling från 2016 belyser vetenskapligt hur dans och rörelseglädje kan minska stressrelaterade besvär och stärka psykisk hälsa. Metodiken bakom dansprojektet har genererat hög efterfrågan så idag varvar Anna sitt forskningsarbete med nationell implementering och idéutveckling på Örebro Universitet. Dans för att stärka psykisk hälsa en förebyggande insats som komplement till elevhälsan Den psykiska ohälsan bland ungdomar är idag alarmerande hög och nytänkande insatser efterfrågas. Dansprojektet är en vetenskaplig studie som visar hur regelbunden dans gav tydliga hälsoeffekter för tonårsflickor med stressrelaterade besvär. Resultaten visade ökad hälsa, stärkt självtillit, minskat antal skolsköterskebesök, minskad smärta, stress och även minskad användning av smärtstillande medicin. Under föreläsningen får du ta del av vad som låg bakom resultaten och hur studiedeltagarna själva resonerar kring begreppet psykisk hälsa. Åsa Backlund Att samarbeta för att främja barns och ungas hälsa i skolan - forskning om och reflektioner kring elevhälsans roll, samt om utmaningar och möjligheter i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Åsa Backlund 4

Målgrupp Du som arbetar som lärare i förskolan, grundskolan eller är fritidsledare. Projektansvariga rektorer/förskolechefer är välkomna att delta vid nätverksträffarna samt vid den första lärledarträffen. Deltagaravgift Avgift för utbildningen är 2300 kr per deltagare från RUC:s samverkanskommuner. Den låga avgiften är möjlig tack vare avtalet mellan samverkanskommuner och RUC, Karlstads universitet. För övriga deltagare gäller 3300 kr i avgift. Avgiften faktureras under hösten 2018. Fika ingår vid varje seminarieträff. Anmälan Till anmälan. Sista anmälningsdag är den 20/6-18. För frågor och ytterligare information Projektledare Daniel Bergh Daniel Bergh arbetar som forskare vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH), vid Karlstads universitet. Han disputerade 2011 i ämnet sociologi med en avhandling som behandlade sambandet mellan ungas sociala relationer i skolan och deras hälsa. Därefter har han fortsatt att i forskningen intressera sig för hur olika skolrelaterade faktorer hänger samman med elevers hälsa. Daniel arbetar också som universitetslektor i samhällskunskap där han bedriver undervisning inom grund- och ämneslärarutbildningen samt inom Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU). Kontakt: daniel.bergh@kau.se Projektledare Jenny Carlaby Jenny Carlaby arbetar som studierektor på Institutionen för konstnärliga studier vid Karlstads universitet med ämnena musik, konst- och bildgestaltning och dans. Institutionen arbetar bland annat med utbildning och fortbildning för lärare och pedagoger. Jenny är även danspedagog och har sedan år 2000 arbetat med dansundervisning i olika skolformer och elevgrupper samt med verksamhetsutveckling för skola och kultur på olika sätt. Jennys undervisningsfokus är dansdidaktik för barn och vuxna samt nutida dans och improvisation. Utöver detta är Jenny programledare för Danspedagogprogrammet vid Karlstads universitet. Kontakt: jenny.carlaby@kau.se RUC:s administratör Helena Larsson helena.larsson@kau.se 054 700 15 40 eller RUC:s föreståndare Monica Evermark 054 700 19 87. Se oss på kau.se/ruc eller Facebook. Glöm inte att gilla för att få ta del av uppdaterad information och inlägg. Välkomna med anmälan! 5