Gottsunda och Svartbäckens vårdcentraler

Gottsunda och Svartbäckens vårdcentraler 2018-03-19

Gottsunda Vårdcentral i siffror: ca 14 200 listade patienter ca 60 medarbetare, varav 3,8 (4,2) distriktsläkare ca 4300 patientärenden per månad år 2017 Telefon 3300 telefonsamtal 265 ärenden via 1177.se 630 besök via drop-in 100 inkommande remisser Läkare: 780 besök 165 telefonsamtal 400 recept

Svartbäckens Vårdcentral i siffror: ca 18 800 listade patienter ca 70 medarbetare, varav 6,6 (6,5) distriktsläkare Ca 6000 patientärenden per månad år 2017 4900 telefonsamtal 550 ärenden via 1177.se 400 besök via drop-in 130 inkommande vårdbegäran Läkare: 1070 besök 350 telefonsamtal 550 recept

Sköra äldre Särskilt boende beredskapsjouren LUS Kompetensförsörjning Studenter, AT/ST-läkare Hälsoprevention BVC, MVC, Ungdomsmottagning Screening E-hälsa/IT Webbtidbok Digitala vårdmöten Psykisk Ohälsa Primärvårdens roll Primärvården ska på lika och jämställda villkor, tillhandahålla en nära och basal hälso- och sjukvård till alla länsinnevånare, utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Verksamheten ska resultera i förbättrad hälsa och livskvalitet. 1a bedömning/tillgänglighet Drop-in Telefon 1177.se Kroniska sjukdomar Kliniska processer Samverkan Inom RU Privata aktörer Kommunen Forskning/Utveckling APC, UU, SKL

Tillgänglighet Nybesök till läkare inom 7 dagar Telefontillgänglighet vårdcentralsuppdraget (rådgivning husläkarmottagning och sjukgymnast/fysioterapeut)

Gottsunda Vårdcentral

Svartbäckens vårdcentral

Förklaringar? Antal patienter per läkare Gottsunda 3700 pat/distriktsläkare Svartbäcken 2850 pat/distriktsläkare Registrering Produktions- /kapacitetsplanering (tex andel återbesök/nybesök) Medicinsk bedömning

Framtid nybesök till läkare Antal patienter per läkare Kontinuitet ST-läkare Arbetsmiljö Registrering Kvalitetskontroller Hur bedömer vi? Produktions- /kapacitetsplanering (tex andel återbesök/nybesök) På lång och kort sikt Interna och externa resurser Medicinsk bedömning Kvalitetsarbete Kompetensförhöjning hos sjuksköterskor Kontinuerlig uppföljning för sjuksköterskor och läkare Arbetsmiljö och personal

Gottsunda Vårdcentral

Svartbäckens vårdcentral

Förklaringar Bemanning Schemaläggning

Framtid - telefontillgänglighet Bemanning Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Handledning/mentorskap Schemaläggning Fortsätta ha en kö in för sjuksköterskor och distriktssköterskor Hög tillgänglighet på morgnarna Fördela arbetsuppgifterna på annan personal Administrativ tid på eftermiddagarna Tid för drop-in

Patientnämndens analys av synpunkter och klagomål 2017 vid privata vårdcentraler Uppsala län Författare; Susanne Svahn Skog Stina Seger

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 Patientnämndens uppdrag 3 1.2 Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål 3 2. BAKGRUND 4 3. SYFTE 5 4. METOD 5 5. RESULTAT 5 5.1 Vård och behandling 8 5.2 Kommunikation 10 5.3. Patientjournal och sekretess 12 5.4 Ekonomi 13 5.5 Organisation och tillgänglighet 13 5.6 Övriga huvudkategorier 14 5.7 Avvikelser och Lex Maria 15 6. SAMMANFATTNING AV RESULTAT 15 7. REKOMMENDATION 16 2

1. INLEDNING 1.1 Patientnämndens uppdrag Patientnämnden är en förvaltning med en politisk tillsatt, fristående och opartisk nämnd i Region Uppsala. Till nämnden finns ett kansli med förvaltningschef och fyra handläggare. Patientnämnden ska vara en länk mellan patienten och vården och är inte ombud för patienten. Patientnämndens arbete regleras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (2017:372). Patientnämnden huvudsakliga uppgift är att hjälpa och stödja patienterna att framföra synpunkter och klagomål till vårdgivaren och bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Vårdgivaren ska ta emot och besvara patienternas klagomål, förklara vad som inträffat och vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Patienterna kan vända sig till vården eller patientnämnden med sina synpunkter. Patientnämnden ska årligen analysera samtliga synpunkter och klagomål och uppmärksamma IVO (Inspektionen för vård och omsorg) på dessa, inför tillsyn. 1.2 Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål Diarieföring Alla inkomna synpunkter diarieförs på aktuell förvaltning och verksamhetsområde enligt nationell handbok. Patientens synpunkter, handläggarens åtgärder samt resultatet dokumenteras. Ärenden där patienten hänvisas till annan myndighet, till exempel Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag), registreras enbart som samtalsstatistik. Kategorisering Beroende på vad patienten vill framföra så kan en inkommen synpunkt resultera i flera ärenden eller så väljs det som är mest utmärkande i patienten berättelse. Om fler verksamheter är involverade i synpunkten registreras synpunkten inom respektive verksamhet. 3

Hantering av synpunkter Synpunkter som kommer till patientnämnden kan avslutas efter första kontakten. Handläggaren kan ta kontakt med berörd verksamhet för mer information som kan återkopplas direkt till patienten eller så hänvisas patienten tillbaka till vården för att till exempel diskutera en pågående behandling. Handläggare kontaktar enheter inom Regionkontoret angående vårdavtal och läkemedels- eller tandvårdsfrågor. Jurist kan konsulteras vid frågor om sekretess. Patienten hänvisas till Patientadministration vid Resurscentrum vid frågor som gäller vårdgaranti och fakturor. Handläggare kan begära ett skriftligt yttrande av verksamhetschefen. Skriftligt yttrande kan ersättas med ett personligt möte eller samtal. Yttrande Då ett yttrande begärs får verksamhetschefen en svarstid på fyra veckor, påminnelser skickas enligt rutin. Om inget yttrande inkommit inom sex veckor anmäls ärendet till chefsläkare. Yttrandet granskas av handläggaren innan det skickas till patienten för att säkerställa att patienten får svar på sina frågor. Yttrandet sammanfattas i resultatet och avslutas. I de fall patienter återkommer med synpunkter på yttrandet så diskuteras fortsatt handläggning. Oavsett om förtydligande begärs eller inte så dokumenteras patientens avvikande uppfattning i ärendet och kommer verksamheten till kännedom. Statistik Varje tertial skickas statistik och sammanfattning av samtliga avslutade ärenden till berörd verksamhet. Synpunkterna är då avidentifierade. Privata vårdgivares statistik skickas till chefsläkare på Regionkontoret som vidarebefordrar statistiken till den enskilda vårdgivaren. 2. BAKGRUND Inför patientnämndsmöte fick varje ledamot tidigare ta del av samtliga avslutade ärenden sedan det senast nämndmötet. Det innebar att varje ledamot behövde läsa och analysera ca 300 sammanfattade ärenden. Mängden ärenden gjorde det svårt att få en samlad bild av klagomålen. Beslut togs på ett nämndmöte i juni 2016 att analysera avslutade ärenden inom en utvald verksamhet, förvaltning eller ett huvudproblem. 4

I föreliggande rapport analyseras privata vårdcentraler som har avtal med Region Uppsala. Tio vårdcentraler drivs av tre stora vårdbolag. Resterande tolv vårdcentraler drivs i privat regi av enskilda utförare. Praktikertjänst drev Uppsala närakut fram t.o.m. maj 2017, därefter övertogs mottagningen av Aleris. 3. SYFTE Rapporten ska ge verksamheterna, patientnämndens och regionens politiker en samlad översikt över synpunkter och klagomål som patienterna upplever i kontakten med de privata vårdcentralerna i Uppsala län. Analysen kommer även att delges övriga intressenter inom Region Uppsala, exempelvis Enheten för vårdavtal vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen samt chefsläkare med ansvar för uppföljning av privata vårdgivare. 4. METOD Alla diarieförda ärenden som avslutades 2017 hämtades ur patientnämndens dokumentationssystem. Utifrån data framkom antal ärenden per vårdcentral, huvudproblem, kön och ålder samt antal yttranden. Enheten för vårdavtal kontaktades angående antal vårdkontakter per vårdcentral. Samtliga medarbetare på patientnämnden har läst alla ärenden för att hitta synpunkter som särskilt utmärkte sig. Detta har legat till grund för författarnas fördjupade analys och resultat med fokus på de synpunkter där yttrande har begärts. 5. RESULTAT Totalt 143 ärenden har analyserats. En vårdcentral, vars avtal med Region Uppsala avslutades 2016, har tre ärenden men ingen verksamhet. Sammanlagt har 32 yttranden begärts, fördelade på tolv vårdcentraler. De vårdcentraler där flest yttranden begärdes är; Uppsala närakut (Praktikertjänst och Aleris) - tolv yttranden Bålstadoktorn - fem yttranden 5

Vid övriga vårdcentraler har ett eller två yttranden begärts. De flesta yttranden kunde skickas till patienten inom begärd svarstid. Undantag är Familjeläkarna Bålsta där två yttranden dröjde nio respektive tio veckor, och Centrumkliniken där ett yttrande dröjde 13 veckor. Uppsala närakut (Praktikertjänst) hade generellt något längre svarstid än övriga vårdcentraler. Alla yttranden som begärdes av Bålstadoktorn besvarades inom tre veckor. Tabell 1. Antal ärenden och vårdkontakter per vårdcentral avslutade under 2017 Aleris antal ärenden antal vårdkontakter 1 Barncentrum och vårdcentral 2 18 517 Nyby vårdcentral 7 27 921 Uppsala Närakut Aleris 9 41 345 Capio Enköpings vårdcentral 6 28 930 Liljeforstorgs vårdcentral 8 23 859 Sävja vårdcentral 9 24 296 Familjeläkarna Familjeläkarna Bålsta 9 28 003 Familjeläkarna Luthagen 6 15 673 Praktikertjänst Bålstadoktorn 12 27 986 Husläkargruppen 9 16 544 Knivsta läkargrupp 1 13 552 Öregrunds vårdcentral 4 15 237 Uppsala närakut 18 29 205 Övriga Aros läkarmottagning 6 12 434 1 Gäller samtliga personalkategorier och samtliga kontakter. 6

Boländernas vårdcentral 3 - Centrumkliniken 16 16 767 Dr Wahlunds läkarmottagning 1 18 596 Ekeby hälsocenter 10 31 546 Enköpingshälsan 3 8 395 Familjedoktorn Dag Gilstring 1 6 317 Hälsohuset 3 8 843 Kåbohälsan - 20 945 Ture Ålanders läkarpraktik - 6 640 Totalt 143 441 551 Kommentarer till tabellen; De vårdcentraler som hade flest antal ärenden i förhållande till vårdkontakter är Centrumkliniken, Bålstadoktorn och Uppsala närakut. Kåbohälsan och Ture Åhlanders läkarpraktik hade inga registrerade ärenden. Tabell 2. Fördelning kön och ålder 30 Kön och ålder 25 20 15 10 5 0 7 24 21 19 16 13 12 11 7 4 3 3 2 1 0-19 20-39 40-59 60-79 >80 okänd Kvinna Man Okänd Kommentarer till diagrammet; i 23 ärenden angavs kön men ingen ålder, tre ärenden saknade båda uppgifterna. Bilden visar att kvinnor är överrepresenterade och att flest ärenden avser patienter i åldersgruppen 60 79 år. 7

5.1 Vård och behandling Inom vård och behandling fanns flest synpunkter registrerade. I samma ärende kunde det även finnas synpunkter på bemötande eller tillgänglighet. Totalt 79 ärenden fanns registrerade och 25 yttranden begärdes. Helhetsansvar Flera ärenden handlade om att patienten eller närstående upplevde att vårdcentralen inte tog något helhetsansvar. Patienten upplevde att de bollades mellan olika vårdgivare. Patienten sökte flera gånger med smärtor i bröstkorgen. Läkaren känner en stor knöl på bröstkorgen vilket läkaren inte tar någon notis om och även en förändring på ena lungan nonchalerades. I yttrandet framkom det att den förändring som fanns inte hade förändrats sedan tidigare undersökning och det fanns en planering för uppföljning. Smärtorna misstänktes vara muskelrelaterade. Läkaren känner inte till diskussionen om en stor knöl. Den förändring som senare visade sig vara en tumör, skulle följas upp av slutenvården. Närstående var inte nöjd med svaret och saknade ett helhetsansvar för patienten. I ett annat ärende där patienten fick diagnosen diabetes kunde inte insulinbehandlingen påbörjas. Patienten behövde en blodsockermätare men då diabetessjuksköterskan hade semester, och ingen ersättare fanns, fick inte patienten någon mätare. Patienten bytte vårdcentral och fick snabb hjälp. Patienten önskade inget yttrande. Bedömning Flertal ärenden handlade om att patienten upplevde att läkaren hade gjort fel bedömning och att deras symtom inte tagits på allvar. Vid kontakt med annan vårdgivare framkom det att första bedömningen varit felaktig. Jag skadade en axel men någon fraktur kunde inte konstateras. Då axeln inte förbättrades sökte jag en annan läkare som konstaterade två avslitna senor och att axeln hoppat ur led. Yttrande har kommit från verksamhetschef som beklagar. Då patienten kunde lyfta armen gjordes bedömningen att det inte rörde sig om någon fraktur eller annan skada. Patienten skadade handen och läkaren bedömde att patienten fått en stukning, ingen röntgen var nödvändig. Senare besökte patienten akutmottagningen på Akademiska sjukhuset, och en 8

fraktur konstaterades. I det yttrande som patienten begärde stod läkaren fast vid att den första bedömningen var rätt. I ett annat ärende beskrev patienten att hen besvärades av smärtor i en höft. Patienten fick injektioner i leden och läkaren bedömde patientens tillstånd som gott, tvärtemot patientens bedömning. Patienten bytte vårdkontakt och utredningen visade att patienten hade en allvarlig cancerdiagnos. En läkare medgav att hen kan bli bättre att lyssna på patienten då patienten fick tjata i åtta månader för ett borreliatest, som visade sig vara positivt. Psykisk ohälsa Några patienter berättade att vården fokuserade på den psykiska hälsan även fast besöksorsaken gällde andra symtom. Jag sökte för besvär i en axel under nästan två år och fick att det var psykiskt. När jag bytte vårdcentral och fick en ny läkare upptäcktes det att axeln behövde opereras och efter det har jag blivit bra. Ansvarig chef beklagade att man inte hade uppmärksamma patientens diagnos. Verksamhetens policy är att hjälpa patienten och remittera patienten vidare till specialistsjukvård. En annan patient med flera olika symtom sökte vård vid flera tillfällen. Bedömningen blev då att symtomen berodde på psykisk ohälsa. Patienten bytte till annan vårdcentral och fick diagnos på en kronisk neurologisk sjukdom. I yttrandet framkom att om patienten hade varit mer tydlig att beskriva sina symtom så hade remiss skickats till specialist. Det fanns aldrig någon misstanke om att patienten var inbillningssjuk. Läkemedel Två ärenden handlade om att patienterna i onödan behandlats med antibiotika. Båda patienterna var barn, ett respektive fem år gamla. Andra ärenden gällde ändrad läkemedelsordination där patienten inte hade blivit informerad. Det fanns även exempel på felaktigt ordinerade läkemedel. En patient ordinerades för hög dos smärtstillande läkemedel. Trots att närstående reagerade över att dosen var hög, bekräftades det att dosen var rätt ordinerad. Patienten sökte akutmottagningen på grund av biverkningar, läkaren på akutmottagningen kommenterade hade jag tagit den läkemedelsdosen hade jag dött! Patienten önskade ingen yttrande. 9

Närakuten Närakuten utför bara vanlig röntgenundersökning vid akut skada. Vid fortsatt handläggning av skadan, eller vid utebliven förbättring, hänvisades patienten till vårdcentralen. Flera synpunkter visade att patienterna inte förstått närakutens information, istället var det vanligt att patienten tog ny kontakt med närakuten. Tre ärenden gällde patienter med ögonskada eller ögoninfektion. En patient besökte närakuten vid skadetillfället och sedan dagen efter. Patienten fick ingen hänvisning till annan vårdgivare vid första besöket på närakuten. Vid andra besöket fick patienten råd att kontakta ögonspecialist om besvären försämrades. Patienten uppfattade att hen skulle vänta ytterligare någon dag. I yttrandet medgav läkaren att en remiss till ögonspecialist borde ha skrivits vid patientens andra besök på närakuten. Patienten har fått en bestående synnedsättning. En ögonspecialist har sagt till en patient att generellt så borde närakuten remittera patienter med ögonskador eller ögoninfektioner oftare och snabbare. Remisshantering Flera ärenden gällde brister i remisshantering. Vanligast var att remissen hade glömts bort. Jag kontaktade vårdcentralen då remissen inte kommit fram till specialistmottagningen som vi kommit överens om. Verksamhetschef medgav att remissen glömts bort och inte hade uppmärksammats vid utskrift av journalanteckningen. Rutinerna skärptes och beslut togs att markera läkardiktat där remiss ska skickas och att dessa ska prioriteras vid utskrift. Uppföljning av provsvar Patienten behandlades med blodförtunnande läkemedel. Trots att provsvar visade ökade värden korrigerades inte patientens läkemedelsdos och patienten drabbades av kraftig blödning och sökte vård på akutmottagningen. Detta upprepades vid två tillfällen. Fler liknande ärenden fanns registrerade. 5.2 Kommunikation 21 ärenden har registrerats och fem yttranden begärdes. Flera ärenden handlade om att patienten inte upplevde att de inte fick någon bra kontakt med vårdpersonalen och att tiderna för besöken var för korta. 10

Bemötande Många patienter har upplevt att det har brustit i bemötandet, i samband med läkarbesök eller annan kontakt. En patient upplevde att en sjuksköterska bemötte hen oprofessionellt och ifrågasatte patientens kunskaper, det är lätt att oroa sig över symtom som man har googlat på. Yttrande begärdes. Sjuksköterskan är vidtalad och medger att bemötandet kan förbättras och att hen skulle tänka på att lyssna, bekräfta och återkoppla patienternas berättelse. Den diagnos patienten misstänkte bekräftades senare av annan vårdgivare. Patientens sjukintyg hade inte godkänts av Försäkringskassan och patienten sökte vård på annan vårdcentral. Patienten blev avbruten och ifrågasatt av läkaren, som sa du ska inte tro att du kan byta vårdcentral för att få som du vill. Yttrande begärdes och berörd läkare vidtalades. En läkare ska ha skrikit din dumma ADHD-människa till en patient, som inte återkom med skriftliga synpunkter. Empati En närstående ansåg att en läkare saknade empati för en yngre patient som drabbats av utbrändhet, bara för att man är trött är man inte hemma från arbetet. Patienten bytte till annan vårdcentral. En patient med självskadebeteende behövde sy ett sår du har gjort det själv så du behöver ingen bedövning. Handläggare fick inte kontakt med patienten och yttrande begärdes inte. En annan patient blev inte tagen på allvar. Yttrandet sa att samtal har hållits med läkaren och de ser en positiv utveckling. Patienten har bytt vårdcentral. Information till patient Närstående fick information per brev att barnet hade födoämnesallergi. Ingen information om allergin, ingen uppföljningsplanering eller erbjudande om kontakt med dietist medföljde brevet. Den närstående är kritisk till vårdcentralens hantering och brister i information. Patienten blev insatt på ett läkemedel och blodprover togs. Patienten informerades inte om provsvaren och kontaktade vårdcentralen. Tre veckor senare hade läkaren fortfarande inte kontaktat patienten. I yttrandet beklagades att patienten inte hade fått information om provsvaren. Läkaren medgav att det brustit i informationen. 11

En närstående berättade att patienten, som var deprimerad, nekades sjukintyg då läkaren ansåg att det inte var någon idé att skriva ett intyg eftersom Försäkringskassan ändå inte kommer att godkänna intyget. 5.3. Patientjournal och sekretess Elva ärende har registrerats och ett yttrande begärdes där en patient fick information om andra patienter hemskickat till sig. Patienten valde att polisanmäla händelsen. Verksamhetschefen medger att vårdcentralen brustit i hanteringen av sekretessbelagda uppgifter. Händelsen anmäldes i regionens avvikelsesystem. Dataintrång Närstående önskade ett sjukintyg för att vårda patienten. Sjuksköterskan öppnade då patientens journal. Den närstående ville veta om sjuksköterskan hade rätt till det. Handläggare kontaktar regionjurist som informerade att det inte var sjuksköterskans uppgift att bedöma om den närstående skulle få ett sjukintyg eller inte, därför hade sjuksköterskan inte rätt att läsa patientens journal. Bruten sekretess Fyra ärenden gällde bruten sekretess. Ett ärende gick inte att utreda då det gällde en vårdcentral som avslutat sin verksamhet. En patient hade beställt journalkopior. Kuvertet var inte igenklistrat och journalkopiorna låg inte i kronologisk ordning. Handläggaren kontaktade verksamhetschefen som såg allvarligt på händelsen och en utredning gjordes. Verksamhetschefen kontaktade patienten som var nöjd med samtalet. Utredningens resultat är inte känt. Ett annat ärende gällde att läkaren hade kontaktat handläggare inom socialtjänsten utan patientens medgivande. Regionjurist menade att läkaren inte hade rätt att informera utan patientens medgivande. Patientjournal och loggar De flesta ärenden gällde rättelse av journaldokumentation, där handläggaren hänvisade patienten till berörd läkare eller verksamhetschef för diskussion. Vid frågor om loggar hänvisade 12

handläggaren till journalenheten för utvidgad loggrapport. I de flesta fall fanns förklaringar som inte tydde på dataintrång. 5.4 Ekonomi Fem ärenden gällde ersättningsanspråk eller patientavgifter En patient besökte Uppsala närakut men undersökningen kunde inte genomföras då patienten var rullstolsburen och närakuten saknade mobil lift. Patienten hänvisades till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Patienten önskade få tillbaka patientavgiften från närakuten men nekades. Handläggare tog kontakt med verksamhetschefen och patienten fick tillbaka avgiften. En närstående berättade att då patienten frågade läkaren om sjukskrivning, sa läkaren 1000 kronor och patienten frågade under bordet? Patienten fick sjukintyg utan att betala muta. Den närstående sa att hen kontaktat högre chef inom företaget och återkommer inte till patientnämnden. 5.5 Organisation och tillgänglighet 17 ärenden fanns registrerade och ett yttrande begärdes. Många av synpunkterna krävde snabb handläggning och yttrande var inte aktuellt. Flera patienter hade frågor om lång väntan på läkarbesök och fick information om vårdgarantin. Tillgänglighet Flera ärenden gällde brister i telefontillgänglighet, läkarkontinuitet och svårigheter att boka tid till den läkare patienterna var listade hos. Vid en vårdcentral får patienten veta att det är ont om tider till specifik läkare då den har så många patienter listade. En patient var missnöjd över att inte få en akut tid utan hänvisades tillbaka till den vårdcentral där patienten var listad där patienten hade ett bokat läkarbesök. Yttrande begärdes, verksamhetschefen förklarade att sjuksköterskan hade gjort rätt bedömning och att hänvisningen var korrekt. Patienten hade en bokad läkartid för läkemedelsgenomgång. Då patienten kom till vårdcentralen hade tiden avbokats då läkaren bedömde att det vara annan vårdgivares ansvar. 13

Patienten hade senare kontakt med verksamhetschefen som bokade patienten till ett läkarsamtal. Moment 22 ett dilemma som saknar lösning 2 En patient berättar; jag besvärades av andningssvårigheter och kom till en telefonsvarare "det är mycket att göra just nu, ring senare eller kontakta oss via 1177" vilket patienten gjorde. Två dagar senare meddelade vårdcentralen "Tyvärr kan vi inte erbjuda dig tid eftersom vi behöver kompletterande uppgifter om anledningen till ditt önskade besök. Det bästa är om du ringer vår rådgivningstelefon." Patienten undrade, ska det vara så här? Patienten ville boka en läkartid men det var inte möjligt att komma fram på telefon. Patienten gick då till vårdcentralen för att boka en tid vid receptionen. Patienten får veta att det inte var möjligt utan var tvungen att gå hem och göra nya försök att få kontakt med tidbokningen. Valfrihet En patient ansåg att hen nekades utredning av högt blodtryck vid en vårdcentral där hen inte var listad. Vårdcentralen hävdade att de endast kunde erbjuda blodtryckskontroller. Handläggaren kontaktade utredare vid Enheten för vårdavtal som informerade att patienten har rätt att besöka valfri vårdcentral. E-tjänster Flera patienten kände inte till 1177 e-tjänster och fick information av handläggaren. Trots digital kontakt uppmanades patienten vid flera tillfällen att kontakta vårdcentralen per telefon för kompletterande uppgifter innan ett läkarbesök kunde bokas. Flera patienter hade inte tillgång till dator, saknade e-legitimation eller datakunskap och föredrog telefonkontakt. 5.6 Övriga huvudkategorier Huvudproblemet vårdansvar hade ett registrerat ärende som gällde vilken vårdenhet som har huvudansvaret då patienten träffar flera vårdgivare inom olika specialiteter. Handläggaren informerade att vårdcentralen har det övergripande ansvaret. 2 Wikiquote Moment 22, roman av Joseph Heller. Boken räknas främst som en antikrigsroman men är också kritisk till byråkratin generellt. 14

Vad gäller administrativ hantering fanns två ärenden registrerade, ett ärende gällde brister i hantering av intyg. Inga ärenden fanns registrerade gällande omvårdnad. 5.7 Avvikelser och Lex Maria Det framkommer att vården i två fall gjort avvikelser. Det ena ärendet gällde en patient som nekades lokalbedövning i samband med sårskada på ett finger. Det andra ärendet var en händelse där en patient fick sekretessbelagd information skickat till sig som gällde andra patienter. I ett ärende anmäldes händelsen till IVO. Händelsen gällde att patienten fick skador av ett felaktigt utskrivet läkemedel. 6. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Antal ärenden var få i förhållande till antal vårdkontakter och innebar i snitt sex ärenden per vårdcentral. I jämförelse hade den offentliga Primärvården under samma period 228 registrerade ärenden, fördelade på 26 vårdcentraler vilket innebar nio ärenden per vårdcentral. Patientnämnden har ingen kännedom om antal synpunkter som framförts direkt till vårdcentralen. De vårdcentraler med flest ärenden var Uppsala närakut, de har även flest vårdkontakter (70 550) och bedriver akutverksamhet. Två andra vårdcentraler som också har ärenden som överskrider snittet är Bålstadoktorn och Ekeby hälsocenter. Två vårdcentraler med färre vårdkontakter men med 16 respektive nio registrerade ärenden var Centrumkliniken och Husläkargruppen. Vid de ärende där patienten begärt yttrande var de flesta nöjd med vårdens förklaring, med några undantag. En patient ansåg att vården gått i försvarsställning. I ett annat ärende hade patienten och verksamhetschefen olika uppfattningar om händelsen och patienten önskade ett nytt yttrande. Handläggaren avrådde från det då ett nytt yttrande inte skulle leda till annan slutsats. En närstående var inte nöjd med vårdens förklaring och anmälde händelsen till IVO. I några ärenden rekommenderade handläggaren att ett yttrande skulle begäras. Patienten återkom dock inte med skriftliga synpunkter trots att handläggaren kontaktade patienten för påminnelse. 15

Patienterna har flest synpunkter på vård och behandling, kommunikation och organisation och tillgänglighet. Detta stämmer väl överens med tidigare analysers resultat. 7. REKOMMENDATION Förenkla tillgängligheten för patienten. I flera ärenden framkom det att många patienter inte hade kännedom om 1177 e-tjänster. Om fler patienter kontaktar vårdcentralen via e-tjänster borde det leda tillminskad belastning under vårdcentralernas telefontider. Förenkla även sökning av vårdcentral på 1177 e-tjänster genom att använda det namn som anges på vårdcentralens och region Uppsalas hemsidor. Ökad följsamhet av rutiner för remisshantering för att säkerställa att remissen skrivs och skickas till annan vårdgivare. Bemöt patienten med respekt, lyssna! Om patienten har en historia med psykisk ohälsa men söker vård för kroppsliga symtom bör patientens berättelse tas på allvar. Informationen från Uppsala närakut angående uppföljning kan förbättras. Patienten återkommer ofta till närakuten gällande samma skada eller sjukdom då patienten inte har uppfattat att uppföljning ska ske på den vårdcentral patienten är listad. Informationen finns på närakutens hemsida men behöver återupprepas vid besöket. 16

Månadsrapport februari 2018 vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med februari uppgår till + 11 miljoner kronor vilket är 8 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Prognosen är justerad på grund av detta och bedömningen efter två månaders utfall är att resultatet för 2018 kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Anslagsintäkter egen verksamhet 381 381 2 286 2 286 Kostnad upphandlade avtal -7-6 -38-38 Kostnad vårdval -237-242 -1 475-1 463 Kostnader övrig primärvård -3-2 -10-10 Kostnader tandvård -29-31 -189-189 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -92-92 -552-552 Kostnader övrig verksamhet -2-4 -23-23 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 11 3 0 12 I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Där framgår att Uppsala Närakut och Ortopedakut haft en hög produktion och ersättning under inledningen av året samtidigt som produktion och ersättning är låg inom upphandlade kiropraktorer och naprapater. Inom vårdvalet är det vårdvalet för vårdcentraler som står för den största avvikelsen där ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen

Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen 2 (3)

3 (3) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 380 982 380 982 2 285 890 2 285 890 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Uppsala Närakut och Ortopediakut 6 508 5 500 33 000 33 000 Naprapater 206 398 2 200 2 200 Kiropraktorer 141 469 2 600 2 600 Summa 6 855 6 367 37 800 37 800 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc 175 190 178 149 1 088 000 1 080 000 Barnmorskemottagning 11 891 12 833 77 000 77 000 Kapitering läkemedel 38 595 37 500 225 000 225 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 6 145 7 083 42 500 42 500 Primär hörselrehabilitering 2 537 3 128 17 500 17 500 Psykoterapeuter 2 545 3 629 20 000 16 000 Influensavaccinationer 478 72 5 000 5 000 Summa 237 381 242 394 1 475 000 1 463 000 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Primärvård utanför C-län 6 568 6 667 40 000 40 000 Primärvård icke C-länsinvånare -3 993-5 000-30 000-30 000 Summa 2 575 1 667 10 000 10 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Tandvårdsstöd 7 374 8 667 52 000 52 000 Barntandvård 17 289 17 500 105 000 105 000 Tandreglering barn och ungdom 4 151 5 000 30 000 30 000 Tolk tandvård 325 250 1 500 1 500 Summa 29 139 31 417 188 500 188 500 Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering 82 626 82 626 495 751 495 751 Ersättning Folktandvården 9 335 9 335 56 011 56 011 Summa 91 961 91 961 551 762 551 762 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos 2018 Närvårdsutveckling 424 667 4 000 4 000 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 0 283 1 700 1 700 Reserverade verksamhetsmedel 1 615 2 855 17 128 17 128 Summa 2 039 3 805 22 828 22 828 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 11 032 3 372 0 12 000

Månadsrapport Februari 2018 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök januari till februari ligger mycket bra jämfört mot budget avseende allmäntandvården. Specialisttandvården ligger något över den periodiserade budgeten. Casemixen följer budgeten relativt bra med en liten övervikt mot frisktandvård och barnpatienter. I februari månad överenstämmer det ekonomiska resultatet för Folktandvården med budgeten. En svag januarimånad ger dock en avvikelse gentemot periodiserat resultat. Totalt resultat efter januari och februari är 1,3 mkr mot budget 2,7 mkr. Huvudorsaken till att inte resultatbudgeten för januari nåddes var lägre intäkter som bara till del kompenserades av lägre personalkostnader. Vidare var kostnaderna för medicinskt material högre vilket till stor del beror på minskade inköp i slutet på 2017. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården har intensifierats under 2018. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Efter 15 januari finns det nu fler möjligheter för tandsköterskor att arbeta med egna patienter tack vare att TLV har lagt till åtgärder för ändamålet i referensprislistan. Att tillgången på tandhygienister ökar genom utökade utbildningsplatser är av största vikt för att Folktandvården ska kunna bibehålla en effektiv vård av patienterna. Andra landsting har börjat finansiera uppdragsutbildningar av tandhygienister för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Folktandvården undersöker tillsammans med Regionens HR-direktör om det kan vara möjligt att uppdragsutbilda tandhygienister med hjälp av personalmiljarden i höst. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. Folktandvården ligger efter februari månad kvar med budgeten som prognos för helåret 2018. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi

2 (6) Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan.

3 (6) Ekonomi Folktandvården uppvisar ett ackumulerat resultat om 1,3 mkr efter januari och februari. Differensen gentemot den periodiserade resultatbudgeten på 2,7 mkr härrör sig från januari månad. I januari månad hade Folktandvården låga intäkter jämfört mot budget vilket huvudsakligen förklaras av lägre bemmaning än budgeterat. Vidare började inte TLVs taxeuppräkning för tandvården 2018 gälla för än den 15 januari. Det fanns också ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material, de kostnaderna översteg de budgeterade med 600 tkr för januari. De övriga kostnaderna blev också högre än budget cirka 250 tkr i januari, en av förklaringarna är IT-kostnader (drift/underhåll). Totalt ligger Folktandvården 1,4 mkr lägre än den periodiserade resultatbudgeten för januari och februari. Specialisttandvården vid Kaniken har dragits med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. Stort fokus kommer 2018 att läggas på verksamhetsutveckling för att öka lönsamheten vid specialistmottagningen. Prislisteseminarium, rumsstandardisering, förbättrad klinisk tid, ytterfallsanalys och produktionsplanering är de bärande punkterna i arbetet. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget, men det är troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring längre fram liknade det som skedde 2017. Då minskade både intäkter och lönekostnader jämfört mot budget succesivt under året. Medarbetare Antalet medarbetare inom Folktandvården ökar stadigt, det är framförallt antalet tandsköterskor som ökar (med 9 årsarbetare sedan fåregående år), bristen på tandhygienister tvingar fram förändrad arbetsfördelning i teamen och tandsköterskor utbildas nu för att i ökad utsträckning utföra eget patientarbete. Även antalet allmäntandläkare har ökat med 5 årsarbetare sedan förra året. Vad gäller tandhygienister och specilisttandläkare så har de minskat med vardera 3 årsarbetare sedan förra året. Vår bedömning är att antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka med samma fördelning på per yrkeskategori som tidigare. Detta beroende dels på pensionsavgångar men framförallt beroende på att ett antal nya behandlingsrum kommer att tillkomma under året. Sjukfrånvaron har sjunkit sedan förra året och det är långtidssjukskrivningarna som har minskat från 3,59% till 2,45%. Korttidssjukfrånvaron följer samma relativt låga trend som förra året. TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2018 är 95 procent. Se redovisning ovan. Tabell: Revisionspatienter i allmäntandvård

4 (6) Tillgänglighet Totalt inom allmäntandvården har 6687 patienter väntat mer än 3 månader. Totalt antal revisionspatienter i FTV är 181 204 vilket innebär att 96,3 % får vård inom 3 månader. Antalet som väntat mer än 3 mån har minskat med cirka 1500 patienter jämfört med samma period föregående år. PRODUKTION I tabellen för antal besök ingår inte munhälsobedömningar i utfallet (men i budget) och inte heller tandreglering som utförs i Enköping. Produktion 636 munhälsobedömningar tillkommer i akumulerat utfall i år (finns dock med i budget). Varav 501 specialistbesök och 135 allmäntandvårdsbesök (förvaltningen kan inte få in besöken i SAS ännu, lösning är under framtagande). 713 besök på Enköpings tandreglering tillkommer under specialistvård i utfall och 719 besök tillkommer i budget för tandregleringskliniken (annat journalsystem än resten av FTV som ej kan läsas in i SAS, byte till samma journalsystem som resten av Folktandvården pågår). Sammantaget ligger FTV över produktionsbudgeten både för allmäntandvård och specialisttandvård efter januari och februari. 18 stycken fler specialisttandvårdsbesök och 2652 allmäntandvårdsbesök jämfört mot periodiserad produktionsbudget.

5 (6) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet Avvikelser ackumulerat utfall jämfört mot ackumulerad budget Not. 1. Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året 3. Lönekostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser och sjukdom 4. Minskad kostnad för tandteknik är ett möjligt resultat av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare samt större nyttjande av den interna tandtekniken 5. Kostnader för medicinskt material har ökat framförallt med anledning av låga inköp i slutet av 2017 6. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av IT-investeringar. Vidare kommer investeringarna och den periodiserade budgeten för avskrivningar att öka med anledning av öppnandet av en ny klinik vid stationen i april.

6 (6) Investeringarna kommer att öka längre fram under året då Folktandvården öppnar en ny klinik. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2018 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

Månadsrapport februari 2018 Primärvård, Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Den nya förvaltningen Primärvård, Hälsa och habiliteringen har ett negativt resultat på -3,1 miljoner kronor per februari 2018. Resultat per februari saknar diverse kvartalsintäkter och skulle med dessa inkluderade visa på ett resultat för perioden i balans. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per februari på -4,4 miljoner kronor. Per februari 2017 redovisade förvaltningen ett underskott om -4,2 miljoner kronor. Det totala negativa resultatet speglar inte inom samtliga verksamhetsområden utan förklaras främst från vårdcentralsuppdraget. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter vilket ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Helårs prognosen är justerad till -8,2 miljoner kronor, prognosen inkluderar åtgärdsplan för en förbättrad produktion och samtidigt fokus på lägre kostnader för hyrpersonal. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter vi med påbyggnadsutbildningar. Implementering av en ny schemamodell ska förbättra svarstiderna avseende verksamhet 1177 vårdguiden på telefon. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tkr)

2 (10) Tkr Verksamhetsområde Resultat hittills i årbudget hittills i år Diff Utfall vs Budget Vårdcentralsuppdrag -6 273 2 801-9 075 Funktionsstöd och hälsa -1 662 67-1 729 Habilitering länet -603 89-692 Habilitering Uppsala 193 155 39 Särskild vård och integration -203 206-409 Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor Total sjukfrånvaro Kommentarer ekonomi och medarbetare: Vårdcentralsuppdraget förklarar en stor del av resultatet per februari. Vårdcentralsuppdraget per februari visar på en lägre produktion, lägre besöksersättning, än förväntat, vilket till stor del förklarar resultatet. Inom området Funktionsstöd och hälsa så saknas för perioden intäkter avseende Tolkcentralen. Avseende Särskild vård så är det fortsatt utfasning av inhyrd personal. Effekten av den lägre produktionen samt högre sociala avgifter än plan förklarar justering av prognosen till -8,2 miljoner kronor. Ökningen av antal årsarbetare mot föregående år är till stor del relaterad till nya uppdrag och verksamheter, exempel 1177 sjukvårdsrådgivningen, AT/ST enheten, Gränbystaden, mobila närvårdsteamen. Ökningen i närvarotid för inhyrd personal förklaras av Särskild vård och integration, NÄVA. De hade inget utfall i närvarotid för inhyrd personal motsvarande period föregående år, nu är utfallet 6,07 årsarbetare. Utfallet är något lägre än genomsnittet för de senaste 12 månaderna (6,93 årsarbetare). Den andra delen i ökningen jämfört med föregående år ligger på vårdcentralsuppdraget, 13,77 samma period föregående år mot 16,83 i år. Genomsnittet för de senaste 12 månaderna är 16,51, alltså i nivå med utfallet årets första månader. Långtidsfrånvaro, dvs sjukfrånvaro överstigande 60 dagar är lägre jämfört med föregående år. Däremot ses en ökning av korttidsfrånvaron, kopplat mot ovanligt hög säsongsrelaterade sjukdomar exempel, influensa och förkylningar. Åtgärder: Pågående aktivt arbete med bemannings -och schemaförändringar som bedöms minska beroendet av inhyrd personal vid NÄVA.

3 (10) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka 2018. Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi: Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka.

Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök: 4 (10)

5 (10) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi Kommentarer till tillgänglighet: Telefontillgängligheten är lägre jämfört föregående år både för privata (88 procent i februari) och offentliga (87 procent i februari). Besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, visar något bättre tillgänglighet för de offentliga aktörerna (83 procent i februari) jämfört föregående år medans de privata uppvisar en något lägre tillgänglighet till nybesöken (87 procent i februari) jämfört februari 2017. Under perioden så har tre offentliga vårdcentraler övergått till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder: Tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, även för privata vårdcentraler. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar.

6 (10) Sjukvårdsrådgivningen/1177: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svarstider sjukvårdsrådgivningen 1177 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Besvarade samtal inom 15 min Inkomna samtal Antal inkomna samtal för februari är 21583 stycken jämfört januari 23 369 stycken, februari visade på en medelväntetid på 29 minuter. Den nedåtgående kurvan gällande statistiken från december är en effekt av underbemanning samt ett större antal sjukskrivningar under perioden. I samband med övergången från Medhelp så valde ett antal medarbetare att inte följa med över till Region Uppsala. Detta har medfört betydande arbetsbelastning på medarbetargruppen. Det faktum att man tagit med sig en gammal schemamodell i övergången, har gjort att medarbetarna fått arbeta på ett mycket komprimerat schema. Det har i sin tur lett till fler sjukskrivningar än normalt. Fokusområden under 2018 för verksamheten är rekrytering, medarbetarskap och sjukfrånvaro. Åtgärder: För att snabbt försöka vända på den negativa spiralen så har ny schemamodell införts, det kommer att innebära bättre täckning under perioder av högtryck. Verksamheten är fortfarande underbemannade och rekrytering pågår. När det gäller sjukfrånvaron som fortfarande är relativt hög har det påbörjats uppföljning på individnivå. Tabell: Indikator 3 Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 30 dagar 93% 8 Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 29%/30% 10/10 3 Indikator 2018 med mål att andelen ska öka.

7 (10) Tid mellan beslut och start av fördjupad utredning samt tid mellan beslut och start av behandling redovisas genom manuell beräkning. Statistik visar att faktiskt antal väntande till fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar är till största delen orsakad av förvaltningen och inte genom patientvald väntan. PRODUKTION Primärvården:

8 (10) Hälsa och habilitering: Kommentarer till produktionen: Primärvårdens produktion uppnår 84% av budgeterade läkarkontakter och 76% av övriga kontakter. Vi ser en fortsatt förskjutning från besök sjukvårdandebehandling till telefon sjukvårdande behandling, vilket innebär lägre besöksersättning jämfört med budget. Varje profession avviker i snitt med ett besök per (ersatt produktion) per dag i relation till närvarotiden jämfört med budget Åtgärder: En arbetsgrupp har i uppdrag att ta fram ett underlag för snabba åtgärder för en förbättrad produktion. Förvaltningen kommer också med hjälp av statsbidrag ta hjälp av extern konsult för ett framtagande av modell för produktionsplanering. Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. I januari gjorde Hälsoäventyret en studieresa till Etiopien (projektmedel utanför budgeten) vilket förklarar det lägre antalet klasser. Syftet var att inhämta kunskap, och därigenom skapa ett mer målinriktat och anpassat arbete, om kultur och levnadsförhållanden som de ungdomar som kommer till Sverige har med sig. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variationen möts genom att låta den egna personalen jobba full ut som normalt, medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Näva har under februari 97 procent beläggningsgrad jämfört med februari 2017 då beläggningen var 95%. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll 2018. 3. Investeringsverksamhet Bilaga 1.

Not budgetavvikelse årsprognos: +14 474 tkr, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 april 2018 samt Akademiskt Primärvårdscenter. -26 235 tkr, -4 996 tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter då produktion inte i nivå med lagd budget. +12 944 tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter. +905 tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader. -1 170 tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering. -3 554 tkr, kostnader för medicinsk service, främst lab, inte i nivå med den lägre produktionen. +420 tkr, flyttkostnader av ledningskontor samt ökade kostnader kopplade till statsbidrag. 9 (10)

10 (10) Bilaga 2. Not externa projekt: Av utfallet så avser 5,4 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2018 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

1177 Vårdguiden på telefon Uppsala

Resumé

Sjukfrånvaro total dec 2017

Sjukfrånvaro total jan 2018

Sjukfrånvaro total feb 2018

Statistik jan-feb 1177 Uppsala

Nationella styrkortet jan-feb 2018

1177 Vårdguiden på telefon 2017 Inringande samtal över dygn, mån-fre

Kontaktorsaker 2017 Uppsala Kontaktorsak Antal Andel Feber - barn 7 048 4,5% Buksmärta - vuxen 6 936 4,4% Halsont 5 633 3,6% Administrativ åtgärd 5 340 3,4% Läkemedelsfråga 4 388 2,8% Allmän medicinsk information 3 632 2,3% Hosta - vuxen 3 625 2,3% Utslag - barn 3 594 2,3% Urinvägsbesvär - kvinna 3 545 2,3% Öronbesvär - barn 3 019 1,9%

Hänvisningsnivå - 2017 Hänvisningsnivå Ambulans Giftinformation Primärvård Spec.vård Tandvård Råd Totalt Antal Andel 3 622 2,3% 470 0,3% 63 085 40,1% 36 397 23,1% 1 377 0,9% 49 969 31,7% 157 470 100,0%

Åtgärder Omedelbara åtgärder Schemamodell Arbetstider- Bemanningsmål Rekrytering Medarbetarskap Korttidsfrånvaro Långsiktiga åtgärder Tydliggöra uppdraget Ökat informations flöde Ökat samarbete inom regionen-hitta synergier Nationell samverkan

Vårdstyrelsens sammanträde den 19 mars 2018 Månadsrapporter till vårdstyrelsen Tillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen är katastrofalt dålig och under februari månad var en tredjedel av medarbetarna sjukskrivna. Alliansen krävde därför att Primärvårdsdirektören senast vid Vårdstyrelsens sammanträde i april presenterar en åtgärdsplan för sjukvårdsrådgivningen 1177, där det tydligt framgår hur många vakanser som finns i verksamheten samt hur sjuktalen ser ut och när vakanserna skall ersättas av erfarna sjuksköterskor. Tyvärr avslogs detta. Alliansen vill därför reservera sig till förmån för eget yrkande: Att Primärvårdsdirektören senast vid Vårdstyrelsens sammanträde i april presenterar en åtgärdsplan för sjukvårdsrådgivningen 1177 där det tydligt framgår hur många vakanser som finns i verksamheten samt hur sjuktalen ser ut och när vakanserna skall ersättas av erfarna sjuksköterskor. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka Ncomo (C)

2018-03-13 Dnr VS2018-0004 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport mars 2018 Förändring av kommunallagen som underlättar samverkan Det har kommit en intressant lagrådsremiss som handlar om rätt till kommunal avtalssamverkan. Utredningens definition av avtalssamverkan innebär att en eller flera kommuner eller landsting genom ett civilrättsligt avtal åtar sig att utföra frivilliga eller obligatoriska kommunala uppgifter åt en eller flera andra kommuner eller landsting. Den som överlåter uppgiften har fortfarande kvar det övergripande ansvaret. Avtalssamverkan förutsätter att det är fråga om en uppgift som faller inom de befogenheter som samtliga samverkande parter har. Det här är en enklare samverkansform jämfört med att bilda ett kommunalförbund eller gemensam nämnd. Av lagrådsremissen framgår att kommuner och landsting bör ha ett strategiskt förhållningssätt till samverkan. Detta innebär bl.a. att kommuner och landsting bör ha en strategi för hur stor del av dess verksamhet som ska bedrivas genom samverkan. Omfattningen av samverkan bör analyseras utifrån möjligheten att ha kontroll och överblick över verksamhet som bedrivs i samverkan, men också utifrån kommunens eller landstingets sårbarhet för att samarbeten avslutas. Andra frågor som behöver övervägas är vilka uppgifter som lämpar sig för samverkan, vilken form som i så fall bör väljas och hur samverkan kan följas upp. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Ni kan läsa mer här http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2018/02/en-generell-ratt-tillkommunal-avtalssamverkan/ Viktigt att lyssna till hur befolkningen och patienterna i länet ser på vården Resultaten från hälso- och sjukvårdsbarometern publicerades i början av mars. Undersökningen fångar attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter och närstående. Befolkningens syn på hälso- och sjukvården är ett viktigt perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra våra verksamheter. Några ändringar i metod gör att resultaten inte är helt jämförbara med tidigare års mätningar (Vårdbarometern). Förtroendet för 1177 på webben och via telefon har ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger högre jämfört med riket. Det samma gäller för förtroende för sjukvården i sin helhet, sjukhusen, vårdcentralerna och att vården ges på lika villkor. De flesta svarar att de är positiva till att koncentrera vård i det fall det förbättrar kvaliteten. Svarande i Uppsala län är mer positiva till det jämfört med i övriga län. De flesta är också Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (3) positiva till att diskutera levnadsvanor vid kontakt med sjukvården. De flesta svarar också att de har tillgång till vården när de behöver den. Det som sticker ut negativt är att ungefär hälften uppfattar att väntetiderna till sjukhusvård och vårdcentraler inte är rimliga. Ni ser resultaten här https://vardenisiffror.se/registry/registry?descriptionsource=h%c3%a4lso- %20och%20sjukv%C3%A5rdsbarometern Det finns också bra instruktionsfilm på vården i siffror om ni vill fördjupa er i den data som presenteras där. Ni hittar den här https://www.youtube.com/watch?v=wys2qlt_awa&feature=youtu.be Resultaten från den nationella patientenkäten som görs i samverkan mellan alla landsting och regioner publicerades den 13 mars. Det är en utmaning att utveckla verktyg för att fånga upp viktiga synpunkter på vården så att vi kan jämföra över tid och med andra. Det är vanligt att svarsfrekvenserna sviktar. Det är därför glädjande att digitala svar ökar! Det ändå viktigt att komma ihåg att det viktigaste är att chefer och medarbetare använder resultaten som stöd för förbättringar tillsammans med invånare, patienter och anhöriga! Ni kan läsa mer om metod och resultat här https://patientenkat.se/sv/resultat/primarvard-2017/ Har lagt in ett sammanfattande diagram med våra resultat jämfört med rikets nedan. Utveckling av digitala vårdtjänster som integreras i vården Regeringen beslutade i slutet av februari om ett tilläggsdirektiv till utredningen Ordning och reda i vården som Göran Stiernstedt leder. Tilläggsdirektivet innebär ett uppdrag att utreda hur de digitala vårdtjänsterna ska bidra till principen om vård efter behov och fungera

3 (3) långsiktigt. Samtidigt har Socialstyrelsen fått i uppdrag att se över omfattningen av och inriktningen på de digitala vårdtjänster som finns samt ge rekommendationer om vilken vård som lämpar sig att hantera via digitala vårdtjänster och lämna förslag på hur kvaliteten ska kunna följas upp. Ni kan läsa mer här http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/regeringen-vill-styra-upp-marknadenfor-natlakare-och-digitala-vardcentraler/ Vid sammanträdet i vårdstyrelsen i mars tas ett principiellt viktigt ärende upp med förslag om ett strategiskt vägval för Region Uppsala. Förslaget innebär en integrerad lösning för digitala vårdmöten i patientjournalen. Detta kommer att ge bättre förutsättningar för kontinuitet för dem som behöver det och en mer säker vård eftersom informationen följer patienten jämfört med lösningar som innebär lösningar som inte är integrerade. När patienter tillåts vara mer involverade och få inflytande blir vården dessutom säkrare. Läs mer här http://www.lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap/originalstudie/2018/02/sa-ville-patienterforbattra-vardmotet-for-att-fa-sakrare-vard/#.wpeuxexgqru.twitter Med en integrerad lösning blir digitala vårdmöten därmed en naturlig del i vården och ingen egen typ av möten vid sidan av. Det kommer fortfarande finnas invånare i länet som nyttjar helt fristående lösningar men förhoppningsvis blir den här lösningen attraktiv framförallt för dem med behov av kontinuitet exempelvis alla dem med långvariga sjukdomar. Vi kör på för fullt med det s.k. e-tjänstelyftet som nu väldigt många av våra medarbetare går igenom. Det kommer förhoppningsvis att rusta våra medarbetare i vården för en ökad användning av e- tjänster. Många av våra invånare står och stampar otåligt. Läs bl.a. om Sara Riggare som definierar sig som en e-patient http://www.bmj.com/content/360/bmj.k846.full. En del kommer säkert behöva stöd och då är det ännu viktigare att vi som arbetar i vården känner oss trygga i detta. Det finns nyttig en nyttig studie att ta del av när det gäller interventioner i form av patientutbildning. Ni kan läsa mer här http://www.pec-journal.com/article/s0738-3991(18)30006-5/pdf Medieanalys för februari Mätningen för februari visar att de flesta nyheter handlade om vård och hälsa, 77 procent. Mest omrapporterat var Akademiska sjukhuset inklusive den politiska organisationen (50 procent), följt av Regionkontoret (33 procent). Majoriteten av alla nyheterna som rörde Region Uppsala, 67 procent var neutrala i tonen. 14 procent av nyheterna gav en positiv bild. 19 procent var negativa. Den förhållandevis höga andelen negativa nyheter berodde till största delen på rapportering av IVO-ärenden och lex Mariaanmälningar som fått riksomfattande spridning via TT. Exempel på nyheter under februari var: Missade tider i Folktandvården som kostar miljoner Unik operation på Lasarettet i Enköping Kraftigt ökade väntetider på akuten enligt rapport från Socialstyrelsen Invigning av nya lokaler för kliniskt träningscentrum Akademiska livesänder på Facebook Artificiell intelligens ska bedöma behov av ambulans Patienter och anhöriga förbättrar Akademiska.

Primärvård, Hälsa och habilitering

Arbetsskador och tillbud - Primärvård 23 30 Inträffat (arbetsskada) Kunnat inträffa (tillbud)

Arbetsskador- Primärvård 3 4 14 9 Arbetssjukdom Olycksfall Färdolycksfall Smitta

Företagshälsovård - Primärvård Kostnad/yrkeskategori 2017 Arbetsmiljöingenjör 2% Företagssköterska 9% BV/Psykolog 25% Företagsläkare 42% Chefscoach/organisationskonsult 18% Fysioterapeut/ergonom 4%

Arbetsskador och tillbud Hälsa och habilitering 13 33 Kunnat inträffa (tillbud) Inträffat (arbetsskada)

Arbetsskador- Hälsa och habilitering 3 6 4 Arbetssjukdom Olycksfall Färdolycksfall

Företagshälsovård Hälsa och habilitering Företagssköterska 8% Kostnad/yrkeskategori 2017 Arbetsmiljöingenjör 3% Företagsläkare 37% BV/Psykolog 38% Fysioterapeut/ergonom 1% Chefscoach/organisationskonsult 13%

Kommentarer Den mest utnyttjade tjänsten på båda förvaltningarna är arbetsrelaterade besvär = byggrelaterad ohälsa. Total kostnad för företagshälsovård ca 1,9 Mnkr.

Förekomst av säkerhetsavvikelser orsak hot och våld 2017 Primärvård 7 ärenden klassificerade som hot 1 ärende klassificerat som våld Hälsa- och hab 13 ärenden klassificerade som hot 2 ärenden klassificerade som våld

Folktandvården - ditt bästa val

Arbetsskador och tillbud 2017 Arbetsskador 49 26 stick och skärskador 6 färdolycksfall 4 fallskador 3 ergonomirelaterade 2 allergireaktioner Tillbud 13 Hot och våld 0

Kostnader för FHV 1 100 000:- Företagshälsovård

Arbetsmiljö Arbetsmiljön upplevs generellt som god Fulla tidböcker stressar

Bygger stolthet Åtgärder Arbetar med sjukfrånvaron Arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare

sida 1 (95) Diarienummer VS2017-0083 VÅRDVAL REGION UPPSALA FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG REGELBOK FÖR VÅRDCENTRAL Fastställd av vårdstyrelsen den 9 november 2017. Gällande från den 1 januari 2018. Reviderad 2018-03-19

sida 2 (95) Diarienummer VS2017-0083 Innehållsförteckning 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE... 10 1.1 EKONOMISK STABILITET... 10 1.2 INTYG FRÅN MYNDIGHETER... 10 BEDÖMNINGEN AV VÅRDGIVARENS FINANSIELLA OCH EKONOMISKA STÄLLNING... 11 Bedömning av kreditvärdighet... 11 Bedömning av affärsplan... 12 1.3 UTDRAG UR VÅRDGIVARREGISTRET... 12 1.4 UTESLUTNING AV VÅRDGIVARE... 12 1.5 AVTAL... 12 1.6 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG OCH REGELBOK... 12 1.7 MOTTAGNING... 12 1.8 TIDPUNKT FÖR DRIFTSTART... 13 1.9 VILLKOR FÖR ÅTERKALLELSE... 13 2 AVTAL... 14 2.1 AVTALSPARTER... 14 2.2 AVTALETS OMFATTNING... 14 2.3 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN... 14 2.4 ÄNDRINGAR I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG/REGELBOKEN... 15 2.5 AVTALSPERIOD... 15 2.6 KONTAKTPERSONER... 15 2.7 ANLITANDE AV UNDERLEVERANTÖR... 15 2.8 VÅRDGIVARENS RÄTT ATT BEDRIVA ANNAN VERKSAMHET... 16 2.9 ÄNDRADE ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH MOTTAGNINGSNAMN... 16 2.10 ÄNDRAD AVTALSFORM... 16 2.11 ÄNDRADE LOKALER... 16 2.13 PÅFÖLJDER FÖR VÅRDGIVARENS AVTALSBROTT... 17

sida 3 (95) Diarienummer VS2017-0083 2.14 AVHJÄLPANDE... 17 2.15 PÅFÖLJDER FÖR REGION UPPSALAS AVTALSBROTT... 17 2.16 VÅRDGIVARENS ANSVAR... 17 Ansvar för krav av tredje man... 17 Ansvar gentemot Region Uppsala... 18 2.17 SKADESTÅND... 18 2.18 ÖMSESIDIG FÖRTIDA UPPSÄGNING... 18 2.19 HÄVNING... 18 2.21 BEGRÄNSNING AV SKADA... 19 2.22 ÖVERLÅTELSE... 19 2.23 EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV AVTALSVILLKOR TILL FÖLJD AV ÄNDRING I LAG... 19 2.24 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET TILL INSYN... 19 2.25 MEDDELARFRIHET... 20 2.26 BESTÄMMELSES OGILTIGHET... 20 2.27 AVSTÅENDE... 20 2.28 FULLGÖRANDE... 20 2.29 EFTER AVTALETS UPPHÖRANDE... 20 2.30 UNDERSKRIFTER... 20 3 ALLMÄNNA VILLKOR... 22 3.1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 22 3.2 TILLSTÅND... 22 3.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR SAMT REGION UPPSALAS RIKTLINJER OCH POLICYS... 22 3.4 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT... 22 3.5 UPPFÖRANDEKOD... 22 3.6 KUNSKAPSSTYRD OCH KVALITETSSÄKRAD VÅRD... 22 Patientsäkerhet... 24 Avvikelsehantering... 25

sida 4 (95) Diarienummer VS2017-0083 Jämlik och jämställd vård... 25 3.7 PATIENTENS STÄLLNING... 25 3.8 PATIENTENKÄTER... 26 3.9 TOLK... 26 3.10 PATIENTNÄMNDEN... 26 3.11 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH VISSA UTLÄNNINGAR SOM VISTAS I LANDET UTAN TILLSTÅND... 27 3.12 TILLGÄNGLIGHET... 28 3.13 VÅRDGARANTI... 28 3.14 HÄLSOINRIKTAT ARBETE... 29 3.15 PERSONAL... 30 3.16 UTBILDNINGSPLATSER... 30 Klinisk utbildning för studenter... 30 Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin... 31 3.17 FORSKNING OCH UTVECKLING... 32 3.18 INFORMATIONSTEKNOLOGI, JOURNALER OCH JOURNALSYSTEM... 32 3.19 REMISSHANTERING... 33 3.20 LISTNINGSREGLER... 33 3.21 MEDICINSK SERVICE... 33 Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar... 33 Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning... 34 3.22 SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA... 35 3.23 LOKALER OCH UTRUSTNING... 35 3.24 FÖRSÄKRINGAR... 35 3.25 MILJÖKRAV... 36 3.26 SÄKERHETSKRAV... 36 3.27 INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING... 36 3.28 INFORMATIONSMÖTEN... 37

sida 5 (95) Diarienummer VS2017-0083 3.29 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 37 3.30 REVISION... 37 3.31 KATASTROFSITUATIONER... 38 3.32 TREDJEPARTS/SAMARBETSAVTAL HSA OCH SITHS/EFOS... 38 4. UPPDRAG VÅRDCENTRAL... 38 4.1 MÅL OCH INRIKTNING... 38 4.2 PRIORITERADE VÅRDBEHOV OCH MÅLGRUPPER... 39 4.3 UNDANTAG FRÅN UPPDRAGET... 39 4.4 VÅRDTJÄNST... 39 Bemanning... 39 Hembesök... 40 Gruppverksamhet... 41 Smittskyddsverksamhet... 41 Strama-arbete... 41 Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet... 42 Närområdesansvar för patienter från andra län/länder och andra som tillfälligt vistas i området... 42 Medicintekniska produkter och förbrukningsartiklar... 43 Palliativ vård... 43 Övriga ansvarsområden:... 44 4.5 UNDANTAG FRÅN VÅRDTJÄNSTEN... 44 4.6 TILLÄGGSÅTAGANDEN... 44 4.7 ÖPPETTIDER... 47 4.8 KOMPETENS OCH KOMPETENSUTVECKLING... 47 4.9 UTVECKLING AV VÅRDTJÄNSTEN... 48 Utveckling av närvård... 49 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess... 49 4.10 SAMVERKAN OCH VÅRDKEDJOR... 50

sida 6 (95) Diarienummer VS2017-0083 4.11 LÄKEMEDEL... 51 Vaccinationer... 52 Läkemedel och äldre... 52 Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år... 52 Aktuell läkemedelslista... 53 Palliativa läkemedel... 53 Läkemedel och miljö... 53 5.UPPFÖLJNING... 54 5.1 LÖPANDE UPPFÖLJNING... 54 5.2 INNEHÅLL I VÅRDGIVARENS ÅRLIGA VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 55 5.3 MÅLBILAGA... 56 ERSÄTTNING... 60 6.1 ERSÄTTNINGSMODELL... 60 6.2 KAPITERINGSERSÄTTNING... 60 Grundkapiteringsersättning... 60 CNI-kapiteringsersättning... 60 Total kapiteringsersättning... 61 6.3 BESÖKSERSÄTTNING... 61 Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral... 62 Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län... 62 Besöksersättning för patienter från andra länder... 62 Utbetalning av besöksersättning... 62 Gula taxan... 63 6.4 ERSÄTTNING FÖR TILLÄGGSÅTAGANDEN... 63 Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden... 63 Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning... 63 6.5 VÅRDCENTRALERNAS KAPITERINGSERSÄTTNING FÖR LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN 2018... 64

sida 7 (95) Diarienummer VS2017-0083 6.6 MÅLRELATERAD ERSÄTTNING... 65 6.7 ERSÄTTNING SMITTSKYDDSVERKSAMHET VID UTBROTT OCH EPIDEMIER... 65 6.8 KOSTNADSANSVAR FÖR SJUKRESOR OCH TRANSPORTER AV AVLIDNA... 65 6.9 FÖRBRUKNINGSARTIKLAR VID INKONTINENS... 65 6.10 TOLKKOSTNADER... 65 6.11 VACCIN MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER... 65 6.12 VÅRDTUNGT MATERIAL... 65 6.13 UTBILDNINGSPLATSER... 66 6.14 JOUR- OCH BEREDSKAP... 66 6.15 PATIENTAVGIFTER... 66 6.16 MOMSKOMPENSATION... 67 6.17 FAKTURERINGSRUTINER... 67 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2018... 67 VÅRDGIVARE SOM ANSÖKER OM GODKÄNNANDE... 67 LOKALISERING... 68 ANSÖKAN OMFATTAR NEDANSTÅENDE VÅRDOMRÅDEN... 69 KRAV FÖR GODKÄNNANDE... 69 BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE FÖR VÅRDCENTRALER 2018... 73 BILAGA 3. REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV FÖR PRIMÄRVÅRD... 76 REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV... 76 ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL... 78 ATT VÄLJA BARNAVÅRDSCENTRAL... 81 ATT VÄLJA BARNMORSKEMOTTAGNING (BMM)... 82 SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE... 82 ÄLDREVÅRDSENHETEN... 82 HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNINGEN... 83 BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING... 84

sida 8 (95) Diarienummer VS2017-0083... 84 BESKRIVNING AV DOKUMENTET... 86 FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL... 86 SERVICENIVÅ... 87 HÅRD- OCH MJUKVARA (DATORER, KRINGUTRUSTNING OCH APPLIKATIONER)... 87 SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM... 87 LABORATORIEVERKSAMHET... 88 DATORARBETSPLATS 2018... 89 AVGRÄNSNING... 90 TILLÄGGSTJÄNSTER... 90 FINANSIERING... 90 BILAGA 5 PUL BITRÄDESAVTAL... 91 PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM... 91 1.1 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR... 91 1.2 INSTRUKTIONER... 91 1.3 SÄKERHETSÅTGÄRDER... 91 1.4 ÖVRIGT... 92 1.5 PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL SAMT FULLMAKT FÖR SÅVÄL DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE SOM INERA AB ATT TECKNA PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL ENLIGT 30-31 PERSONUPPGIFTSLAGEN (1998:204)... 92 1.5.1 BAKGRUND... 92 1.5.2 PARTER... 92 1.5.3 INSTRUKTIONER... 93 1.5.4 PUAS ANSVAR... 93 1.5.5 DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE ÅTAGER SIG ATT, DELS FÖR EGEN DEL OCH DELS I EGENSKAP AV BEFULLMÄKTIGAT OMBUD, ATT I FÖREKOMMANDE FALL I EGENSKAP AV PUB, FÖLJANDE, DELS ATT GENOM AVTAL SÄKERSTÄLLA PUBS ÅTAGANDEN ENLIGT FÖLJANDE... 93 1.6 SEKRETESS... 94 1.7 ANSVAR GENTEMOT TREDJE MAN... 94 1.8 UPPHÖRANDE AV BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER... 94

sida 9 (95) Diarienummer VS2017-0083 1.9 FULLMAKT... 94 Inbjudan Härmed inbjuds Ni att inkomma med ansökan om att bli godkända för att driva vård inom vårdval i omfattning och på villkor enligt fastställt förfrågningsunderlag för nedan gällande regelbok. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 23 februari 2009 att utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV) öppna möjlighet för fri etablering inom primärvården samt uppdrog åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta fram ett regelverk för valfrihetssystem i primärvården (vårdval). Vårdstyrelsen fastställer årligen nya gällande regelböcker och ersättningar för vårdcentral och barnmorskemottagning. Förfrågningsunderlag vårdval Regelboken innehåller samtliga förutsättningar och krav som gäller för att bedriva verksamhet. Det finns ett förfrågningsunderlag och en regelbok för vart och ett av de vårdområden som kräver godkännande. Kapitel 7 "Ansökan om godkännande" innehåller en ansökningsblankett. Den kan fyllas i elektroniskt (se separat pdf-fil) men måste sedan skrivas ut för underskrift av behörig firmatecknare. Ansökan ställs till Region Uppsalas Upphandlingsenhet, se uppgifter nedan. Märk kuvertet med diarienummer UPPH2009-0050 Vårdcentral och/eller UPPH2009-0051 Mödrahälsovård. Ej komplett ansökan Om ansökan inte är komplett ifylld, begärda underlag saknas eller om sökanden inte lämnar av Region Uppsala begärda kompletteringar kan handläggningstiden förlängas eller ansökan avslås. Handläggningstid

sida 10 (95) Diarienummer VS2017-0083 Beslut kommer att meddelas inom fyra månader efter det att komplett ansökan inkommer. Upphandlingsform Lag (2008:962) om valfrihetssystem Upphandlande myndighet Region Uppsala Organisationsnummer: 232100-0024 Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till upphandling@regionuppsala.se 1 VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE För att en Vårdgivare skall få bedriva vårdcentral och/eller barnmorskemottagning (BMM) inom ramen för vårdval Region Uppsala, krävs att Vårdgivaren godkänns av Region Uppsala. Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall varje mottagning godkännas av Region Uppsala. Om Vårdgivaren avser att bedriva en eller flera filial/-er till sin mottagning ska det anges i ansökan och också adressen till filialen. Vårdgivaren skall uppnå nedanstående krav för att mottagningen skall godkännas. Ansökan om godkännande kan sökas av företag under bildande. I ansökan anges allmänna uppgifter om Vårdgivaren samt Vårdgivarens kontaktpersoner för denna upphandling. Efter godkännande tecknas avtal mellan Vårdgivaren och Region Uppsala. Om en Vårdgivare bedriver vårdverksamhet vid flera mottagningar tecknas avtal för varje mottagning. 1.1 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Region Uppsala. 1.2 Intyg från myndigheter Vårdgivare skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter.

sida 11 (95) Diarienummer VS2017-0083 För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Intyget eller motsvarande ska inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Bedömning av kreditvärdighet Region Uppsalas bedömning av huruvida en vårdgivare skall godkännas kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Vårdgivare skall ha en stabil ekonomisk bas. Vårdgivare och eventuell/-a underleverantör/-er skall erhålla riskklassbedömning minst riskklass 3 hos Upplysningscentralen AB (UC) eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. För utländsk leverantör ska motsvarande dokumentation från hemlandet bifogas ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre (3) månader. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär.

sida 12 (95) Diarienummer VS2017-0083 Om Vårdgivaren hänvisar till annat företags ekonomiska kapacitet, t ex genom moderbolagsgaranti, ska garantin medsändas i undertecknad originalhandling där garanten borgar för uppdragets fullgörande. Motsvarande riskklassbedömning ska medsändas för det företag som lämnar garantin med minst riskklass 3 hos UC eller motsvarande kreditupplysningsinstitut. Bedömning av affärsplan Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. 1.3 Utdrag ur vårdgivarregistret I ansökan ska vårdgivaren förbinda sig till att inkomma med registerutdrag från vårdgivarregistret som bekräftelse på att anmälan av verksamhet är gjord enligt 2 kap 1-3 Patientsäkerhetslag (2010:659). Registerutdrag ska skickas till Region Uppsala som en komplettering till ansökan senast en vecka innan verksamheten startar. 1.4 Uteslutning av vårdgivare Uteslutning av vårdgivare kan ske om någon av punkterna i LOV (2008:962) 7 kap 1 uppfylls. Vårdgivaren ska genom sanningsförsäkringar i ansökan intyga att denne uppfyller krav enligt ovan. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. 1.5 Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det avtal som återfinns i kapitel 2 i förfrågningsunderlaget för varje mottagning som skall godkännas av Region Uppsala. 1.6 Förfrågningsunderlag och regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa det vid varje tid gällande förfrågningsunderlag/regelbok för den eller de verksamheter som skall bedrivas. 1.7 Mottagning Vårdgivaren skall i ansökan ange adressen där respektive mottagning planeras vara lokaliserad. I avtalet skall mottagningens adress anges. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län.

sida 13 (95) Diarienummer VS2017-0083 1.8 Tidpunkt för driftstart Vårdgivaren skall i sin ansökan ange tidpunkt för planerad driftstart. Driftstart skall ske senast 6 månader efter erhållet beslut om godkännande av driftstart. Om mer än 6 mån passerar skall ny ansökan göras. 1.9 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Region Uppsala har rätt att återkalla godkännandet för en mottagning om avtalet avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt avsnitt om hävning i avtalet.

sida 14 (95) Diarienummer VS2017-0083 2 AVTAL Mellan Region Uppsala och nedan angiven Vårdgivare har slutits följande avtal. 2.1 Avtalsparter 2.2 Region Uppsala Region Uppsala Box 602 751 25 UPPSALA Org nr: 232100-0024 Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Vårdgivare Namn Postadress Org nr: Kontaktpersoner: Namn Telefonnummer e-postadress Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen samt adress för eventuell filial] ( Mottagningen ). Avtalet omfattar även bestämmelserna i förfrågningsunderlag/regelboken enligt punkt nedan. 2.3 Förfrågningsunderlag/regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av förfrågningsunderlag/regelbok för [ange verksamhetstyp] fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 juni 2009 och gällande från den 1 juli 2009 samt gjorda revideringar. Förfrågningsunderlagets/regelbokens innehåll framgår av kapitlen som följer efter avtalet. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta avtal och förfrågningsunderlagets/regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Ändringar och tillägg till detta avtal 2. Detta avtal 3. Kapitel om Ersättning 4. Kapitel om Allmänna villkor 5. Kapitel om Uppdrag

sida 15 (95) Diarienummer VS2017-0083 6. Kapitel om Uppföljning 2.4 Ändringar i förfrågningsunderlag/regelboken Region Uppsala har rätt att, genom politiskt beslut av Region Uppsala, ändra villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken. Eventuella ändringar sker i regel en gång per år. Så snart Region Uppsala har fattat beslut om ändring av villkoren i förfrågningsunderlag/regelboken skall Region Uppsala skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Region Uppsala att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Region Uppsala inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Region Uppsala angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Region Uppsala att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller förfrågningsunderlag/regelboken i sin lydelse före ändringarna. Denna regel gäller dock inte för förändringar i ersättningarna. Region Uppsala förbinder sig att informera vårdgivaren minst tre månader innan en förändring i ersättningen, som innebär försämrade villkor, träder i kraft. 2.5 Avtalsperiod Tillträdesdag för detta Avtal är den [åååå-mm-dd]. Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter fyra (4) år från tillträdesdagen. När avtalstiden är på väg att löpa ut kan Vårdgivaren skicka in en ny ansökan om att bli godkänd inom vårdvalet. Det åligger Vårdgivaren att informera sjukvårdsrådgivningen, vårdgrannar och befolkning om verksamhetens avtalsperiod. 2.6 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. Meddelanden med anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e-post. 2.7 Anlitande av underleverantör Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Vårdgivaren skall, på Region Uppsalas begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas.

sida 16 (95) Diarienummer VS2017-0083 2.8 Vårdgivarens rätt att bedriva annan verksamhet Vårdgivaren skall följa lag om valfrihetssystem avseende rätten att bedriva annan verksamhet. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten på Vårdgivarens utförande av detta åtagande. Verksamhet som Vårdgivaren bedriver utöver detta åtagande skall redovisningsmässigt hållas tydligt avskild från verksamheten avseende detta åtagande. 2.9 Ändrade ägarförhållanden och mottagningsnamn Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Region Uppsala. På begäran av Region Uppsala skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Region Uppsala skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp. Region Uppsala skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. Ändring av mottagningsnamn ska anmälas skriftligt till Region Uppsala och datum för bytet ska överenskommas med Region Uppsala. Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av ägarförhållande eller mottagningsnamn. 2.10 Ändrad avtalsform Vårdgivaren ansvarar för samtliga systemtekniska kostnader i samband med byte av avtalsform under pågående avtalsperiod, t ex byte från filial (tilläggsåtagande) till eget vårdavtal. Skriftlig information om ovan ska inkomma till Region Uppsala senast 3 månader innan ändringen. 2.11 Ändrade lokaler Om Vårdgivaren under avtalsperioden byter adress för mottagningen och/eller filial så ansvarar Vårdgivaren för samtliga kostnader i samband med lokalbyte, som till exempel nätdragning, konfigurationer i datasystemen (Cosmic mfl). Flytt av de datorer och aktuell kringutrustning som ingår i Funktionshyran ombesörjs av Region Uppsala. Se bilaga Funktionshyra för ytterligare information. Innan beslut om flytt ska vårdgivaren kontakta Region Uppsala för att få en uppgift om den totala nätkostnaden. När en vårdgivare begär flytt till annan lokal ska anmälan ske skriftligt per mail eller post. Anmälan ska göras 6 månader innan planerad flytt. Flyttdatum ska överenskommas med Region Uppsala (tiden mellan anmälan och flytt kan vara 2-6 månader).

sida 17 (95) Diarienummer VS2017-0083 2.13 Påföljder för Vårdgivarens Avtalsbrott Om vårdgivaren gör sig skyldig till avtalsbrott har Region Uppsala rätt till påföljder i enlighet med vad som anges i detta avtal. Med avtalsbrott förstås att vårdgivaren vid utförandet av uppdraget åsidosätter patientsäkerhetslagen (2010:659) eller hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), eller annan författning meddelad med stöd därav eller i annat hänseende bryter mot detta avtal. Som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kan Region Uppsala inte efterge sin rätt att kräva att avtalsbrott avhjälps. Vårdgivaren ska således inte uppfatta någon handling eller underlåtenhet från vårdgivarens sida som innebärande att ett avtalsbrott kan bestå. 2.14 Avhjälpande Vårdgivaren ska på eget initiativ avhjälpa avtalsbrott. Region Uppsala får sätta ut en skälig tid inom vilken avtalsbrottet ska vara avhjälpt. Vid avtalsbrott är vårdgivaren skyldig att till Region Uppsala inom bestämd tid tillhandahålla en åtgärdsplan, av vilken det ska framgå vilka åtgärder vårdgivaren kommer vidta för att avhjälpa avtalsbrottet och säkerställa att det inte inträffar igen. Åtgärdsplanen ska vara så detaljerad att Region Uppsala kan ta ställning till, och kontrollera, huruvida avtalsbrottet är eller kommer bli avhjälpt. 2.15 Påföljder för Region Uppsalas avtalsbrott Om Region Uppsala bryter mot bestämmelserna i detta avtal har vårdgivaren rätt till påföljder enligt vad som framgår i detta avtal. Region Uppsalas rätt att göra gällande påföljder faller bort om inte vårdgivaren utan dröjsmål skriftligen reklamerar mot Region Uppsalas avtalsbrott. 2.16 Vårdgivarens ansvar Ansvar för krav av tredje man Vårdgivaren har fullt ansvar för åtagandet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas vid utförande av åtagandet. Vårdgivaren skall hålla Region Uppsala skadeslös om krav väcks mot Region Uppsala som en följd av Vårdgivarens handlande eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta avtals giltighetstid och därefter under en period av tre (3) år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess att allmän preskription inträder.

sida 18 (95) Diarienummer VS2017-0083 Region Uppsala skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke och Region Uppsala skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Region Uppsala är därtill skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Region Uppsala framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Ansvar gentemot Region Uppsala Vårdgivaren svarar gentemot Region Uppsala enligt gällande svensk rätt för skador och förluster som Vårdgivaren orsakar Region Uppsala genom bristande uppfyllelse av förpliktelse enligt detta avtal eller annars i samband med utförandet av uppdraget enligt detta avtal. Vårdgivarens ansvar är begränsat till 10 000 000 SEK. Se även avsnitt i regelboken om Försäkringar. 2.17 Skadestånd Om Region Uppsala begår avtalsbrott har vårdgivaren rätt till ersättning för den skada som vårdgivaren lider i anledning därav. Region Uppsala ansvarar inte för indirekt förlust, såsom utebliven vinst eller produktionsbortfall, annat än om sådan förlust uppstår på grund av Köparens grova vårdslöshet. 2.18 Ömsesidig förtida uppsägning Båda parter har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om: 1. Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller 2. Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 2.19 Hävning Part har rätt att häva detta avtal om motparten bryter mot sina förpliktelser och inte, inom trettio (30) dagar efter att ha erhållit ett skriftligt meddelande om bristen, vidtar rättelse. Part har även rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom. Väsentliga avtalsbrott för uppdragsgivaren är bland annat: 1. Om Vårdgivaren bryter mot något för verksamheten tillämplig lagstiftning. 2. Om Vårdgivarens uppdrag utförs, utan Region Uppsalas skriftliga medgivande, av annan än Vårdgivaren i annan utsträckning än vad som framgår av accepterat anbud.

sida 19 (95) Diarienummer VS2017-0083 3. Om Vårdgivaren anlitar underleverantör utan att meddela Region Uppsala. 4. Om väsentliga förändringar av Vårdgivarens verksamhet sker i förhållande till accepterat anbud. 5. Om allvarliga missförhållanden i Vårdgivarens verksamhet uppstår. 6. Om Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgör sina åligganden avseende skatter och avgifter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Region Uppsala. 7. Om Vårdgivarens F-skattsedel dras in. 8. Om Vårdgivarens kreditvärdighet (rating) sjunker under avtalsperioden och Vårdgivaren inte kan lämna en godtagbar förklaring till detta. 9. Om Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger. 10. Om Vårdgivaren inte fullgör sina åligganden enligt avtalet. Hävning ska ske skriftligen. 2.21 Begränsning av skada Part som gör gällande att avtalsbrott föreligger ska vidtaga alla erforderliga åtgärder för at begränsa skadeverkningar av uppkommen skada, så vitt detta kan ske till rimlig kostnad. 2.22 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader i samband med överlåtelse. 2.23 Eventuella förändringar av avtalsvillkor till följd av ändring i lag Vid tillfälle under avtalsperioden då beslut tas om att lagstiftning och förordningar eller föreskrifter förändras äger Region Uppsala rätt att påkalla justering av avtalet så att detta harmonierar med ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Detta kan avse exempelvis förändringar av kollektivavtalsliknande villkor eller villkor som avser arbetsmiljö, arbetsrätt, lönebildning, semester/ledighet eller dylikt. 2.24 Allmänhetens möjlighet till insyn Vårdgivaren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att Region Uppsala framställt begäran härom till Region Uppsala lämna sådan information som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran skall i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs.

sida 20 (95) Diarienummer VS2017-0083 Informationen skall lämnas i skriftlig form. Det åligger Region Uppsala att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för Vårdgivaren, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos Region Uppsala. Vårdgivaren är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos Vårdgivaren. Information som lämnats till Region Uppsala enligt första stycket skall ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 2.25 Meddelarfrihet För den verksamhet som omfattas av detta avtal gäller tryckfrihetsförordningens regler om meddelarfrihet i samma omfattning som för den offentligt drivna hälso- och sjukvården. 2.26 Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att detta avtal i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt detta avtal, leda till att skälig jämkning i detta avtal sker. 2.27 Avstående Parts underlåtenhet att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt detta avtal eller påtala visst förhållande hänförligt till avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag, såvida inte uttryckligt avstående skett i av part undertecknad skriftlig handling. 2.28 Fullgörande Brister Vårdgivaren i fullgörandet av gjorda åtaganden har Region Uppsala rätt att anlita annan att helt eller delvis fullfölja uppdraget. Det åligger då Vårdgivaren, om högre pris måste erläggas, att ersätta Region Uppsala härför samt vidare till Region Uppsala utge ersättning för de merkostnader Region Uppsala fått vidkännas. 2.29 Efter Avtalets upphörande När Vårdgivaren upphör att driva avtalad verksamhet i sin helhet, eller till viss del, skall parterna förhandla om övertagandet av det journalbestånd, som tillkommit inom ramen för detta avtal. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter avtalsperiodens slut, till exempel avsluta ekonomiska transaktioner och avsluta patientkontakter. 2.30 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

sida 21 (95) Diarienummer VS2017-0083 Region Uppsala Uppsala den [åååå-mm-dd] Företagsnamn Ort [ange ort] den [åååå-mm-dd] Namn [ange namn] Hälso- och sjukvårdsdirektör Namn [ange namn] (firmatecknare) Befattning i företaget

sida 22 (95) Diarienummer VS2017-0083 3 ALLMÄNNA VILLKOR 3.1 Allmänna utgångspunkter Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med gällande lagstiftning samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom Region Uppsala. Överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. 3.2 Tillstånd Vårdgivaren skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. 3.3 Lagar och förordningar samt Region Uppsalas riktlinjer och policys Vårdgivaren ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Region Uppsalas policys, riktlinjer och handlingsplaner, som på något sätt berör här avtalat uppdrag, följs. Region Uppsala ansvarar för att på www.regionuppsalalul.se/sv/extranat/ tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3.4 Sekretess och tystnadsplikt Vårdgivaren förbinder sig att iaktta den sekretess och tystnadsplikt som gäller inom hälsooch sjukvård. För Vårdgivaren gäller krav på sekretess och tystnadsplikt bland annat i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren skall tillse att all personal som är verksam inom ramen för åtagandet undertecknar förbindelse om sekretess och tystnadsplikt samt att denna efterlevs. 3.5 Uppförandekod Region Uppsala har antagit en uppförandekod för leverantörer som gäller för samtliga vårdgivare med avtal inom Region Uppsala. Genom att vårdgivaren, VD/behörig firmatecknare, skriver under avtalet intygas att vårdgivaren följer de krav som är formulerade i dokumentet Uppförandekod för leverantörer (se www.lul.se/sv/extranat). Underskriften ger Region Uppsala rätt att begära in information eller på annat sätt undersöka att villkor och krav efterlevs. 3.6 Kunskapsstyrd och kvalitetssäkrad vård Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

sida 23 (95) Diarienummer VS2017-0083 Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet regleras i SOSFS 2011:9. Där anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning och användas för att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av hos Vårdgivaren anställd personal. Vårdgivaren skall i sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete beakta alla områden i SOSFS2011:9. Vårdgivaren skall även integrera en hälsoinriktad hälso- och sjukvård i begreppet god vård. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. God vård är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.. Innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Säker vård.. Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Till vårdskador räknas bland annat vårdrelaterade infektioner. Patientfokuserad vård. Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Effektiv vård. Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Jämlik vård. Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vård i rimlig tid. Innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och gemensamma vårdprogram, riktlinjer och policys samt SBU-rapporter och övriga dokument som främjar vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sin verksamhet på sådant sätt att det möjliggör egenkontroll och extern granskning av verksamhetens innehåll och kvalitet.

sida 24 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom Region Uppsala fastställd terminologi. Patientsäkerhet Vårdgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientsäkerhetslagen ställer krav på att vårdgivaren har ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete för att uppnå hög patientsäkerhet. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som behövs för att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet i verksamheten. Vårdgivaren ska ge förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Säker hälso- och sjukvård innebär att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård. Den information som verksamheten får genom systematiska riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål och synpunkter ska ligga till grund för förbättringar av processer och rutiner. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas övergripande strategier för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt vårdhygieniskt arbete i samarbete med Region Uppsalas vårdhygieniska expertis. I ett systematiskt vårdhygieniskt arbete ingår uppföljning av och förebyggande av vårdrelaterade infektioner, vårdhygienisk egenkontroll, regelbundna hygienronder, kvalitetssäkring av basal hygien, hygienombudsorganisation, utbildning och fortbildning inom ämnet vårdhygien. Vårdgivaren ska medverka i enskilda patientärenden och biträda patientnämnden med de uppgifter som nämnden behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser med mera som begärs vid granskning av enskilda ärenden. Vårdgivaren ska, enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659), årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars.

sida 25 (95) Diarienummer VS2017-0083 Avvikelsehantering Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Interna och externa avvikelser ska registreras och utredas i avvikelsehanteringssystemet MedControl. Vidare ska vårdgivaren ha rutiner för anmälan av lex Maria i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Utföraren ska utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela patientunderlaget oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Region Uppsala har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Policyn och planen omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen 2008:567: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, kön och ålder. Policyn och planen ska vara vägledande för Utförarens arbete med likabehandling och jämställdhet. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling. Vårdgivare i Region Uppsala ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Faktorer som socioekonomisk bakgrund skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos, behandling och prevention mellan könen ska inte förekomma. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 3.7 Patientens ställning Vårdgivaren skall tillgodose patienters och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, möjlighet att välja behandlingsalternativ och hälsorådgivning. Vårdgivaren ska även informera om rätt till fast läkarkontakt inom Region Uppsala eller i annat landsting samt möjlighet att få en ny medicinsk bedömning (3 kap 1-7 Patientlagen). Vårdgivaren ska vidare

sida 26 (95) Diarienummer VS2017-0083 informera om Region Uppsalas regler om valfrihet. informera om Region Uppsalas vårdgarantiregler. informera om patientens möjlighet att vända sig till patientnämnden. minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller funktionsnedsättningar, t ex genom information och telefonservice på andra språk. fortlöpande utveckla administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassa rutinerna till aktuell teknik. informera om patientens rätt att på Vårdgivarens bekostnad få tillbaka erlagd patientavgift när väntan på läkare/vårdgivare vid ett planerat besök överstiger 15 minuter, enligt Region Uppsalas avgiftshandbok. Information om detta ska finnas i väntrummen. tillgodose att patienten får rätt information inför sitt besök genom att kallelsen är tydlig, skriven på ett enkelt språk samt innehåller information om vart besöket äger rum, vem ska patienten träffa samt information om av- och ombokning. Kallelsedokumentet ska inte innehålla marknadsföring eller uppmaning om listning 3.8 Patientenkäter Region Uppsala äger rätt att genomföra patientenkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Region Uppsala bestämmer. När Region Uppsala ämnar genomföra patientenkäter ska vårdgivaren medverka i framtagandet av det aktuella patientunderlaget. Vårdgivaren bör informera patienter under undersökningsperioden om att de kan komma att få en patientenkät hemskickad och hänvisa till att detta sker efter beslut från Region Uppsala. Region Uppsala äger resultaten av patientenkäten och rätten att publicera dessa. Vårdgivaren skall ansluta sig till aktuella nationella patientenkäter och leverera patientdata under urvalsperiod för datainsamlingen. Nationell patientenkät genomförs vartannat år www.patientenkat.se. 3.9 Tolk Vårdgivaren skall beställa tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket, åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren ska anlita auktoriserad tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. I undantagsfall, om situationen så kräver, kan personal med aktuell språkkompetens användas. Privata vårdgivare kan anlita tolk med vilken Region Uppsala vid var tid har avtal med, se Regionuppsala.se>>Extranät>>Vårdgivare>>Extranät>>Avtal>> Upphandling. 3.10 Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Detta genom att handlägga ärenden som rör den hälso- och sjukvård som vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

sida 27 (95) Diarienummer VS2017-0083 3.11 Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd Med asylsökande avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Med vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd avses i detta avsnitt vissa utlänningar enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Asylsökande i Sverige får av Migrationsverket ett så kallat LMA-kort. Det är en handling utfärdad av Migrationsverket. LMA-kortet visar att den asylsökande har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård och tandvård om kortet är giltigt. Asylsökande med giltigt LMA-kort och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som är 18 år och äldre har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård i enlighet med gällande smittskyddslagstiftning. Asylsökande och vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som är under 18 år och folkbokförda inom länet. För läkarbesök hos primärvård respektive läkarbesök hos specialistvård efter remiss från primärvård (ej mödravård) betalar den asylsökande patientavgift om 50 kronor. Samma avgift gäller för receptförskrivna läkemedel. I övriga fall betalar asylsökande samma patientavgifter som alla folkbokförda. Asylsökande kan dock ej erhålla Region Uppsalas frikort, staten som huvudman för asylsökande har istället via Migrationsverket ett eget högkostnadsskydd. Asylsökande barn följer samma patientavgiftsregler som folkbokförda barn, det vill säga betalar ej någon patientavgift. Ovanstående rörande patientavgifter gäller även för vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Region Uppsala ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande och ersätts för detta av Migrationsverket, genom en schablonersättning. Denna ersättning utgår för alla asylsökande som vid viss tidpunkt är registrerade hos Migrationsverket som boendes i Uppsala län. Region Uppsala ersätts också för utförda hälsoundersökningar, samt för fall där enskild individ har mycket stora vårdkrav, så kallade ärenden rörande kostnadskrävande vård. Dessa bägge senare ersättningar erhålls genom ett återsökningsförfarande, emedan schablonersättningen utbetalas per automatik. Såväl schablonersättningen som de eftersökningsbara ersättningarna administreras av asylsamordningen vid Region Uppsalas resurscentrum. För asylsökande finns en särskild mottagning som heter Cosmos. De erbjuder hälsoundersökningar till länets alla asylsökande och varje asylsökande som kommer till länet kallas. Migrationsverket tillhandahåller Region Uppsala relevanta uppgifter. Cosmos ansvarar också för hälsoundersökningar av länets alla nyanlända, exempelvis anhöriginvandrande och kvotflyktingar. Hälsokontroller för anhöriginvandrande barn och ungdomar, s.k. anknytningsfall, sker på Cosmos eller barnspecialistmottagningarna. Cosmos tar även ansvar för hälsoundersökningar av vissa utlänningar som vistas i landet utan tillstånd.

sida 28 (95) Diarienummer VS2017-0083 3.12 Tillgänglighet Verksamheten skall vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och bokning av tid. Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare som man kommit överens med och/eller till Sjukvårdsrådgivningen (ring 1177, eller www.1177.se). Det skall även vara möjligt att boka tid vid personligt besök på mottagningen. Vårdgivare inom primärvård skall ha ett datoriserat telefonisystem (callbacksystem/uppringningssystem) som kan rapportera till SKL: s nationella väntetidsmätning av telefontillgänglighet (gäller ej barnmorskemottagningar och barnavårdscentral). Region Uppsala ansvarar för rapportering till SKL. Inställningar i Callbacksystem/uppringningssystem ska säkerställa att: - Mätning sker av vårdcentralens telefontillgänglighet för rådgivning/tidbokning. - Mätningen sker av återuppringda samtal under vårdcentralens öppettider (samma dag som patienten ringer in). - Inkommande samtal utanför vårdcentralens öppettider exkluderas från rapporteringen. Vårdgivaren skall anpassa telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet samt svara för att det finns information om öppettider, tidsbeställning, möjligheter att lämna meddelanden och att kommunicera med e-post. Vårdgivaren skall medverka till att modern informations- och kommunikationsteknik används i kontakterna med invånarna. Vårdgivaren skall använda sig av de tjänster för digitala vårdmöten som Region Uppsala utvecklat och godkänt i journalsystemet Cosmic. Vårdgivaren skall också sträva efter att göra verksamheten tillgänglig för t ex personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket. 3.13 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa Region Uppsalas vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Region Uppsalas anvisningar. Den nationella vårdgarantin (0-7-90-90), http://www.vantetider.se/, innebär att alla ska få telefonkontakt med primärvården samma dag. Om läkarbesök inom primärvården behövs ska det kunna erbjudas inom högst sju dagar. Alla som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården ska erbjudas sådant besök inom 90 dagar. Alla ska få operation eller behandling inom 90 dagar (3 månader) om det medicinskt bedöms att en sådan ska genomföras. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas beslutade besöks- och behandlingsgarantier, som bland annat innebär att:

sida 29 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdsökande ska kunna nå Vårdgivaren samma dag som mottagningen kontaktas. Hjälp ska då erbjudas antingen genom telefonrådgivning eller genom besök på mottagningen eller i hemmet. Vårdgivaren ska erbjuda tid för medicinskt akuta vårdbehov som kräver läkarbesök samma dag. Tid för planerat läkarbesök ska kunna erbjudas inom sju dagar, såvida inte annat överenskommes med patienten. Under 2018 kommer Region Uppsala påbörja arbetet med att utveckla en bredare tillgänglighetsuppföljning där väntetider till samtliga legitimerade yrkesgrupper inom vårdcentralsuppdraget kommer kunna följas via SKL:s databas Signe. Lagkravet på vårdgaranti gällande telefonkontakt samma dag samt läkarbesök inom sju dagar, efter bedömning att behov finnes, kommer vara oförändrat och fortsätta rapporteras under 2018. Den utvidgade vårdgarantin som omfattar även en behandlingsgaranti inom specialistvården ökar kraven på Vårdgivaren att samverka med länssjukvården och Region Uppsala kring remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer i vårdkedjan m m. Vårdgivaren åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vårdoch besöksgarantier. Patientinformation angående den nationella vårdgarantin Hur länge ska jag vänta finns för utskrift på lul.se under Vårdgarantienheten. 3.14 Hälsoinriktat arbete Vårdgivaren ska bedriva hälsoinriktade insatser samt medverka i kunskapsförmedling om hälsoriskfaktorer och riskbeteenden. Det förebyggande arbetet ska riktas mot identifierade riskgrupper. Införandet av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. Grunden för merparten av alla åtgärder i riktlinjerna är någon form av rådgivning eller samtal. Vårdgivaren ska se till att medarbetare får utbildning i motiverande samtal och även får tillgång till Region Uppsalas gemensamma handledning. Till hjälp i införandet finns Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, se regionuppsala.se/extranat. Med stöd av hälsoplanerare på Hälsa och habilitering ska vårdgivaren skapa strukturella förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt nära integrerat med övrig verksamhet. Det inkluderar rutiner för och dokumentation av åtgärder samt, där det är möjligt, effekter av insatta åtgärder enligt Region Uppsalas kunskapsunderlag för levnadsvanor. Kunskapsunderlaget ska användas tillsammans med de i Region Uppsala godkända journalmallarna och journaltabell för levnadsvanor.

sida 30 (95) Diarienummer VS2017-0083 I samband med förskrivning av FaR till patienter som behöver extra stöd för fysisk aktivitet ska vårdgivaren samarbeta med regionens friskvårdslotsfunktion. Vårdgivaren ska utse en hälsokoordinator på vårdcentralen. Hälsokoordinatorn är ansvarig för att sprida information om hälsoinriktat arbete till ledning och personal vid vårdcentralen. Hälsokoordinatorn ska därutöver delta i obligatoriska nätverksträffar som Folkhälsoenheten vid Hälsa- och habilitering kallar till 2 ggr/år. Vårdgivaren ansvarar för att hålla Folkhälsoenheten uppdaterad med namn- och kontaktuppgifter till hälsokoordinatorn. 3.15 Personal Vårdgivaren skall ha personal i sådan omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Avtalet. Det skall finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren skall fortlöpande hålla Region Uppsala informerad om vem som är verksamhetschef. I de fall verksamhetschef delegerat uppgifter t.ex. medicinskt ledningsansvar skall detta också meddelas Region Uppsala. Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen. Vårdgivaren och dennes personal kommer att erbjudas deltagande i vissa av regionens fortbildningsaktiviteter. Vårdgivaren svarar för kostnader avseende personal, resor, eventuella kursavgifter etc. Vårdgivaren ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Patienter skall under semestertider och ledigheter garanteras rätten till god sjukvård. Vårdgivaren ansvarar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och andra lagar och föreskrifter för arbetsmiljö- och skyddsfrågor vad avser egen personal samt anlitade personer och företag. 3.16 Utbildningsplatser Klinisk utbildning för studenter Att ta emot studenter är ett krav som gäller både offentliga och privata vårdcentraler för att upprätthålla Region Uppsalas utbildningsuppdrag. Vårdgivaren ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för studerande vid alla utbildningar där avtal finns mellan Region Uppsala och utbildande organisation. Vårdgivaren ska i första hand ta emot studerande från gymnasie-, yrkeshögskole-, universitet- och högskoleutbildningar i Uppsala län, enligt gällande avtal mellan utbildningsanordnare och Region Uppsala. Vårdgivaren ska tillhandahålla arbetskläder till

sida 31 (95) Diarienummer VS2017-0083 studenter som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Kansliet för klinisk utbildning samordnar och fördelar utbildningsplatser hos alla vårdgivare i primärvården. Fördelningen av utbildningsplatser sker enligt fördelningsnyckel där antalet listade patienter avgör hur många studenter varje vårdcentral ska ta emot. För administration av utbildningsplatser används praktikplaceringssystemet KliPP. Aktuell reservation av utbildningsplatser visas i KliPP från cirka 20 maj respektive 20 november för kommande termin. Vårdgivaren ansvarar för att det finns utbildade handledare inom verksamheten och att handledarkompetensen överensstämmer med gällande kvalitetskriterier för respektive program, samt att studenten har möjlighet att tillgodogöra sig sin kliniska utbildning enligt gällande kursmål. Läkarutbildning Allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin Vårdgivaren ska erbjuda plats för Allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring inom Allmänmedicin (ST) för läkare. Vidare skall vårdgivaren tillhandahålla arbetskläder till utbildningsläkare som deltar kliniskt i verksamheten i en tillräcklig mängd så att dessa kan bytas varje dag enligt gällande föreskrift om basal hygien. Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping svarar för AT-läkarens anställning. Mottagande vårdgivare ansvarar för att godkänd handledarkompetens finns inom verksamheten samt att den kliniska och teoretiska utbildningen för AT-läkaren håller den kvalitet samt motsvarar de krav som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter för allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 1999:5. Vidare skall AT-läkare som tjänstgör vid privat vårdinrättning beredas regelbunden möjlighet att delta i externa kurser, konferenser och andra utbildningstillfällen i minst samma omfattning som AT-läkare vid offentligt driven vårdinrättning ST-läkare i allmänmedicin anställda före 20160301 är anställda av Region Uppsala, som svarar för rekrytering, placering på vårdcentral och för den utbildning som ingår i tjänstgöringen. ST-läkare anställda efter 20160301 anställs på respektive vårdcentral, som blivit tilldelat ett ST-block från Region Uppsalas ledningskontor. ST-tjänstgöringen syftar till att uppnå specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:17 eller SOSFS 2015:8. Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. För att kunna ta emot ST i allmänmedicin måste det på vårdcentralen finnas minst två specialister i allmänmedicin, minst 3000 listade patienter samt godkända handledare som gått en av studierektorn godkänd handledarutbildning. De krav som ställs på vårdcentralen

sida 32 (95) Diarienummer VS2017-0083 finns beskrivna i dokumenten Baskrav på vårdcentral som utbildningsenhet samt Kontrakt ST-läkare. Dessa dokument finns på www.lul.se/stpv 3.17 Forskning och utveckling Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande rutiner för bio-banker. Vårdgivaren skall medverka i kliniska forskningsprojekt som godkänts av Uppsala universitetet och Region Uppsala. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska forskningen. Hälsa- och habiliterings FoU avdelning svarar för samordning av FoU-frågor inom primärvården med fokus på forsknings- och utvecklingsprojekt, inklusive fördelning av FoU-medel. Barnhälsovårdens länsavdelning samt mödrahälsovårdsenheten svarar för stöd, fortbildning och information till alla vårdgivare i bland annat kvalitets- och metodfrågor. Vårdgivaren skall samverka med ovan nämnda forsknings- och utvecklingsenheter samt andra enheter/aktörer som arbetar med FoU så att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksamheten, en evidensbaserad praktik åstadkoms och kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vårdgivare har möjlighet att ansöka om FoU-medel i särskild ordning. 3.18 Informationsteknologi, journaler och journalsystem Vårdgivaren skall använda samma IT-system och telefoni som i övrigt används av motsvarande verksamheter inom Region Uppsala, se separat dokument Gemensam ITbilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag (revideras årligen). Kostnader och ansvar för detta skall fördelas på samma sätt som för verksamhet driven i Region Uppsalas regi och skall regleras via så kallad Funktionshyra. Region Uppsala förbinder sig att ge Vårdgivaren insyn i pågående och planerad utveckling inom ITområdet. Ambitionen är att gemensamt utveckla och nyttja Region Uppsalas IT-system. Den nationella IT-strategin kommer att påverka utvecklingen av såväl IT-infrastruktur som framtida IT-system. Vårdgivaren skall tillse att dess personal för patientjournaler och bevarar dessa i enlighet med gällande författningar på området. Med journal avses både pappersjournal och elektronisk journal. Varje patientbesök ska dokumenteras i vårdgivarens journalsystem enligt gällande lagstiftning. Journalanteckningen ska vara dokumenterad och signerad inom 14 dagar från vårdkontakten. Vårdgivaren skall följa de villkor och föreskrifter, som Region Uppsala meddelar, för lån av de patientjournaler eller andra handlingar som tillhör Region Uppsala och som Vårdgivaren kan behöva för fullgörandet av åtagandet. Region Uppsala kommer att vara behjälplig med att låta Vårdgivaren ta del av journalhandlingar samt tidigare journaler under förutsättning av patientens samtycke.

sida 33 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren utgör en integrerad del av hälso- och sjukvården i Region Uppsala och Vårdgivaren skall därför använda det elektroniska journalsystemet Cosmic. För BVC skall dokumentation även ske i datasystemet Basta. Cosmic används för såväl vårddokumentation som patientadministration, och Vårdgivaren skall använda de moduler som används inom Region Uppsala. Mer information om Cosmic finns på www.cambio.se. Vårdgivaren ska utse en vårdsystemskoordinator samt ett IT-stöd som utgör kontakt mot Region Uppsalas vårdsystemssamordnare och IT-samordnare. Det rekommenderas att vårdsystemkoordinatorn är vårdpersonal. 3.19 Remisshantering Vårdgivaren skall följa Region Uppsalas vid var tid gällande regler om remisshantering. Rutiner för hantering av remisser och remissvar skall finnas hos Vårdgivaren. 3.20 Listningsregler Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ, se bilaga. Vårdgivaren eller patienten ska ombesörja att underskriven blankett skickas per post eller via mail (inscannad blankett med underskrift) till Husläkarkansliet för inregistering i Huldra. Husläkarkansliet ansvarar för att ny-/om- och avlistning skett till den 15:e varje månad. Husläkarkansliet skickar inte ut bekräftelsebrev till patienten vid ny-/om- eller avlistning om patienten inte särskilt bett om det. Vårdgivaren är fri att använda egna blanketter för listning under villkoret att samma uppgifter tas in från patienten som återfinns på Region Uppsalas listningsblankett. För de invånare som inte gör något eget val ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet. 3.21 Medicinsk service Laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader avseende laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar som krävs för verksamhetens diagnostik och bedömning. Vissa smittskyddsprover är en fri nyttighet för vårdgivaren, enligt beslut HSS2015-0094. Vilka smittskyddsprover det gäller framgår av separat förteckning som publiceras av Smittskyddsenheten på deras hemsida. Vid beställning av proverna hamnar kostnaden automatiskt (baserat på analyskod) på centralt konto.

sida 34 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren skall ombesörja att erforderliga laboratoriemedicinska, klinisk fysiologiska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs och att remisser utfärdas i enlighet med för regionen gällande remissregler. Vid behov av ovanstående laboratoriemedicinska och klinisk fysiologiska undersökningar skall Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Lokala analyser skall utföras med av Akademiska laboratoriet rekommenderade metoder och analysinstrument. Vid behov av röntgendiagnostiska undersökningar kan Vårdgivaren anlita Region Uppsalas egna utförare. Region Uppsalas system för dokumentation samt remisser och svar skall användas, se separat dokument Gemensam IT-bilaga för Vårdstyrelsens förfrågningsunderlag. Vårdgivaren förbinder sig att följa det kvalitetssystem och krav som finns idag och kan komma att finnas framöver för laboratorieverksamhet inom primärvården i regionen (med kunskapsstöd av Akademiska laboratoriet). Genom revisioner av vårdgivarens laboratorieverksamhet kommer följsamhet till de rutiner som styrs av gällande kvalitetssystem att granskas. Avvikelser från gällande krav, kan om de påverkar patientsäkerheten innebära att Vårdgivaren i väntan på åtgärd fråntas möjlighet att lokalt utföra analyser. Akademiska laboratoriet bedömer allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser, de avgör vilka åtgärder som vårdgivaren ska göra och om vårdgivaren i väntan på granskad och godkänd åtgärd ska fråntas behörighet till FlexLabKemi och rätten att utföra analys av prover lokalt på vårdenheten. Inom Uppsala/Örebro regionen görs kvalitetskontroller av reagensloter för laboratorieutrustning, de godkända loterna ska användas av vårdgivaren. Regionen kommer i förekommande fall att följa vårdgivarens nyttjandemönster av medicinsk service. Om vårdgivarens nyttjande av dessa tjänster avviker påtagligt från övrig primärvårds nyttjandemönster, skall parterna på Region Uppsalas begäran snarast träffas för uppföljning och analys. Vårdgivaren skall då kunna redovisa medicinska skäl till eventuella avvikelser. Om vårdgivaren saknar godtagbara medicinska skäl till avvikelserna, skall vårdgivaren upprätta ett handlingsprogram i syfte att förändra nyttjandemönstret. Sterilgodshantering och desinfektion av medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ansvarar för och bekostar erforderlig desinfektions- och sterilgodshantering och ansvarar för att gällande lagar, föreskrifter och standarder uppfylls inom området Vårdgivaren ansvarar för att rent, desinfekterat och sterilt gods hanteras i förråd enligt gällande lagar, föreskrifter och standarder. Hantering av autoklav och instrument ställer tydliga krav på användaren och mindre enheter som inte kan uppfylla gällande lagar, föreskrifter och standarder ska anlita en sterilteknisk enhet på ett sjukhus för sterilgodshantering med kvalitetssäkrade och ackrediterade metoder. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området.

sida 35 (95) Diarienummer VS2017-0083 3.22 Sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren skall ha kännedom om samt tillämpa Region Uppsalas regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Aktuella regler finns på Region Uppsalas hemsida, www.lul.se/sv/extranat/. Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor. 3.23 Lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för anskaffande av lokaler och för alla lokalkostnader. Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen vara anpassade till de hygienkrav som ställs på den verksamhet som bedrivs där. Som stöd för att uppnå en god hygienisk standard vid ny- och ombyggnad samt renovering av vårdlokaler finns kunskapsunderlaget Byggenskap och vårdhygien (BOV) www.sfvh.se. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Vårdgivaren har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet. All hantering och bearbetning av medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet inom hälso-, sjuk- och tandvård ska utföras i enlighet med god tillverkningssed och i ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO 13485. Vårdgivaren ansvarar för att medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad transporteras och förvaras i förråd på ett sådant sätt att renhetsgraden bibehålls i alla led fram till användningen. Som stöd för att uppnå detta finns kunskapsunderlaget Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård (FYFFE) www.sfvh.se. Vårdgivaren förbinder sig att uppfylla de hygienkrav som gäller för Region Uppsalas lokaler avseende rengöring och desinfektion av ytor och föremål. Städpersonal ska ha en tillräcklig utbildning och kompetens inom städmetodik, smittvägar och smittspridning så att uppdraget kan utföras med den kvalitet som finns angivet för Regionen. Vårdgivaren ansvarar för att städningen kvalitetssäkras. Vårdhygienisk expertis ska anlitas när det råder oklarheter inom området. 3.24 Försäkringar Vårdgivaren är skyldig att till betryggande belopp hålla sedvanliga och relevanta företagar-, - egendoms- och ansvarsförsäkringar som täcker skador och förluster under avtalstiden. Region Uppsalas patientförsäkring gäller för eventuell personskada som orsakats patient som erhållit vård av Vårdgivaren.

sida 36 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren har samma skyldighet som Region Uppsala att på begäran lämna intyg, journaler, utredningar och analyser med mera kostnadsfritt till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och PSR (Person-skadereglering AB). 3.25 Miljökrav Vårdgivaren skall ha en hög miljöambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat miljöarbete. Detta innebär att det minst ska finnas en miljöpolicy, mätbara och tidsatta mål för betydande miljöaspekter samt en handlingsplan med ansvarsfördelning. Vårdgivarens miljöarbete ska vara öppet för granskning genom så kallad andraparts miljörevisioner (enligt ISO 19011) från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i miljöfrågor. Region Uppsala har därutöver rätt att begära in dokumentation, eller på annat sätt, undersöka om kraven efterlevs. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna miljöarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att målen i Region Uppsalas miljöprogram uppnås och miljöpolicy efterlevs, se www.regionuppsala.se/miljo. 3.26 Säkerhetskrav Vårdgivaren skall ha en hög säkerhetsambition och senast 12 månader efter driftstart skall Vårdgivaren ha infört ett strukturerat och dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete enligt Region Uppsalas riktlinjer för brandsäkerhet, öppet för granskning genom sk andra parts säkerhetsrevisioner från Region Uppsalas sida. Vårdgivaren skall också utse en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten bedriver sitt interna säkerhetsarbete på sådant sätt att Vårdgivaren därigenom medverkar till att regionens säkerhetsmål uppnås och säkerhetspolicy efterlevs, se www.lul.se/sv/landsting--politik/utveckling-ochansvar/sakerhet/ 3.27 Information och marknadsföring Region Uppsala ansvarar för övergripande information om vårdutbud och de regler som styr hälso- och sjukvården. Vid större förändringar i verksamheten (exempelvis om hela eller väsentlig del av verksamheten ska öppna eller stängas) svarar Region Uppsala för informationsinsatserna. Region Uppsala är då avsändare för information till befolkningen. Arbetet sker i nära samarbete med vårdgivaren. All extern marknadsföring/information som vårdgivaren lämnar avseende verksamheten ska följa Region Uppsalas riktlinjer för marknadsföring och sponsring, se Regionuppsala.se/Extranat Vid entré till verksamhet och i marknadsföringsmaterial ska följande anges: Verksamheten drivs på uppdrag av Region Uppsala.

sida 37 (95) Diarienummer VS2017-0083 Logotypen för Region Uppsala ska inte användas information och marknadsföring. I syfte att verksamheten ska vara tillgänglig för till exempel personer med funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket ska vårdgivaren sträva efter att göra informationen lättförståelig. Vårdgivaren äger ej rätt att utan Region Uppsalas skriftliga medgivande använda sig av Region Uppsala i eventuell annan marknadsföring. Det är vårdgivarens ansvar att de egna uppgifterna i hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är korrekta och aktuella under hela avtalsperioden. Informationen uppdateras enligt anvisningar från Region Uppsala. Anvisningarna reglerar också annan information om vårdgivaren som presenteras i Region Uppsalas informationskanaler 3.28 Informationsmöten Vårdgivaren skall i möjligaste mån vara representerad på informationsmöten, branschråd, och Primärvårdsråd som Region Uppsala kallar till. 3.29 Fördjupad uppföljning Region Uppsala ska, så långt det är tillåtet enligt gällande lagstiftning, ha rätt till insyn i all verksamhet som bedrivs enligt detta avtal och de ekonomiska uppgifter som är kopplade till den verksamhet som utförs enligt avtalet. Region Uppsala äger rätt att på egen bekostnad med av Region Uppsala anlitad lämplig expertis, företa kontroll och granskning, så kallad fördjupad uppföljning, avseende den verksamhet som omfattas av åtagandet samt underlaget för den ekonomiska ersättningen från Region Uppsala. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala, biträda Region Uppsala i de granskningar som utförs enligt ovan, genom att tillhandahålla dokumentation, journaler etc., samt i övrigt bistå Region Uppsala med information som är nödvändig för genomförandet av uppföljningarna. Om Region Uppsala i samband med en genomförd granskning finner allvarliga brister kan Region Uppsala besluta om att genomföra kompletterande fördjupad uppföljning. I detta fall ska vårdgivaren faktureras 500 kronor per timme och maximalt 50 000 kronor per genomförd fördjupad uppföljning. 3.30 Revision Region Uppsalas revisorer ska kunna genomföra revision i enlighet med kommunallagen och därmed få tillgång till det underlag och den information som behövs för att kunna fullgöra sitt revisionsuppdrag. Vårdgivaren ska utan kostnader för Region Uppsala biträda revisorerna genom att tillhandahålla dokumentation och underlag samt i övrigt bistå revisorerna med information som är nödvändig för genomförandet av revisionerna.

sida 38 (95) Diarienummer VS2017-0083 3.31 Katastrofsituationer Vårdgivaren skall ingå i Region Uppsalas krishanterings- och krisledningssystem. Region Uppsala behåller sitt ansvar och beslutar om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren har ett avtalsrättsligt ansvar mot Region Uppsala, men Region Uppsala har ett ansvar mot tillsynsmyndigheter. Vårdgivaren skall bistå vid en allvarlig händelse/extra ordinär händelse då Region Uppsala utövar särskild sjukvårdsledning genom att ställa personal tillgänglig, denna skall kunna omdisponeras i hela Region Uppsala. Vårdgivarens lokaler skall kunna nyttjas vi allvarlig händelse/extra ordinär händelse och kunna disponeras enligt den krishanteringsorganisation som gäller inom Region Uppsala. Vårdgivaren skall vid behov bidra till de riskanalyser som görs för regionens planering samt eventuellt upprätthålla speciell kompetens hos de anställda. Vårdgivaren skall vid behov kunna delta i viss övnings- och utbildningsverksamhet för att kunna uppfylla kraven som ställs på Region Uppsala efter risk och sårbarhetsanalys (RSA). Detta skall ske utan ersättning enligt ansvars- och närhetsprincipen. 3.32 Tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS/EFOS Ett separat avtal avseende tredjeparts/samarbetsavtal HSA och SITHS/EFOS ska tecknas mellan Region Uppsala och vårdgivaren vilket ombesörjs av Region Uppsalas resurscentrum. 4. UPPDRAG VÅRDCENTRAL 4.1 Mål och inriktning Vårdgivaren åtar sig att tillhandahålla en säker, nära och basal hälso- och sjukvård till länsinvånarna utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper, och som inte kräver sjukhusens särskilda kompetens eller omfattas av den kommunala hemsjukvården. Vårdgivaren skall utifrån patienternas behov tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Den övergripande målsättningen för verksamheten är att de insatser som erbjuds invånarna skall främja hälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Detta arbete skall utgöra en naturlig del i vårdgivarens verksamhet och samordnas med det hälsoinriktade arbete som bedrivs såväl inom Region Uppsalas övriga verksamheter som inom kommunens verksamheter.

sida 39 (95) Diarienummer VS2017-0083 Verksamheten skall kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, effektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service med korta väntetider och goda kontakter med samarbetspartners. 4.2 Prioriterade vårdbehov och målgrupper Vårdgivaren skall prioritera följande vårdbehov: vara tillgänglig för personer med akuta sjukdomar vård av svåra kroniska sjukdomar palliativ (lindrande) vård och vård i livets slutskede i samarbete med sjukhusen, kommunens hemsjukvård samt övriga berörda vårdinstanser vård av människor med nedsatt autonomi Vidare skall vårdgivaren: utreda, behandla eller följa upp personer med sjukdomar eller skador samt vid behov vidareremittera personer som kräver länssjukvårdsresurser eller andra specialistkunskaper, rehabilitera personer i samverkan med andra huvudmän, främja hälsa och förebygga ohälsa och skador genom individ- och samhällsinriktade åtgärder. 4.3 Undantag från uppdraget I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. 4.4 Vårdtjänst Vårdgivarens uppdrag består av en bemannad mottagning under vårdcentralens öppettid. Bemanning och uppdrag framgår enligt nedan. Uppdraget är oberoende av var patienten är listad. Bemanning - Läkarmottagning. Vårdgivaren ska kunna erbjuda patienter en fast läkarkontakt. Husläkaren/läkaren ska vara patientens förstahandsval vid planerade läkarbesök för åkommor som inte kräver sjukhusets resurser eller insatser av annan specialist. - Husläkaren/läkaren skall hålla sig informerad om sina patienters hälsotillstånd och arbeta för att förbättra hälsoläget för dem. - Husläkaren/läkaren skall samordna patientens vårdbehov och samverka med andra vårdgivare och huvudmän när det är av betydelse för patientens hälsa, behandling och rehabilitering. - Vårdgivaren ska därutöver erbjuda läkartider för akuta besök. Distriktssköterskeverksamhet. Kurator vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Psykolog vid mottagningen eller tillgång till underleverantör.

sida 40 (95) Diarienummer VS2017-0083. Fysioterapeut vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Vårdgivaren ska tillhandahålla fysioterapeutiska rehabiliteringsinsatser för patienter som har funktionshinder/funktionsvisa störningar som begränsar eller kan komma att begränsa individen. Det åligger vårdgivaren att förmedla vikten av att patienten efter avslutade insatser själv ansvarar för återfallsförebyggande träning. Sådan träning är att betrakta som friskvård och omfattas inte av detta avtal. Fysioterapeuten ska ta emot ett brett diagnospanorama som svarar mot primärvårdens totala uppdrag. Viktiga områden för insatser är: Smärta, skador och/eller sjukdomar i rörelsesystemet. Sjukdomar eller skador i nervsystemet. Sjukdomar eller skador i andningsorganen eller cirkulationssystemet. Psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem. Fysioterapi kan utföras på mottagning, i hemmet, eller i föräldragruppsverksamhet på barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Barn med stressrelaterade besvär och långvarig smärta remitteras till barnfysioterapeuter som är knutna till länets barnspecialistmottagningar. Dietist vid mottagningen eller tillgång till underleverantör. Primärvårdsdietist ordinerar och förskriver sondmat och tillbehör till patienter i ordinärt boende. Om vårdtagare flyttar från ordinärt boende till korttidsplats ansvarar primärvårdsdietist för förskrivning. Dietisten eventuella deltagande i föräldragrupp vid BMM får ske efter överenskommelse mellan vårdgivarna och finansieras av Region Uppsala. Digitala vårdmöten Digitala vårdmöten på vårdcentralen ska ske inom Region Uppsalas journalsystem Cosmic som är integrerat med Skype. Ett digitalt vårdmöte definieras som videomöte, likställt med ett fysiskt besök. Videomöten är en vårdkontakt där en patient möter vårdcentralens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal eller kurator och där kommunikationen sker med hjälp av videoteknik så att deltagarna både kan se och tala med varandra i realtid. Digitala vårdmöten kan öka tillgänglighet för de patientgrupper som av olika anledningar inte kan eller bör befinna sig i en vårdmiljö. Detta kan till exempel handla om svårt sjuka, infektionskänsliga eller personer som lider av psykisk ohälsa som får en bättre och säkrare behandling eller rådgivning genom att få den i hemmet eller på distanshembesök.

sida 41 (95) Diarienummer VS2017-0083 Hembesök Vårdgivaren ska planera och genomföra vårdcentralens verksamhet på ett effektivt sätt där besök kan ske antingen vid mottagningen eller i hemmet. Hembesök ska göras när det är medicinskt motiverat eller av andra särskilda skäl. Främst skall kroniskt sjuka och vård i livets slutskede prioriteras. Gruppverksamhet Vårdgivaren ska identifiera riskgrupper och arbeta förebyggande mot dessa genom exempelvis gruppverksamhet. Gruppbesök ska utgå från definitionen i Socialstyrelsen termbank Öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. Gruppbesök kan vara t.ex. rökavvänjning i grupp, gruppbehandling inom psykiatrin eller hos fysioterapeut, profylaxkurser och diabetesutbildning. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen. Smittskyddsverksamhet Vårdgivaren ska utföra smittskyddsarbete enligt gällande lagstiftning och riktlinjer från smittskyddsläkare. För alla vårdcentraler ingår att vårdgivaren ska ha en utsedd lokalt smittskydds- och antibiotikaansvarig läkare och sjuksköterska (LSA) i enlighet med riktlinjer om lokalt smittskyddsansvar, se åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården på Smittskyddsenheten hemsida under fliken Smittskyddsansvar på Extranätet eller direkt via www.smittupp.nu. För detta åtagande ingår sedan 2015 ett generellt tillägg till kapiteringen. I åtagandet ingår: - att sprida information angående nyheter inom smittskyddet inom sitt område - att medverka i den epidemiologiska övervakningen - att fungera som rådgivare till den egna vårdcentralens personal - att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning i enlighet med Stramas riktlinjer och mål LSA ska i rimlig omfattning delta i seminarier och utbildningar anordnade av Smittskyddsenheten och Strama. Vårdgivaren skall därutöver bistå vid utbrott och epidemier. Smittskyddsläkaren leder arbetet och bedömer vilka resurser som ska ställas till förfogande. Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier enligt åtagande gällande lokalt smittskyddsansvar inom primärvården. Strama-arbete Strama-arbetet syftar till att göra antibiotikaförskrivningen i Region Uppsala så ändamålsenlig och rationell som möjligt. Ersättning utgår till vårdcentraler som verkar för

sida 42 (95) Diarienummer VS2017-0083 att öka följsamheten till behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppen vård. LSA ska - med erforderlig tid avsatt för uppdraget (riktlinje 1 timme/v) - sprida kunskap om aktuella antibiotikaresistensdata, aktuella behandlingsriktlinjer för infektioner i öppen vård och vårdcentralens antibiotikaförskrivning i förhållande till dessa. LSA ska i samverkan med verksamhetschef återrapportera till Strama Uppsala län enligt följande: Redovisning av hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivits på enheten samt redovisning av de insatser som lokalt smittskyddsansvariga genomfört under verksamhetsåret. Redovisning av hur LSA och verksamhetschef bidragit till att varje förskrivare på enheten har kunskap om sin antibiotikaförskrivning och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer ställt i relation till den för hela vårdcentralen eller annan lämplig referens. Vårdcentralens antibiotikaförskrivning ska diskuteras vid reflekterande möte på vårdcentralen och då ställas i relation till aktuella behandlingsriktlinjer. För att ersättning ska utgå krävs att LSA inlämnat en rapport senast 15 november enligt de riktlinjer som finns på Stramas hemsida, www.regionuppsala.se/stramauppsala, samt att Strama godkänner rapporten. Ersättning utbetalas vid årets slut till de vårdcentraler som uppfyller kraven ovan med ett engångsbelopp om 1,25 kr per listad + 15 000 kr baserat på listade i januari för aktuellt år (se även målbeskrivning i kapitel 5). Mottagningar som startar under året kan erhålla den fasta summan, om det bedöms att de har klarat målet under den tid de hunnit ha öppet. Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamhet Läkarmedverkan i jour- och beredskapsverksamheten under veckans alla dagar, vardagar kl 17-08, lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet. Förvaltningen Hälsa och habilitering har ett samordningsansvar för beredskapsverksamheten. I beredskapsjoursuppdraget ingår att under jourtid, ge råd till kommunala sjuksköterskor i särskilt boende och vid behov hembesök i särskilt boende, fastställa dödsfall utanför sjukhusinrättning samt genomföra vårdintygsbedömningar. Fördelning av beredskapsjourpass på länets två beredskapsjourlinjer sker i förhållande till listningstal. Vårdgivaren ansvarar för bemanning av de pass som vårdgivaren har tilldelats. Närområdesansvar för patienter från andra län/länder och andra som tillfälligt vistas i området Vårdcentralerna har ett närområdesansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00 enligt Region Uppsalas Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ (se bilaga 3). Närområdesansvar fördelas

sida 43 (95) Diarienummer VS2017-0083 mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara. Gäller även folkbokförda i länet som är listade i på vårdcentral i annat landsting.avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet. - Smittskyddsåtgärder enligt beskrivning för lokalt smittskyddsansvariga samt provtagningar, speciellt för allmänfarlig sjukdom, vid misstänkt smitta på befolkning som vistas inom närområdesansvaret. Områdesansvar för folkbokförda och listade patienter Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Medicintekniska produkter och förbrukningsartiklar Vårdgivaren ska ordinera/förskriva vissa medicintekniska produkter och förbrukningsartiklar. Detta avser läkemedelsnära produkter som exempelvis inhalatorer samt förbrukningsartiklar vid diabetes och stomi. Det kan också gälla förbrukningsartiklar kopplade till sårvård och perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för förbrukningsartiklar vid inkontinens. Vid ordinering/förskrivning ska vårdgivaren fullfölja sitt förskrivaransvar i enlighet med vad som framgår i riktlinjer och rutiner för vård i samverkan ViS inom området. Palliativ vård Vårdgivaren ska ge patienter i livets slutskede vård eller behandling som ska vara symtomlindrande och inriktad på en för patienten så god livskvalitet som möjligt. Vården ska ges i samarbete med sjukhusen och/eller kommunal hemsjukvård. Vården ska ges antingen på vårdinrättning eller i hemmet.

sida 44 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren ska ge patienten och deras anhöriga en individuellt anpassad information om patientens hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Informationen om patienten ska delges övrigt vårdteam runt patienten. Ett brytpunktsamtal där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, ska ledas av behandlingsansvarig läkare. Förutom patient och närstående bör också ansvarig sjuksköterska närvara vid detta samtal för att säkerställa kontinuiteten. Samtalets innehåll och konsekvenser dokumenteras i journaltext och kommuniceras i vårdkedjan. Övriga ansvarsområden: Vårdgivaren ska erbjuda provtagning av venösa och kapillära prover på patienter från öppen och sluten vård samt utomlänspatienter (undantaget prover som kräver speciell hantering, ex kylcentrifugering eller nedfrysning i -70 C). Ersättning utgår för dessa provtagningar. Hemsjukvård som utförs av kommunal distriktssköterska ska ske med stöd av vårdcentralens läkare. Region Uppsala har ansvar för alla läkarinsatser. I och med Ädelöverenskommelsen 1992 fick kommunerna i länet ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende för personer som fyllt 17 år och som har behov av insatser mer än 14 dagar samt all hemsjukvård kvällar, nätter och helger. Detta innebär att insatser som från första dagen bedöms vara av långvarig karaktär tar kommunen ansvar för under hela vårdperioden. Se även riktlinjen Ansvarsfördelning gällande hemsjukvård i ordinärt boende ÄDEL som finns på sökvägen: Regionuppsala.se >>extranätet>>samarbeten>>vis Utfärdande av obligatoriska intyg till myndigheter. Undersökning för vårdintyg. Legitimerad läkare som är anställd av Vårdgivaren vid vårdcentraler har i förekommande fall till arbetsuppgift att utföra undersökning inför eventuellt vårdintyg i enlighet med bestämmelserna i 4 LPT. Detta medför även rätt att besluta om omhändertagande av den som skall undersökas för vårdintyg samt möjlighet att begära biträde av polis om det behövs för att kunna genomföra undersökningen. Deltagande i möjligaste mån i aktiviteter inom vårdhygien för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Deltagande i aktiviteter inom katastrofberedskap/civilförsvar enligt gällande lagstiftning och i Region Uppsala fastställd katastrofplan. 4.5 Undantag från vårdtjänsten Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Dessa besök definieras i den så kallade gula taxan, se Handbok för patientavgifter, sökväg: Regionuppsala.se>>extranät>>Vårdgivare>>Möta patienten>>sjukvård>>patientfakturor och avgifter. 4.6 Tilläggsåtaganden Utöver ovan beskrivna vårdtjänst kan Vårdgivaren utföra tilläggsåtaganden. Vårdgivare som ansöker om att bli godkänd som leverantör inom vårdcentralsuppdraget eller som redan är godkända som leverantörer inom vårdcentralsuppdraget kan ansöka om att utföra tilläggsåtaganden.

sida 45 (95) Diarienummer VS2017-0083 Region Uppsala förbehåller sig rätten att begära att vårdgivare utför tilläggsåtagande om behovet inte redan är tillgodosett. Barnavårdscentral Uppdrag och ersättning beskrivs i separat bilaga (Bilaga till förfrågningsunderlag vårdcentral avseende uppdrag och ersättning för tilläggsåtagande barnavårdscentral). Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Region Uppsala ansvarar för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden i enlighet med gällande riktlinjer och rutiner http://publikdocplus.lul.se/ Vård i samverkan (ViS) Tilläggsåtagande läkarinsatser gäller i kommunernas särskilda boenden för äldre samt de särskilda boenden där personer behöver extra mycket vård och stöd och inte själva kan ta sig till vårdcentral, eller har en annan läkarkontakt etablerad, exempelvis via habiliteringen. Hälsa- och habilitering har samordningsansvaret för läkarinsatser i särskilda boenden. Läkaren vid särskilt boende skall tillgodose läkarinsatser på primärvårdsnivå, dvs basal hemsjukvård (utreda, behandla och rehabilitera patienter) där slutenvårdens resurser inte krävs aktuella kontaktuppgifter till patientansvarig läkare finns hos omvårdnadsansvarig sjuksköterska akuta hembesök av läkare görs vid behov årliga läkarkontroller görs medicinska vårdplaneringar görs årligen samt vid behov årlig strukturerad läkemedelsgenomgång görs läkarjournal finns tillgänglig för omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillgodose patientens medicinska behov i livets slutskede ge instruktion/ handledning till personal i enskilda patientärenden vid behov eller utgöra ett stöd för kommunens hälso-och sjukvårdspersonal, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal. göra fasta besök enligt lokal överenskommelse Vårdgivaren ska tillse att god läkarkontinuitet erbjuds patienterna i det särskilda boendet. Vid läkarbrist ska fast läkarkontakt på de boenden som vårdgivaren ansvarar för prioriteras i möjligaste mån. För patienter som vistas på boenden med korttidsinriktning kvarstår ansvaret för planerad vård och behandling hos patientens ordinarie läkare. Ansvarig läkare på boendet med korttidsinriktning ansvarar för att tillgodose behov av medicinsk vård vid akut sjukdom som behöver åtgärdas inklusive medicinsk vårdplanering vid vård i livets slut under vistelsetiden samt ansvar för Waranordination.

sida 46 (95) Diarienummer VS2017-0083 Filial Utifrån invånarnas behov kan vårdcentralen bedriva en del av sin verksamhet vid filialer på annan adress. En filial ska alltid vara knuten till huvudmottagningen. En filial ska drivas av samma företag som driver huvudmottagningen. Vårdgivaren kan inte låta en underentreprenör driva en filial. Samtliga krav och villkor i Regelbok för vårdcentral gäller även filialer. Om filialen inte erbjuder samma vårdutbud som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård som saknas på filialen erbjuds vård på huvudmottagningen. Om filialen inte har öppet i samma omfattning som huvudmottagningen ska vårdcentralen se till att patienter i behov av vård erbjuds vård på huvudmottagningen under ordinarie öppettider. Vårdgivaren ska tillse att nödvändig utrustning för filialens verksamhet finns i lokalen som exempelvis utrustning för provtagning och EKG om det bedrivs husläkarverksamhet på filialen. Vårdcentralen ansvarar för att det tydligt framgår för invånarna att filialen är kopplad till huvudmottagningen. Vård som utförs vid en filial ska rapporteras på samma sätt på huvudmottagningen. Filialens adress, vårdutbud samt öppettider ska framgå på vårdgivarens hemsida. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Vårdgivaren kan utföra läkarinsatser vid barnmorskemottagning som tilläggsåtagande. Vårdgivaren ska, i enlighet med mödrahälsovårdens basprogram och det kvalitetsprogram som finns för mödrahälsovården rapport nr 59, Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, svara för läkarinsatser i samband med hälsoövervakning, under och efter graviditet, vid barnmorskemottagningar som vårdgivaren vid var tid har överenskommelse med. Vårdgivaren skall utföra läkarinsatser vid mödravårdscentral med fokus på medicinska frågeställningar inom preventiv, diagnostisk och behandlande verksamhet. Läkaren ansvarar för medicinska tillstånd som definieras som avvikande från det normala förloppet vid graviditet och ordinerar och prioriterar därefter medicinska åtgärder. Vid behov skall remiss ställas till specialistmödrahälsovården vid Akademiska sjukhuset. I arbetet ingår: - vårdplanering enligt lokala vårdprogram - graviditetsbesök och eftervårdsbesök - hantering av remisser och avvikande provsvar (t ex avvikande cytologsvar, urinodlingar, blodprovssvar, värdera sköldkörtelprover) - preventivmedelsbesök vid komplicerade frågeställningar

sida 47 (95) Diarienummer VS2017-0083 - utfärda sjukintyg Vårdgivaren skall även bidra med medicinsk handledning till barnmorskorna och bör därför ha en bred erfarenhet och intresse av obstetrik och gynekologi. Läkarinsatsen skall utföras i barnmorskemottagningens lokaler, om inte annat överenskommits, och dokumentationen skall föras i barnmorskemottagningens journaler i Region Uppsalas journalsystem Cosmic. 4.7 Öppettider Vårdgivaren skall bedriva verksamhet under vardagar minst mellan kl 08.00-17.00 året runt. Vårdgivaren har möjlighet till utökade öppettider med utgångspunkt från patienternas önskemål och behov. Vårdgivaren äger inte rätt att reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Vårdgivaren äger dock rätt att ha stängt under max två planeringsdagar per år. Information ska ske till patienter och till sjukvårdsrådgivningen om stängningen. I informationen ska framgå vart patienten kan vända sig för att få vård. 4.8 Kompetens och kompetensutveckling Primärvårdens verksamhet grundas på läkare med allmänmedicinsk kompetens som tillsammans med övrig vårdpersonal inom primärvården skapar förutsättningar för en helhetssyn på enskilda individers och familjers situation. Vårdgivaren skall kunna behandla flera hälsoproblem och diagnoser såväl över tiden som vid varje besök. Fortbildning och kompetensutveckling hos personalen ingår i vårdgivarens basåtagande. Vårdgivaren ska tillse att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för att delta i obligatoriska fortbildningsdagar som Region Uppsala kallar till. Hälsa- och habilitering har ett specifikt uppdrag att ombesörja fortbildningsdagar för primärvården. Läkare Merparten av de ordinarie läkarna skall vara specialister i allmänmedicin och kan kompletteras med specialist i geriatrik och/eller pediatrik, förutom läkare under utbildning. Ordinarie läkare är listningsbara. Vikarie skall vara minst legitimerad läkare. Om vikarien ej är specialist i allmänmedicin, geriatrik eller pediatrik så ska vikarien handledas av specialist i allmänmedicin. Läkare under AT-tjänstgöring får arbeta inom uppdraget under adekvat handledning. Läkare som har huvudansvaret för läkarinsatser i kommunens särskilda boenden ska vara specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. En läkare under ST-tjänstgöring i allmänmedicin eller geriatrik kan utföra läkarinsatser i särskilt boende, under en period som en del i sin utbildning, under förutsättning att handledning ges av specialist i allmänmedicin eller specialist i geriatrik. Läkare vid barnmorskemottagningar skall vara specialist i allmänmedicin eller specialist i obstetrik och gynekologi. Läkare vid barnavårdscentraler skall vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik.

sida 48 (95) Diarienummer VS2017-0083 Läkare som tjänstgör i beredskapsjouren ska vara minst legitimerad läkare. Distriktssköterska Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska. Laboratoriepersonal Laboratoriepersonal ska vara undersköterska, sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker. Fysioterapeut Fysioterapeut ska vara legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut. Fysioterapeuten ska behärska fysioterapeutiska åtgärder vid de vanligast förekommande folksjukdomarna, hjärt- kärlsjukdomar, obesitas, osteoporos, KOL, neurologi, reumatisk sjukdom, ångest, depression samt stressrelaterad ohälsa och dess kroppsliga uttryck. Övrig vårdpersonal Övrig vårdpersonal ska inneha legitimation där så krävs. Telefonmottagning Personal som svarar i mottagningens telefon ska vara legitimerad vårdpersonal. 4.9 Utveckling av vårdtjänsten Vårdgivaren skall i samarbete med Region Uppsala kontinuerligt bedriva utvecklingsarbete. Region Uppsala har rätt att varje år utan kostnad avropa 10 timmar från varje läkare och max 10 timmar från varje övrig personal för att bemanna centrala projekt och arbeten, till exempel deltaga som expert i referensgrupper kring verksamhet, avtals- och ersättningsfrågor eller programrådens arbete. I Regionplan och budget anges ett antal prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka Region Uppsalas möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Vårdgivaren ska implementera aktuella nationella riktlinjer i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstöd. Vårdgivarens ska i dialog med Hälsa och habilitering säkerställa nödvändig medverkan. Vårdcentralen ska ha en kontaktperson som deltar i Region Uppsalas nätverksträffar avseende hälsofrämjande insatser/levnadsvanefrågor (hälsokoordinator). Vårdgivaren ska registrera i aktuella kvalitetsregister som till exempel Svedem och NDR.

sida 49 (95) Diarienummer VS2017-0083 Överenskommelsen mellan staten och SKL avseende Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård ställer krav på huvudmännen att möta patienter utifrån deras olika preferenser och behov. Detta är särskilt viktigt för patienter med omfattande och återkommande vårdbehov. Vården bör undersöka möjligheterna till nya utåtriktade arbetssätt för förbättrad tillgänglighet inom öppna vårdformer. Vårdgivaren ska utveckla möjligheten till hembesök av läkare till sköra äldre och skapa former för ett strukturerat samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. Region Uppsala har som målsättning att minska antalet oplanerade återinläggningar inom 30 dagar. Vårdgivaren ska som ett led i detta systematiskt arbeta med att minska antalet oplanerade återinläggningar genom bland annat en förstärkt utskrivningsprocess. Vårdgivaren ska efterfråga och ta del av sjukhusets rehabiliterings-/vårdplan vid överrapportering och medverka till säker digital kommunikation. Arbete med att införa en förstärkt utskrivningsprocess inom slutenvård och primärvård pågår inom Region Uppsala. Utveckling av närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs i nära samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala, inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialtjänst och skola. Utvecklingen av närvård skapar incitament för kostnadseffektiva vård- och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet. Utföraren ska medverka i länets närvårdsutveckling genom att; - medverka i styrgrupper för närvård med uppdrag att representera vårdnivån primärvård. Representationen innebär ett ansvar att, inom den länsdel som berörs, inhämta synpunkter från och informera andra primärvårdsaktörer, oavsett om de är privata eller offentliga. Representationen kan utgöras av läkare, sjuksköterska eller annan personal utifrån styrgruppens behov. Representation ska ske proportionellt från privat och offentligt driven primärvård, - berörd personal medverkar i arbetsgrupper avseende närvård, - aktivt samverka med slutenvården och kommunerna för att a) korta väntetiderna för utskrivningsklara patienter att lämna slutenvården b) minska återinläggningar inom 30 dagar c) minska den undvikbara slutenvården, - inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) delta i det pågående utvecklingsarbetet. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Vårdcentralen ska arbeta med tidiga insatser och erbjuda bedömning och behandling av team för individer med risk för långvarig sjukskrivning i syfte att ta tillvara deras arbetsförmåga. Ett rehabiliteringsteam ska bestå minst av fysioterapeut, psykolog och/eller kurator samt läkare. Vårdgivaren ska följa Region Uppsalas riktlinjer för sjukskrivning och koordinera sin process internt och externt för sjukskrivning och rehabilitering.

sida 50 (95) Diarienummer VS2017-0083 Vårdgivaren ska delta i utbildnings- och utvecklingsinsatser inom försäkringsmedicin som anordnas för läkare och de professioner på vårdcentralen som involveras i patienternas sjukskrivning. Prioriterade medarbetare är nyanställda läkare, läkare med utländsk utbildning och hyrläkare. Innan dessa får utfärda intyg till grund för sjukskrivning ska de som en lägsta nivå ha tagit del av Region Uppsalas digitala utbildning på lärplattformen. Vårdgivaren ska erbjuda evidensbaserad rehabilitering för de sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna. För patienter som har en arbetsgivare ska patientens samtycke inhämtas för att etablera en kontakt för att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringsprocessen. 4.10 Samverkan och vårdkedjor I gällande lagstiftning betonas helhetssyn och samverkan kring den enskilde patienten. Vårdens olika insatser ska samordnas på ett för patienten ändamålsenligt sätt och vården är skyldig att utse en samordningsansvarig personal. Samverkan är en förutsättning när man arbetar förebyggande och rehabiliterande. Det är särskilt viktigt för patienter som har kroniska eller svåra sjukdomar med livslång funktionsnedsättning och komplexa behov. Det är även viktigt för de två sjukdomsgrupper som står för de flesta sjukskrivningarna, långvarig smärta och psykisk ohälsa. Många av dessa patientgrupper har svårt att utföra egenvård vilket riskerar leda till att de inte får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter. Vårdgivaren ska koordinera sina insatser internt inom hälso- och sjukvården och externt med andra berörda aktörer för att möjliggöra god samverkan kring patienten och jämlik rehabilitering, t.ex. genom en rehabiliteringskoordinator. Vårdgivaren ska tillsammans med patienten gemensamt formulera en individuell rehabiliteringsplan. Arbetssättet ska motverka att patienter faller mellan förvaltningsgränser och även uppmärksamma de patienter som finns i gränslandet mot egenvård. 4.11 Samordnad individuell plan (SIP) En samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas för samtliga patienter som är inskrivna ihemsjukvård och i övrigt i enlighet med HSL 3f för de individer där vårdcentralen eller kommunen bedömer att det föreligger ett behov av att samordna insatser eller om patienten själv så begär. Av planen ska det framgå: vilka insatser som behövs ansvarsfördelning vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen exempelvis egenvård vem som har det övergripande ansvaret för planen Gemensam planering med kommunen eller andra aktörer ska ligga som grund för den samordnade planen. Planen ska vara dokumenterad hos samtliga aktörer. Patienten ska

sida 51 (95) Diarienummer VS2017-0083 vara delaktig och ha lämnat samtycke till den gemensamma planeringen. Även närstående ska, om patienten samtycker, ges möjlighet till delaktighet. Utredningen SOU 2015:20 föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med en ny lag är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. För att uppnå detta ska följande arbetssätt gälla: Påbörja utskrivningsplaneringen när inskrivningsmeddelandet kommit Utse och meddela fast vårdkontakt innan patienten skrivs ut från sjukhus Kommunicera under vårdtiden med slutenvård, kommunen och patient Vid behov kalla till SIP, dock senast inom 3 dagar efter att meddelande kommit om att patienten är utskrivningsklar. Säkra rutiner så att SIP kan genomföras där och när det är bäst för den enskilde, i de flesta fall den enskildes hem. Vårdgivaren ska följa gällande riktlinjer för Samverkan vid utskrivning från slutenvård. 4.11 Läkemedel Vårdgivaren har fullt kostnadsansvar för läkemedel som beställs till verksamheten. För varor som förskrivs har vårdgivaren ett begränsat ansvar för förmånskostnaden, med ett tak för under- respektive överskott. Mer information om kostnadsansvar, ersättningsnivåer och hantering finns i bilaga 2. Varor inom läkemedelsförmånen ska förskrivas med för verksamheten erhållen arbetsplatskod. Blankett för ansökan av arbetsplatskod erhålls via Enheten för kunskapsstöd, e-post lakemedel@regionuppsala.se. Vårdgivaren ska använda Pascal vid dosordination, se www.inera.se. Region Uppsalas riktlinjer för dosförskrivning ska följas (www.regionuppsala.se/lakemedel). Läkemedelsförskrivningen ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Vårdgivaren ska i största möjligaste mån följa Läkemedelskommitténs, programrådens, beställarens och Strama Uppsala läns rekommendationer avseende läkemedel. Vårdgivaren ska delta i utbildningar anordnade av Läkemedelskommittén (inkl. Strama m fl) och Region Uppsala. Vårdgivaren ska utse en läkemedelsansvarig läkare som är kontaktperson till Läkemedelskommittén och Strama Uppsala län. Vårdgivaren ska efter förfrågan och i rimlig omfattning samverka med Enheten för kunskapsstöd avseende framtagning av gemensamma rutiner, riktlinjer m.m. Vårdgivaren ska utvärdera sin förskrivning när det gäller kostnadsuppföljningen och kvalitet i form av följsamhet till behandlingsrekommendationer. Vårdgivaren ska använda sig av LIS (eller motsvarande framtida system) för att följa vilka läkemedel/ varor som försäljs via egen arbetsplatskod. För att kunna följa försäljningen per förskrivare nyttjas e- Hälso-myndighetens rapporter Min förskrivning se http://www.ehalsomyndigheten.se/ehalsotjanster/beslutsstod/minforskrivning/ Om förskrivningen avviker från rekommendationer ska en dialog mellan parterna upprättas för att analysera orsaker och för att besluta om åtgärder.

sida 52 (95) Diarienummer VS2017-0083 Med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen kan Läkemedelskommittén och Region Uppsala besluta om årliga förskrivningsmål. Dessa kan exempelvis beröra områden, som antibiotika, äldre och miljöpåverkan. Uppnådda förskrivningsmål kan i vissa fall premieras med en ersättning. Eventuellt deltagande i läkemedelsprövningar ska meddelas Läkemedelskommittén före avtalstecknande. Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ska kvalitetsgranskas av oberoende part minst vart annat år. Kassation av läkemedel ska ske på ett säkert och miljömässigt korrekt sätt. Vaccinationer Vaccinationer som ingår i nationella program och är kostnadsfria för patienten ingår i Vårdgivarens åtagande. Läkemedel och äldre Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att minska dygndoser av följande olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre: Se även Region Uppsalas hemsida www.regionuppsala.se/lakemedel under fliken äldre och läkemedel. antikolinerga preparat tramadol långverkande bensodiazepiner propiomazin NSAID-preparat Antibiotika och resistensproblematikse avsnitt 4.4 Stramaarbete samt målbilaga i kapitel 5. Läkemedelsgenomgång för äldre än 75 år Socialstyrelsens läkemedelsföreskrift gäller från och med den 1 september 2012. I föreskrift 2000:1 samt 2012:9 framkommer bland annat följande i kap 3: En läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgångar. Läkare ska vid behov samarbeta med andra läkare, apotekare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. En vårdgivare ska erbjuda de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. Besök hos läkare i öppen vård 2. Inskrivning i sluten vård 3. Påbörjad hemsjukvård 4. Inflyttning i sådan boendeform eller bostad som omfattas av 18 i hälso- och sjuk vårdslagen

sida 53 (95) Diarienummer VS2017-0083 Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. När en patient under vårdtillfället har fått en läkemedelsgenomgång på sjukhuset ska läkaren på vårdcentralen beakta de föreslagna åtgärderna. Remiss för detta kan skickas från sjukhusets kliniska apotekare. (Läs mer i Publika Docplus samt på www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1/andringsforfattning2012-9) Aktuell läkemedelslista I samband med ordinationsändringar (även per telefon) ska en aktuell läkemedelslista lämnas till patienten. Palliativa läkemedel Vårdgivaren ska ordinera palliativa läkemedel vid behov för vård i livets slutskede. Mallar för rekommenderade läkemedel finns i Cosmic. Dokument om läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns i Publika DocPlus. Läkemedel och miljö Region Uppsala har en handlingsplan för läkemedel och miljö för att minska läkemedelsrester i naturen genom att minska användningen av vissa miljöstörande läkemedel där det finns alternativ i rimlig avvägning mot t.ex. kostnad. Vid jämförbar medicinsk effekt och säkerhet samt pris rekommenderas läkemedel med mindre risk för negativ miljöpåverkan. - Gruppen fluorokinoloner och diklofenak är läkemedel som bör användas restriktivt. - Använda hormonplåster och -ringar ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas till apotek för omhändertagande, eftersom de har kvar stora delar av hormoninnehållet efter förbrukning. Se www.regionuppsala.se/läkemedel under fliken Läkemedel och miljö.

sida 54 (95) Diarienummer VS2017-0083 5.UPPFÖLJNING Uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Uppföljningen ska även ge underlag för patienter att välja vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn. Region Uppsala har rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och för andra vårdgivare i syfte att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte samt kvalitets- och förbättringsarbete. Uppgifter som inte kan inhämtas från befintliga system åligger Vårdgivaren att inrapportera årligen via årsredovisningen. Insamling, lagring och rapportering av dessa uppgifter ansvarar Vårdgivaren för. Fördjupad uppföljning, främst utifrån kvalitetsperspektivet, sker med hjälp av medicinska revisioner. Region Uppsala meddelar Vårdgivaren vilka revisioner som kommer att ske under aktuellt år. 5.1 Löpande uppföljning Vårdgivaren och Region Uppsala ska löpande under året följa: Produktionsstatistik vårdcentral Produktionsstatistik hämtas från befintliga journal- och verksamhetssystem som Vårdgivaren åtar sig att rapportera till. Med produktionsstatistik menas ersatt produktion. Region Uppsala har ansvar för lagring och rapportering av uppgifterna. Nyckeltal Följande nyckeltal ska följas av vårdgivaren och Region Uppsala. Region Uppsala ansvarar för att nyckeltalen redovisas till vårdgivaren minst en gång per år.. - Medicinsk service, kr per listad (undantag: detta nyckeltal ansvarar vårdgivaren för) - Andel besök per obligatorisk yrkeskategori av totalt antal besök - Andel diagnossatta besök av totalt antal besök - Andel signerade journalanteckningar av totalt antal anteckningar - Andel obesvarade remisser av alla inkommande remisser Årlig uppföljning fysioterapi Antal besök/individ/år:

sida 55 (95) Diarienummer VS2017-0083 För vårdgivaren totalt antal behandlingar genom antal unika behandlade individer, riktvärde 8. Tas ur befintliga system dit vårdgivaren rapporterar och kommer att följas kontinuerligt. Antal besök och gruppbesök inom fysioterapi följs löpande av Region Uppsala under året. 5.2 Innehåll i vårdgivarens årliga verksamhetsberättelse Följande delar skall ingå i en årlig verksamhetsberättelse. Samtliga delar rapporteras elektroniskt senast den 25 januari varje år, enligt instruktioner från avtalshandläggare på Regionkontoret. Rapportering ska ske per mottagning. Filial redovisas tillsammans med huvudmottagningen. Öppettider - Redovisa mottagningens och eventuell filials öppettider. Kvalitet - Redovisa de viktigaste kvalitetsförbättringarna som genomförts vid vårdcentralen under året. - Redovisa implementeringen av nationella riktlinjer utifrån programrådens arbete i diabetes, astma/kol, stroke samt hjärtsvikt. Personal - Redovisa antal läkartjänster och tjänstgöringsgrad. - Redovisa antal hyrläkare och timanställda läkare under året. - Kommentar till läkarkontinuiteten. Hälsoinriktat arbete - Beskriv det systematiska arbetssättet med rökstopp inför planerade operationer. Forskning och utveckling - Redovisa genomförd forskning enligt anvisningar för kommande forskningsbokslut. Kommentera utfall av nyckeltal - Vårdgivaren ska kommentera utfallet av nyckeltalen, samt om möjligt jämföra och analysera mot föregående år.

sida 56 (95) Diarienummer VS2017-0083 Kommentera utfall av målbilagan - Vårdgivaren ska kommentera orsaken till eventuell bristande måluppfyllelse för de mål som är uppställda i målbilagan. Vad avser de fyra måtten under Hälsoinriktat arbetet ska vårdgivaren även analysera utfallet i jämförelse med föregående år. 5.3 Målbilaga Följande kvalitetsmått är till grund för bedömning av målrelaterad ersättning. Region Uppsala ansvarar för redovisning av respektive vårdgivares resultat. Gäller dock inte vårdgivare som inte har Cosmic. Dessa vårdgivare får själva rapportera in sitt resultat till Region Uppsala. Den målrelaterade ersättningen utgör 1 % av respektive vårdgivares totala kapitering per år. Om målen inte uppfylls görs ett procentuellt avdrag på den målrelaterade ersättningen enligt nedan. Undantag för mål avseende antibiotika/stramaarbete där ett belopp utbetalas i efterhand om målen uppfylls. Rapportering av måluppfyllelse sker per mottagning. Filial redovisas ihop med huvudmottagningen. Rapportering sker avseende perioden 1 januari 2018 till och med 31 december 2018. Vårdgivaren ska i sin verksamhetsberättelse senast den 25 januari kommentera eventuella brister i måluppfyllelsen. Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV113. 25 procent Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV122. 25 procent Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV200. 25 procent Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV143. 25 procent

sida 57 (95) Diarienummer VS2017-0083 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Antibiotika/Strama-arbete Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats Se 4.4 Strama-arbete för beskrivning av vad som ska uppfyllas för att få ta del av ersättning. För att ersättning ska utgå krävs att LSA inlämnat en rapport senast 15 november enligt de riktlinjer som finns på Stramas hemsida, www.regionuppsala.se/stramau ppsala, samt att Strama godkänner rapporten. Ersättning utbetalas vid årets slut till de vårdcentraler som uppfyller kraven ovan med ett engångsbelo pp om 1,25 kr per listad + 15 000 kr baserat på listade i januari för aktuellt år. Mottagningar som startar under året kan erhålla den fasta summan, om det bedöms att de har klarat målet under den tid de hunnit ha öppet.

sida 58 (95) Diarienummer VS2017-0083 Övriga mål (ej kopplade till målrelaterad ersättning): Nedanstående mål är kopplade till regionens arbete inom programråd diabetes samt läkemedel och följs av respektive funktion inom Region Uppsala. Mål kopplat till Programråd diabetes: Region Uppsala ansvarar för uthämtning av data och återkoppling till vårdgivare. - Vårdgivaren ska registrera patienter i NDR: andel registrerade i NDR. - Andel diabetespatienter med blodtryck 140/85 mmhg. Målnivå minst 71 procent. - Andel diabetespatienter med HBA1c >70mmol/mol. Målnivå högst 13 procent. - Kontroll av fotstatus under året. Målnivå minst 95 procent. Kontroll av ögonbottenundersökning enligt riktlinjer: 93 procent Mål avseende läkemedel: Vårdgivaren ska under året arbeta aktivt med följande läkemedelsmål. Läkemedelsteamet vid Enheten för kunskapsstöd kan bistå vårdgivaren med stöd och råd kring läkemedelsmålen. Region Uppsala ansvarar för att tillhandahålla statistik. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten diklofenak/nsaid inte ökat jämfört med föregående år. - Vårdgivaren ska säkerställa att kvoten fluorokinoloner/all antibiotika inte ökat jämfört med föregående år. Mål avseende tillgänglighet Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Målnivå minst 90% Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar Målnivå minst 90%

sida 59 (95) Diarienummer VS2017-0083 januari-oktober.

sida 60 (95) Diarienummer VS2017-0083 ERSÄTTNING 6.1 Ersättningsmodell Ersättningsmodellen består av följande delar: 1. Kapiteringsersättning per listad patient viktad efter ålder och strukturersättning samt efter Care Need Index (CNI) 2. Besöksersättning inklusive förhöjd besöksersättning för psykolog, kurator, hembesök och besök av patienter som ej är listade på vårdcentralen. 3. Målrelaterad ersättning. 4. Ersättning för tilläggsåtaganden 6.2 Kapiteringsersättning För uppdraget utgår en kapiteringsersättning. Grundbeloppet är totalt 1350 kronor. Från och med 2015 ingår grundåtagande för smittskydd i kapiteringsersättningen. Åldersviktningen för vårdcentralsuppdraget ser ut enligt följande: 0-5 år (vikt 1,0), 6-64 år (vikt 1,0), 65-74 år (vikt 2,5) och 75 år (vikt 3,5). En strukturersättning utgår till vårdcentraler i Heby, Älvkarleby, Tierps, Östhammars och Håbo kommuner med 15 procent per listad person och år. Ålder 0-5 år 6-64 år 65-74 år 75 år - Kapiteringsbelopp ersättning per listad 1350 kr 1350 kr 3375 kr 4725 kr Strukturersättning 15 % per listad 203 kr 203 kr 506 kr 709 kr Kapiteringsersättningen (faktiskt antal listade per den 15:e månaden innan * åldersvikt * angiven kapiteringsersättning), betalas ut av Region Uppsala med 1/12 den femte varje månad utan anmodan från Vårdgivaren. Grundkapiteringsersättning 80 procent av kapiteringsbeloppet utgörs av en viktad kapiteringsersättning per listad person. Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 80 procent av kapiteringsbeloppet CNI-kapiteringsersättning Resterande 20 procent av kapiteringsersättningen baseras på CNI. Kapiteringsersättningen enligt CNI baseras på ett index som erhålls från SKL (Se bilaga 1 för justerat CNI-värde per vårdcentral). Beräkningen av den viktade kapiteringsersättningen med CNI sker enligt: Antal listade per vårdcentral och ålderskategori * åldersvikt * 20 procent av grundbeloppet * justerat CNI-värde

sida 61 (95) Diarienummer VS2017-0083 Justerat CNI tas fram en gång per år. Detta sker i samband med framtagande av regelboken. Förändringar under året tas inte hänsyn till. För vårdcentraler som tillkommer under ett år finns inget justerat CNI-värde. För nytillkomna vårdcentraler används istället den relativa snittvikten, vilken alltid är 1,0000 under första året. År två används det specifika CNI-värdet för den nya vårdcentralen. Total kapiteringsersättning Summorna av CNI-kapiteringsersättning och grundkapiteringsersättning * övriga tillägg = Total kapiteringsersättning 6.3 Besöksersättning Besöksersättning ges för besök på vårdcentralen oavsett om patienten är listad där eller ej. Vårdgivaren är skyldig att ta emot asylsökande. Ersättning utgår för digitalt vårdmöte när det är ett besök som sker via video i Cosmic med vårdcentralens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal samt kurator. Ersättningen utgår när videomötet ersätter ett fysiskt besök och är kvalificerad sjukvård, ersättning utgår inte för chatt eller frågetjänster. Ersättningen innebär att patientavgiften tillfaller vårdgivaren eller vid frikort får motsvarande ersättning från Region Uppsala. Gruppbesök ger en halverad besöksersättning. Ersättning utgår endast för gruppbesök enligt Socialstyrelsen definition och inte för grupper som hålls utanför vårdcentralsuppdraget som t ex öppna mindfulnesspass, yoga, zumba, allmänna föreläsningar etc. Patientavgift får endast tas ut av patienten för de grupper som ingår i Socialstyrelsen definition och ingår vårdcentralsuppdraget. Deltagarna vid ett gruppbesök ska vara screenade/bedömda av aktuell profession innan inskrivning i gruppen för att ersättning ska utgå. Besöksersättning utgår inte för andra besök än besök på grund av sjukdom eller misstanke om sjukdom. Patientavgifterna tillfaller Vårdgivaren men dras av från besöksersättningen vid utbetalning. Besöksersättningar Kr/besök Läkare, psykolog, kurator, dietist, fysioterapeut 313 - extra ersättning psykolog, kurator (förstärkning 250 avseende psykisk hälsa) Videobesök läkare, psykolog, kurator, dietist, 260 fysioterapeut - extra ersättning per besök i hemmet 235 Gruppbesök läkare, psykolog, kurator, dietist, 157 fysioterapeut Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC 1017 Grupp dietist föräldragrupp BMM 1017 Distriktssköterska, sjuksköterska 282 Videobesök distriktssköterska, sjuksköterska 210 - extra ersättning per besök i hemmet 212 Gruppbesök distriktssköterska, sjuksköterska 141 Undersköterska 188

sida 62 (95) Diarienummer VS2017-0083 - extra ersättning per besök i hemmet 141 Gruppbesök undersköterska 94 Mellanliggande provtagning (provtagning utan 282 samband med besök på den egna mottagningen) Besök av asylsökande, läkarbesök 1850 Besök av asylsökande, sjukvårdande behandling 620 Besöksersättning för patienter listade på annan vårdcentral För besök av patienter som är listade på annan vårdcentral erhåller Vårdgivaren besöksersättning gånger 2. För listade patienter finansieras den extra besöksersättningen av den vårdcentral där patienten är listad och som har erhållit kapiteringsersättning för patienten. När Vårdgivarens listade patienter gör besök på annan vårdcentral görs avdrag på Vårdgivarens kapiteringsersättning med besöksersättning gånger 1. Besöksersättning för listade patienter folkbokförda i annat län För listade som är folkbokförda i annat län utgår kapitering och besöksersättning enligt Region Uppsalas förfrågningsunderlag/regelbok. Besöksersättning för patienter från andra länder Vårdgivare äger rätt att ta emot patienter från andra länder enligt regler i Region Uppsalas Avgiftshandbok (www.lul.se/sv/extranat/). Där framgår även patientavgiftens storlek för dessa grupper. Besök av de patienter som betalar hela vårdkostnaden själva, t.ex. medborgare utanför EU, berättigar inte till besöksersättning av Region Uppsala. Utbetalning av besöksersättning Besöksersättning utbetalas för utförda prestationer enligt rapporterade filer den 20:e efterföljande månad. Besöksersättning justeras innan utbetalning av Region Uppsala med att faktiskt erhållna patientavgifter dras ifrån, besöksersättningen för alla besök av patienter som inte är listade på vårdcentralen dubbleras (gäller ej den särskilda ersättningen för asylsökande), egna listade patienters besök hos andra vårdcentraler inom primärvården dras ifrån. Undantag gäller för besökstyperna Grupp dietist föräldragrupp BMM samt Grupp fysioterapeut föräldragrupp BMM/BVC, vilka ska faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan i 6.17 Faktureringsrutiner.

sida 63 (95) Diarienummer VS2017-0083 Gula taxan Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ersätts inte av den allmänna försäkringen och för dessa besök utgår ingen besöksersättning. Patienten betalar avgift enligt den så kallade gula taxan (mottagningar drivna av Region Uppsala) eller av privat vårdgivare fastställd taxa. I gula taxan regleras avgifter för t ex hälsokontroller, intyg, vaccinationer och övrig förebyggande vård. Hel avgift uttas även för barn och ungdom under 20 år. 6.4 Ersättning för tilläggsåtaganden Läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden Varje särskilt boende med permanenta platser erhåller ett visst antal läkartimmar per vecka utifrån platsantal (fördelningsnyckel är 5 platser/iäkartimme). För korttidsboende är fördelningsnyckeln 3 platser/läkartimme. Äldreboenden eller enskilda avdelningar inom ett boende där de boende har psykiska funktionshinder har fördelningsnyckeln 4 platser/läkartimme. Timersättningen för läkarinsatser i kommunernas särskilda boenden är: 1000 kronor. Beloppet 1000 kronor/timme ersätter för läkartiden. Läkartiden ska förläggas minst 50 % på boendet max 50 % till administration. Administrationen kan till viss del skötas av läkarsekreterare. Provtagningskostnader samt röntgen betalas av Region Uppsala centralt. Vårdgivaren måste ange "annan betalare" i Cosmic vid journalföring av patienter på särskilt boende. Läkemedel ersätts i särskild ordning. Timersättning för läkarinsatserna faktureras till Region Uppsalas förvaltning Hälsa och habilitering: Hälsa och habilitering, FE 74, Box 6363, 751 35 Uppsala. Ansvarig läkare vid barnmorskemottagning Timersättningen för ansvarig läkare vid BMM är: 750 kronor. Faktureras Region Uppsala, se fakturaadress nedan. Läkarinsatser vid ungdomsmottagning faktureras beställaren enligt samma taxa som läkarinsatser vid BMM. Barnmorskemottagningen svarar för kostnader för medicinsk service som uppstår inom ramen för tilläggsåtagandet.

sida 64 (95) Diarienummer VS2017-0083 6.5 Vårdcentralernas kapiteringsersättning för läkemedelsförmånen 2018 Vårdgivaren har kostnadsansvar för basläkemedel.enligt beslut i landstingsfullmäktige 134, 2009-11-23-24. För sex ålderskategorier, samt för personer listade på särskilt boende erhålls en årlig kapiteringsersättning (kr) enligt följande belopp på regionnivå: Åldersgrupp 0-5 6-44 45-64 65-74 75-84 85 - SÄBO Vårdcentral - länsnivå 2018 110 120 632 1 480 2 530 3 350 7 450 Vårdcentral - länsnivå 2017 125 122 618 1 440 2 408 3 261 7 298 OBS! Ersättningarna 2017 och 2018 kan inte jämföras eftersom 2018 inkluderar 33 509 individer som tidigare varit olistade och då exkluderade i ersättningsnivån för resp. åldersgrupp. Prognosen för ersättningen per listad 2018 utgår till stora delar från den faktiska kostnaden per åldersgrupp under 1 H 2017, men är justerad för prioriterade områden och ev. prissänkningar av bland annat patent-utgångar. Kostnaden för läkemedelsförmånen 2017 beräknas till ca 210 milj. kr. Kostnadsprognosen för 2018 är 222 milj. kr, inkl en befolkningsökning på 1,8%. Största ökningarna beräknas för nya medel vid diabetes typ 2 ca 4 milj.kr och blodproppsförebyggande medlen (noak) med 1 milj. kr, därtill ett generellt påslag för övriga läkemedel med 6 milj. kr. Patentutgångar beräknas till ca 2 milj. kr. Ersättningen med föreslagna ersättningsnivåer och tak vid över- resp underskott beräknas till 224 milj. kr. Varje vårdcentral har en individuell strukturfaktor, som justerar kapiteringsersättningen per åldersgrupp. Strukturfaktorn baseras på enhetens andel av totalkostnaden för basläkemedel till egna listade personer, samt kompensering för läkemedelsförmånskostnader till personer listade på andra vårdcentraler, ex vid korttidsboende. Inkluderingen av olistade ger en ökad osäkerhet i beräkningen av den faktiska kostnaden per individ i resp. åldersgrupp. Under 2018 införs ett tillfälligt sänkt över-/underskottstak till 4 procent (tidigare 8%) av den beräknade kapiteringsersättningen. Nyetablerade vårdcentraler (< 12 månader) och enheter med stora förändringar i antalet listade (> 10 procent) ges för över- och underskott med 2 procent, relaterat till kapiteringsersättningen. Enheten för kunskapsstöd (läkemedelsteam) genomför årligen en avstämning inklusive revidering av ersättningsprinciper och -nivåer. Läkemedelsteamet erbjuder vårdcentralerna läkemedelsutbildningar ca fyra gånger per år, samt stöd i uppföljningen av läkemedelsförskrivning via besök och mailkontakt.

sida 65 (95) Diarienummer VS2017-0083 6.6 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgör 1 procent av det faktiska belopp som utbetalats i kapiteringsersättning. Den målrelaterade ersättningen ingår i den månatliga utbetalningen av kapiteringsersättningen. Vid den årliga bedömningen av måluppfyllelse ställs eventuella krav på återbetalning till Vårdgivaren för de mål som ej uppnåtts. Undantag utgörs av målet avseende Stramaarbete, där utbetalning görs i efterhand till de vårdgivare som uppnår målet. 6.7 Ersättning smittskyddsverksamhet vid utbrott och epidemier Särskild ersättning utgår för de av Smittskyddsläkaren begärda insatserna vid utbrott och epidemier. Ersättning ges för provtagning, smittspårning och eventuella läkemedel samt för personalinsatser enligt överenskommen timtaxa. 6.8 Kostnadsansvar för sjukresor och transporter av avlidna Vårdgivaren har inte kostnadsansvar för transporter av avlidna eller för sjukresor. 6.9 Förbrukningsartiklar vid inkontinens Förbrukningsartiklar vid inkontinens betalas centralt av Region Uppsala och är en fri nyttighet, det vill säga vårdgivaren har inget kostnadsansvar för dessa hjälpmedel. 6.10 Tolkkostnader Vårdgivaren ersätts för faktiska tolkkostnader förutsatt att Vårdgivaren anlitar auktoriserade tolk i första hand, företrädesvis sjukvårdstolkar, i andra hand grundutbildade tolkar med godkänt utbildningsbevis från grundutbildning. Faktisk tolkkostnad faktureras till Region Uppsala enligt faktureringsadress nedan. På fakturan ska eventuellt LMAkortnummer alternativt Asylsökande uppges för varje asylsökande som gjort ett besök. 6.11 Vaccin mot influensa och pneumokocker Vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper ersätts via besöksersättning. En fast ersättning för varje vaccinationsstick, så kallad stickavgift, utgår med 75 kr. Kompensation ges också för vaccinkostnaden med en ersättning som motsvarar det pris som Region Uppsala köper in vaccin för. Ersättningen för vaccination mot influensa och pneumokocker kan årligen ändras. Vårdgivaren kan använda Region Uppsalas avtal för inköp av vaccin. Ersättning för vaccin mot pneumokocker för barn ingår i kapiteringsersättningen inom barnhälsovården. Ersättning för vaccin mot influensa och pneumokocker för äldre och vissa riskgrupper till särskilda boenden (SÄBO) ersätts via faktura till Region Uppsala, se avsnitt Faktureringsrutiner. Fakturering görs av enbart vaccinkostnaden. 6.12 Vårdtungt material Vissa förbrukningsmaterial som initialt förskrivits av Akademiska sjukhuset till patienter som vårdas i ordinärt eller särskilt boende har en hantering och kostnadsfördelning enligt nedan:

sida 66 (95) Diarienummer VS2017-0083 1. Material för näringsintag och trakeostomi material för patienter med sonder, pegar, knappar etc. för näringsintag eller patienter med trakeostomi och tillhörande material. Materialet beställs av vårdcentralen från av Region Uppsala upphandlad leverantör Mediq. Akademiska sjukhuset attesterar beställning och har kostnadsansvaret. 2. Andningshjälpmedel - CPAP-förbrukningsmaterial - består av förbrukningsmaterial till CPAP- masker. Beställs och bekostas av Akademiska sjukhuset. 3. Sårbehandlingsmaterial olika typer av förbandsmaterial för sårvård. Förskrivs av behandlande läkare/sjuksköterska inom såväl Akademiska sjukhuset som primärvården. Beställs och bekostas av respektive vårdcentral (kostnaden för detta material ingår i kapiteringsersättningen). 6.13 Utbildningsplatser Beslut om ersättning för ST-läkare fattas av Region Uppsala och sker i samma omfattning och på samma villkor hos både offentliga och privata vårdgivare. Uppsala universitet svarar för ersättning för den verksamhetsförlagda läkar- och sjuksköterskeutbildningen. 6.14 Jour- och beredskap Ersättningen för bundenhet och aktiv tjänstgöring vid jour och beredskap följer det kollektivavtal som är tecknat mellan Upplands allmänna läkarförening, Privatläkarföreningen och Region Uppsala. Det är olika ersättning på bundenhet och aktiv tjänstgöring. Ersättningen utbetalas av Hälsa- och habilitering vid Region Uppsala efter inkommen lista över tjänstgöring. 6.15 Patientavgifter Vårdgivaren skall följa de av Region Uppsala fastställda patientavgifterna samt de regler som gäller för högkostnadsskydd, se www.lul.se/sv/extranat/ Uttagna patientavgifter tillfaller Vårdgivaren men dras sedan av från den besöksersättning Vårdgivaren erhåller. Undantaget videomöten där patientavgiften tillfaller vårdgivaren eller vid frikort får motsvarande ersättning från Region Uppsala. Region Uppsala ersätter Vårdgivaren för de patientavgifter som bortfaller på grund av högkostnadsskyddet eller i de fall som patienten enligt lag eller förordning är befriad från skyldighet att erlägga patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalt om patienten inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Region Uppsala ersätter dock inte Vårdgivaren för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala patientavgift enligt Region Uppsalas regler. återbetalning till patienten på grund av att väntetiden överstigit 15 minuter för ett planerat besök (enligt gällande regler).

sida 67 (95) Diarienummer VS2017-0083 6.16 Momskompensation Momskompensation till privata vårdgivare ges med tre procent på fakturaunderlaget dvs på ersättningarna från Region Uppsala. Individuell prövning kan göras för en högre momskompensation upp till maximalt sex procent mot uppvisande av högre kostnader under ett helt verksamhetsår. Sammanställning över räkenskaperna som visar den högre kostnaden för moms samt intyg från revisor ska bifogas faktura. 6.17 Faktureringsrutiner Varje månad inrapporterar Vårdgivaren underlag för utbetalning av besöksersättning enligt elektroniska rutiner som Region Uppsala beslutar. Manuell fakturering ska ske till: Region Uppsala, FE 73, Box 6363, 751 35 UPPSALA Ersättning utgår inte för vård som inte fakturerats inom sex månader från det att den utförts. Dock skall faktura för vård utförd senast 31 december ett år vara Region Uppsala tillhanda senast den 31 mars året därpå för att ersättning skall utgå. Betalning erläggs till plusgiro/bankgiro senast 30 dagar efter fakturans mottagande under förutsättning att faktura och fakturaunderlag är komplett och korrekt ifyllda. Vårdgivaren äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra mellan parterna ej överenskomna avgifter eller pristillägg. Om Region Uppsala inte i tid erlägger ersättning till Vårdgivaren skall Vårdgivaren vara berättigad till dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen (1975:635). ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 2018 Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till Region Uppsalas Upphandlingsenhet. Märk kuvertet med diarienummer UPPH2009-0050 (vårdcentralsuppdraget) och/eller UPPH2009-0051 (barnmorskemottagning). Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera vårdområden eller för flera mottagningar lämnas en ansökan per vårdområde och per mottagning. Nedanstående ansökan ska även användas av befintligtvårdgivare som ansöker om förnyat godkännande. Vårdgivare som ansöker om godkännande Företagsnamn Organisationsnummer* Postadress Postnummer och ort Telefonnummer Faxnummer

sida 68 (95) Diarienummer VS2017-0083 E-postadress Webbadress Kontaktperson Telefonnummer (direkt) E-postadress (direkt) *Organisationsnummer: För aktiebolag uppge organisationsnummer För handels- och kommanditbolag uppge dels bolagets organisationsnummer och dels deltagarnas organisations- eller personnummer För enskild firma uppges personnummer Lokalisering Vårdgivaren skall ange adress där mottagningen planeras vara lokaliserad. Mottagningen ska vara lokaliserad inom Uppsala län. Planeras en eller flera filial/-er till mottagningen ska även denna adress anges (endast aktuellt för ansökan för vårdcentralsuppdraget). Planerad verksamhet vid filialen ska anges.

sida 69 (95) Diarienummer VS2017-0083 Ansökan omfattar nedanstående vårdområden Ansökan avser Vårdområde VÅRDCENTRAL Tilläggsåtaganden: Läkarinsatser i särskilda boenden (Intresseanmälan) Hela länet Ange kommuner: Ange boenden: Ansvarig läkare vid BMM Filial (Verksamhet vid filialen ska anges) Barnavårdscentral Tillägg för VC med BVC: Familjecentral (Intresseanmälan) BARNMORSKEMOTTAGNING Tilläggsåtaganden: Ungdomsmottagning (Intresseanmälan) Familjecentral (Intresseanmälan) Planerad driftstart 20 - - 20 - - 20 - - Krav för godkännande Ekonomisk stabilitet För att Region Uppsala skall kunna bedöma om Vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Region Uppsala. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

sida 70 (95) Diarienummer VS2017-0083 Intyg från myndigheter: Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på gällande F-skattsedel. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Den skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Intyget skall inte vara äldre än tre (3) månader. Gäller ej nybildat företag. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Finansiell och ekonomisk ställning: Bedömning av kreditvärdighet Av kreditupplysningsinstitut lämnat intyg som visar riskklass lägst Upplysningscentralen AB riskklass 3 eller motsvarande (får ej vara äldre än 3 månader). Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Kraven uppfylls: Ja Nej Anm: Ifylls om tillämpligt: Vårdgivare som har ett nystartat företag skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. Krav uppfylls: Ja Nej Anm:

sida 71 (95) Diarienummer VS2017-0083 Bedömning av affärsplanen Vårdgivaren ska presentera en affärsplan för verksamheten. Affärsplanen ska innehålla en beskrivning av den verksamhet ansökan avser. Affärsplanen ska sammanfatta de operativa och finansiella mål som vårdgivaren har för att uppfylla i kraven i regelboken. Vid ansökan om förnyat godkännande ska affärsplanen även innehålla analys och utvärdering av den föregående affärsplanen. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Utdrag ur vårdgivarregistret Vårdgivaren intygar med sin underskrift nedan att verksamheten kommer att anmälas till vårdgivarregistret enligt 2 kap 1-3 Patientsäkerhetslag (2010:659) och att ett utdrag från vårdgivarregistret kommer att sändas till Region Uppsala senast en vecka innan verksamheten startar. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Uteslutning av leverantörer Leverantören ska genom sanningsförsäkran nedan intyga att denne uppfyller krav enligt LOV (2008:962) 7 kap 1. Underskrift i slutet av dokumentet styrker sanningsförsäkran. Leverantören intygar att förhållanden enligt LOV (2008:962) 7 kap 1 inte föreligger vid anbudslämnandet. Krav uppfylls: Ja Nej Anm: Undertecknad Vårdgivare skall åta sig att ingå det avtal för godkännande av mottagning som återfinns i förfrågningsunderlaget/regelboken och därvid följa förfrågningsunderlaget/regelboken för den verksamhet som skall bedrivas. Undertecknad Vårdgivare skall försäkra Region Uppsala att Vårdgivaren är medveten om att Region Uppsala kan återkalla godkännandet för en mottagning om Vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Ort Datum Underskrift

sida 72 (95) Diarienummer VS2017-0083 Namnförtydligande (firmatecknare) Kontaktuppgifter (telefon och e-post) Om Vårdgivaren som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut kommer att fattas om godkännande när Vårdgivaren kompletterat med samtliga handlingar. Om Vårdgivaren inte inom tre månader kan visa att återstående krav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande kommer att tas inom fyramånader.från det att ansökan inkommit. I beslut om godkännande framgår det av parterna överenskomna driftsstartsdatumet. Ansökan skickas till: Region Uppsala Upphandlingsenheten Box 602 751 25 UPPSALA Besöksadress: Region Uppsala, Storgatan 27, Uppsala. Eventuella frågor angående denna upphandling skall ske skriftligen eller genom e-post till: upphandling@regionuppsala.se

sida 73 (95) Diarienummer VS2017-0083 BILAGA 1 JUSTERAT CNI-VÄRDE FÖR VÅRDCENTRALER 2018 Vårdcentraler ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY 1,45809647 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA 0,82092482 ALUNDA VÅRDCENTRAL 0,79864190 AROS LÄKARMOTTAGNING 0,70789409 BÄLINGE VÅRDCENTRAL 0,98833257 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST 0,74081787 CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING 1,30683072 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG 1,70528638 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA 1,08950232 CENTRUMKLINIKEN HUSLÄKARMOTTAGNING 0,95888382 DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING 1,18700376 EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL 0,97531755 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM 0,93410864 ENKÖPINGSHÄLSAN AB 0,99719562 ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL 1,11583044 FAMILJEDOKTORN 0,82349419 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA 1,03705328 FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN 1,25304409 FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL 0,81107600 FLOGSTA VÅRDCENTRAL 1,14473596 FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL 0,79060971 GIMO VÅRDCENTRAL 1,02032836 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL 1,84407436 GRÄNBYSTADENS VÅRDCENTRAL 1,33283804 HEBY VÅRDCENTRAL 1,12881732 HUSLÄKARGRUPPEN 0,82767431 HÄLSOHUSET I ENKÖPING 0,84325813 KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST 0,65689688 KNIVSTA VÅRDCENTRAL 0,89164898 KNUTBY VÅRDCENTRAL 0,79021645 KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL 0,90046375 KÅBOHÄLSAN 0,72725983 LÄNNA VÅRDCENTRAL 0,73152739 RASBO VÅRDCENTRAL 0,63745694 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL 1,18483588 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL 1,29145053 STORVRETA VÅRDCENTRAL 0,77415175 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL 0,95089250 TIERPS VÅRDCENTRAL 1,09404763

sida 74 (95) Diarienummer VS2017-0083 TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK 1,14695595 ÅRSTA VÅRDCENTRAL 1,07774798 ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST 0,81981528 ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL 0,75138241 ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL 1,03601694 ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL 0,92152693 ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL 0,97403529

sida 75 (95) Diarienummer VS2017-0083 BIlaga 2 Läkemedelskapitering för vårdcentralerna 2018 2018 Över- Underskott Maxnivå för över- och underskott 4% 4% Kapiteringsersättn. (kr) per listad, resp. person i särskilt boende Strukturfaktor 2018 0-5 6-44 45-64 65-74 75-84 85 - SÄBO Andel ba lm (%) 2017* Vårdcentral - länsnivå 110 120 632 1 480 2 530 3 350 7 450 63 ALUNDA VC 1,12 123 134 707 1 656 2 831 3 749 7 450 71 Rasbo VC 1,12 123 134 707 1 656 2 831 3 749 7 450 71 Aros läkarmottagning 0,99 109 119 629 1 472 2 517 3 332 7 450 59 BÅLSTA Dr PRAKTIKERTJ. 1,13 124 136 714 1 672 2 857 3 783 7 450 72 Familjeläkarna Bålsta 1,09 120 131 688 1 610 2 753 3 645 7 450 68 Familjeläkarna Luthagen 0,94 104 113 596 1 395 2 386 3 159 7 450 54 Capio Enköping 1,08 119 129 681 1 595 2 726 3 610 7 450 67 Capio Liljefors Torg 0,97 107 117 616 1 441 2 464 3 263 7 450 57 Capio Sävja 0,98 108 118 622 1 457 2 490 3 298 7 450 58 Läkarhuset i Enk. 0,99 109 119 629 1 472 2 517 3 332 7 450 59 EKEBY 0,91 100 109 576 1 349 2 307 3 055 7 450 51 ENK. HUSLÄKARCENT 1,06 116 127 668 1 564 2 674 3 541 7 450 65 Fjärdhundra 0,96 106 116 609 1 426 2 438 3 228 7 450 56 Enköpings- & Håbohälsan 0,98 108 118 622 1 457 2 490 3 298 7 450 58 ERIKSBERG 1,03 113 123 648 1 518 2 595 3 436 7 450 62 Familjedoktorn 0,90 99 108 570 1 334 2 281 3 020 7 450 50 FLOGSTA 0,97 107 117 616 1 441 2 464 3 263 7 450 57 FÅLHAGEN 0,95 105 114 602 1 411 2 412 3 193 7 450 55 GIMO VC 1,12 123 134 707 1 656 2 831 3 749 7 450 71 GOTTSUNDA 1,02 112 122 642 1 503 2 569 3 402 7 450 61 Heby 0,97 107 117 616 1 441 2 464 3 263 7 450 57 Hälsohuset VC 1,02 112 122 642 1 503 2 569 3 402 7 450 61 Knivsta Läkargrupp 0,99 109 119 629 1 472 2 517 3 332 7 450 59 Knivsta 0,96 106 116 609 1 426 2 438 3 228 7 450 56 KUNGSGÄRDET 0,94 104 113 596 1 395 2 386 3 159 7 450 54 Vårdcentralen centrum 0,91 100 109 576 1 349 2 307 3 055 7 450 51 Kåbohälsan 1,01 111 121 635 1 487 2 543 3 367 7 450 60 Husläkargruppen 1,01 111 121 635 1 487 2 543 3 367 7 450 60 Länna 0,78 85 93 491 1 150 1 966 2 603 7 450 38 Knutby 1,02 112 122 642 1 503 2 569 3 402 7 450 61 NYBY 1,02 112 122 642 1 503 2 569 3 402 7 450 61 Uppsala Barncentrum 0,75 82 90 471 1 104 1 887 2 499 7 450 35 SAMARITERHEMMET 0,96 106 116 609 1 426 2 438 3 228 7 450 56 SKUTSKÄR 1,13 124 136 714 1 672 2 857 3 783 7 450 72 STORVRETA 0,98 108 118 622 1 457 2 490 3 298 7 450 58 SVARTBÄCKENS 0,94 104 113 596 1 395 2 386 3 159 7 450 54 Bälinge 0,94 104 113 596 1 395 2 386 3 159 7 450 54 TIERP VC 1,07 117 128 674 1 579 2 700 3 575 7 450 66 Ture Ålanders 0,97 107 117 616 1 441 2 464 3 263 7 450 57 ÅRSTA 1,05 115 126 661 1 549 2 648 3 506 7 450 64 Gränbystadens 1,05 115 126 661 1 549 2 648 3 506 7 450 64 ÖREGRUNDS PRAKT.TJÄNST 1,18 130 142 747 1 748 2 988 3 957 7 450 77

sida 76 (95) Diarienummer VS2017-0083 ÖRSUNDSBRO 0,98 108 118 622 1 457 2 490 3 298 7 450 58 ÖSTERBYBRUK 0,96 106 116 609 1 426 2 438 3 228 7 450 56 Östervåla 1,07 117 128 674 1 579 2 700 3 575 7 450 66 ÖSTHAMMAR 1,12 123 134 707 1 656 2 831 3 749 7 450 71 * Vårdcentralens kostnadsandel av total försäljning av basläkemedel till egna listade personer. BILAGA 3. REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV FÖR PRIMÄRVÅRD Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ Primärvård i Region Uppsala Fastställd av Regionfullmäktige 2017-09-27, Dnr LS2017-0435 Gällande från den 1 januari 2018.

sida 77 (95) Diarienummer VS2017-0083 Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade 2008-03-03, 28, att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari 2009. Följande listningsregler är en reviderad version av de då fastställda reglerna. Listningssystemet innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler som ingår i valfrihetssystemen i Region Uppsala. Från den 1 januari 2015 kan invånarna även lista sig i annat landsting/region enligt Patientlag (2014:821). Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmoniseras med nya lagkrav. Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen, dvs ersättningen per listad invånare. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Ickevalsalternativ För de invånare som inte kan eller vill välja vårdcentral ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I Region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet. Invånare med skyddad identitet listas inte, utan hanteras i särskild ordning enligt Husläkarkansliets fastställda rutiner. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen.

sida 78 (95) Diarienummer VS2017-0083 ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - Underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Listning kan ske vid de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare. Nyfödda barn blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Mer om listning på BVC - se avsnittet Att välja barnavårdscentral nedan. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid listning via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska de obligatoriska fälten fyllas i. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Invånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Områdesansvar

sida 79 (95) Diarienummer VS2017-0083 Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Vårdcentralerna har även ett ansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00. Ansvaret fördelas enligt samma principer som beskrivs ovan. Detta ansvar omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara för de som inte bor i länet - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet Byte av vårdcentral eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller av andra skäl. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att ingen ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten.

sida 80 (95) Diarienummer VS2017-0083 När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till de listade. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket). - Hur omlistning går till. - Att om ingen omlistning sker så är personen automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen. - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig till annan husläkare, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade vid vårdcentralen. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta. - Hur omlistning går till. - Vad som händer om ingen omlistning sker.

sida 81 (95) Diarienummer VS2017-0083 ATT VÄLJA BARNAVÅRDSCENTRAL Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka 25-35 aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan endast lista sina barn vid de barnavårdscentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Områdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade nyfödda. Områdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdscentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan

sida 82 (95) Diarienummer VS2017-0083 BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. ATT VÄLJA BARNMORSKEMOTTAGNING (BMM) Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med en barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Gravida kvinnor kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BMM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med. SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE Patienten ska vid flytt till särskilt boende avlistas från sin ordinarie vårdcentral/husläkare och listas på det särskilda boendet. Patienten har dock möjlighet att behålla sin tidigare vårdcentral/husläkare, om patienten så önskar. Detta innebär att patienten inte har samma möjlighet att få hembesök av läkaren på boendet, utan istället måste ta sig till vårdcentralen för att träffa sin ordinarie läkare. Husläkarkansliet informeras om avlistning och omlistning på boendet genom att sjuksköterskan på det särskilda boendet skickar ifyllda blanketter till Husläkarkansliet. Blanketterna finns på http://www.lul.se/sv/extranat/samarbetsprojekt/vard-i-samverkan-vis/ Varje kommun ska ha en lokal rutin som beskriver ansvarsfördelning och hantering. Information till patienten om av- och omlistning ges av ansvarig sjuksköterska vid inflyttning till det särskilda boendet. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie vårdcentral. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till särskilt boende ska patienten erbjudas av- och omlistning enligt det förfaringssätt som beskrivits ovan. ÄLDREVÅRDSENHETEN För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Äldrevårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet vid Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare.

sida 83 (95) Diarienummer VS2017-0083 HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNINGEN För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listad på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Remiss från husläkare, kommunal distriktssköterska eller habiliteringsverksamhet krävs. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, till exempel inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

sida 84 (95) Diarienummer VS2017-0083 BILAGA 4 FUNKTIONSHYRA TJÄNSTEBESKRIVNING FUNKTIONSHYRA Primärvård i Region Uppsala Dokumentet gäller från den 1 januari 2018.

sida 85 (95) Diarienummer VS2017-0083 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV DOKUMENTET... 86 2 FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL... 86 3 SERVICENIVÅ... 87 3.1 HÅRD- OCH MJUKVARA (DATORER, KRINGUTRUSTNING OCH APPLIKATIONER) 87 3.2 SUPPORT, FELSÖKNING OCH ÅTGÄRD AVSEENDE IT- OCH VÅRDSYSTEM 87 3.3 LABORATORIEVERKSAMHET 88 4 DATORARBETSPLATS 2018... 89 5 AVGRÄNSNING... 90 6 TILLÄGGSTJÄNSTER... 90 7 FINANSIERING... 90

sida 86 (95) Diarienummer VS2017-0083 BESKRIVNING AV DOKUMENTET Syfte med funktionshyra är att fastställa kostnad för datorarbetsplats på vårdenhet som har avtal inom primärvårdsuppdraget samt att tydliggöra därtill knutna tjänster och servicenivåer. Dokumentet är en beskrivning av tjänster, servicenivåer och kostnad för Funktionshyra avseende IT-, vård- och laboratoriesamordning för primärvård inom Region Uppsala. Tjänsterna avseende IT- och vårdsystem tillhandahålls av, eller genom, den verksamhetsnära IT-avdelningen för primärvård, nedan kallad PV-IT. Tjänsterna avseende laboratorieverksamhet tillhandahålls av, eller genom, Akademiska laboratoriet. I alla frågor rörande datorarbetsplatsen och/eller de vårdsystem som ingår i primärvårdsuppdraget ska verksamheten vända sig till PV-IT för support och rådgivning. FUNKTIONSHYRANS INNEHÅLL Funktionshyra omfattar: verksamhetsnära service och support datorarbetsplats på vårdenhet (hård- och mjukvara, licenser och systemförvaltning) med regelbundna utbyten av hårdvara anskaffning och installation av hård- och mjukvara PV-IT:s deltagande och/eller projektledning i projekt, systemförvaltning-, samordning-, och utvecklingsgrupper inom området implementering av politiska beslut (t ex införande av digitalisering) utbildning i Cosmic och övriga vårdsystem som krävs för uppdraget samt FlexLabKemi, metodbyten, nya versioner och/eller nya funktioner ekonomi- och verksamhetsutdata i SAS som beskrivs i förfrågningsunderlag/regelbok tillgång till personlig och gemensam disk i Region Uppsalas lagringslösning drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamheten (beskrivs i Kvalitetsmanual) drift och förvaltning av regiongemensam hård- och mjukvara drift och förvaltning av regionnätet (LUL-net) tekniska tester av regiongemensam hård- och mjukvara systemförvaltning i enlighet med Region Uppsalas systemförvaltningsmodell (Pm3)

sida 87 (95) Diarienummer VS2017-0083 SERVICENIVÅ Hård- och mjukvara (datorer, kringutrustning och applikationer) Generell beskrivning Installation, och utbyte med jämt intervall, av dator, kringutrustningen och program som beskrivs under avsnitt 4. Åtaganden: rådgivning och beställningar leverans och installation garantihantering och återvinning (skrotning) licenshantering Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 77 10 kontakt via regionens ärendehanteringssystem Easit, Självservice Åtagandetid: Ärenden påbörjas/sker enligt överenskommelse Support, felsökning och åtgärd avseende IT- och vårdsystem Generell beskrivning Verksamhetsnära kontaktpunkt för service och support avseende IT och vårdsystem. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov användaradministration och kontohantering kontaktlänk till 2:a linjens supportorganisation och/eller systemförvaltningsorganisation (t ex EPJ, MSI) Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 77 10 kontakt via regionens ärendehanteringssystem Easit, Självservice Åtagandetid: felsökning och åtgärd påbörjas snarast. Vid behov förmedlas ärendet vidare till 2:a linjens support. Återkoppling ska ske inom 24 timmar. direktservice/support via telefon och fjärranslutning. Vid behov på plats hos kund efter överenskommelse. användaradministration enligt inrapporterade personalförändringar

sida 88 (95) Diarienummer VS2017-0083 Laboratorieverksamhet Laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara, support, felsökning och åtgärd hanteras av Akademiska laboratoriet. Generell beskrivning Kontaktpunkt för service och support avseende laboratorieverksamhetens hård- och mjukvara. Drift av kvalitetssystem för laboratorieverksamhet. Mer information finns i Kvalitetsmanualen för Primärvårdens laboratorieverksamhet. Tjänster: direktsupport, felsökning och åtgärd via telefon eller på plats hos kund vid behov rådgivning vid beställning av analysutrustning konfiguration och kalibrering av analysutrustning kontroll och kalibrering vid misstänkt metodglidning produktbevakning, representation vid upphandling och kontakt med leverantörer Tillgänglighet: vardagar kl 08.00-17.00 via: servicetelefon: 018-611 42 03 e-post till funktionsbrevlåda: support.pna.kkf@akademiska.se Åtagandetid: ärenden påbörjas enligt överenskommelse

sida 89 (95) Diarienummer VS2017-0083 DATORARBETSPLATS 2018 Stationär dator Omfattar följande standarddator och kringutrustning: stationär dator, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning: BoS-etikettskrivare kvittoskrivare bärbar/mobil skrivare betalkortsterminal handscanner färgskrivare/multimaskin sekretessfilter rollermouse Omfattar följande mjukvara (applikationer): enligt förfrågningsunderlag/regelbok IT-bilaga för Region Uppsala. Där beskrivs regionens testade och godkända system som beroende på etableringens verksamhet och omfattning skall användas. Bärbar dator Omfattar följande standardhårdvara och kringutrustning: bärbar dator inkl dockningsstation, skärm (dubbla skärmar vid behov), tangentbord och mus ryggsäck lokal, svartvit, skrivare utrustning för digital diktering (användare som dikterar eller skriver diktat) hörlurar (användare som inte dikterar eller skriver diktat) Omfattar inte följande kringutrustning : se beskrivning för stationär dator Omfattar följande mjukvara (applikationer): se beskrivning för stationär dator Komplettering av utrustning Vid komplettering av utrustning som skärmar, skrivare etc så kan leveranstiden vara beroende av: tillgänglighet hos logistikpartner prioriteringar av resurser

sida 90 (95) Diarienummer VS2017-0083 AVGRÄNSNING Funktionshyrans tjänster tillhandahålls inte till arbetsplatser med annan lokalisering än de enheter som har avtal med Region Uppsala. Funktionshyra omfattar inte heller: felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med regionens befintliga IT-regler hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra teknisk test av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra support, beställning, frakt och installation av hård- och mjukvara som inte ingår i Funktionshyra införanden och support av enhetsspecifika lösningar som avviker från standard telefoner/mobiltelefoner/surfplattor, teleabonnemang och samtalsavgifter sms-inloggning till regionens programportal nätverks- eller teleuttag, hårdvara för WiFi och mobilt bredband MT-utrustning och digitalkamera serviceavtal avseende medicinskteknisk utrustning instrumentinterface (uppkoppling av laboratorieutrustning) beställning och kostnad för förbrukningsvaror, t ex toner, reagens lokalt stöd vid introduktion av nya användare internkontroll av vårdgivarens egna informationssäkerhet TILLÄGGSTJÄNSTER Tjänster som i mån av tid kan avropas faktureras enligt timtaxa á 685kr/tim. Exempel på sådana tjänster är: enhetsspecifik Cosmic-konfiguration enligt beställning från verksamhetschef, t.ex dokumentationsmallar, enhetsspecifika kallelser, annan avvikelse frånregionens standard. Enheten ansvarar för att, vid behov, beställa uppdatering av enhetsspecifika mallar så de uppfyller nationella regler och regionens krav enhetsspecifika projekt, utveckling och införanden som avviker från regionens standard teknisk test och paketering av mjukvara som inte ingår i Funktionshyra felsökning och åtgärder som kan relateras till fel förorsakade av användaren i strid med regionens befintliga IT-regler FINANSIERING Funktionshyran revideras årligen och kan komma att ändras utifrån prognos av kostnaden för kommande års utveckling. Funktionshyra för år 2018: Stationär dator 14 000 kronor per år, exklusive moms. Bärbar dator 16 700 kronor per år, exklusive moms. Debitering sker 1 gång/månad.

sida 91 (95) Diarienummer VS2017-0083 BILAGA 5 PUL BITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDE MM Mellan Landstinget i Uppsala län, personuppgiftsbiträdet nedan kallad PuB, och nedan angiven Vårdgivare, personuppgiftsansvarige nedan kallad PuA, gäller nedanstående avseende behandling av personuppgifter. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter kan komma att göras tillgängliga av PuB för andra vårdenheter och vårdgivare genom sammanhållen journalföring. 1.1 Grundläggande förutsättningar PuB ska, i egenskap av personuppgiftsbiträde behandla personuppgifter för vilka PuA är personuppgiftsansvarig enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). PuB äger enligt 30 PuL endast rätt att behandla personuppgifter för PuA;s räkning i enlighet med instruktioner från PuA, vilka närmre anges i punkt 3 nedan. PuB är vidare skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som anges i 31 PuL, vilka närmre anges i punkt 4 nedan. PuB är utöver detta skyldig att vidta de säkerhetsåtgärder som tillsynsmyndigheten kan komma att besluta med stöd av 32 PuL, och i övrigt vidta de åtgärder som vid var tid är påkallade utifrån gällande rätt. Ovanstående gäller oaktat de formkrav som anges i punkt 9 nedan. 1.2 Instruktioner PuA har ansvar för all behandling av personuppgifter i enlighet med kapitel om sammanhållen journalföring. Detta reglerar tillsammans med detta kapitel hur PuB ska utföra sina åtaganden åt PuA i sin roll som personuppgiftsbiträde. PuB tillhandahåller, för PuA, det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic för registrering av patientrelaterad information. Detta innebär att personuppgifter endast får göras tillgängliga av PuB i enlighet med Patientdatalagen (2007/08:126) och SOSFS 2008:14 regelverk om sammanhållen journalföring. Personuppgifter lagrade i det patientadministrativa systemet Cambio Cosmic där PuA är personuppgiftsansvarig får inte flyttas, göras tillgängligt eller hanteras av PuB utanför det patientadministrativa systemet utan separat överenskommelse. 1.3 Säkerhetsåtgärder PuB får inte yppa konfidentiell information rörande de personuppgifter som PuA ansvarar för. IT-utrustning som PuB använder för behandlingen av personuppgifter ska ha ett skydd mot stöld och händelser som kan möjliggöra att utomstående kan komma åt personuppgifterna. Endast behörig personal hos PuB har tillgång till personuppgifterna. Om IT-utrustning med personuppgifterna ansluts till internet eller annat öppet nät ska anslutningen skyddas för att förhindra obehörigt intrång. Vid reparation och service av IT-utrustning med personuppgifter ska ett avtal träffas mellan PuB och serviceföretaget om vilka säkerhetsrutiner samt sekretessregler som ska tillämpas i samband med service.

sida 92 (95) Diarienummer VS2017-0083 1.4 Övrigt PuA ska ensamt bestämma ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter och således ensamt var personuppgiftsansvarig. Vidare kan PuA under avtalets löptid ge instruktioner för hur PuB som personuppgiftsbiträde ska behandla personuppgifterna och PuA ska även tillse att PuB:s behandling sker i enlighet med PuL. Om PuB anlitar någon annan juridisk person så måste PuB försäkra sig om att villkoren i detta avtal är kända, accepterade och att de följs av dessa juridiska personer. 1.5 Personuppgiftsbiträdesavtal samt FULLMAKT för såväl DIREKTANSLUTEN VÅRDGIVARE som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) 1.5.1 Bakgrund Inera AB, org. nr 556559-4230, är ett bolag som ägs gemensamt av samtliga landsting och regioner i Sverige med uppdrag att skapa förutsättningar för en gemensam teknisk infrastruktur med IT-stöd för vårdens personal samt publika tjänster till hela Sveriges befolkning. Uppdraget innebär bland annat att system innebärande sammanhållen journalföring skapas. Därvid och i andra sammanhang kommer Inera AB huvudsakligen, på uppdrag av vårdgivarna, uppdra åt olika driftleverantörer att behandla personuppgifter för vårdgivarnas räkning, på ett sådant sätt att driftleverantörerna därmed blir personuppgiftsbiträden (PuB) åt vårdgivarna. Inera AB kan också komma att skapa tekniska lösningar innebärande att Inera AB behandlar personuppgifter för vårdgivarnas räkning på ett sådant sätt att Inera AB i dessa fall blir personuppgiftsbiträde åt vårdgivarna. När vårdgivare ansluts indirekt till dessa system via annan, direktansluten, vårdgivare, kan också direktansluten vårdgivare bli personuppgiftsbiträde i förhållande till den indirekt anslutna vårdgivaren. Denna personuppgiftsbiträdesdel innefattar fullmakt för direktansluten vårdgivare att företräda indirekt ansluten vårdgivare vid tecknande av uppdragsavtal jämte fullmakt för Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal med driftleverantörer. Då direktansluten vårdgivare också kan komma att behandla personuppgifter för indirekt ansluten vårdgivares räkning omfattar personuppgiftsbiträdesavtalet även denna personuppgiftsbehandling. 1.5.2 Parter Personuppgiftsansvarig (PuA): Vårdgivaren (indirekt ansluten vårdgivare) tillika utfärdare av fullmakt, och Personuppgiftsbiträde (PuB) (direktansluten vårdgivare), tillika befullmäktigat ombud för PuA vid tecknande av PuB-avtal med Inera AB,.

sida 93 (95) Diarienummer VS2017-0083 1.5.3 Instruktioner PuB får behandla de personuppgifter som är nödvändiga för att fullgöra sitt uppdrag för PuA, t.ex. innebärande skapandet av system innebärande sammanhållen journalföring i enlighet med 6 kap Patientdatalag (2008:355). Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till sådana personer som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Direktansluten vårdgivare skall för PuAs räkning genom avtal förpliktiga Inera AB att löpande tillhandahålla en lättillgänglig information om vilka vårdgivare som ingår i system innebärande sammanhållen journalföring genom Inera AB. 1.5.4 PuAs ansvar PuA skall tillse att behandlingen sker i enlighet med PuL, PDL, samt Datainspektionens från tid till annan tillämpliga regler och rekommendationer. PuA skall utan dröjsmål informera de driftleverantörer som är PuB genom avtal som Landsting/regioner samt Inera AB tecknat med stöd av fullmakt, om förändringar i behandlingen vilken påverkar PuBs skyldigheter enligt detta avtal. PuA skall tillika informera PuB om tredje parts, däribland Datainspektionen och Registrerades, åtgärder med anledning av behandlingen. 1.5.5 Direktansluten vårdgivare åtager sig att, dels för egen del och dels i egenskap av befullmäktigat ombud, att i förekommande fall i egenskap av PuB, följande, dels att genom avtal säkerställa PuBs åtaganden enligt följande 1.5.5.1 PuB ska följa gällande lagstiftning, egna riktlinjer för informationssäkerhet - som ska följa Datainspektionens direktiv - samt hålla sig informerad om dessa. PuA ansvarar för bl. a. behörighetsstyrning och åtkomstkontroll enligt PDL och föreskrifter; PuB skall ge PuA fysiskt tillträde respektive tillgång till uppgifter som innebär att PuA kan fullgöra sitt ansvar. Vidare skall PuB vidta de åtgärder som av PuA bedöms lämpliga, i tekniskt och organisatoriskt hänseende för att skydda personuppgifter mot obehörig åtkomst, förstörelse och ändring. 1.5.5.2 PuB och den eller de personer som arbetar under dennes ledning får endast behandla personuppgifter, i enlighet med de instruktioner som från tid till annan lämnas av PuA. För det fall PuB saknar instruktioner som PuB bedömer är nödvändiga för att genomföra det uppdrag PuB erhållit från PuA skall PuB, utan dröjsmål, informera PuA om detta och invänta de instruktioner som PuA bedömer behövs. 1.5.5.3 För det fall att Registrerad eller annan tredje man begär ut information från PuB som rör behandling av personuppgifter skall PuB hänvisa till PuA. Om myndighet begär information från PuB skall PuB omedelbart informera PuA.

sida 94 (95) Diarienummer VS2017-0083 1.5.5.4 PuB skall utan dröjsmål informera PuA om eventuella kontakter från Datainspektionen som rör eller kan vara av betydelse för behandling av personuppgifter. PuB har inte rätt att företräda PuA eller agera för PuAs räkning gentemot Datainspektionen eller annan tredje man. 1.5.5.5 Pulas kontrollansvar enligt 31 Personuppgiftslagen såvitt avser PuBs uppfyllelse av detta avtal förutsätter att kontrollen dels sker på PuAs bekostnad, dels kan ske genom anlitande av tredje man, dels att PuB är skyldig att lämna PuA den assistans som behövs. 1.5.5.6 PuB skall vid behov assistera PuA med att ta fram information som begärts av Datainspektionen eller Registrerad. 1.5.5.7 PuB skall följa en av PuA från tid till annan tillämplig procedur för incidenthantering. PuB ska följa även sin egen incidenthanteringsprocedur. 1.6 Sekretess Direkt ansluten vårdgivare skall dels för egen del och dels i egenskap av ombud, att genom avtal säkerställa att såväl Inera AB som PuB förpliktigas följa Patientdatalagen och Personuppgiftslagen, samt iakttar absolut sekretess innebärande att patientinformation inte får röjas i strid med detta. Detta skall gälla såväl för den juridiska personen som för dess medarbetare och konsulter. 1.7 Ansvar gentemot tredje man Direktansluten vårdgivare förbinder sig dels för egen del och dels i egenskap av ombud att genom avtal säkerställa att, för den händelse Registrerad, eller annan tredje man, riktar krav mot PuA på grund av PuBs behandling av personuppgifter, så skall PuB hålla PuA skadeslös för sådana krav som följer av att PuB inte efterföljt detta avtal. PuB ska biträda PuA i hantering av ärenden eller mål om skadestånd. 1.8 Upphörande av behandling av personuppgifter Vid upphörande av PuBs behandling av PuAs personuppgifter ska PuB återlämna alla data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på. 1.9 Fullmakt

sida 95 (95) Diarienummer VS2017-0083 Såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB befullmäktigas genom detta avtal att för PuAs räkning träffa PuB-avtal med annan fysisk eller juridisk person. Det personuppgiftsbiträdesavtal som direktansluten vårdgivare och Inera AB kan komma att ingå med stöd av denna fullmakt ska omfatta de punkter och i den lydelse som framgår av detta avtal, d.v.s. vara likalydande med detta avtal när det gäller skyldigheter för PuB och instruktioner i detta avtal. Direktansluten vårdgivare förbinder sig, att i egenskap av befullmäktigat ombud för PuA, att för PuAs räkning teckna PuB-avtal, samt att för PuAs räkning uppdra åt Inera att teckna PuB-avtal med andra PuB. Vidare förbinder sig direktansluten vårdgivare att dels genom uppdrag till Inera, dels för egen del, löpande informera PuA om tecknade avtal och att säkerställa att PuA alltid är informerad om vem som är PuB i förhållande till varje PuA. Informationen skall finnas tillgänglig för PuA på Inera ABs, hemsida. Av informationen skall framgå vem som är PuA och vem som är PuB.

År och månad Antal digitala läkarbesök jun-16 123 jul-16 708 aug-16 1 155 sep-16 1 254 okt-16 3 820 nov-16 4 722 dec-16 8 367 jan-17 9 744 feb-17 11 823 mar-17 13 198 apr-17 14 055 maj-17 17 554 jun-17 18 983 jul-17 19 927 aug-17 18 142 sep-17 18 917 okt-17 22 682 nov-17 24 601 dec-17 27 377 Totalsumma 237 152 30000 25000 20000 15000 10000 5000 3820 Antal digitala läkarbesök per månad 18983 17554 14055 13198 11823 9744 8367 4722 19927 18142 18917 22682 24601 27377 0 708 1155 1254 123 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17

År och månad Kry Min Doktor Medicoo Totalsumma jun-16 123 123 jul-16 708 708 aug-16 1 155 1 155 sep-16 1 254 1 254 okt-16 2 236 1 584 3 820 nov-16 2 486 2 236 4 722 dec-16 4 423 3 944 8 367 jan-17 5 493 4 251 9 744 feb-17 7 378 4 445 11 823 mar-17 8 190 5 008 13 198 apr-17 9 356 4 688 11 14 055 maj-17 12 136 5 203 215 17 554 jun-17 13 029 5 361 593 18 983 jul-17 13 813 5 330 784 19 927 aug-17 12 548 5 128 466 18 142 sep-17 13 361 5 264 292 18 917 okt-17 15 542 6 491 649 22 682 nov-17 16 980 6 957 664 24 601 dec-17 18 334 8 335 708 27 377 Totalsumma 155 305 77 465 4 382 237 152 Antal digitala läkarbesök per månad 30000 708 25000 664 649 20000 784 593 292 215 466 18334 15000 16980 11 15542 0 0 12136 13029 13813 12548 13361 10000 0 0 7378 8190 9356 5493 4423 5000 0 0 8335 2486 6491 6957 2236 3944 4251 4445 5008 4688 5203 5361 5330 5128 5264 123 708 0 0 0 1155 1254 1584 2236 0 0 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Medicoo Kry Min Doktor

Län jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Totalsumma Stockholm 36 267 444 453 1 617 2 072 3 673 4 175 5 010 5 826 6 263 7 961 8 625 8 862 7 757 7 973 9 565 10 448 11 860 102 887 Västra Götaland 22 120 195 244 643 712 1 288 1 566 1 906 2 128 2 248 2 937 3 088 3 333 2 971 3 144 3 548 4 055 4 457 38 605 Skåne 25 112 182 172 490 664 1 188 1 285 1 643 1 791 1 879 2 287 2 435 2 640 2 552 2 669 3 258 3 634 3 952 32 858 Uppsala 2 22 45 35 103 154 265 303 380 432 456 596 612 704 610 695 843 847 951 8 055 Östergötland 4 16 32 33 105 129 252 337 412 422 452 563 617 718 566 589 766 852 861 7 726 Halland 5 10 32 48 95 118 236 268 346 358 349 434 506 469 473 497 530 606 622 6 002 Södermanland 1 20 34 37 85 83 212 213 288 262 278 365 418 412 320 344 398 425 492 4 687 Värmland 4 18 22 32 62 67 93 117 131 184 152 160 194 186 474 506 636 570 603 4 211 Örebro 2 17 16 17 78 91 142 172 194 261 263 304 335 302 268 313 372 408 451 4 006 Dalarna 1 13 21 24 86 103 169 182 208 231 245 234 286 303 276 348 364 351 421 3 866 Västmanland 2 15 24 23 73 71 104 159 215 217 242 261 259 293 278 273 365 357 406 3 637 Gävleborg 4 13 22 26 55 87 126 169 186 174 236 234 262 274 286 278 314 320 388 3 454 Västernorrland 4 18 16 20 40 62 85 160 137 156 163 244 218 210 215 209 302 300 331 2 890 Kalmar 10 15 18 64 48 94 113 150 131 159 190 223 238 225 201 263 273 278 2 693 Västerbotten 5 10 10 11 50 59 96 123 143 138 160 175 209 214 192 224 276 255 268 2 618 Norrbotten 2 8 12 12 46 47 107 99 134 144 143 185 197 203 180 164 230 258 287 2 458 Kronoberg 2 9 12 19 46 61 59 79 129 110 119 162 183 209 178 188 249 245 252 2 311 Jämtland 6 6 11 36 38 79 94 80 95 106 99 139 127 132 128 163 161 206 1 706 Blekinge 1 3 11 13 27 37 74 94 90 100 94 110 122 146 125 111 169 145 173 1 645 Gotland 1 1 4 6 19 19 25 36 41 38 48 53 55 84 64 63 71 91 118 837 Totalsumma 123 708 1 155 1 254 3 820 4 722 8 367 9 744 11 823 13 198 14 055 17 554 18 983 19 927 18 142 18 917 22 682 24 601 27 377 237 152

Ålder Antal besök 0 7 881 1 13 459 2 10 787 3 8 067 4 6 342 5 5 273 6 4 286 7 3 676 8 2 930 9 2 565 10 2 164 11 1 851 12 1 640 13 1 504 14 1 354 15 1 407 16 1 628 17 1 873 18 4 621 19 6 484 20 3 012 21 3 249 22 3 852 23 4 507 24 4 906 25 5 333 26 5 614 27 5 638 28 5 305 29 5 221 30 5 049 31 4 819 32 4 657 33 4 482 34 4 517 35 4 436 36 4 327 37 4 243 38 3 916 39 3 621 40 3 433 41 3 347 42 3 425 43 3 230 Summa 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 89 92 95 90 8000 7000 6000 5000 4000 Man Kvinna 3000 2000 1000 0 0 2 4 6 8 10121416182022242628303234363840424446485052545658606264666870727476788082848689929590

44 2 985 45 2 989 46 2 503 47 2 298 48 2 135 49 2 204 50 2 299 51 2 276 52 2 091 53 1 852 54 1 656 55 1 674 56 1 399 57 1 516 58 1 296 59 1 262 60 1 149 61 907 62 861 63 766 64 780 65 678 66 699 67 638 68 718 69 578 70 564 71 502 72 355 73 322 74 336 75 189 76 156 77 119 78 65 79 78 80 58 81 35 82 114 83 18 84 14 85 7 86 8 88 6 89 5

91 2 92 1 93 3 95 1 87 53 90 1 97 1 Totalsumm 237 153

Kommunnamn Folkmängd 2016-12-31 Antal besök 2017 jan-dec Besök/1000 invånare Län Sålda läkarbesök per 1000 invånare under jan-dec 2017. Tyresö 47 103 2 609 55,4 Stockholms län Därav noll på alla kommuner i Jönköpings län. Vaxholm 11 621 637 54,8 Stockholms län När det gäller att Heby har 0 besök är det troligen något som är fel i kommunkodningen mellan folkbokföringen och vårt journalsystem. Felsökning pågår. Lidingö 46 853 2 399 51,2 Stockholms län Sundbyberg 47 750 2 346 49,1 Stockholms län Nacka 99 359 4 756 47,9 Stockholms län Stockholm 935 619 44 386 47,4 Stockholms län Solna 78 129 3 349 42,9 Stockholms län Vallentuna 32 785 1 401 42,7 Stockholms län Täby 69 386 2 833 40,8 Stockholms län Huddinge 107 538 4 348 40,4 Stockholms län Haninge 85 693 3 387 39,5 Stockholms län Danderyd 32 653 1 272 39,0 Stockholms län Upplands-Bro 26 755 1 022 38,2 Stockholms län Sollentuna 71 023 2 700 38,0 Stockholms län Ekerö 27 406 1 020 37,2 Stockholms län Nynäshamn 27 752 1 022 36,8 Stockholms län Österåker 43 293 1 591 36,7 Stockholms län Värmdö 42 000 1 528 36,4 Stockholms län Salem 16 615 595 35,8 Stockholms län Staffanstorp 23 600 845 35,8 Skåne län Järfälla 74 412 2 656 35,7 Stockholms län Kävlinge 30 532 1 080 35,4 Skåne län Upplands Väsby 43 891 1 525 34,7 Stockholms län Partille 37 316 1 274 34,1 Västra Götalands län Håbo 20 737 684 33,0 Uppsala län Vellinge 35 257 1 126 31,9 Skåne län Härryda 37 108 1 164 31,4 Västra Götalands län Sigtuna 46 274 1 381 29,8 Stockholms län Malmö 328 494 9 733 29,6 Skåne län Kungsbacka 80 442 2 359 29,3 Hallands län Göteborg 556 640 15 185 27,3 Västra Götalands län Knivsta 17 323 471 27,2 Uppsala län Svedala 20 771 564 27,2 Skåne län Botkyrka 90 675 2 459 27,1 Stockholms län Lomma 23 887 646 27,0 Skåne län Mölndal 64 465 1 738 27,0 Västra Götalands län Burlöv 17 646 442 25,0 Skåne län Trelleborg 43 913 1 095 24,9 Skåne län Landskrona 44 611 1 108 24,8 Skåne län Lerum 40 692 1 007 24,7 Västra Götalands län Lund 118 542 2 913 24,6 Skåne län Munkfors 3 738 91 24,3 Värmlands län Leksand 15 507 374 24,1 Dalarnas län Uppsala 214 559 4 856 22,6 Uppsala län Höör 16 192 364 22,5 Skåne län Skurup 15 408 333 21,6 Skåne län Ale 29 549 622 21,0 Västra Götalands län Norrtälje 59 420 1 240 20,9 Stockholms län Helsingborg 140 547 2 907 20,7 Skåne län Hammarö 15 725 325 20,7 Värmlands län Trosa 12 447 255 20,5 Södermanlands län Nykvarn 10 424 212 20,3 Stockholms län Kungälv 43 289 849 19,6 Västra Götalands län Ystad 29 448 566 19,2 Skåne län Enköping 42 988 801 18,6 Uppsala län Strängnäs 34 609 639 18,5 Södermanlands län Karlstad 90 198 1 660 18,4 Värmlands län Höganäs 25 847 473 18,3 Skåne län Norrköping 139 363 2 548 18,3 Östergötlands län Gagnef 10 175 181 17,8 Dalarnas län Eslöv 32 878 581 17,7 Skåne län Södertälje 94 631 1 651 17,4 Stockholms län Svalöv 13 919 239 17,2 Skåne län Stenungsund 25 815 440 17,0 Västra Götalands län Forshaga 11 451 191 16,7 Värmlands län Hedemora 15 461 254 16,4 Dalarnas län Hörby 15 283 251 16,4 Skåne län

Åstorp 15 528 252 16,2 Skåne län Tierp 20 744 332 16,0 Uppsala län Ängelholm 41 336 661 16,0 Skåne län Lilla Edet 13 728 213 15,5 Västra Götalands län Katrineholm 33 722 521 15,4 Södermanlands län Filipstad 10 960 169 15,4 Värmlands län Hässleholm 51 667 772 14,9 Skåne län Söderköping 14 402 213 14,8 Östergötlands län Eskilstuna 103 684 1 533 14,8 Södermanlands län Kristianstad 83 191 1 226 14,7 Skåne län Vara 15 788 232 14,7 Västra Götalands län Gävle 99 788 1 466 14,7 Gävleborgs län Falkenberg 43 867 641 14,6 Hallands län Östersund 61 745 902 14,6 Jämtlands län Gnesta 10 861 156 14,4 Södermanlands län Bollebygd 9 102 129 14,2 Västra Götalands län Kil 11 800 167 14,2 Värmlands län Osby 13 149 185 14,1 Skåne län Halmstad 98 538 1 383 14,0 Hallands län Tomelilla 13 330 186 14,0 Skåne län Öckerö 12 773 178 13,9 Västra Götalands län Växjö 89 500 1 213 13,6 Kronobergs län Grums 9 063 122 13,5 Värmlands län Linköping 155 817 2 063 13,2 Östergötlands län Nyköping 54 924 727 13,2 Södermanlands län Gotland 58 003 762 13,1 Gotlands län Alingsås 40 045 526 13,1 Västra Götalands län Mjölby 26 708 350 13,1 Östergötlands län Varberg 61 868 802 13,0 Hallands län Örkelljunga 9 958 129 13,0 Skåne län Sjöbo 18 742 242 12,9 Skåne län Hallsberg 15 649 202 12,9 Örebro län Mörbylånga 14 916 192 12,9 Kalmar län Sala 22 353 287 12,8 Västmanlands län Klippan 17 219 220 12,8 Skåne län Borlänge 51 604 657 12,7 Dalarnas län Örebro 146 631 1 866 12,7 Örebro län Säter 11 086 141 12,7 Dalarnas län Båstad 14 614 184 12,6 Skåne län Tjörn 15 584 196 12,6 Västra Götalands län Bjuv 15 202 188 12,4 Skåne län Orust 15 093 186 12,3 Västra Götalands län Kalmar 66 571 820 12,3 Kalmar län Perstorp 7 338 90 12,3 Skåne län Uddevalla 55 164 676 12,3 Västra Götalands län Vadstena 7 348 90 12,2 Östergötlands län Mora 20 279 247 12,2 Dalarnas län Orsa 6 861 82 12,0 Dalarnas län Falun 57 685 687 11,9 Dalarnas län Hallstahammar 15 843 188 11,9 Västmanlands län Kristinehamn 24 671 291 11,8 Värmlands län Bräcke 6 492 76 11,7 Jämtlands län Älmhult 16 618 194 11,7 Kronobergs län Oxelösund 11 921 139 11,7 Södermanlands län Sundsvall 98 325 1 136 11,6 Västernorrlands län Hultsfred 14 607 168 11,5 Kalmar län Ragunda 5 415 62 11,4 Jämtlands län Timrå 17 992 205 11,4 Västernorrlands län Borås 109 880 1 248 11,4 Västra Götalands län Boxholm 5 373 61 11,4 Östergötlands län Västerås 147 420 1 670 11,3 Västmanlands län Härjedalen 10 200 115 11,3 Jämtlands län Mariestad 24 215 273 11,3 Västra Götalands län Luleå 76 770 863 11,2 Norrbottens län Västervik 36 438 409 11,2 Kalmar län Bollnäs 26 929 302 11,2 Gävleborgs län Älvkarleby 9 445 105 11,1 Uppsala län Skövde 54 133 601 11,1 Västra Götalands län

Trollhättan 57 753 641 11,1 Västra Götalands län Åre 11 088 123 11,1 Jämtlands län Umeå 122 892 1 356 11,0 Västerbottens län Kumla 21 334 235 11,0 Örebro län Karlsborg 6 913 75 10,8 Västra Götalands län Sunne 13 425 145 10,8 Värmlands län Arboga 13 903 149 10,7 Västmanlands län Lindesberg 23 744 253 10,7 Örebro län Malå 3 100 33 10,6 Västerbottens län Lysekil 14 570 154 10,6 Västra Götalands län Kinda 9 874 104 10,5 Östergötlands län Vingåker 9 099 95 10,4 Södermanlands län Skinnskatteberg 4 429 46 10,4 Västmanlands län Mark 34 218 353 10,3 Västra Götalands län Ludvika 26 933 276 10,2 Dalarnas län Sollefteå 19 846 203 10,2 Västernorrlands län Östra Göinge 14 406 147 10,2 Skåne län Mönsterås 13 395 136 10,2 Kalmar län Grästorp 5 721 58 10,1 Västra Götalands län Storfors 4 046 41 10,1 Värmlands län Arvidsjaur 6 442 65 10,1 Norrbottens län Karlshamn 32 130 324 10,1 Blekinge län Hofors 9 564 96 10,0 Gävleborgs län Karlskrona 66 262 664 10,0 Blekinge län Åtvidaberg 11 617 116 10,0 Östergötlands län Boden 28 042 279 9,9 Norrbottens län Finspång 21 526 214 9,9 Östergötlands län Essunga 5 620 55 9,8 Västra Götalands län Vårgårda 11 295 110 9,7 Västra Götalands län Simrishamn 19 485 189 9,7 Skåne län Köping 25 950 248 9,6 Västmanlands län Sandviken 38 949 372 9,6 Gävleborgs län Lidköping 39 235 372 9,5 Västra Götalands län Motala 43 258 410 9,5 Östergötlands län Lessebo 8 760 83 9,5 Kronobergs län Sölvesborg 17 437 165 9,5 Blekinge län Nybro 20 311 192 9,5 Kalmar län Fagersta 13 445 127 9,4 Västmanlands län Örnsköldsvik 55 964 528 9,4 Västernorrlands län Härnösand 25 269 238 9,4 Västernorrlands län Bjurholm 2 454 23 9,4 Västerbottens län Hudiksvall 37 299 347 9,3 Gävleborgs län Tidaholm 12 797 118 9,2 Västra Götalands län Ljusnarsberg 5 006 46 9,2 Örebro län Askersund 11 282 103 9,1 Örebro län Krokom 14 843 135 9,1 Jämtlands län Avesta 23 161 210 9,1 Dalarnas län Vänersborg 38 955 353 9,1 Västra Götalands län Uppvidinge 9 508 85 8,9 Kronobergs län Ulricehamn 23 887 213 8,9 Västra Götalands län Flen 16 830 150 8,9 Södermanlands län Arvika 26 054 231 8,9 Värmlands län Falköping 32 806 289 8,8 Västra Götalands län Norberg 5 795 51 8,8 Västmanlands län Färgelanda 6 627 58 8,8 Västra Götalands län Surahammar 10 059 88 8,7 Västmanlands län Hagfors 11 917 104 8,7 Värmlands län Vansbro 6 884 60 8,7 Dalarnas län Säffle 15 633 136 8,7 Värmlands län Rättvik 10 856 94 8,7 Dalarnas län Vimmerby 15 636 135 8,6 Kalmar län Ronneby 29 207 251 8,6 Blekinge län Kiruna 23 167 198 8,5 Norrbottens län Torsby 12 169 104 8,5 Värmlands län Herrljunga 9 486 81 8,5 Västra Götalands län Åmål 12 801 109 8,5 Västra Götalands län Vännäs 8 695 74 8,5 Västerbottens län Hjo 9 048 77 8,5 Västra Götalands län

Mellerud 9 323 79 8,5 Västra Götalands län Alvesta 19 850 168 8,5 Kronobergs län Karlskoga 30 538 258 8,4 Örebro län Eda 8 526 72 8,4 Värmlands län Skara 18 979 160 8,4 Västra Götalands län Sotenäs 9 065 76 8,4 Västra Götalands län Pajala 6 116 51 8,3 Norrbottens län Berg 7 081 59 8,3 Jämtlands län Överkalix 3 378 28 8,3 Norrbottens län Strömstad 13 079 108 8,3 Västra Götalands län Oskarshamn 27 006 223 8,3 Kalmar län Östhammar 21 822 180 8,2 Uppsala län Skellefteå 72 266 593 8,2 Västerbottens län Nordanstig 9 511 78 8,2 Gävleborgs län Ydre 3 675 30 8,2 Östergötlands län Kramfors 18 681 152 8,1 Västernorrlands län Älvsbyn 8 193 66 8,1 Norrbottens län Markaryd 9 991 79 7,9 Kronobergs län Tanum 12 606 99 7,9 Västra Götalands län Piteå 41 904 328 7,8 Norrbottens län Valdemarsvik 7 809 61 7,8 Östergötlands län Ljusdal 19 067 148 7,8 Gävleborgs län Laholm 24 664 191 7,7 Hallands län Ovanåker 11 631 90 7,7 Gävleborgs län Kungsör 8 432 65 7,7 Västmanlands län Smedjebacken 10 909 83 7,6 Dalarnas län Hylte 10 954 82 7,5 Hallands län Tingsryd 12 393 92 7,4 Kronobergs län Vilhelmina 6 805 50 7,3 Västerbottens län Munkedal 10 361 76 7,3 Västra Götalands län Svenljunga 10 679 78 7,3 Västra Götalands län Tranemo 11 776 86 7,3 Västra Götalands län Norsjö 4 125 30 7,3 Västerbottens län Söderhamn 25 992 186 7,2 Gävleborgs län Haparanda 9 864 70 7,1 Norrbottens län Bromölla 12 625 88 7,0 Skåne län Gällivare 17 956 125 7,0 Norrbottens län Götene 13 275 90 6,8 Västra Götalands län Ljungby 28 008 189 6,7 Kronobergs län Högsby 6 080 41 6,7 Kalmar län Malung-Sälen 10 091 68 6,7 Dalarnas län Tibro 11 070 74 6,7 Västra Götalands län Årjäng 9 958 64 6,4 Värmlands län Lekeberg 7 636 49 6,4 Örebro län Ödeshög 5 335 34 6,4 Östergötlands län Torsås 7 063 45 6,4 Kalmar län Nora 10 665 67 6,3 Örebro län Arjeplog 2 876 18 6,3 Norrbottens län Ockelbo 5 856 36 6,1 Gävleborgs län Bengtsfors 9 940 60 6,0 Västra Götalands län Kalix 16 223 96 5,9 Norrbottens län Vindeln 5 413 32 5,9 Västerbottens län Degerfors 9 609 54 5,6 Örebro län Olofström 13 417 75 5,6 Blekinge län Nordmaling 7 132 37 5,2 Västerbottens län Hällefors 7 138 37 5,2 Örebro län Lycksele 12 187 62 5,1 Västerbottens län Älvdalen 7 039 35 5,0 Dalarnas län Strömsund 11 809 58 4,9 Jämtlands län Robertsfors 6 784 33 4,9 Västerbottens län Borgholm 10 930 52 4,8 Kalmar län Storuman 5 899 28 4,7 Västerbottens län Ånge 9 495 45 4,7 Västernorrlands län Töreboda 9 435 44 4,7 Västra Götalands län Jokkmokk 5 105 22 4,3 Norrbottens län Dals-Ed 4 777 20 4,2 Västra Götalands län Gullspång 5 307 21 4,0 Västra Götalands län Laxå 5 709 22 3,9 Örebro län

Dorotea 2 719 10 3,7 Västerbottens län Emmaboda 9 348 31 3,3 Kalmar län Övertorneå 4 534 15 3,3 Norrbottens län Sorsele 2 535 8 3,2 Västerbottens län Åsele 2 875 8 2,8 Västerbottens län Heby 13 755-0,0 Uppsala län Aneby 6 603-0,0 Jönköpings län Eksjö 17 129-0,0 Jönköpings län Gislaved 29 478-0,0 Jönköpings län Gnosjö 9 615-0,0 Jönköpings län Habo 11 586-0,0 Jönköpings län Jönköping 135 297-0,0 Jönköpings län Mullsjö 7 226-0,0 Jönköpings län Nässjö 30 820-0,0 Jönköpings län Sävsjö 11 396-0,0 Jönköpings län Tranås 18 794-0,0 Jönköpings län Vaggeryd 13 644-0,0 Jönköpings län Vetlanda 27 241-0,0 Jönköpings län Värnamo 33 906-0,0 Jönköpings län

Beräknat värde av utförda besök kolumnens månad Län juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 Total 2016 01 Stockholms län 64 732 kr 486 176 kr 804 520 kr 827 861 kr 3 014 136 kr 3 854 776 kr 6 876 604 kr 15 928 805 kr 03 Uppsala län 3 544 kr 40 629 kr 81 855 kr 67 317 kr 191 681 kr 286 518 kr 492 483 kr 1 164 027 kr 04 Södermanlands län 1 772 kr 38 152 kr 61 893 kr 69 921 kr 160 725 kr 155 066 kr 393 162 kr 880 691 kr 05 Östergötlands län 7 088 kr 28 587 kr 58 349 kr 59 416 kr 196 997 kr 239 868 kr 476 046 kr 1 066 351 kr 07 Kronobergs län 3 779 kr 15 948 kr 21 969 kr 35 313 kr 86 212 kr 116 914 kr 112 665 kr 392 800 kr 08 Kalmar län 17 720 kr 26 580 kr 33 071 kr 117 168 kr 89 991 kr 176 565 kr 461 095 kr 09 Gotlands län 1 772 kr 2 007 kr 7 323 kr 11 102 kr 34 373 kr 35 313 kr 46 885 kr 138 775 kr 10 Blekinge län 2 007 kr 5 316 kr 20 197 kr 24 211 kr 49 724 kr 67 552 kr 137 943 kr 306 950 kr 12 Skåne län 44 535 kr 205 641 kr 332 374 kr 316 769 kr 918 862 kr 1 244 415 kr 2 231 693 kr 5 294 289 kr 13 Hallands län 8 860 kr 17 955 kr 58 114 kr 87 406 kr 177 867 kr 218 496 kr 438 872 kr 1 007 570 kr 14 Västra Götalands län 37 447 kr 216 870 kr 351 415 kr 447 770 kr 1 191 134 kr 1 329 706 kr 2 406 219 kr 5 980 561 kr 17 Värmlands län 7 088 kr 32 366 kr 39 454 kr 57 644 kr 115 866 kr 125 539 kr 172 913 kr 550 870 kr 18 Örebro län 3 544 kr 30 829 kr 29 057 kr 30 359 kr 145 501 kr 171 592 kr 265 616 kr 676 498 kr 19 Västmanlands län 3 544 kr 27 285 kr 43 938 kr 42 166 kr 136 171 kr 134 996 kr 193 923 kr 582 023 kr 20 Dalarnas län 1 772 kr 24 211 kr 37 682 kr 44 173 kr 164 288 kr 191 916 kr 320 510 kr 784 552 kr 21 Gävleborgs län 7 088 kr 23 506 kr 40 394 kr 47 482 kr 104 637 kr 161 449 kr 236 197 kr 620 753 kr 22 Västernorrlands län 7 323 kr 32 366 kr 29 292 kr 36 850 kr 74 405 kr 115 739 kr 158 267 kr 454 242 kr 23 Jämtlands län 10 867 kr 10 867 kr 19 727 kr 65 672 kr 71 566 kr 146 568 kr 325 267 kr 24 Västerbottens län 8 860 kr 18 190 kr 18 425 kr 21 969 kr 90 950 kr 109 483 kr 178 337 kr 446 214 kr 25 Norrbottens län 3 544 kr 14 881 kr 21 734 kr 21 734 kr 85 272 kr 87 984 kr 198 769 kr 433 918 kr Totalsumma 218 299 kr 1 289 502 kr 2 095 432 kr 2 302 261 kr 7 121 641 kr 8 808 879 kr 15 660 237 kr 37 496 251 kr Radetiketter 17-jan 17-feb 17-mar 17-apr 17-maj 17-jun 17-jul 17-aug 17-sep 17-okt 17-nov 17-dec Totalsumma 01 Stockholms län 4 288 421 5 298 968 6 073 904 6 343 966 8 018 482 8 868 665 4 770 547 3 811 747 3 954 815 4 929 548 5 088 831 5 621 952 67 069 846 03 Uppsala län 310 529 401 615 450 871 460 553 602 493 632 526 384 460 298 027 327 543 413 553 401 662 439 826 5 123 658 04 Södermanlands län 219 819 297 087 266 772 280 402 362 370 426 337 218 221 158 625 167 743 196 883 210 184 242 943 3 047 386 05 Östergötlands län 342 301 422 765 434 045 462 010 573 353 629 847 381 405 272 600 281 342 384 883 415 480 412 754 5 012 785 07 Kronobergs län 80 887 133 433 111 390 121 260 166 145 188 658 114 163 83 284 78 772 121 354 114 962 112 894 1 427 202 08 Kalmar län 116 419 155 711 134 984 159 847 188 047 232 509 127 229 113 975 103 776 125 161 132 352 131 459 1 721 469 09 Gotlands län 38 023 43 381 39 809 50 149 54 144 55 225 45 543 33 229 33 276 37 318 45 872 49 820 525 789 10 Blekinge län 96 867 95 551 104 199 96 397 113 176 124 597 77 174 62 745 53 768 85 869 69 325 83 566 1 063 234 12 Skåne län 1 302 699 1 697 029 1 826 655 1 903 218 2 287 584 2 470 367 1 362 530 1 215 843 1 242 633 1 523 176 1 681 707 1 732 702 20 246 143 13 Hallands län 278 992 357 012 367 164 354 850 440 813 512 864 261 461 223 767 237 115 265 362 299 155 288 768 3 887 323 14 Västra Götalands län 1 616 001 2 005 067 2 207 966 2 280 487 2 968 896 3 178 328 1 796 716 1 471 241 1 567 920 1 834 974 2 006 665 2 144 892 25 079 153 17 Värmlands län 125 349 135 595 195 003 159 424 166 286 200 126 97 666 235 752 248 348 314 571 276 266 302 727 2 457 113 18 Örebro län 177 566 200 784 271 895 270 344 302 210 339 575 161 210 130 613 148 614 165 440 183 300 208 680 2 560 231 19 Västmanlands län 161 445 224 096 225 365 246 092 259 863 269 028 159 330 140 577 140 342 192 324 177 754 187 859 2 384 075 20 Dalarnas län 185 368 213 615 240 076 252 108 235 705 302 022 162 385 137 475 174 652 191 901 171 221 193 170 2 459 698 21 Gävleborgs län 173 853 196 742 180 903 239 841 235 987 272 459 151 199 133 339 129 626 157 074 150 259 179 446 2 200 728 22 Västernorrlands län 162 620 142 786 160 693 165 769 242 567 223 767 118 534 101 003 96 397 145 700 140 953 156 980 1 857 769 23 Jämtlands län 96 209 80 605 97 760 107 583 102 695 143 773 72 709 66 317 66 505 83 566 82 720 90 146 1 090 588 24 Västerbottens län 126 477 149 037 144 055 165 863 178 788 216 905 120 085 95 645 104 105 133 057 124 926 126 853 1 685 796 25 Norrbottens län 105 045 146 311 150 635 148 614 189 598 197 635 111 343 91 885 82 438 119 474 129 391 140 154 1 612 523 Totalsumma 10 004 890 12 397 190 13 684 144 14 268 777 17 689 202 19 485 213 10 693 910 8 877 689 9 239 730 11 421 188 11 902 985 12 847 591 152 512 509 Län 2016 2017 Total 2016 + 2017 Detta är det som registrerats helt klart till och med 2/2-2018 01 Stockholms län 15 930 000 kr 67 070 000 kr 83 000 000 kr 03 Uppsala län 1 160 000 kr 5 120 000 kr 6 280 000 kr 04 Södermanlands län 880 000 kr 3 050 000 kr 3 930 000 kr 05 Östergötlands län 1 070 000 kr 5 010 000 kr 6 080 000 kr 07 Kronobergs län 390 000 kr 1 430 000 kr 1 820 000 kr 08 Kalmar län 460 000 kr 1 720 000 kr 2 180 000 kr

09 Gotlands län 140 000 kr 530 000 kr 670 000 kr 10 Blekinge län 310 000 kr 1 060 000 kr 1 370 000 kr 12 Skåne län 5 290 000 kr 20 250 000 kr 25 540 000 kr 13 Hallands län 1 010 000 kr 3 890 000 kr 4 900 000 kr 14 Västra Götalands län 5 980 000 kr 25 080 000 kr 31 060 000 kr 17 Värmlands län 550 000 kr 2 460 000 kr 3 010 000 kr 18 Örebro län 680 000 kr 2 560 000 kr 3 240 000 kr 19 Västmanlands län 580 000 kr 2 380 000 kr 2 960 000 kr 20 Dalarnas län 780 000 kr 2 460 000 kr 3 240 000 kr 21 Gävleborgs län 620 000 kr 2 200 000 kr 2 820 000 kr 22 Västernorrlands län 450 000 kr 1 860 000 kr 2 310 000 kr 23 Jämtlands län 330 000 kr 1 090 000 kr 1 420 000 kr 24 Västerbottens län 450 000 kr 1 690 000 kr 2 140 000 kr 25 Norrbottens län 430 000 kr 1 610 000 kr 2 040 000 kr Total 37 500 000 kr 152 510 000 kr 190 010 000 kr

Beräknat värde av utförda besök kolumnens månad Län juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 Total 2016 01 Stockholms län Kry 2 032 168 2 366 854 4 260 838 8 659 860 Min Doktor 64 732 486 176 804 520 827 861 981 968 1 487 922 2 615 766 7 268 945 03 Uppsala län Kry 100 858 157 308 295 721 553 887 Min Doktor 3 544 40 629 81 855 67 317 90 823 129 210 196 762 610 140 04 Södermanlands län Kry 86 682 54 678 162 859 304 219 Min Doktor 1 772 38 152 61 893 69 921 74 043 100 388 230 303 576 472 05 Östergötlands län Kry 106 282 114 202 185 044 405 528 Min Doktor 7 088 28 587 58 349 59 416 90 715 125 666 291 002 660 823 07 Kronobergs län Kry 49 127 59 994 37 085 146 206 Min Doktor 3 779 15 948 21 969 35 313 37 085 56 920 75 580 246 594 08 Kalmar län Kry 71 458 52 074 74 875 198 407 Min Doktor 17 720 26 580 33 071 45 710 37 917 101 690 262 688 09 Gotlands län Kry 14 411 18 425 9 095 41 931 Min Doktor 1 772 2 007 7 323 11 102 19 962 16 888 37 790 96 844 10 Blekinge län Kry 20 197 21 969 44 643 86 809 Min Doktor 2 007 5 316 20 197 24 211 29 527 45 583 93 300 220 141 12 Skåne län Kry 413 359 510 654 1 007 367 1 931 380 Min Doktor 44 535 205 641 332 374 316 769 505 503 733 761 1 224 326 3 362 909 13 Hallands län Kry 70 861 94 837 189 782 355 480 Min Doktor 8 860 17 955 58 114 87 406 107 006 123 659 249 090 652 090 14 Västra Götalands län Kry 718 321 712 713 1 325 762 2 756 796 Min Doktor 37 447 216 870 351 415 447 770 472 813 616 993 1 080 457 3 223 765 17 Värmlands län Kry 46 885 15 351 7 323 69 559 Min Doktor 7 088 32 366 39 454 57 644 68 981 110 188 165 590 481 311 18 Örebro län Kry 70 029 84 078 124 942 279 049 Min Doktor 3 544 30 829 29 057 30 359 75 472 87 514 140 674 397 449 19 Västmanlands län Kry 85 507 65 075 80 896 231 478 Min Doktor 3 544 27 285 43 938 42 166 50 664 69 921 113 027 350 545 20 Dalarnas län Kry 70 988 120 223 199 328 390 539 Min Doktor 1 772 24 211 37 682 44 173 93 300 71 693 121 182 394 013 21 Gävleborgs län Kry 52 671 75 942 79 124 207 737 Min Doktor 7 088 23 506 40 394 47 482 51 966 85 507 157 073 413 016 22 Västernorrlands län Kry 35 313 39 327 49 724 124 364 Min Doktor 7 323 32 366 29 292 36 850 39 092 76 412 108 543 329 878 23 Jämtlands län Kry 28 587 18 895 34 138 81 620 Min Doktor 10 867 10 867 19 727 37 085 52 671 112 430 243 647

24 Västerbottens län Kry 54 570 36 380 51 496 142 446 Min Doktor 8 860 18 190 18 425 21 969 36 380 73 103 126 841 303 768 25 Norrbottens län Kry 35 548 32 239 100 623 168 410 Min Doktor 3 544 14 881 21 734 21 734 49 724 55 745 98 146 265 508 Totalsumma 218 299 kr 1 289 502 kr 2 095 432 kr 2 302 261 kr 7 121 641 kr 8 808 879 kr 15 660 237 kr 37 496 251 kr Län jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Totalsumma 01 Stockholms län Medicoo 893 2 256 79 289 222 639 144 431 95 269 59 408 121 307 110 544 118 910 954 946 Min Doktor 1 530 649 1 502 590 1 776 976 1 556 546 1 728 425 1 871 493 929 096 854 742 918 615 1 109 012 1 139 186 1 400 318 16 317 648 Kry 2 757 772 3 796 378 4 296 035 4 785 164 6 210 768 6 774 533 3 697 020 2 861 736 2 976 792 3 699 229 3 839 101 4 102 724 49 797 252 03 Uppsala län Medicoo 9 682 32 007 18 001 8 930 5 499 20 445 18 001 11 139 123 704 Min Doktor 127 041 161 727 205 108 183 441 221 370 191 760 95 316 99 264 102 507 130 472 132 164 159 048 1 809 218 Kry 183 488 239 888 245 763 277 112 371 441 408 759 271 143 189 833 219 537 262 636 251 497 269 639 3 190 736 04 Södermanlands län Medicoo 3 384 18 706 14 194 7 097 2 209 15 040 7 332 16 027 83 989 Min Doktor 103 964 131 882 139 543 128 968 147 392 136 582 59 455 50 760 65 189 73 978 75 106 95 692 1 208 511 Kry 115 855 165 205 127 229 151 434 211 594 271 049 144 572 100 768 100 345 107 865 127 746 131 224 1 754 886 05 Östergötlands län Medicoo 3 384 6 768 36 472 18 283 7 097 5 029 15 040 15 933 19 364 127 370 Min Doktor 171 738 184 710 230 488 214 226 227 433 256 667 123 140 100 815 112 095 145 841 158 437 169 388 2 094 978 Kry 170 563 238 055 203 557 244 400 339 152 336 708 239 982 164 688 164 218 224 002 241 110 224 002 2 790 437 07 Kronobergs län Medicoo 1 128 3 384 14 429 4 277 2 444 1 833 4 277 7 708 3 666 43 146 Min Doktor 44 932 50 854 54 567 55 272 74 166 71 910 36 331 31 960 29 140 47 423 39 856 45 026 581 437 Kry 35 955 82 579 56 823 64 860 88 595 102 319 73 555 48 880 47 799 69 654 67 398 64 202 802 619 08 Kalmar län Medicoo 2 256 7 896 8 554 3 431 1 222 4 653 2 820 4 888 35 720 Min Doktor 65 189 72 850 68 338 55 272 70 829 82 344 39 903 47 141 39 856 56 024 50 055 65 236 713 037 Kry 51 230 82 861 66 646 104 575 114 962 142 269 78 772 63 403 62 698 64 484 79 477 61 335 972 712 09 Gotlands län Medicoo 2 256 2 209 1 833 1 833 1 598 1 833 11 562 Min Doktor 22 748 24 957 19 129 25 380 23 406 16 403 13 865 13 677 10 293 18 659 19 693 22 607 230 817 Kry 15 275 18 424 20 680 24 769 28 482 38 822 29 469 19 552 21 150 16 826 24 581 25 380 283 410 10 Blekinge län Medicoo 2 256 6 768 9 071 3 196 2 820 6 486 4 183 2 350 37 130 Min Doktor 55 742 48 363 58 186 44 979 41 548 53 016 30 409 32 571 22 842 40 514 32 571 48 081 508 822 Kry 41 125 47 188 46 013 51 418 69 372 64 813 37 694 26 978 28 106 38 869 32 571 33 135 517 282 12 Skåne län Medicoo 7 896 43 428 92 214 69 090 32 947 26 414 59 690 58 609 55 460 445 748 Min Doktor 679 150 747 911 862 685 805 627 930 459 912 740 472 491 487 860 463 279 575 045 625 147 716 280 8 278 674 Kry 623 549 949 118 963 970 1 089 695 1 313 697 1 465 413 820 949 695 036 752 940 888 441 997 951 960 962 11 521 721 13 Hallands län Medicoo 6 533 11 045 15 416 7 097 3 055 9 541 9 823 5 264 67 774 Min Doktor 156 792 151 481 179 728 147 439 155 805 150 447 69 889 73 884 79 195 90 240 92 543 122 529 1 469 972 Kry 122 200 205 531 187 436 207 411 278 475 351 372 176 156 142 786 154 865 165 581 196 789 160 975 2 349 577 14 Västra Götalands län Medicoo 41 689 97 149 70 782 40 984 29 140 53 580 60 583 77 738 471 645 Min Doktor 724 223 737 900 791 621 770 048 925 994 853 473 449 038 456 323 432 212 498 717 547 785 673 322 7 860 656 Kry 891 778 1 267 167 1 416 345 1 510 439 2 001 213 2 227 706 1 276 896 973 934 1 106 568 1 282 677 1 398 297 1 393 832 16 746 852 17 Värmlands län Medicoo 7 426 13 959 15 604 10 528 5 264 11 985 7 849 9 541 82 156

Min Doktor 113 223 127 511 171 409 158 296 155 946 183 253 80 558 97 196 94 752 107 583 96 726 118 017 1 504 470 Kry 12 126 8 084 23 594 1 128 2 914 2 914 1 504 128 028 148 332 195 003 171 691 175 169 870 487 18 Örebro län Medicoo 6 956 20 069 11 374 9 071 1 222 10 763 7 708 6 862 74 025 Min Doktor 107 066 101 614 109 980 113 411 101 802 108 100 48 739 43 052 51 465 53 016 73 649 85 775 997 669 Kry 70 500 99 170 161 915 156 933 193 452 211 406 101 097 78 490 95 927 101 661 101 943 116 043 1 488 537 19 Västmanlands län Medicoo 7 661 12 408 9 823 9 306 1 833 7 943 8 695 9 823 67 492 Min Doktor 87 138 106 173 101 661 111 719 117 265 107 254 60 348 48 786 59 220 68 573 72 286 77 127 1 017 550 Kry 74 307 117 923 123 704 134 373 134 937 149 366 89 159 82 485 79 289 115 808 96 773 100 909 1 299 033 20 Dalarnas län Medicoo 2 021 9 682 11 374 2 726 3 666 5 264 5 499 4 888 45 120 Min Doktor 98 935 100 298 123 422 98 982 101 567 112 894 59 220 44 368 61 288 70 547 80 793 93 107 1 045 421 Kry 86 433 113 317 116 654 153 126 132 117 179 446 91 791 90 381 109 698 116 090 84 929 95 175 1 369 157 21 Gävleborgs län Medicoo 2 914 15 322 8 836 9 353 7 473 9 165 6 392 11 186 70 641 Min Doktor 101 144 117 453 87 655 123 375 104 998 119 568 54 755 50 290 52 311 64 484 76 986 92 120 1 045 139 Kry 72 709 79 289 93 248 116 466 128 075 137 569 87 608 73 696 69 842 83 425 66 881 76 140 1 084 948 22 Västernorrlands län Medicoo 2 256 6 768 7 708 5 875 7 379 4 653 6 392 5 029 46 060 Min Doktor 92 167 80 699 80 464 81 310 106 596 94 611 47 517 39 339 40 091 72 944 60 724 78 913 875 375 Kry 70 453 62 087 80 229 84 459 133 715 122 388 63 309 55 789 48 927 68 103 73 837 73 038 936 334 23 Jämtlands län Medicoo 1 128 3 149 3 149 6 110 1 974 611 5 499 2 209 5 499 29 328 Min Doktor 64 296 49 162 55 272 53 204 45 825 66 552 22 983 32 900 30 033 34 357 32 477 49 162 536 223 Kry 31 913 31 443 42 488 53 251 53 721 74 072 43 616 31 443 35 861 43 710 48 034 35 485 525 037 24 Västerbottens län Medicoo 3 149 11 703 6 016 1 598 7 708 3 666 4 418 38 258 Min Doktor 60 301 64 531 66 740 85 869 74 871 101 990 46 953 44 885 45 120 53 580 61 852 61 617 768 309 Kry 66 176 84 506 77 315 79 994 100 768 103 212 67 116 49 162 58 985 71 769 59 408 60 818 879 229 25 Norrbottens län Medicoo 3 384 17 813 5 405 5 029 2 444 7 238 10 904 6 486 58 703 Min Doktor 62 557 63 591 71 017 73 320 89 488 69 701 41 078 37 741 39 339 50 948 58 656 65 565 723 001 Kry 42 488 82 720 79 618 75 294 96 726 110 121 64 860 49 115 40 655 61 288 59 831 68 103 830 819 Totalsumma 10 004 890 12 397 190 13 684 144 14 268 777 17 689 202 19 485 213 10 693 910 8 877 689 9 239 730 11 421 188 11 902 985 12 847 591 152 512 509

Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Ordning och reda i vården (S 2017:08) Dir. 2018:14 Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2018 Tilläggsuppdrag Regeringen beslutade den 18 december 2017 kommittédirektiven Ordning och reda i vården (dir. 2017:128). Enligt direktiven ska uppdraget delredovisas den 15 juni 2018 och slutredovisas den 31 december 2018. Av direktiven framgår bl.a. att utredaren ska lämna förslag som syftar till att få bort vinstjakten ur vården samt till att skattemedel används till det de är avsedda för i hälso- och sjukvårdssektorn, dvs. att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen. I direktiven lyfter regeringen fram vikten av att styrsystem i hälso- och sjukvården utformas så att såväl privata som offentliga vårdgivare även så kallade nätdoktorer tar ansvar för att tillhandahålla vård efter behov på lika villkor. I det som utredaren ska göra ingår bl.a. att utifrån Tillitsdelegationens delbetänkande (SOU 2017:56) kartlägga och analysera möjligheter och begränsningar att via förändringar i vårdsystemens ersättnings- och finansieringsmodeller främja en behovsstyrd vård. Utredaren får i tilläggsuppdrag att analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av principen om en behovsstyrd vård. (Socialdepartementet)

Utvärdering av videomöten på Fålhagens vårdcentral Datum Profession Vad sökte patienten för? Instruktion: Efter varje videomöte, fyll i alla fält i nästa tomma rad. Spara dokumentet (Ctrl + S) Vad fungerade bra? Vad fungerade inte bra? Var videomöte lämplig kontakttyp? På en skala 1-5 (1 =inte alls, 5 = mycket bra) Hur bra gick videomötet? Ungefär hur lång tid tog besöket, diktering inkluderat? 2017-05-02 Läkare 2017-05-02 Läkare Bra att få se Nedstämdhet och patienten vid möten ångest, start SSRI av detta slag. Uvi + axel + smärtor i bröstkörteln För mig okänd pat. Tydlig anamnes Tekniskt hade jag lite eko i början och två fönster med videolänk öppnades automatiskt. Allt bra efter att jag stänkt fönstret. Ja 5 Tekniken fallerade initialt. Såg från bröjan inte mig själv - coh inte pat heller Ja 4 2017-05-03 Sjuksköterska Inflammerat födelsemärke Fungerade bra, bra ljud. Bilden frös till ibland. svårt att få skärpa att se födelsemärket. Ja 4 2017-05-04 Läkare Smärta i munnen/tandköt tet Ljudet. Bilden hackade lite Ja 4 2017-05-08 Läkare Migrän Ljudet (när väl pat lyckats logga in efter 6 min) Ingen bild från min sida Ja 1 2017-05-10 Sjuksköterska Svullnad hö.sida halsen Fungerade bra, bra ljud. Ja 5 2017-05-12 Sjuksköterska Huvudvärk, slag i huvudet. bra ljud. lätt att koppla upp. Bilden frös ofta vet ej om det berodde på att pt använde dator och inte telefon? Ja 4

2017-05-12 Läkare 2017-05-05 Läkare 2017-05-22 Läkare 2017-05-23 Läkare 2017-05-23 Läkare 2017-05-24 Läkare Tvångsyndrom, PMS Bra ljud Seg bild från patienten som frös och fastnade Ja 4 Uppföljning av utmattningssyndr om OK OK Ja 5 Nybesök, kartläggning trötthet, planering inför kommande samordningsmöt e Allt inget Ja 5 Ångest och nedstämdhet, biverkan av Ljud kom från diktafon och ej tidigare headset vilkett gjorde mötet svårt. behandling som Patienten hade ej fått påminnelse trappas ned Bild trots begäran om det Ja 3 depression ångest, uppföljning behandling Uppföljning av utmattningssyndr om bild ljud men tog lite tid för oss att höra/se varandra Bild och ljud perfekt från min sida tog lite tid för oss att höra/se varandra Ja 3 Pat kunde inte koppla upp, försökte i 10 min Ja 1 2017-05-26 Sjuksköterska hlasont efter en tandinfektion för två veckor sedan ljudet fick först ingen bild på henne men det berodde förmodligen på att hon inte gjorde rätt först och seg bild Ja 3 2017-05-29 Läkare Uppföljning av depression ljudet Det gick inte att få en fungerande förbindelse med bild Ja 1

2017-05-29 Läkare Nyinsättning SSRI bilden hackigt ljud Ja 3 2017-05-31 läkare ont i revbenen ljudet Ingen bild,såg mig själv inget mer, patienten såg inget alls Nej 1 2017-06-07 Läkare förlängd sjukskrivning ljudet Hackig bild Ja 3 Jag kom in till "lobbyn"-väntade på Långdragen hosta-atförkylningsastma pt skulle ansluta Pt kunde ej logga in-hon kom e j 2017-06-01 Sjuksköterska? sig,vilket inte fungerade vidare så att hon kunde ansluta till mötet.jag ringde upp henne i stället Nej 1 2017-06-13 Läkare Uppföljning nedstämdhet Inget Pat kunde ej få ljud att fungera varför mötet avbröts - vi valde telefon istället. Ja 2017-06-14 Sjuksköterska Ögoninfektion? Inget 2017-06-26 Läkare Långvarig hosta på natten Uppkoppling med pat i bild - ljud fungerade bra Pt hade ej läst intruktionerna ordentligt - Hon trodde jag skulle ringa upp på mobilen och sedan skulle vi koppla in skype? Hon hade ej laddat ner Skype-appen mm. Jag ringde upp henne som "vanligt" istället Pat kunde inte se mig - och det kunde inte jag heller Ja 4 10 min 2017-06-27 Läkare 2017-06-27 Läkare Smärta i kroppen av statin Min uppkoppling Pat kunde inte logga in trots min hjälp per telefon i 15 min Ja 1 Stressreaktion, förl ss Allt Inget Ja 5 15 min

2017-06-22 Sjuksköterska diarre Till slut fungerade både bild och ljud Tog en liten stund innan pt kunde se mig i bild Ja 4 5 min 2017-06-29 Läkare bihålebesvär Det mesta Jag hade ingen videoutrustning på rummet innan mötet och när jag hämtat och skulle starta så fick jag meddelande på skärmen om att "för att ändringarn skulle fungera måste datorn startas om", varför jag kom in sent i mötet. Ljudet togs via Speechmike som jag av misstag hade kopplat in, men det funkade ändå. Ja 4 10 min 2017-06-29 Läkare UVI Min bild Jag fick varken bild eller ljud fr pat, hon fick bara bild på mig. Hon hade wifi Ja 1 7 min 2017-07-19 Läkare Acne Ljud och uppkoppling. Lite för suddigt för att kunna se detaljer. Gick bra för denna åkomma iaf. Ja 4 17 min 2017-08-01 Läkare IBS Ljud och uppkoppling. Ja 5 20 mi 2017-08-10 Läkare Förkyld, sjukintyg Min uppkoppling Patienten kunde inte ansluta, ej? Det blev logga in på Skype for B Ja 1 telefon istället 2017-08-10 Läkare Sömnstörning Allt, till slut Patientens ljud och bild funkade ej initialt, jag ringde upp och då ändrade hon något så att det kom upp Ja 4 15 2017-08-18 Läkare Ångest Allt Inget Ja 5 12 2017-08-25 Läkare Förlängning ss Allt Lite hack i bild och ljud Ja 5 12

2017-09-04 Läkare Ångest, recept m.m. All OK Ja 5 15 2017-09-08 Läkare 2017-09-13 Ingen kontakt med patienten efter flera försök. Stressreaktion, eksem Allt Det tog ett tag innan pat fick ordning på ljud och bild Ja 4 40 2017-09-13 Läkare Patienten får det inte att fungera. Har skype professional som vill ta över, blir telefonsamtal istället. 2017-09-15 Läkare Panikångest, depr Teknik OK Ja 5 20 Fungerar inte tekniskt från patienten sida, trots kontakt med 2017-09-20 Läkare support. 2017-09-20 Läkare diarré och fissurproblem sedan länge Ljud bra bild varierande kvallitet Ja 4 20 2017-09-26 Läkare Biverkan av BT medicin Ljud bra Bild ok när pat till slut kopplat rätt. Började samtalet med fel maskin och ett skrivbord var det som syntes. lite mörkt rum för övrigt Ja 5 20

Utvärdering av patientens upplevelse av videomöten på Fålhagens vårdcentral Instruktion: Efter varje uppföljningssamtal med patienten, fyll i alla fält i nästa tomma rad Datum Är du nöjd med videobesöket? Skala 1-5 (1 =inte alls, 5 = mycket bra) Upplever du ha blivit hjälpt vid videobesöket? Skala 1-5 2017-05-02 4 5 2017-05-03 4 4 2017-05-04 5 4 2017-05-05 5 5 2017-05-10 4 3 2017-05-12 5 5 2017-05-12 5 5 2017-05-18 5 5 2017-05-22 5 5 2017-05-23 5 5 2017-05-23 5 5 2017-05-29 5 5 2017-06-22 4 5 2017-06-26 5 5

2017-06-27 5 5 2017-06-29 5 5 2017-07-18 5 5 2017-08-01 3 3 2017-08-10 5 5 2017-08-18 5 5 2017-08-23 4 4 2017-08-25 5 5 2017-09-04 5 5 2017-09-13 5 5 2017-09-15 5 4 2017-09-22 4 5 2017-09-20 5 5 2017-09-26 5 5

Reservation 23 Digitala vårdmöten Vi i Alliansen vill underlätta för vårdgivare att samarbeta för att ge patienterna bästa möjliga vård. Därför är det viktigt att all information som behövs för detta finns samlad i patientens journal. Oavsett om du kontaktar en läkare i ett annat län eller gör ett digitalt vårdbesök ska den som ger vården kunna dokumentera i patientens journal. Därför vill vi att vårt journalssystem Cosmics gränssnitt ska öppnas upp för att tillåta 3:e parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. För oss är patientsäkerheten viktig och en av de vanlig orsak till vårdskador är att den som vårdar inte har tillgång till korrekt information. Därför reserverar sig Alliansen till förmån för eget yrkande: Att vårdstyrelsen uppmanar regionstyrelsen att verka för att öppna upp Cosmics gränssnitt för att tillåta 3:e parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka Ncomo (C)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN REGION UPPSALA Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus Bo Anderson och Bo Lindblom HiQ AB November 2017

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 1. UPPDRAGET 5 1.2 BAKGRUND... 5 1.3 SYFTE... 5 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 1.5 DEFINITION... 6 1.6 AVGRÄNSNING... 6 1.7 VÅR ANSATS I UTVÄRDERINGEN... 6 2. GENOMFÖRANDE 7 2.1 PROJEKTORGANISATION... 7 2.2 METODER OCH ARBETSSÄTT... 7 Steg 1: Kartläggning av befintliga vårdplatser... 7 Steg 2: Analys och jämförelse av verksamheter... 7 Steg 3: Workshop... 7 Steg 4: Analys och samlad bedömning... 8 Steg 5: Faktakontroll... 8 Steg 6: Slutlig rapport... 8 2.3 GRANSKNING AV STYRANDE OCH STÖDJANDE DOKUMENT... 8 2.4 UTREDNINGAR M.M.... 8 2.5 INTERVJUER... 8 2.6 ANALYS AV VÅRDSTATISTIK... 8 3 RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN 9 3.1 NÄRVÅRDSAVDELNINGEN I UPPSALA (NÄVA)... 9 Organisation och styrning... 9 Vårdplatser och verksamhet... 9 Patientmaterial... 10 Patientflöden... 11 Rutiner och arbetssätt... 13 Ekonomi... 15 3.2 NÄRVÅRDSENHETEN I ÖSTHAMMAR... 15 Organisation och styrning... 15 Vårdplatser och verksamhet... 16 Patientmaterial... 16 Patientflöden... 16 Rutiner och arbetssätt... 17 Ekonomi... 18 3.3 NÄRVÅRDSENHETEN I TIERP... 19 Organisation och styrning... 19 Vårdplatser och verksamhet... 19 Patientmaterial... 20 Ekonomi... 21 3.4 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER KRING KARTLÄGGNINGEN... 21 Begreppet närvårdsplats... 21 Verksamheternas uppdrag... 22 Frågor i kartläggningen... 24 4. ANALYS OCH SAMLADE BEDÖMNINGAR 27 4.1 TILLGODOSES MÅLGRUPPENS BEHOV?... 28 4.2 VILKA ALTERNATIVA VÅRDFORMER KAN TILLÄMPAS FÖR MÅLGRUPPEN?... 29 4.3 HUR FUNGERAR SAMVERKAN MELLAN HUVUDMÄNNEN?... 30 1

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 4.4 SAMLAD BEDÖMNING... 31 4.5 REKOMMENDATIONER... 32 5. REFERENSER 33 6. BILAGOR 34 BILAGA 1. NYCKELTAL NÄRVÅRDSENHETEN ÖSTHAMMAR... 34 BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE OLIKA ENHETERNA... 35 BILAGA 3. DE VANLIGASTE DIAGNOSERNA HOS NÄVAS PATIENTER 2015 2016... 36 BILAGA 4. JÄMFÖRELSE AV VÅRDTIDER OCH PATIENTERNAS KÖN OCH ÅLDER... 36 BILAGA 5. OM MOBILA ENHETER... 37 2

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 SAMMANFATTNING HiQ AB har på uppdrag av Regionkontoret, Region Uppsala genomfört en utvärdering av vissa slutenvårdsplatser utanför sjukhus, även kallade närvårdsplatser. Utvärderingen grundade sig på ett flertal underlag och både kvantitativa och kvalitativa uppgifter ingick i analysen. I en första fas av arbetet gjordes en kartläggning av vårdplatser vid de tre befintliga närvårdsenheterna (i Uppsala, Tierp och Östhammar) och en jämförelse mellan dessa verksamheters inriktning. Styrdokument in form av beslut och avtal inventerades. Företrädare för enheterna intervjuades varefter iakttagelser och preliminära bedömningar diskuterades vid en gemensam workshop. Vårdstatistik inhämtades från enheternas och Region Uppsalas datakällor. Inom ramen för utvärderingen gjordes bland annat följande iakttagelser: De tre enheterna är inriktade på att vårda äldre patienter med komplexa sjukdomsbilder men som inte kräver sjukhusets speciella resurser. Medan enheterna i Östhammar och Uppsala har varit i drift i flera år, är verksamheten i Tierp under etablering. Enheterna i Östhammar och Tierp drivs och finansieras gemensamt med respektive kommun medan närvårdsenheten i Uppsala drivs och finansieras helt av Region Uppsala. I Uppsala finns cirka 20 vårdplatser, i Östhammar 18 och i Tierp sex vårdplatser (varav två avsedda för kommunens behov). Närvårdsenheten i Östhammar tar emot de flesta patienter direkt från ordinärt boende via vårdcentralens läkare. I vissa fall är dessa patienter remitterade via jourläkare eller akutmottagning. Endast cirka en av fem patienter överfördes från sjukhusavdelning. I verksamheten i Östhammar ingår vård i livets slutskede/palliativ vård, utredningar av mest sjuka äldre och s.k. sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården. Dessutom bedrivs rehabilitering och habilitering. Närvårdsenheten i Uppsala har hittills huvudsakligen tagit över patienter från olika kliniker på Akademiska sjukhus och har därmed fungerat som en form av eftervårdsavdelning med inslag av rehabilitering. Vårtiderna var i genomsnitt cirka 10 dagar vid enheterna. Enheten i Östhammar vårdade även patienter enligt Socialtjänstlagen och i dessa fall var vårdtiden längre. Från enheten i Östhammar utskrevs 70 procent av patienterna till ordinärt boende och cirka 14 procent till särskilt boende. Även från enheten i Uppsala utskrevs det stora flertalet till ordinärt boende, särskilt boende eller annat kommunala boendeformer. Bedömning av vårdtyngd försvåras av att huvuddiagnos saknas vid de flesta vårdtillfällen. Enligt övriga diagnosuppgifter som finns i vårdstatistiken förekommer ett mycket stort antal diagnoser hos patientgrupperna ifråga och de flesta patienter har flera diagnoser. Sjukdomar i cirkulationsorganen, rörelseorganen och andningsorganen dominerar. Utifrån en samlad analys av utvärderingens olika underlag är HiQ:s slutsatser: De tre närvårdsavdelningar har liknande uppdrag och liknande patientunderlag men skiljer sig åt i väsentliga avseenden. Enheten i Tierp är nystartad och det är för tidigt att utvärdera dess verksamhet. Enheten i Östhammar har under ett antal år drivits som en närvårdsenhet i samverkan med kommunen och bedriver en bred och välfungerande nära vård för patienter hemmahörande i närområdet. Närvårdsenheten i Uppsala har haft svårigheter att rekrytera patienter från primärvården och det stora flertalet inskrivningar sker från Akademiska sjukhuset. I praktiken fungerar enheten som en eftervårdsavdelning eller filial till sjukhuset. 3

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Närvårdsenheterna tillgodoser stora vårdbehov och avlastar andra delar i vårdsystemet, i första hand slutenvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enheterna i Östhammar och Tierp ger invånare i dessa kommuner möjlighet till slutenvård närmare hemorten. Bedömningen av vårdformen i termer av vårdtyngd, vårdkvalitet och patientsäkerhet försvåras av frånvaron av huvuddiagnoser och bristen på etablerade indikatorer och nyckeltal för verksamhetsuppföljning. Även om dessa vårdplatser idag fyller en viktig roll är det möjligt att behovet av närvårdsplatser kan minska vid en fortsatt utbyggnad av hemsjukvård och mobila team. Oavsett hur Region Uppsala väljer att balansera utbygganden av olika vårdformer, anser vi att ökade ansträngningar bör riktas mot att öka samspelet och integrationen mellan sjukvårdsupplysning, vårdcentraler med jourmottagningar, mobila team och den kommunala vården och omsorgen. Det är viktigt att vårdformen väljs både utifrån patientens samlade behov och dennes egna önskemål. På grundval av denna utvärdering lämnas följande rekommendationer till Region Uppsala: Beakta slutsatserna från den föreliggande utvärderingen av närvårdsplatserna, den tidigare genomförda fördjupade uppföljningen av läkarinsatser i SÄBO, samt den nyligen avslutade utvärderingen av LAH i ett sammanhang. I den pågående översynen av primärvården i länet är det viktigt att identifiera sambanden i patientströmmar mellan de olika vårdformerna (vårdcentraler, hemsjukvård, närvård och akutmottagningar) och att identifiera systemets svaga komponenter, t ex bristande läkemedelsgenomgångar inom SÄBO eller att patienter av slentrian hänvisas till akutmottagningar. Åtgärder bör fokuseras på dessa svaga punkter. Förstärk samarbetet med kommunerna och ge mer stöd till kommunernas sjuksköterskor, bland annat genom att öka möjligheten till hembesök och telefonrådgivning av läkare. Planera Region Uppsalas mobila vårdinsatser utifrån en gemensam organisation med ett antal resurscentra i länet. Utforma infrastrukturen för en mer integrerad vård med hänsyn till de rådande geografiska och demografiska förhållandena och i en samverkansmodell mellan primärvård, närvårdsplatser och kommunal vård och omsorg enligt liknande principer som inom Tiohundra-samarbetet i Norrtälje. Identifiera ett antal kvalitetsindikatorer i befintliga datakällor som kan användas på ett samlat sätt för att följa utvecklingen av nära vård i hela länet, inkluderande alla typer av hemsjukvård, slutenvård utanför sjukhus samt läkarinsatser i kommunal vård och omsorg. Som ett sätt att öka transparens och förbättra uppföljning av målgruppen bör huvuddiagnoser anges för samtliga vårdtillfällen. Bygg ut de mobila primärvårdsteamen för att kunna bedöma fler patienter i hemmet och kanalisera dem till rätt nivå, d.v.s. hemsjukvård, närvårdsenhet eller sjukhus. Skapa tydligare definitioner av begrepp och termer som används för att beskriva vårdnivåer. Se över användningen av termer som vårdplats, närvårdsplats, intagning och inskrivning. Sträva efter största möjliga delaktighet och inflytande från patienter och närstående vid val av vårdform, i linje med Patientlagens intentioner om patienträttigheter, och utveckla medborgardialogen och patientmedverkan i utformningen av hemsjukvård och närvård. 4

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 1. UPPDRAGET Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Region Uppsala har gett HiQ Stockholm AB (HiQ) i uppdrag att genomföra en utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus. 1.2 BAKGRUND Arbetet med närvård som samverkansmodell mellan kommunerna och landstinget/regionen inom hälso- och sjukvård och social omsorg har pågått några år i länet. Huvudsyftet har varit stärkt samverkan för att skapa goda förutsättningar för länets hälso- och sjukvård och för att länets invånare ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och omsorg tillgodosett nära där de bor. Arbetet har bl.a. resulterat i att slutenvårdsplatser har lokaliserats utanför sjukhusen på flera platser i länet. Uppdrag, målgrupper och finansieringsmodell för vårdplatserna ser olika ut mellan kommunerna och det saknas ett grundkoncept för hela länet. Det finns önskemål från kommuner om översyn av verksamheter inför avtal och förslag på förändringar. Behoven av sådana vårdplatser kan också komma att förändras då regionen utökar sina mobila verksamheter och kommunerna utvecklar hemtagningsteam i allt större utsträckning. 1.3 SYFTE Syftet med uppdraget är att få bättre kunskap om de slutenvårdsplatser i länet som lokaliserats utanför sjukhusen. Resultatet av utvärderingen ska vara ett underlag för utvecklingen av samverkan mellan huvudmännen i länet och arbetet med att utveckla vården för äldre mot en mer personcentrerad vård så nära hemmet som möjligt. Den analys och kartläggning som genomförs ska leda fram till rekommendationer avseende lämpliga vårdformer för målgruppen. 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR Huvudfrågeställning för utvärderingen är vilka för- och nackdelar som finns med närvårdsplatserna i länet, dvs. de slutenvårdsplatser som etablerats utanför sjukhusen. Följande delfrågeställningar ska analyseras i utvärderingen: Tillgodoses målgruppens behov? Vilka alternativa vårdformer kan tillämpas för målgruppen? Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen? Som en del i att besvara frågeställningarna ska en kartläggning av verksamheterna i länet genomföras. Kartläggningen ska omfatta följande delar: Vilka vårdplatser och verksamheter finns? Hur ser målgruppen ut och vilka behov har den? o Patientdata: ålder, kön o Vårdtyngd och diagnoser Vilken vårdnivå/verksamhet avlastas genom närvårdplatserna? o Patientflöde och vårdnivåer Hur ser organisation, ledning och styrning ut? Hur ser finansieringen ut? Eftersom det ännu inte fanns några närvårdsplatser i Tierp när utvärderingsarbetet inleddes har frågeställningen korrigerats i fråga om denna vårdenhet. Det innebär att rapporten inte innehåller någon utvärdering av befintlig verksamhet i Tierp utan istället görs en bedömning av förutsättningar för hur närvårdsplatserna i Tierp skulle kunna organiseras inför 2018. Därför har redovisningen vad gäller Tierp en något annorlunda karaktär. 5

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 1.5 DEFINITION Med slutenvårdsplatser utanför sjukhus avses i uppdragsbeskrivningen vårdplatser där patienter skrivs in och behandlas på en vårdinrättning lokaliserad utanför Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Denna typ av vårdplatser har i olika sammanhang benämnts närvårdsplatser eller, i vissa fall, utlokaliserade slutenvårdsplatser. I denna utvärdering har vi för enkelhetens skull i regel använt begreppet närvårdsplatser även i de fall verksamheten inte drivs gemensamt av landsting/region och respektive kommun. I det avslutande kapitlet diskuteras dessa begrepp utifrån utvärderingens iakttagelser. 1.6 AVGRÄNSNING Utvärderingen inkluderar verksamheter i Uppsala län som omfattas av definitionen ovan och avgränsas till förhållanden under de senaste tre åren, d.v.s. 2015 2017. 1.7 VÅR ANSATS I UTVÄRDERINGEN I enlighet med uppdragsbeskrivningen inleddes utvärderingen med en kartläggning av vårdplatser enligt ovannämnda definition och utifrån de särskilda frågeställningar som angivits för kartläggningen. Vårt nästa steg var att bedömda likheter och skillnader mellan dessa vårdplatser från olika perspektiv. Därefter analyserades vilka lärdomar som kan dras av de samlade erfarenheterna av dessa vårdplatser utifrån utvärderingsfrågorna, d.v.s. om målgruppens behov tillgodoses, om alternativa vårdformer finns och hur samverkan mellan huvudmännen fungerar. Slutligen formulerades ett antal rekommendationer till Region Uppsala inför planering av fortsatt verksamhet. 6

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 2. GENOMFÖRANDE 2.1 PROJEKTORGANISATION Utvärderingen genomfördes på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsavdelningen inom Region Uppsala. Följande konsulter och experter medverkade i granskningen: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad yrkesrevisor Bengt Larsson, seniorkonsult, civilekonom. Bo Lindblom, seniorkonsult och medicinskt sakkunnig. Från Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Regionkontoret medverkade Jan G Andersson som kontaktperson och projektansvarig. Inge Bruce var medicinsk rådgivare och Jan von Knorrring medverkade som statistikkonsult. 2.2 METODER OCH ARBETSSÄTT Utvärderingen inkluderar såväl kvantitativ som kvalitativ analys. Relevant underlagsmaterial för utvärderingen har gåtts igenom, exempelvis protokoll från regionstyrelsen och politiska styrgrupper, avtal, landstingsplaner, projektplaner, verksamhetsberättelser, revisionsrapporter, utvärderingsrapporter, rutiner och riktlinjer m.m. Kvantitativa data har sammanställts och analyserats. Statistik har hämtats ur befintliga register från regionens datakällor samt från huvudmännens verksamhetsredovisningar och uppföljningsrapporter. Som komplement till de kvantitativa uppgifterna genomfördes intervjuer med företrädare för Region Uppsala och berörda kommuner. Intervjuerna har i en del fall kompletterats med skriftliga frågor. Arbetet genomfördes i flera steg enligt följande: Steg 1: Kartläggning av befintliga vårdplatser Först genomfördes en kartläggning utgående från uppdragets frågeställningar om antal vårdplatser, verksamhetsformer, patientgrupper, diagnoser, inskrivningskriterier, kostnader och finansiering m.m. I kartläggningsfasen genomgicks och sammanställdes tillgängligt skriftligt bakgrundsmaterial för att få en överblick av området. Vidare insamlades och bearbetades kvantitativa uppgifter om produktionsvolymer och respektive verksamhets kostnader. Steg 2: Analys och jämförelse av verksamheter Underlaget enligt steg 1 kompletterades med ett 15-tal intervjuer på plats, som genomfördes på ett semistrukturerat sätt. I vissa fall gjordes intervjuer i grupp. Intervjuerna följdes vanligen upp med ett antal kompletterande frågor via e-post och/eller telefon. Steg 3: Workshop Med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen genomfördes ett avstämningsmöte i form av en workshop med företrädare för samtliga enheter och för Regionkontoret, då iakttagelser och preliminära bedömningar redovisades av HiQ. Företrädare för enheterna kunde då kommentera redovisningen och lägga fram synpunkter på tolkningen av insamlade underlag. Dessutom fördes underhand diskussioner med företrädare för verksamheterna och Regionkontoret, både enskilt och i mindre grupperingar. Dessa dialoger var av stort värde för förståelsen av verksamheterna och för analysarbetet och den samlade bedömningen. 7

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Steg 4: Analys och samlad bedömning I utvärderingsfasen gjordes en samlad analys och bedömning av nuvarande verksamheter och samarbetsformer samt av fördelar och nackdelar med alternativa vårdformer. Iakttagelser och genomförd analys dokumenterades därefter i en preliminär utvärderingsrapport. Steg 5: Faktakontroll Den preliminära rapporten sändes ut till samtliga intervjuade och övriga informanter, som gavs möjlighet att kontrollera och kommentera angivna faktauppgifter i rapporten. Steg 6: Slutlig rapport Efter den slutliga faktakontrollen och intern kvalitetskontroll utformades den finala rapporten, som överlämnades till Regionkontoret 2017-11-03. Rapporten föredrogs vid Vårdstyrelsens sammanträde i december 2017. 2.3 GRANSKNING AV STYRANDE OCH STÖDJANDE DOKUMENT Till grund för kartläggningen har vi gått igenom och analyserat beslutsprotokoll, styrande och stödjande dokument samt utredningar och rapporter som avser berörda närvårdsenheter och närvårdsplatser. Dessa är bland annat: Regionplan och budget 2017 2019. Region Uppsala 2016. Landstingsstyrelsen 2016-04-05: Närvårdsarbetet i landstinget. Avtal mellan Region Uppsala och Tierps kommun ang. närvårdsplatser. Dnr LS 2017 0314. Avtal mellan Region Uppsala och Östhammars kommun ang. Närvårdsenhet 2017. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-12-15: Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Mobila närvårdsteam. Dnr VS: 2016 0003. Strategi för närvårdsarbete 2015 2018. Region Uppsala 2015. Dnr HSS 2015 0040. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen: Avtal om styrning inom Närvårdsavdelningen Enköping- Håbo. 2.4 UTREDNINGAR M.M. Uppföljning av närvårdsavdelningen Enköping-Håbo 2011 2014. Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Health Navigator 2015. Närvårdsavdelningen i Uppsala. Sammanställning av produktion av närvårdsavdelning 2016. Revisionsrapport. Granskning i närvårdsarbetet i Uppsala län, 2015.PWC. Behovsanalys av antalet närvårdsplatser i Tierp och Älvkarlebys kommun. Landstinget i Uppsala län 2015 2.5 INTERVJUER Intervjuer har genomförts med verksamhetscheferna för och läkare vid närvårdsenheterna i Uppsala (NÄVA), Tierp och Östhammar samt med företrädare för förvaltningen Hälsa- och habilitering. Till grund för intervjuerna har ett semistrukturerat frågeformulär använts. 2.6 ANALYS AV VÅRDSTATISTIK I syfte att besvara frågeställningarna kring patientgrupper, ålder, kön etc. inhämtades uppgifter från de vårdadministrativa systemen inom Region Uppsala. Data togs fram på gruppnivå och inga personuppgifter hanterades av HiQ. 8

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 3 RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Kartläggningsarbetet bestod av studier av ett omfattande material om tidigare utredningar om närvårdsplatserna. Av dessa utredningar framgår att det föreligger stora skillnader mellan de tre närvårdsenheterna vilket försvårar jämförelser av kostnader, medelvårdtider, patientgrupper, vårdtyngd m.m. Vi har därför valt att inte redovisa alla detaljsiffror avseende dessa parametrar i denna redovisning utan har valt att fokusera på problematiken kring in-och utflödet av patienter till närvårdsenheterna. Genom intervjuer har vi försökt identifiera vad som hindrar verksamheterna att arbeta enligt uppgjorda planer och vilka faktorer som skulle krävas för att uppnå en mer uthållig och framgångsrik verksamhet utgående från syftet med närvårdsplatserna. I det följande beskrivs resultatet av kartläggningen under följande rubriker: Organisation och styrning Vårdplatser och verksamhet Patientmaterial Patientflöden Rutiner och arbetssätt Ekonomi 3.1 NÄRVÅRDSAVDELNINGEN I UPPSALA (NÄVA) Organisation och styrning I oktober 2013 beslutade Hälso-och sjukvårdsstyrelsen vid landstinget i Uppsala att en mellanvårdsavdelning skulle inrättas men något tydligt uppdrag för avdelningen definierades inte inledningsvis. Ett av syftena med inrättandet av mellanvårdsavdelningen var dock att kunna erbjuda ett bättre omhändertagande av främst äldre patienter som inte har behov av den slutna vårdens specialistresurser och därigenom kunna avlasta Akademiska sjukhusets akutmottagning och vårdavdelningar. Mellanvårdsavdelningen startade sin verksamhet under augusti 2014 under benämningen Närvårdsavdelning med 13 vårdplatser mot beslutade 26 vårdplatser. Målsättningen var att avdelningen skulle drivas i samverkan med Uppsala kommun men kommunen valde att avstå från att medfinansiera verksamheten. Följande tre målsättningar angavs i samband med att Närvårdsavdelningen startade: Ett bättre omhändertagande av främst multisjuka äldre som under en begränsad tid behöver sjukvårdande insatser men inte är i behov av specialistresurser och att avlasta Akademiska sjukhuset genom att möjliggöra direktintagning på närvårdsavdelningen samt att utveckla nya och mer resurseffektiva vårdformer. Vårdplatser och verksamhet Närvårdsavdelningen är lokaliserad till Kronparksgården i Uppsala har öppet för intag dygnet runt, alla dagar i veckan. Den har f.n. 23 vårdplatser (20 st. under helger) och tar i första hand emot patienter som behöver inneliggande sjukvård men som inte behöver Akademiska sjukhusets resurser. Avdelningen Av produktionsstatistiken för 2016 framgår att avdelningen har haft stor variation av antal vårdplatser under föregående år. 9

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Avdelningen avlastar Akademiska sjukhuset och erbjuder patienten ett sammanhållet omhändertagande. Patienter kan slussas direkt till NÄVA från akutmottagningen, via primärvården eller från landstingets äldrevårdsenhet och Mobila äldreakuten. Tillsammans med andra aktörer i vårdkedjan skapar NÄVA en sammanhållen vårdprocess som bidrar till tydlighet och trygghet för patienter och anhöriga. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. Att skapa förutsättning för att patienter ska få sitt vårdbehov tillgodosett när de kommer hem är mycket viktigt. En betydelsefull del i vårdprocessen är därför att samverka med exempelvis husläkare i primärvård och kommunal hemsjukvård. Patientmaterial Enligt årsredovisning 2016 var könsfördelningen för patienter 2016 var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Genomsnittsåldern var 85 år med en stor variation åt båda hållen (figur 1). Antal patienter Ålder (år) Figur 1. Åldersfördelning av patienter vårdade vid Närvårdsenheten i Uppsala 2016. Antal patienter i olika åldersgrupper. Källa: NÄVA. Det underlag som redovisas i det följande om verksamheterna har hämtats från en utvärderingsrapport som presenterats av NÄVA 2016-11-25. Redogörelsen nedan lämnas därför med reservationer för möjliga tolkningsfel. Den redovisade perioden omfattar i det närmaste två år. Första kontaktdatum som redovisas är 2015-01-09 och sista 2016-11-20. Under denna tid vårdades 251 patienter vid enheten. För varje patient redovisas flera diagnoser i vårt underlag men uppgifter om huvuddiagnos saknas. Sammanlagt redovisas uppgift om totalt 1 472 diagnoser. De vanligaste diagnoserna tillhörde cirkulationsorganens sjukdomar enligt ICD-10 (figur 2). För ytterligare detaljer om diagnoser se bilaga 3. 10

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Figur 2. Fördelning av mest frekventa diagnoser vid samtliga vårdtillfällen NÄVA under perioden januari 2015 november 2017. Sjukdomar i cirkulationsorganen (hjärta och kärl) var den vanligaste diagnosgruppen, följd av sjukdomar i rörelseapparaten. Grupperingen har gjorts utifrån första bokstaven i diagnoskoden enligt ICD 10. Källa: NÄVA. Patientflöden I det underlag vi tagit del av anges vad som benämns kontaktstart och kontaktslut. Vi har räknat tiden från kontaktstart till kontaktslut som vårdtid. Kortaste vårdtid var tre dagar och längsta 69 dagar (figur 3). Under den aktuella tidsperioden hade 249 patienter en samlad vårdtid om 3 849 vårddygn. Den genomsnittliga vårdtiden var cirka 13 dagar räknat på hela perioden och cirka 14 dagar 2016. Figur 3. Fördelning av antal patienter i relation till vårdtidslängd NÄVA 2015 2016. Källa: NÄVA. NÄVA har konstaterat att den typ av problem som patienter på Närvårdsavdelningen har i mångt och mycket motsvarat de kriterier som sattes upp i början (ex på diagnoser är hjärtsvikt, infektioner, smärtlindring, mobilisering, förberedelser inför undersökningar, blodtransfusioner), vilket inneburit att avdelningen har behållit de ursprungliga kriterierna. NÄVA har dock valt att göra tillägget att inkludera patienter som väntar på vårdplanering i den mån plats finns och behovet av avlastning är stort från sjukhusets sida. Detta avgörs 11

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 från vecka till vecka. Patienter på remiss från Primärvården prioriteras dock, liksom patienter från Mobila äldreakuten (möjlighet till direktinläggning) och patienter från akutmottagningen. Patienter med behov av fler specialister under vårdtiden hänvisas som tidigare till sjukhuset. Från årsredovisning från NÄVA för 2016 kan konstateras att cirka 85 procent av patienterna inkommer från Akademiska sjukhusets olika avdelningar. Omkring 10 procent remitteras från Mobila äldreakuten. Mindre än 5 procent hänvisas från vårdcentral (figur 4). Figur 4. Inflöde till NÄVA från andra vårdformer 2016. Antal patienter. Källa: Årsredovisning NÄVA 2016. Vidare meddelades att remisser för 64 patienter har skickats, varav 20 till akutmottagningen och 6 till äldrepsykiatrisk mottagning. Av inkommande remisser till NÄVA har den största delen skickats från Ortopeden vid Akademiska sjukhuset. Tillflödet av patienter från primärvården är, som noterats, förhållandevis lågt vilket av flera uppges bero på att NÄVA inte är tillräckligt känt bland primärvårdsläkarna trots informationsinsatser. Det har också uppgivits att det upplevs som jobbigt och tidsödande att skriva remisser till NÄVA. I storstäder har det visat sig att det är vanligt att kontakt först tas med 1177 vid akuta besvär, där hänvisning oftast sker till akutmottagningen, vilket ytterligare är en faktor som kan förklara den låga inskrivningen från primärvården. Företrädare för enheten anser att NÄVA:s lokalisation bidrar till att direktinläggningar från primärvården uteblir. Det skulle vara bättre om NÄVA låg centralare och inom en vårdinrättning där det finns möjlighet till röntgen (exempelvis Samariterhemmet) då röntgen i många fall behövs för att utesluta tillstånd av mer akut karaktär. De patienter som lämnar NÄVA utskrivs i de flesta fall till hemmet men inte sällan till kommunal vård och omsorg (figur 5). 12

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Figur 5. Utflöde från NÄVA till hemmet och andra vårdformer 2016. Källa: Årsredovisning NÄVA 2016. Flödesanalysen visar att de allra flesta patienterna kommer till NÄVA efter kortare eller längre vård vid Akademiska sjukhuset och särskilt de ortopediska avdelningarna. En mycket liten andel hänvisa direkt från primärvård eller kommunal vård. Efter vård vid NÄVA utskrevs den övervägande delen till hemmet. En majoritet (cirka 73 procent) av patienterna som läggs in på NÄVA är invånare i Uppsala kommun. Cirka var fjärde patient är bosatt i någon av länets övriga kommuner (figur 6). Figur 6. NÄVA i Uppsala. Patienternas kommuntillhörighet 2016 (antal). Rutiner och arbetssätt Personcentrerad vård: Närvårdsavdelningen försöker arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där man inkluderar patienten mest möjligt i sin egen målsättning och planering av vårdtiden och längden på vårdtiden Telefonuppföljningen har varit resurskrävande då det varit nödvändigt med flera uppringningar för att kunna nå patienterna och man har på avdelningen diskuterat andra typer av 13

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 uppföljningar som kan ge tillfredställande svarsmängd men som kräver mindre resurser utan att hitta något riktigt bra alternativ. Stickkontroller utförs nu under perioder för att säkerställa att betygen på den goda vården upprätthålls. En patientenkät kommer enligt uppgift att införas under 2017. Återinläggningar: Totalt blev 58 patienter återinlagda under 2016. Avdelningen följer regelbundet upp återinläggningar inom 30 dagar och har kunnat konstatera att i de flesta fall patienten blivit återinlagda på sjukhuset har det rört sig om ett nytt sjukdomstillfälle som inte kan sammankopplas med det tidigare. Vid avdelningens egen uppföljning har man funnit två fall under två år där patientens mål och förväntningar inte kunnat uppfyllas och de har då uppsökt vården igen för samma orsak efter kort tid. I ett av de fallen blev patienten inskriven på sjukhuset för fortsatt vård av samma orsak som denne tidigare vårdats för på Närvårdsavdelningen. Av det underlag som vi tagit del av för 2016 avseende kommunikation och samverkan med andra vårdgivare redovisas bland annat följande åtgärder: Möten hålls med Akademiska Sjukhuset, främst med ortopedin och geriatriken. Fortlöpande kontakt hålls med akutmottagningen för att förbättra samarbetet. Öppet hus har hållits för primärvården. Från verksamhetens sida har NÄVA försökt få kontakt med primärvården för att informera om Närvårdsavdelningen, men det har uppgivits varit svårt att få djupare kontakt med vårdcentralerna för att diskutera direktinläggningar på NÄVA. Samverkansformer med AS, Primärvården, kommunen och Mobila Äldreakuten m.fl. för 2016 redovisas på följande sätt: Akademiska Sjukhuset: Den tidigare överenskommelsen med ortopeden har fortsatt som tidigare och en ny har slutits med geriatriken för att även kunna ha intag på jourtid kväll, natt och helg) Avdelningen samarbetar dagligen med sjukhusets vårdplatskoordinatorer angående platsläge och möjlighet till övertag av patienter. Primärvården: Remisser som skickas tidigare till vårdcentraler för uppföljning av patienten. Mobila Äldreakuten: Möjlighet för direktinläggning på avdelningen finns liksom möjlighet till uppföljning av patienterna efter hemgång. Den totala mängden uppföljningar har varit signifikant färre än man från början beräknade då patienterna i de flesta fall planerats för återbesök på vårdcentral eller haft ett så pass omfattande omvårdnadsbehov att de efter vårdplanering planerats till korttidsboende. Kommunen: Den största andelen av patienterna vårdplaneras och åtgärderna är allt från ett larm till begäran om en korttidsplats. Under intervjuerna har framförts att arbetet med vårdplanering tar tid och består av mycket dubbelarbete. Oftast uppstår tidsfördröjning i avvaktan på att kommunen meddelar om det finns ledig plats för patienter som är kliniskt färdigbehandlade och väntar på utskrivning från den slutna vården. En av de intervjuade framförde följande synpunkt på NÄVA:s utveckling; 14

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 NÄVA har utvecklats, från att vara en avdelning för Uppsalas befolkning med en tänkt samfinansiering med kommunen och inläggning från hemmet eller boendet, till att ta patienter från flera kliniker på AS och från hela Uppsalaregionen. Ekonomi NÄVA:s årsbudget är omkring 30 miljoner kronor. En rad uppgifter om ekonomi och produktionsutfall kan hämtas från verksamhetsberättelsen 2016: Slutenvården är produktionsplanerad så att Närvårdsavdelningen i Uppsala ska erbjuda 26 platser under 2017, förutom under sommaren då produktionen är lägre på grund av semesterperioden, d.v.s. juni, juli och augusti. För att Närvårdsavdelningen Uppsala ska kunna upprätthålla en patientsäker vård av god kvalitet behövs 13,5 sjuksköterskor. I dagsläget finns totalt 10 sjuksköterskor varav hälften är hyrsjuksköterskor och timvikarier dvs endast fem är ordinarie sjuksköterskor. Vårdplatserna har därför anpassats till antalet sjuksköterskor d.v.s. 23 platser på vardagar samt 20 platser på helger. Budgeterad produktion har trots detta kunnat upprätthållas p.g.a. chef som arbetat som sjuksköterska på vardagar (istället för administrativt) samt kortare vårdtider under april 2017. I helårsprognosen bedöms budgeterad volym kunna upprätthållas. Antalet öppna platser kommer att påverka utfallet avsevärt pga. höga kostnader för inhyrd personal speciellt på natten. För verksamhetsområdet Särskild vård och integration inom Hälsa-och habilitering är underskottet inom Närvårdsavdelningen 1 687 tkr. Antalet slutenvårdstillfällen var under januari april 32 procent högre än samma period förra året. Nettokostnaden har för verksamheten ökat med 30 procent jämfört med motsvarande period förra året. Lönekostnaden för inhyrd personal har ökat med 772 tkr och personalkostnaderna exkl. inhyrd personal har ökat med 1 564 tkr, vilket visar på en del av verksamhetens problem. NÄVA har således tidvis haft bemanningsproblem och vissa svårigheter att hålla budget. 3.2 NÄRVÅRDSENHETEN I ÖSTHAMMAR Organisation och styrning Under 2010 kom Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län överens om att utveckla närvården i Östhammars kommun och att en närvårdsenhet skulle inrättas på Östhammars vårdcentrum med kommunen som huvudman. I det senaste? avtalet, som tecknades i början av 2017, mellan kommunen och Region Uppsala preciserades ett antal förutsättningar för närvårdsenheten, bland annat: Att närvårdsenheten ska vara en för kommunen och Region Uppsala gemensam verksamhet som primärt riktar sig till äldre multisjuka och omfattar personer över 17 år och att verksamheten ska bedrivas i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Att utgångspunkten och inriktningen på verksamheten ska vara ett flexibelt utnyttjande av tillgängliga vårdplatser och att detta löpande ska ske över tid som behov uppstår. Detta innebär att fördelningen av vårdplatser kan variera över tid och att vård och omsorg ska ges utifrån verksamhetens uppdrag. Avgörande och styrande ska vara vårdtagarnas behov inom ramen för närvårdsenhetens fastställda kompetens och kapacitet. Att rutiner ska finnas som tydliggör verksamhetens olika ansvarsområden för att säkerställa att vård och omsorg sker på ett optimalt sätt. Rutinerna ska även beskriva hur samarbete och samverkan ska ske mellan parterna. 15

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Den politiska styrningen av närvårdsenheten utövas av den politiska styrgruppen som är en partsammansatt grupp av politiker från Region Uppsala och Östhammars kommun. En ledningsgrupp med två representanter från vardera kommunen och Region Uppsala, har ansvaret för att verksamheten drivs och utvecklas i enlighet med föreliggande avtal. Medicinska rådet är integrerat i ledningsgruppen som rapporterar till den politiska styrgruppen. Vårdplatser och verksamhet Närvårdsenheten i Östhammar har 18 vårdplatser som så gott som uteslutande används för invånare i Östhammars kommun som är i behov av: Utredning, diagnostik, inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin. Medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser. Vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH) utifrån brukarens behov. Utredningsplats för gruppen mest svårt sjuka äldre. Rehabilitering och habilitering (enligt riktlinje Rehabilitering och habilitering i samverkan 2016-07-21). Utredning av omsorgsbehov. Patientmaterial Under verksamhetsåret 2016 vårdade Närvårdsenheten 302 patienter med genomsnittsålder 84 år och könsfördelningen 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet vårdtillfällen (inläggningar) under året var högre (493) och förklaras av att vissa patienter vårdats flera gånger under året. Den genomsnittliga vårdtiden var 10 dagar. Det saknas heltäckande registeruppgifter om patienternas huvuddiagnoser men enligt ansvarig överläkare sätts vanligen slutdiagnos i epikris (utskrivningsmeddelande) och de dominerande sjukdomsgrupperna utgörs av: Hjärtsvikt KOL Fallskador och andra trauman Pneumoni (lunginflammation) Urinvägsinfektioner Liksom vid NÄVA i Uppsala är det vanligt att patienterna har flera diagnoser. Patientflöden Cirka 80 procent av patienterna kommer från eget boende och remitteras via kontakt med primärvården (figur 7). 16

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Eget boende via husläkare Eget boende via SAH SÄBO Eget boende via jourmottagning Sjukhus Inom enheten 133 211 7 89 8 8 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Figur 7. Inflöde av patienter till Närvårdsenheten i Östhammar 2016. Merparten av patienterna kommer till närvårdsenheten från ordinärt (eget) boende. Källa: Närvårdsenheten, Östhammar. Cirka 19 procent av patienterna skrevs in från sjukhus och cirka två procent från särskilt boende. Cirka 55 procent av inskrivningarna från ordinärt boende har skett via akutmottagning. Akutmottagning avser akutmottagning vid sjukhus eller mottagning i primärvårdsjour. Cirka 20 procent remitteras från sjukhusavdelning. En mycket liten andel kommer från särskilt boende. Cirka 70 procent av utskrivningarna har skett till vad ordinärt boende och cirka 14 procent till särskilt boende. Cirka sju procent av patienterna har skrivits ut till sjukhus och cirka fyra procent till korttidsenhet. Cirka fem procent av patienterna har avlidit under sin vistelse vid enheten (figur 8). Figur 8. Utflöde av patienter från Närvårdsenheten i Östhammar 2016. Källa: Närvårdsenheten, Östhammar. Rutiner och arbetssätt Innan beslut om inläggning ska samråd ske med enhetschefen för närvårdsenheten eller läkaren vid enheten. I avtalet framgår även formerna för inskrivning under jourtid och om patienten är inskriven i sjukhusansluten hemsjukvård (SAH). Vidare framgår att kommunen är arbetsgivare för samtlig personal utom läkarresursen vid enheten och att kommunen åtagit sig att bemanna enheten med legitimerad och övrig omvårdnadspersonal i sådan omfattning att en god och säker vård och omsorg säkerställs. Kommunen svarar också för att personalen har relevant kompetens och att behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och fortbildning systematiskt identifieras och tillgodoses. I dessa frågor ska möjligheter till samordning med regionen tillvaratas. Förvaltningen Hälsa och habilitering inom Region 17

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Uppsala svarar för läkarresursen i den omfattning som överenskommes mellan parterna och att läkarresursen har relevant kompetens för att god vård ska kunna säkerställas. Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt övergripande patientansvar. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) har ansvaret för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde enligt HSL 24 och Patientsäkerhetslagen (PSL). Enhetschefen, som även ingår i socialförvaltningens linjeorganisation, svarar för det medicinska verksamhetsansvaret enligt HSL. Verksamheten ska årligen upprätta en verksamhetsberättelse med årsresultat samt tre kvartalsrapporter. Av den ska framgå vårdutnyttjande och medelvårdtider för olika patientkategorier, bemanning, ekonomi och verksamhetens kvalitet. Kvartalsrapporterna ska bestå av relevanta nyckeltal som möjliggör god styrning och uppföljning av verksamheten. Verksamhetsberättelsen ska tillställas den politiska styrgruppen och är samtidigt en del av verksamhetsredovisningen till vårdstyrelsen Region Uppsala samt socialnämnden i Östhammars kommun. Redovisningen i verksamhetsberättelsen för Närvårdsenheten av måluppfyllelse och resultat är fyllig och informativ. Redovisningen har disponerats i form av styrkort under rubrikerna: Kund, där det bland annat framgår att den palliativa vården är god och att registreringen i Palliativa registret har uppnåtts till 100 %. Process, där det bland annat redovisas att det inte har inkommit några avvikelser enligt SoL och att målet med att minska avvikelser enligt HSL med 5 % har uppnåtts. Medarbetare, där det framgår att målet med medarbetarnöjdhet 80 %, målet har uppnåtts samt att målet att alla medarbetare ska ha adekvat utbildning, har uppnåtts. Ekonomi, där det redovisas att målet med att budgeten ska vara i balans och ett effektivt resursutnyttjande har uppnåtts. Under Årets viktiga händelser anges att ett nytt kvalitetsledningssystem som beskriver de olika processerna på ett tydligt sätt har införts. Vidare redovisas under rubriken Prestationer och kvalitet bl.a. att: Alla inskrivna kunder har en aktuell omvårdnadsplan och/eller rehabiliteringsplan. Alla patienter som är inskrivna i verksamheten erbjuds riskbedömning enligt Senior Alert inom 24 timmar. Registrering i Svenska Palliativregistret har utförts till 100 %. Under året har enheten registrerat 41 avvikelser enligt HSL. Av dessa avsåg 33 st. fallavvikelser. Enligt berättelsen har en rad särskilda åtgärder har vidtagits i syfte att minska antalet fallavvikelser. I tabellform redovisas ett antal nyckeltal för verksamheten avseende ekonomi och produktion för år 2016 (återges i bilaga 1). Ekonomi 18

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Närvårdsenhetens årsbudget är cirka 19 miljoner kronor. Regionen betalar samtliga kostnader avseende läkare och medicinska produkter. Utifrån detta faktureras närvårdsenheten/östhammars kommun 40% av dessa kostnader Regionen svarar för 60 % och kommunen för 40 % av närvårdsenhetens totala kostnader. Samtliga patientavgifter betalas till Region Uppsala och vårdtagare som är inskriven på närvårdsenheten betalar vårdavgift till Region Uppsala enligt fastställda taxor. Brukare inskrivna med SOL beslut betalar avgift för insatsen till Östhammars kommun. Budgeten för verksamheten beslutas årligen av kommunen och regionen och preliminär budget ska vara fastställd senast 1 oktober årligen. Underskott täcks av respektive huvudman med den andel som respektive huvudman svarar för av de totala kostnaderna. Överskott återförs till respektive huvudman med motsvarande andel. 3.3 NÄRVÅRDSENHETEN I TIERP Organisation och styrning År 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS 130, 2015-09-08) att närvårdplaster för Tierp och Älvkarlebys invånare skulle inrättas inom verksamhetsområdet geriatrik i Tierp. Beslutet förutsatte medverkan från dessa kommuner och landstinget. Förutsättningarna för genomförandet har förändrats då parten Älvkarleby kommun avstått från att medverka. En behovsanalys har genomförts utifrån tidigare utredningar och försök har genomförts med utökat antal direktinläggningar till geriatrikavdelningen i Tierp. Analysen av det totala behovet av närvårdsplatser baserades på hur många patienter som idag felaktigt bedömdes ha transporterats till andra sjukhus (exempelvis Uppsala Akademiska sjukhuset och sjukhuset i Gävle) och antalet ej optimala inläggningar på andra vårdinrättningar (exempelvis korttidsboendet och/eller den geriatriska avdelningen i Tierp). Utgående från behovsanalysen rekommenderades, att nuvarande geriatrikavdelning med 22 vårdplatser skulle omorganiseras till en enhet med 20 platser för geriatrisk vård och en enhet med sex platser för närvård enligt principer för direktinläggning, varav minst två stycken alltid ska stå till kommunens förfogande. Under 2017 har Region Uppsala tecknat avtal med Tierps kommun om att inrätta sex närvårdsplatser i Tierp. Minst två av dessa närvårdsplatser ska alltid stå till kommunens förfogande. Kostnaderna för närvårdsplatserna fördelas mellan Region Uppsala och Tierps kommun så att Region Uppsala finansierar fyra vårdplatser och Tierps kommun två vårdplatser. Huvudman för verksamheten är Region Uppsala. Avtalet ska tydliggöra ansvarsförhållandet mellan regionen och kommunen avseende närvårdsplatserna inom verksamhetsområdet geriatrik i Tierp. Närvård Tierp ska erbjudas kommunens innevånare i enligt med principer för direktinläggning och intagningskriterier som motsvarar kommunens efterfrågade behov. Vård ska erbjudas till vuxna patienter som försämrats i sina kända sjukdomstillstånd. Närvårdsenheten tar emot vuxna, företrädesvis äldre, patienter från primärvården och akutmottagningen i Tierp och Uppsala. Platserna är primärt förbehållna invånare i Tierp kommun och Älvkarleby kommun för att minska antalet långa transporter till sjukhus med risk för lång väntan och ökad oro för patienter och anhöriga. Målet uppges vara att skapa en långsiktig och hållbar lösning för att förhindra in- och återinläggningar inom den slutna specialiserade vården vid sjukhus, vilket även framgår av intagningskriterierna nedan. Vårdplatser och verksamhet Med närvård avses i detta avtal att verksamheten är samfinansierad av Region Uppsala och Tierps kommun. Direktinläggning likställs med att intagningen sker utan remissförfarande 19

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 genom direktkontakt med ansvarig läkare som fattar beslut och dokumenterar detta i patientens journal. Avtalet omfattar sex närvårdsplaster vilka är avsedda för vuxna och äldre personer från Tierps kommun. Närvårdskoordinator är sammankallande och övergripande ansvarig för att driva utvecklingen mot uppsatta mål. Region Uppsala är huvudman och har det övergripande verksamhetsansvaret i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Beslut om intagning ska alltid tas av läkare anställd vid verksamhetsområdet geriatrik eller läkare verksam vid vårdcentralen i Tierp. Regionen och kommunen ska via närvårdssamverkan gemensamt tillse att medborgarna tillförsäkras vård av hög kvalitet och på lika villkor. För att säkerställa utvecklingen av närvården i Tierps kommun har en politisk styrgrupp för närvårdssamverkan inrättats. Regionen och kommunen ska gemensamt ansvara för: att närvårdplatserna utnyttjas optimalt, att kvalitetssäkra och genomföra återkommande revidering av verksamheten, att intagningskriterier finns som motsvarar definierat och ansvarsmässigt genomförbar vård, att ta fram för verksamheten relevanta nyckeltal, att kvartalsvis genomföra uppföljning av verksamheten och att redovisa lägesrapporter vid den politiska styrgruppens sammanträden. Regionen ansvarar för: att närvårdplatserna bemannas utifrån ett geriatriskt arbetssätt inkluderande läkare och att närvårdsplatserna erhåller samma stöd av läkarjour som gäller för geriatrikplatserna. Närvårdsplatser finns i anslutning till och är samlokaliserad med den geriatriska avdelningen i Tierp. På vardagar mellan kl. 08:30 och 15:00 görs inskrivning av läkare ansvarig för närvårdsplatserna. På övrig tid kan inläggning ske från jourmottagningen i Tierp eller från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett dokumenterat intagningsbeslut ska alltid finnas av ansvarig läkare. Inget remisskrav. Jourmottagningen i Tierp kan skriva in patienter på jourtid förutsatt att det medicinska läkaransvaret bibehålls tills geriatrikens läkare tar över ansvaret nästkommande vardag. Dessa patienter rondas dagligen av akutens läkare fram till geriatrikens övertagande. Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala kan skriva in patienter från internmedicin och infektion på jourtid efter beslut av geriatrikens bakjour. Geriatrikens läkare har det medicinska ansvaret för dessa patienter. Läkare vid jourmottagningen i Tierp ansvarar för akuta läkarinsatser på alla inneliggande patienter under jourtid, när den akuta episoden är hävd rapporteras till geriatrikens jourläkare som tar över ansvaret alternativt remitteras patienten för fortsatt vård på Akademiska sjukhuset. Patientmaterial Närvårdsenheten ska ge vård till patienter med behov av kortvarig inläggning, vilket innebär att patienter med exempelvis följande problem, och som inte har behov av tät övervakning (kontroller max. 4 ggr/dygn), kan läggas in: Infektioner som ej kan behandlas i hemmet (ex. behov av i/v antibiotika). Blodtransfusion 20

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Rehydrering KOL utan risk för koldioxidretention Akut försämring av känd kronisk hjärtsvikt Behov av inneliggande medicininställning Smärtlindring (ex. efter ej operationskrävande fraktur) Kortvarigt rehabiliteringsbehov efter ex. trauma Före och/eller efter undersökning Akuta palliativa insatser hos patienter ej inskrivna i SAH Behov av team- och/eller vårdnivåbedömning Närvårdsenheten kan kontaktas dygnet runt på telefon. Ekonomi Regionen ansvarar för kostnaderna av fyra vårdplatser och kommunen ansvarar för kostnaderna av två vårdplatser. Vårdplatskostnaden inkluderar läkemedel, medicinsk service och lokaler. I 2017 års prisnivå uppges en vårdplats kosta 1 475 tkr, årlig uppräkning sker enligt landstingprisindex (LPIK). I samband med en test av direktinläggningar till närvårdsenheten baserad på 4,5 vårdplatser beräknades medelvårdtiden till 16,9 dagar. Avtalet mellan Region Uppsala och Tierps kommun träder i kraft den dagen båda parter undertecknat avtalet. Avtalet gäller därefter till och med 2018-12-31 med förlängning i ett år om inte uppsägning görs minst tre (3) månader innan avtalets utgång. (Kommentar 1 november 2017: Enheten startar 6 november med tre vårdplatser, med målsättningen att senare öka till sex vårdplatser). 3.4 SLUTSATSER OCH KOMMENTARER KRING KARTLÄGGNINGEN Avtal, produktionsstatistik och kostnadsredovisningar för berörda enheter, som redovisats i föregående avsnitt, har gett en bild av verksamheternas omfattning. I likhet med tidigare försök att jämföra de olika närvårdsenheterna visar denna utredning att det inte går att dra några säkra slutsatser i fråga resurseffektivitet på grund av de stora olikheter som föreligger i förutsättningarna för enheterna samt bristen på enhetliga kvalitetsindikatorer eller nyckeltal. I avsaknad av sådana uppgifter går det inte heller att jämföra på vilket sätt och i vilken grad verksamheterna uppfyller intentionerna i Hälso- och sjukvårdslagen (god och säker vård etc.). Dokumentstudier, statistikbearbetningar samt intervjuer med företrädare för de tre enheterna har legat till grund för utvärderingen. Vi har också tagit del av vissa patient- och anhörigenkäter och efterfrågat synpunkter från patientföreningar via Handikappförbunden. Den allmänna uppfattningen är att det är viktigt att sträva efter att länets invånare får en jämlik och god hälso- och sjukvård men också att det sker en anpassning av hur verksamheterna utformas beroende på vilka förutsättningar som finns i de olika länsdelarna i fråga om geografi och demografi. Begreppet närvårdsplats I intervjuerna har begreppet närvårdsplats ofta tagits upp och beskrivits på olika sätt: 21

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Den demografiska utvecklingen av en ökande äldre befolkning kommer att göra att platserna på sjukhusen aldrig kommer att räcka till om vi inte börjar tänka i nya banor. Genom att t.ex. flytta vården närmare patienter och förstärka vårdgivare nära patienten så att vården kan ges på rätt nivå, vilket är närvårdsplatser, där patienter som behöver inneliggande vård men inte nödvändigtvis på specialistnivå är en sådan lösning. Mobila team är en annan. Ett annat svar på samma fråga är: Min personliga åsikt är att närvårdsplatser inte handlar om utlokaliserade vårdplatser utan vårdplatser närmare patienten där inte vård behöver ges på specialistnivå. Vi har konstaterat att närvårdsplatserna i Östhammar och Tierp är slutenvårdsplatser som lokaliserats utanför sjukhusen i nära samverkan med respektive kommun. Fokus är på närhet och småskalighet. Samlokaliseringen innebär synergier både i fråga om infrastruktur och möjligheten till flexibelt utnyttjande av vårdresurserna. Enheter med närvårdsplatser utgör främst stöd för kommunal service och omsorg eller primärvård i verksamheter som riktar sig till äldre och s.k. multisjuka. Närvårdsenheterna ska kunna erbjuda vård för patienter som behöver inneliggande vård, som inte kan inte kan tillhandahållas vid SÄBO eller korttidsboenden eller genom mobila team. Samtidigt ska dessa patienters behov inte vara av sådan omfattning att sjukhusets specialistresurser krävs. Vårdplatserna vid NÄVA i Uppsala har hittills huvudsakligen fungerat som stöd och avlastning för sjukhusens verksamhet, i första hand AS. Dessa vårdplatser kan betraktas som ett slags utskrivnings- eller efterbehandlingsplatser för patienter som inte behöver sjukhusets specialistresurser men inte är redo för att överföras till öppna vårdformer. Patienterna ska då kunna erbjudas en bättre och tryggare vård i nära anslutning till sitt boende och samtidigt avlasta akutsjukhusen eller andra vårdformer. Från dessa utlokaliserade slutenvårdsplatser ska patienterna kunna skrivas ut till ordinärt boende, med eller utan stöd av primärvården och socialtjänsten. Andra alternativ kan vara att patienten skrivs ut till eller återgår till särskilt boende i kommunal regi. Ytterligare tänkbara möjligheter är utskrivning till palliativ vård eller sjukhusansluten hemsjukvård. Det är alltså viktigt att inte betrakta närvårdsplatser som en enhetlig kategori av vårdplatser. Vi anser vidare att uttrycket utlokaliserade slutenvårdsplatser är olämpligt. Förutom att utlokaliserad har en negativ klang, finns det en viss oklarhet kring betydelsen av begreppet. Verksamheternas uppdrag Det underlag som gjorts tillgängligt för granskningen visar på stor spridning mellan de aktuella enheterna vad gäller organisation, finansiering, huvudmannaskap och uppdrag. Det gäller såväl uppdrag, finansiering, patientmix som ledning och styrning av verksamheterna, där NÄVA Uppsala drivs och finansieras enbart av Region Uppsala medan Närvårdsenheterna i Tierp och Östhammar drivs i samverkan med respektive kommun. Det finns även stora skillnader mellan Tierp och Östhammar i fråga om vissa förutsättningar som gör det vanskligt att jämföra verksamheternas processer och resultat. En sammanställning av de skilda förutsättningarna redovisas i bilaga 2. Kartläggningen visar således att de tre närvårdsavdelningarna har olika historik och skilda uppdrag. Förvaltningen Hälsa och habilitering har ett ansvar för verksamheterna i Uppsala och ett delat ansvar för enheten i Östhammar. Redan från början har Östhammars närvårdsavdelning varit en samordnad verksamhet mellan kommunen och landstinget/region medan det i Uppsala aldrig varit en gemensam avdelning. I hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut inför startandet av Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) står det dock uttryckligen 22

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 att avdelningen primärt ska arbeta så att personer som inte behöver sjukhusets specialistresurser ska kunna läggas in direkt på NÄVA av primärvården eller direkt från akutmottagningen. Fortsättningsvis anges i beslutet att äldre patienter som inte är i behov av slutenvårdens specialistresurser under en begränsad tid kan få sina behov av sjukvårdande insatser tillgodosedda på mellanvårdsavdelningen (som sedermera kom att kallas närvårdsavdelningen i Uppsala). Företrädare för Hälsa och habilitering har under intervjuerna framfört det angelägna i att det skapas bättre förutsättningar för den riktade primärvården att kunna ta hand om äldre multisjuka och personer med omfattande funktionsnedsättningar, oavsett ålder. Detta innebär att primärvården behöver ha tillgång till närvårdsplatser. Liknande tankar framförs i utredningen (SOU 2016:2 1 ), där det konstateras att det behövs en anpassad primärvård för grupper med särskilda behov. NÄVA i Uppsala ska även enligt sitt uppdrag kunna avlasta AS och erbjuda patienten ett sammanhållet omhändertagande. Patienter kan således slussas direkt till verksamheten från akutmottagningen, via primärvården eller från Region Uppsalas äldrevårdsenhet och via Mobila äldreakuten. Cirka ¾ av patienterna är invånare i Uppsala medan ¼ är bosatta i någon av länets övriga kommuner. Närvårdsenheterna i Tierp och i Östhammar har lokal förankring och är verksamheter som drivs gemensamt av region Uppsala och kommunerna Tierp respektive Östhammar. Närvårdsenheten ska vara en för kommunen och Region Uppsala gemensam verksamhet som riktar sig primärt till äldre multisjuka i r3espektive kommun. Möjlighet att erbjudas plats på Närvårdsenheten omfattar personer som primärvården, kommunens hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst bedömt vara i behov av fortsatt utredning eller tillfällig insats av primärvårdsanknuten hälso- och sjukvård eller kommunala socialtjänstinsatser. En patient från slutenvården ska vara utskrivningsklar och ha en samordnad utskrivningsplan upprättad. Utskrivning från sjukhuset ska ske enligt framtagen samverkansrutin. Den statistik vi tagit del av från Närvårdsavdelningen i Uppsala och Närvård Östhammar visar tydligt på skillnader i hur verksamheten bedrivs och uppdraget tolkas. Som redovisats i föregående avsnitt har cirka 80 procent av intagningarna till närvårdsenheten i Östhammar 2016 skett från vad som benämns eget boende. Av 372 patienter som skrivits in till NÄVA i Uppsala har alla utom fem kommit från Akademiska sjukhuset. Sammanfattningsvis kan konstateras när det gäller närvårdsenheterna att: De verksamheter som bedrivs vid NÄVA i Uppsala respektive närvårdsenheten i Tierp och närvårdsenheten i Östhammar har väsentligt olika uppdrag. NÄVA i Uppsala är till stor del att anse som utlokaliserade slutenvårdsplatser med uppdrag att avlasta Akademiska sjukhuset medan verksamheterna i Tierp och i Östhammar är att anse som närvårdsenheter per definition och bedriver en verksamhet som riktar sig till invånarna i respektive kommun. Närvårdsenheten i Östhammar har varit verksam i flera år och är, enligt vår mening, en väl fungerande närvårdsverksamhet enligt den definition och de intagningskriterier som flertalet av de intervjuade avser ska gälla för närvårdsplatser. Närvårdsenheten i Tierp är nyetablerad, vilket innebär att det är för tidigt för att kunna dra några säkra slutsatser när det gäller ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Vi har dock konstaterat att det redan skapats goda förutsättningar genom samfinansiering av Region Uppsala och kommunen samt genom framtagna och tydliga kriterier för intagning, behandling och rehabilitering av patienter med särskilda behov (äldre multisjuka och personer med funktionsnedsättning). 1 Effektiv vård - Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016: 23

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Frågor i kartläggningen I detta avsnitt ges en kortfattad redovisning av våra svar, slutsatser och kommentarer till de frågor som avser kartläggningen. Fråga. Vilka vårdplatser och verksamheter finns? Det finns tre etablerade närvårdsverksamheter; en i Uppsala (NÄVA), en i Tierps kommun och en i Östhammars kommun. Av kartläggningen framgår att NÄVA har 20 vårdplatser som helt finansieras av Region Uppsala. Närvårdsenheten i Tierp, som håller på att etableras 2017, är samlokaliserad med den geriatriska avdelningen. Geriatrikavdelningen har 20 platser för geriatrik och närvårdsenheten har sex vårdplatser, varav minst två alltid ska stå till kommunens förfogande. Kostnaderna för närvårdsplatserna i Tierp fördelas mellan Region Uppsala och Tierps kommun så att Region Uppsala finansierar fyra vårdplatser och Tierps kommun två vårdplatser. Närvårdsenheten i Östhammar har 18 vårdplatser som samfinansieras av Region Uppsala (60 %) och Östhammars kommun (40 %). Det förekommer olika begrepp för dessa vårdplatser, som också uttrycker olika betydelser. Det ena begreppet, utlokaliserade slutenvårdsplatser, har i praktiken huvudsakligen avlastat den specialiserade slutna sjukhusvårdens akutmottagningar och vårdavdelningar. Denna kategori vårdplatser förekommer främst vid NÄVA i Uppsala. Det andra begreppet för närvårdsplatser avser vårdenheter på lokal nivå som syftar till ett bättre omhändertagande av främst äldre patienter som tillfälligtvis behöver vård men inte är i behov av den sjukhusanslutna specialistvården. Detta närvårdsbegrepp stämmer mer överens på hur närvårdsplatserna i Tierp och Östhammar utnyttjas. Fråga. Hur ser målgruppen ut och vilka behov har den? (patienter, vårdtyngd) Kartläggningen visar att målgruppen som vårdas på närvårdsplatserna främst utgörs av äldre patienter med komplexa vårdbehov. Patientgrupperna är åldersmässigt mycket lika (genomsnittsålder cirka 85 år) men varierar i viss mån mellan de tre närvårdsenheterna. Till NÄVA i Uppsala kommer de flesta av patienterna direkt från AS, där akutmottagningen, ortopediska kliniken och medicinkliniken svarar för flertalet av de inskrivna patienterna. Även om huvuddiagnoser som regel saknas finns diagnosuppgifter, som ger en bild av målgruppens sjukdomspanorama. Patienterna vid närvårdsenheten i Östhammar består till största delen av personer med kroniska sjukdomar som behöver en kortare tids inneliggande behandling men inte behöver slutenvårdens specialistresurser. Tillgången till vårdplatserna är enligt uppgift mycket uppskattad av kommunens invånare som inte behöver åka långa sträckor för att få heldygnsvård. Läkarkompetensen vid närvårdsenheten är hög med specialistkompetens inom både geriatrik och allmänmedicin, vilket innebär att fler patienter med olika diagnoser kan behandlas. På närvårdsenheten i Tierp, som nu håller på att starta, är målgruppen äldre med komplex sjukdomsbild eller personer med kraftig funktionsnedsättning. Vi har konstaterat att det finns tydliga kriterier för intagningen av patienter vid enheten. Det gäller både vem som svarar för inläggningen, hur det går till samt vilka medicinska problem/behov som ska ligga till grund för inläggningen av patienter. Det är svårt att besvara frågan om vårdtyngd eftersom svaret kräver tillgång till diagnosuppgifter. I både Uppsala, Tierp och Östhammar saknas huvuddiagnos för flertalet patien- 24

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 ter. Därför går det inte att besvara frågan på ett entydigt sätt om vårdtyngd och diagnoser. De flesta av dessa patienter är dock äldre med komplexa vårdbehov (s.k. multisjuka), vilket kan innebära svårigheter att sätta en huvuddiagnos. Vi har erfarit att det inte finns krav på huvuddiagnos för äldre multisjuka patienter inom primärvården i regionen. Eftersom det som regel inte sätts några huvuddiagnoser inom de aktuella verksamheterna är det inte heller möjligt att göra jämförelser av DRG-vikt. Vi anser att detta utgör ett problem och att Region Uppsala bör vidta åtgärder för att åstadkomma en tydligare diagnossättning för dessa patienter. Av en patientenkät vi tagit del framkommer att patienten och anhöriga överlag är mycket positiva till den vård som erbjuds vid närvårdsenheten i Östhammar. Vi har dock inte gjort någon jämförande analys av patientnöjdhet. Fråga. Vilken vårdnivå/verksamhet avlastas genom de utlokaliserade slutenvårdsplatserna? Kartläggningen visar, att om inte vårdplatserna vid Kronoparksgården i Uppsala (NÄVA) hade funnits som avlastning för AS hade dessa patienter sannolikt fått kvarstanna på vårdavdelningarna inom AS, med risk för negativa undanträngningseffekter som följd. Därigenom har NÄVA fyllt en viktig funktion för att avlasta den slutna vården och kunnat frigöra vårdplatser för andra patienter, exempelvis patienter som väntar på operationer eller andra behandlingar, som kräver slutenvård. Inflödet av patienter till NÄVA från primärvården är marginellt beroende på olika omständigheter, som tidigare redovisats. Genom tillgången till vårdplatserna och läkarkompetensen vid närvårdsenheten i Östhammar har det skett en reell avlastning av sjukhusvården. Även den prehospitala vårdens torde ha avlastats genom att antalet ambulanstransporter för detta ändamål bör ha minskat. Närvårdsplatserna i Tierp, som nu etableras, torde innebära en betydande avlastning av patienter som istället skulle varit tvungna att vårdas inom den sjukhusanslutna vården i Uppsala, som därmed avlastas. Genom kopplingen till den geriatriska avdelningen tillförsäkras hög läkarkompetens för dessa patienter. Fråga. Hur ser organisation, ledning och styrning ut? NÄVA i Uppsala finansieras och styrs fullt ut av Region Uppsala. Tillsammans med andra aktörer i vårdkedjan försöker man verka i en sammanhållen vårdprocess för att skapa trygghet och tydlighet för patienter och anhöriga. Försök har gjorts att engagera kommunen i att samfinansiera och tillsammans leda verksamheten men kommunen är fortfarande avvaktande till en sådan samverkan. I avtalet som tecknats mellan kommunen i Östhammar och Region Uppsala framgår tydligt att närvårdsenheten ska vara en gemensam verksamhet. Den politiska styrningen utövas av den politiska styrgruppen som är partsammansatt av förtroendevalda från Region Uppsala och Östhammars kommun. En ledningsgrupp med representanter från Region Uppsala och kommunen ansvarar för att verksamheten drivs och utvecklas enligt avtalet. Det medicinska ansvaret för läkaren och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan är tydligt. Likaså kan konstateras att enhetschefens verksamhetsansvar är tydligt utformat. Verksamheten i Tierps kommun leds av en politiskt sammansatt styrgrupp med representanter från Region Uppsala och Tierps kommun. Under styrgruppen finns en ledningsgrupp som på tjänstemannanivån leder och verkställer det operativa arbetet. Det finns också klara riktlinjer för hur det medicinska ansvaret är utformat. 25

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Fråga. Hur ser finansieringen ut? Verksamheten vid NÄVA finansieras uteslutande av Region Uppsala eftersom Uppsala kommun valt att avstå från att medfinansiera verksamheten. Finansieringen av vårdplatserna i Tierp sker till 2/3 delar av Region Uppsala och 1/3 del av Tierps kommun. Läkartjänsten som även innefattar att vara verksamhetschef finansieras helt av Region Uppsala. I Östhammar svarar Region Uppsala för 60 procent av finansieringen av närvårdsplatserna och kommunen står för 40 procent av kostnaden. Läkartjänsten finansieras helt av Region Uppsala. Kartläggningen har genomförts, i enlighet med uppdragsbeskrivningen, för att få bättre kunskap om de slutenvårdsplatser i länet som har utlokaliserats utanför sjukhusen. Resultatet av utvärderingen i sin helhet ska även fungera som underlag för utvecklingen av samverkan mellan huvudmännen i länet och arbetet med att utveckla vården för äldre mot en mer personcentrerad vård så nära hemmet som möjligt. Utvärderingsfrågorna som återstår att besvara är: Tillgodoses målgruppens behov? Vilka alternativa vårdformer som kan tillämpas för målgruppen samt Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen? I nästa avsnitt redovisas vår analys av utvärderingens olika underlag samt svar på utvärderingens huvudfrågeställningar. 26

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 4. ANALYS OCH SAMLADE BEDÖMNINGAR Av redovisningen i föregående kapital framgår att det finns likheter mellan de tre enheterna i fråga om målgruppen för denna typ av slutenvård. De dokument vi granskat (beslut och olika avtal) liksom intervjuer med verksamhetsföreträdare visar på ambitionen att åstadkomma en kvalificerad heldygnsvård utanför sjukhus för i första hand äldre patienter med komplexa vårdbehov men som inte behöver akutsjukhusets olika specialistfunktioner. Det föreligger också betydelsefulla skillnader mellan de olika enheterna. I Uppsala avstod kommunen från att medverka i finansieringen och därmed har NÄVA fått en annorlunda karaktär än närvårdsenheten i Östhammar. Verksamheten i Tierp, som är under etablering, har i princip samma inriktning som den väletablerade enheten i Östhammar. Därmed borde det finnas stora möjligheter till fördjupat samarbete mellan dessa två enheter inom olika områden, exempelvis i utvecklings- och förbättringsarbete. I utvärderingen har vi använt följande arbetsmodell för att belysa vilka olika faktorer som är av betydelse för närvårdsenheternas verksamhet (figur 9). Figur 9. Analysmodell för utvärderingen av slutenvårdsplatser utanför sjukhus (närvårdsplatser). Det är förhållandevis okomplicerat att skapa en bild av patientströmmarna, av den överordnade styrningen och av strukturella förutsättningar (organisation, ekonomi, personal, lokaler etc.). Däremot har vi funnit svårigheter att tolka beskrivningar av vårdens innehåll i form av processer och resultat. Vi konstaterar att enheterna beskriver och följer upp sin verksamhet på delvis olika sätt. Styrning och finansiering är tämligen entydiga, liksom organisering och personalbemanning. Inflöde och utflöde av patienter (d.v.s. varifrån patienterna kommer och vart de tar vägen efter vårdtiden) går också att beskriva tämligen väl i siffror, liksom vårdtider och patienternas kommuntillhörighet och köns- och åldersfördelning. Det förefaller däremot inte finnas en gemensam modell eller bild av hur verksamhetens innehåll (processer) och utfall (medicinska resultat) ska dokumenteras och redovisas. Det betyder dock inte att verksamheterna saknar beskrivningar av sina arbetssätt eller att de inte följer upp sin verksamhet. Men vi menar att det görs på skilda sätt och att metodiken i viss grad är lokalt präglad och ad hoc -betonad. Vår bedömning är därför att det finns ett behov av att tydliggöra verksamhetens processer, d.v.s. vilken typ av insatser som ges, hur resurserna fördelas och vilka resultat (t.ex. i form av funktionsförmåga och andra hälsovinster) som insatserna medför på ett mer enhetligt 27

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 sätt. Här tror vi att det krävs ett utvecklingsarbete liksom en strävan efter ett mer gemensamt synsätt och en enhetlig praxis i fråga om verksamhetsuppföljning. Vi är fullt medvetna om svårigheterna som ligger i detta och risken för att skapa alltför komplexa styrmodeller. Men om insatserna beskrivs och rapporteras enligt olika logiker är det förenat med stora svårigheter att följa upp och utvärdera verksamheterna på ett någorlunda meningsfullt sätt. Avslutningsvis vill vi besvara de utvärderingsfrågor som uppställdes av uppdragsgivaren: 4.1 TILLGODOSES MÅLGRUPPENS BEHOV? För att på ett rimligt sätt bedöma om vårdbehoven tillgodoses är det viktigt att klargöra vilken målgrupp som avses. Utifrån beslut och avtal anser vi att den avsedda målgruppen för de aktuella platserna är patienter i en och samma åldersgrupp (äldre och äldre äldre ) med sammansatta vårdbehov men som inte kräver sjukhusets olika specialistfunktioner. Vårdstatistiken pekar på att det är dessa patienter som huvudsakligen vårdas på de aktuella enheterna. Beläggningsgraden är förhållandevis hög (runt 90 procent i både Uppsala och Östhammar) men tidvis har platserna inte kunnat beläggas i önskvärd grad. Detta talar för att antalet platser i stort sett motsvarar behoven, åtminstone de behov som är identifierade av sjukhusvården, primärvården inkl. kommunernas vård och omsorg. Givetvis kan det finnas dolda behov av både öppen och sluten vård, som inte vårdsystemet som helhet har förmåga att identifiera. Verksamheten i Östhammar är den enhet som under längst tid varit i reguljär drift och den har även varit lättast att bedöma. Verksamhetsberättelserna är informativa och välstrukturerad i fråga om bland annat avvikelser och andra nyckeltal, Bristen på huvuddiagnoser och DRG-kodning innebär likväl svårigheter att som utomstående part utvärdera verksamheten fullt ut, inte minst eftersom enheten bedriver en bred verksamhet med inslag av både habilitering, rehabilitering och palliativ vård. NÄVA i Uppsala, som etablerades 2014, har under de senaste åren etablerats i lokaler i Kronoparksgården. Remittenter har huvudsakligen varit kliniker på Akademiska sjukhuset och platserna har periodvis varit svåra att fylla. Eftersom Uppsala kommun inte deltog som part i senna satsning har samverkan med den kommunala vården inte utvecklats på det sätt som skett i Östhammar och som nu sker i Tierp. Inte heller har vårdcentraler/husläkare i någon större grad remitterat patienter till NÄVA. Därmed har NÄVA i princip endast vårdat patienter via en av de avsedda kanalerna, nämligen patienter överförda från akutmottagning eller vårdavdelning vid AS. Vi bedömer att såväl kommunen som vårdcentralerna har underutnyttjat möjligheten att remittera patienter som tillhör NÄVA:s målgrupp utan flertalet har hamnat på akutmottagning vid AS. En förklaring till detta som framkastats av intervjuade är att primärvården i Uppsala av tradition skickar patienter direkt till Ackis genom att länssjukvårdsnivå saknas i Uppsala. Trots att ansträngningar gjorts från NÄVA:s sida att informera om sin verksamhet har det i praktiken varit svårt att ändra dessa patientströmmar. Verksamheten i Tierp var i sin linda när utvärderingen startade och vårt arbete har i det fallet inte handlat om att bedöma en etablerad vårdverksamhet utan om att värdera förutsättningar för verksamheten som nu startas. Vår bedömning är att den genomförda planeringen av närvårdsplatserna och samarbetet med berörda parter talar för att denna vårdresurs kan komma att vara mycket värdefull för kommuninvånarna i Tierps kommun, och ev. det övriga närområdet, beroende på i vilken mån samarbete kan utvecklas över kommungränserna i denna länsdel. 28

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Eftersom det saknas en enhetlig modell för verksamhetsuppföljning som täcker in de olika patientgrupper som vårdas inom de olika enheterna finns det behov av att utveckla metodiken för uppföljning av denna typ av hälso- och sjukvård. Denna fråga diskuteras under avsnitt 4.4. Av den patientenkät vi tagit del framkommer att tillfrågade patienter och anhöriga överlag är mycket positiva till den vård som erbjuds vid närvårdsenheten i Östhammar. Vi noterar dock att företrädare för patienter och närstående i övrigt är ganska osynliga i arbetet med att utveckla närvård och hemsjukvård och tror att de kan bidra med viktiga synpunkter i både utredning och planering av dessa vårdformer. 4.2 VILKA ALTERNATIVA VÅRDFORMER KAN TILLÄMPAS FÖR MÅLGRUPPEN? Det spontana svaret på denna fråga är att slutenvård på sjukhus utgör det rimligaste alternativet till närvårdsplatser. I de beslut som tagits vid inrättande av dessa vårdplatser har ett viktigt syfte varit att minska belastningen på sjukhusavdelningarna. Som nämnts tidigare har detta också varit ett viktigt resultat av satsningen på närvårdsenheter. Men det finns också exempel på att satsningar på andra vårdformer kan minska behovet av s.k. närvårdsplatser. Vid lasarettet i Enköping fanns tidigare en närvårdsavdelning med cirka sex vårdplatser. Denna enhet lades ner 2016, i tidsmässigt samband med att det startades en lasarettsanknuten hemsjukvårdsenhet (LAH) där. Trots nedläggningen av närvårdsavdelningen har antalet vårdplatser vid Medicinskt centrum kunnat minskas, vilket också inneburit att personalbemanningen kunnat reduceras. Även om det inte var en uttalad plan att Närvårdsavdelningen skulle ersättas av LAH reser dessa iakttagelser frågor om hemsjukvårdssatsningen åtminstone till dels minskat behovet av slutenvårdsplatser av närvårdskaraktär. En annan hypotes är att LAH, som bedriver både vanlig internmedicinsk vård och palliativ vård, indirekt gjorde närvårdsplatserna överflödiga. LAH etablerade s.k. direktanslutning av patienter från akutmottagningen och man vidtog särskilda åtgärder för att snabbare identifiera patienter på sjukhuset som kunde vara lämpliga för LAH. Dessutom infördes möjlighet till direktinläggning från LAH på sjukhusavdelning. I tidsmässigt samband minskade inläggningar i slutenvård från akutmottagningen och beläggningsgraden på medicinavdelningarna minskade relativt snabbt 2. Detta exempel från en annan del av Uppsala län talar för att utbyggd specialiserad hemsjukvård utgör en alternativ vårdform för åtminstone en del av patienter som utgör målgrupp för närvårdsenheterna. HiQ har nyligen genomfört en fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende 3 på uppdrag av Region Uppsala. I uppföljningen framkommer behovet av vissa förbättringar, bland annat i fråga om läkemedelsgenomgångar och akuta hembesök. Om detta kan uppnås bör det kunna leda till att minska vissa inläggningar på närvårdsavdelningar. Det är rimligt att alla förstärkningar som kan göras inom primärvården (inräknat den kommunala vården och omsorgen) kan minska behovet av slutenvårdsplatser. Av särskild betydelse är att kunna göra bedömningar på plats, antingen i ordinärt eller särskilt boende. Här kan mobila primärvårdsteam spela en viktig roll. För att överskådligt framställa de olika vårdnivåerna mellan sjukhusvård och kommunalvård och omsorg kan de beskrivas och rangordnas bildmässigt (figur 10). Det finns en slags mellanzon där Region Uppsalas och kommunernas verksamheter möter varandra. De olika vårdformerna kan ses som komponenter i ett system med olika nivåer och där närvårdsenheterna utgör den högsta, och mest resurskrävande, nivån. Ju bättre behoven tillgodoses längre ner i systemet, desto mindre blir 2 Utvärdering av lasarettsansluten hemsjukvård. HiQ AB, på uppdrag av Region Uppsala 2017. 3 Fördjupad uppföljning av läkarinsatser i särskilt boende (SÄBO). HiQ AB, på uppdrag av Region Uppsala 2017. 29

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 Figur 10. De olika komponenterna i vård- och omsorgssystemet som har betydelse för slutenvård utanför sjukhus (närvårdsplatserna). Ju bättre komponenterna på lägre vårdnivå (d.v.s. hemsjukvård och mobila primärvårdsteam, jourmottagning etc.) fungerar, desto mindre behov av inläggning på närvårdsavdelning. behovet av slutenvård, inklusive närvårdsavdelningar. Erfarenheterna av utvecklingen i Enköping som diskuterats ovan (Närvårdsavdelningen och LAH) kan ses som ett exempel på ett sådant samband mellan vårdformerna. HiQ anser att det är av stor betydelse att de olika elementen i gränssnittet eller mellanzonen fungerar mer som en integrerad helhet och sömlöst, d.v.s. att samspelet mellan dessa inte hindras av motstridiga incitament av ekonomisk eller annan natur. Idealiskt ska vårdnivån vara flexibel och helt styras av patientens vård- och omsorgsbehov samt - i möjligaste mån av dennes egna önskemål. Brister på olika nivåer i systemet kan medföra att patienter kommer i kläm eller måste läggas in i sluten vård i onödan. Under senare år har ökad uppmärksamhet ägnats åt att utveckla mobila enheter för att stärka tillgången till läkare i nära anslutning till den enskildes boende och genom tidiga akuta insatser kunna minska undvikbara inläggningar och återinskrivningar till den specialiserade slutna sjukhusvården (bilaga 5). I detta sammanhang är det på sin plats att reflektera kring de termer och begrepp som ofta används för att beskriva en vårdnivå eller vårdresurs och de formaliteter som är förknippade med överföring av patienter mellan vårdformerna. Det finns bland annat skäl att se över användningen av termer som inskrivning och intagning eftersom de används på lite olika sätt. Likaså tror vi att användningen av begreppen närvårdsplats och vårdplats kan behöva diskuteras och kompletteras med en för regionen gemensam beskrivning av vårdresursens faktiska innebörd. 4.3 HUR FUNGERAR SAMVERKAN MELLAN HUVUDMÄNNEN? Som tidigare nämnts skiljer sig de tre närvårdsenheterna i hög grad åt i fråga om förutsättningar. NÄVA i Uppsala drivs utan kommunens medverkan och samverkan är svagt utvecklad i fråga om NÄVA. I Östhammar förefaller samverkan vara väl utvecklad mellan de båda huvudmännen. Samverkan kring närvårdsenheten förefaller ha fungerat på alla plan utan 30

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 större problem under flera år. Det nyligen ingångna avtalet för enheten i Tierp tyder på att det finns en samsyn kring den verksamhet som nu håller på att byggas upp. Situationen i Uppsala, där kommunen ställt sig utanför NÄVA som gemensam resurs, liksom erfarenheterna från avvecklingen av enheten i Enköping, tyder på att närheten till sjukhus försvårar etableringen av en välfungerande närvård av den typ som finns i Östhammar. Avståndet från Östhammar till AS i Uppsala innebär en krävande ambulanstransport och ovisshet om inläggningsmöjlighet på AS, vilket gör att möjligheten till direktinläggning på vårdenhet i närområdet i dessa fall sannolikt ter sig mer tilltalande för både remitterande läkare och patient/närstående. De skilda förutsättningarna i Östhammar, jämfört med Uppsala och Enköping, har av allt att döma en stor betydelse för att man där lyckats skapa en samsyn kring behovet av dessa vårdplatser och att omsätta denna i en mångårig och välfungerande samverkan. 4.4 SAMLAD BEDÖMNING Utifrån en sammanvägning av de olika utvärderingsunderlagen har vi kommit fram till en samlad bedömning. Vi konstaterar att en välfungerande samverkan mellan huvudmännen etablerats kring närvårdsplatserna i Östhammar och att en likande verksamhet håller på att byggas upp i Tierp. Arbetet bedrivs under en gemensam politisk och tjänstemannamässig ledning samt utifrån en gemensam finansiering. NÄVA i Uppsala har mer karaktären av eftervårdsavdelning för Akademiska sjukhuset, särskilt dess ortopedi- och medicinavdelningar, medan anknytningen till primärvården och kommunala vården är svag. Detta förhållande är en följd av att Uppsala kommun inte utgör en samverkanspart för driften av avdelningen och att primärvården av gammal vana hellre skickar patienter till Akutmottagningen på AS än tar initiativ till att remittera till en vårdavdelning de i många fall har dålig kännedom om. Vi bedömer att NÄVA, åtminstone på kort sikt, är en viktig vårdresurs för Region Uppsala som helhet. Men för att ännu bättre motsvara positionen i vårdsystemet, bör det vidtas ytterligare åtgärder för att stärka samarbetet med Uppsala kommun och närliggande kommuner samt marknadsföra verksamheten inom primärvården. Vi uppfattar att organisationen av länets hemsjukvård och närvård idag är ganska uppsplittrad. Vi bedömer att Region Uppsala och länets kommuner har goda möjligheter att vidareutveckla samarbetet mot ett mer sammanhållet vårdutbud med fokus på de äldre patientgrupperna, till gagn för båda huvudmännen. Förutom Tiohundra-samarbetet i Norrtälje 4 finns i övriga Europa talrika erfarenheter av utvecklingsarbete inom s.k. integrerad vård, som vi tror är värdefulla för Region Uppsalas fortsatta arbete. I det sammanhanget ser vi betydelsen av att utveckla en gemensam vision för en sömlös vårdkedja - och därmed förhindra att patienter med sammansatta vårdbehov kommer i kläm mellan de olika vårdformerna. Att identifiera flaskhalsar och hinder i form av felaktiga incitament i ersättningssystemen torde här vara viktiga moment. Vi tror också att det är betydelsefullt att skapa gemensamma målbilder, som kan följas upp med gemensamt utvalda indikatorer som belyser olika aspekter av vård-och omsorgskvalitet för den aktuella målgruppen, inkluderande både medicinsk vård, rehabilitering och palliativ vård. Gemensamma mål att sträva mot och gemensamma aktiviteter för att bedöma måluppfyllelse ser vi som viktiga komponenter för att åstadkomma ett likvärdigt vårdutbud och därmed bidra till en mer jämlik vård. Det faller inte inom ramen för denna 4 Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Här finns verksamhet som tidigare drevs av kommunen (omsorg) och landstinget (sjukhus, vårdcentralermed mera). 31

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 utvärdering att ta fram ett sådant indikatorverktyg men vi vill på basen av våra iakttagelser peka på behovet av en utveckling i den riktningen. Även om dessa vårdplatser idag fyller en viktig roll är det möjligt att behovet av närvårdsplatser kan minska vid en fortsatt utbyggnad av hemsjukvård och mobila team. Oavsett hur Region Uppsala väljer att balansera utbygganden av olika vårdformer, anser vi att ökade ansträngningar bör riktas mot att öka samspelet och integrationen mellan dessa vårdformer och sjukvårdsupplysning, vårdcentraler med jourmottagningar och den kommunala vården och omsorgen. Detta kan gynnas av välutvecklade samordningsinstrument eller en gemensam organisation och finansiering. 4.5 REKOMMENDATIONER På grundval av denna utvärdering lämnas följande rekommendationer till Region Uppsala: Beakta slutsatserna från den föreliggande utvärderingen av närvårdsplatserna, den tidigare genomförda fördjupade uppföljningen av läkarinsatser i SÄBO, samt den nyligen avslutade utvärderingen av LAH i ett sammanhang. I den pågående översynen av primärvården i länet är det viktigt att identifiera sambanden i patientströmmar mellan de olika vårdformerna (vårdcentraler, hemsjukvård, närvård och akutmottagningar) och att identifiera systemets svaga komponenter, t ex bristande läkemedelsgenomgångar inom SÄBO eller att patienter av slentrian hänvisas till akutmottagningar. Åtgärder bör fokuseras på dessa svaga punkter. Förstärk samarbetet med kommunerna och ge mer stöd till kommunernas sjuksköterskor, bland annat genom att öka möjligheten till hembesök och telefonrådgivning av läkare. Planera Region Uppsalas mobila vårdinsatser utifrån en gemensam organisation med ett antal resurscentra i länet. Utforma infrastrukturen för en mer integrerad vård med hänsyn till de rådande geografiska och demografiska förhållandena och i en samverkansmodell mellan primärvård, närvårdsplatser och kommunal vård och omsorg enligt liknande principer för ledning och styrning som inom Tiohundra-samarbetet i Norrtälje. Identifiera ett antal kvalitetsindikatorer i befintliga datakällor som kan användas på ett samlat sätt för att följa utvecklingen av nära vård i hela länet, inkluderande alla typer av hemsjukvård, slutenvård utanför sjukhus samt läkarinsatser i kommunal vård och omsorg. Som ett sätt att öka transparens och förbättra uppföljning av målgruppen bör huvuddiagnoser anges för samtliga vårdtillfällen. Bygg ut de mobila primärvårdsteamen för att kunna bedöma fler patienter i hemmet och kanalisera dem till rätt nivå, d.v.s. hemsjukvård, närvårdsenhet eller sjukhus. Skapa tydligare definitioner av begrepp och termer som används för att beskriva vårdnivåer. Se över användningen av termer som vårdplats, närvårdsplats, intagning och inskrivning. Sträva efter största möjliga delaktighet och inflytande från patienter och närstående vid val av vårdform, i linje med Patientlagens intentioner om patienträttigheter, och utveckla medborgardialog och patientmedverkan i utformningen av hemsjukvård och närvård. 32

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 5. REFERENSER Förutom de styrdokument som redovisats i avsnitt 2.3 har följande publikationer varit av värde under arbetet med utvärderingen: Hemsjukvård i förändring. Socialstyrelsen 2009. Utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Health Navigator, på uppdrag av Landstinget i Uppsala län 2015 Uppföljning av Närvårdsavdelningen i Enköping-Håbo. Enköpings kommun m.fl. 2015. Effektiv vård - Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2. 33

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 6. BILAGOR BILAGA 1. NYCKELTAL NÄRVÅRDSENHETEN ÖSTHAMMAR 34

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE OLIKA ENHETERNA 35

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 BILAGA 3. DE VANLIGASTE DIAGNOSERNA HOS NÄVAS PATIENTER 2015 2016 BILAGA 4. JÄMFÖRELSE AV VÅRDTIDER OCH PATIENTERNAS KÖN OCH ÅLDER *Eftersom närvårdsplatserna inte tagits i bruk när utvärderingen gjordes har vi istället angivit uppgifter från Geriatrikavdelningen i Tierp motsvarande 2016. Källa: Cosmic, Region Uppsala. 36

Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus 2017-11-03 BILAGA 5. OM MOBILA ENHETER I april 2016 beslutade Vårdstyrelsen, att i samverkan med länets kommuner, satsa på att utveckla vården med mobila närvårdsteam i Uppsala län (Dnr VS 2016 0003). Av vårdstyrelsens beslut framgår att mobila närvårdsteam ska kopplas till den vårdstruktur som finns i respektive länsdel/kommun. Den länsövergripande rutinen gäller för de Mobila närvårdsteamens samarbete med vårdgivare som utför hälso- och sjukvård inom Uppsala län. Samtliga Mobila närvårdsteam arbetar länsövergripande utifrån noder placerade i Uppsala, Tierp, Östhammar samt i Enköping. Verksamheten bygger på nuvarande vårdstruktur med närvårds- och geriatriska avdelningar. Vid behov anges att lokal anpassning kan ske genom att upprätta en lokal rutin. Syftet med rutinen är att tydliggöra mobila närvårdsteams uppdrag som är att: genom tidiga insatser minska undvikbar inläggning, besök och återinskrivningar till sjukhus, öka den enskildes känsla av trygghet och delaktighet, vara rådgivande för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård och underlätta trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Målgrupperna ska vara äldre med omfattande behov och personer med svår funktionsnedsättning. Syftet är framförallt att utveckla tillgången till läkare i hemsjukvården och genom tidiga/akuta insatser minska undvikbar inläggning, besök och återinskrivning till slutenvården samt underlätta trygg och säker utskrivning från slutenvården. Efter beslutet har politisk förankring genomförts och arbetsgrupper har startats i kommunerna. Arbetsgrupperna har berett frågor gällande de olika förutsättningarna i kommunerna samt bearbetat den länsövergripande rutinen. Hälsa och habilitering har ansvaret för att utveckla och driva verksamheten i samverkanmed kommunerna och primärvården. En vårdmodell och indikatorer för uppföljning har tagits fram och ett pilotprojekt i Heby pågår. Mobila närvårdsteam anges bemannas och koordineras i en central länsövergripande organisation där samtliga team beräknas arbeta länsövergripande och utgå från noder (fysisk arbetsplats) i Uppsala, Tierp, Enköping samt Östhammar. Verksamheten föreslås vidare bygga på samverkan med nuvarande vårdstrukturer närvårdsoch geriatriska avdelningar för att möjliggöra direktinläggning vid behov av sluten vård. Genomgången av politiska beslut visar att utbyggnaden av de mobila teamen har hög prioritet. 37

Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala 2018-03-12 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2018-02-22 VS2018-0006 Brådskande ordförandebeslut 1.5 Godkännande av planeringsdag Primärvård och Hälsa och habilitering 2018-02-28 2018-03-01 Malena Ranch vårdstyrelsens ordförande 2018-01-31 VS2018-0006 Representation 6:1 Planeringsdag för Primärvård, Hälsa och Malena Ranch vårdstyrelsens ordförande habilitering 2018-02-05 2018-03-06 VS2018-0009 Konferenser 5.1 Beslut om kurser och konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad FTV Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandläkare, allmäntandvård /FTV/HEBY 20180226 Verksamhetschef, Marie Eriksson Tandläkare, allmäntandvård /FTV/HEBY 20180226 Verksamhetschef, Marie Eriksson Tandläkare, allmäntandvård /FTV/OSTHAMM 20180205 Verksamhetschef, Anna-Cari Lindh Tandläkare, allmäntandvård /FTV/KNIVSTA 20180201 Verksamhetschef, Mikael Leijon Tandläkare, allmäntandvård /FTV/ALUNDA 20180207 Verksamhetschef, Lena Jalmerud Tandsköterska /FTV/VRETGR 20180226 Verksamhetschef, Michael Robinsson Ledning, IT /FTV/KANSLI 20180219 Tandvårdsdirektör, Gunilla Swanholm Tandsköterska /FTV/PROTETIK 20180226 Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Tandhygienist /FTV/STPER 20180201 Verksamhetschef, Lena Wagenius

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2018 Förvaltning PV Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Biomedicinsk analytiker /PV/ERIKSBER 20180219 Ledn,hälso- och sjukvård Louise Hamark Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/SVARTBAC 20180201 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin /PV/PVLK 20180212 Ledn,annan Andreas Scheutz Distriktssköterska /PV/SKUTSKAR 20180201 Ledn,hälso- och sjukvård Eva Hammarin Fysioterapeut /PV/TIERP 20180201 Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Fysioterapeut /PV/TIERP 20180226 Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Läkare legitimerad, /PV/SAMARIT 20180201 Ledn,hälso- och sjukvård Fredrik Settergren specialiseringstjänstgöring Läkare legitimerad, /PV/KNIVSTA 20180201 Ledn,hälso- och sjukvård Anna Waxin specialiseringstjänstgöring Psykolog /PV/KUNGSGAR 20180205 Ledn,hälso- och sjukvård Mats Gulliksson Psykolog /PV/ARSTA 20180220 Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Dahlgren Sjuksköterska, allmän /PV/TIERP/JOUR 20180226 Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Sjuksköterska, allmän /PV/KNIVSTA 20180228 Distrikssköterska/ Tf chef Nina Amelie Hell Sjuksköterska, allmän /PV/FLOGSTA 20180221 Ledn,hälso- och sjukvård Camilla Fryckstedt Sjuksköterska, allmän /PV/OSTERVAL 20180222 Ledn,hälso- och sjukvård Eva Bolin Sjuksköterska, allmän /PV/OSTHAMM/JOUR 20180213 Ledn,hälso- och sjukvård Maria Westerlund

Vårdstyrelsen 2018-03-19 Initiativärende Mer digital vård i Region Uppsala Självklart ska digitala vårdmöten tillåtas i Region Uppsala. Förutom att tillåta redan befintliga verksamheter att genomföra digitala vårdmöten vill vi att Region Uppsala upphandlar och tecknar avtala med redan befintliga digitala aktörer på marknaden. Patienterna har redan tillgång till tjänsterna men för att Region Uppsala ska kunna ställa krav på utförarnas kvalitet samt följa upp kvaliteten i vården behöver vi ha egna avtal med utförarna. Att Region Uppsala tecknar avtal med vårdgivare som erbjuder digitala vårdmöten och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Aranka Botka Ncomo (C)