BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande

Relevanta dokument
Näringsliv och arbetsmarknad

Regionala och lokala mål och strategier

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Europeiska och regionala prioriteringar

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Social hållbarhet i ledning och styrning

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Målbild med mätbara samt generella mål

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Regional tillväxt 2015

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

Tillväxtstrategi för Halland

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Läget i Kalmar län 2016

Till Region Västerbotten Box UMEÅ E-post:

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

4 Mälarstäder

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Välkommen till. Nordmaling!

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

PM UTVÄRDERING AV EXPLOATERINGARS LÄMPLIGHET I ETT REGIONALT PERSPEKTIV

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

SE-151

Einar Schuch och Christer Agerback

Bilaga 1 till Skellefteå Utvecklingsstrategi

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Energikontor Norra Småland

Tabell- och kartbilaga

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Positionspapper, arbete

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Tillväxt, miljö och regionplanering

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

Guide till EU-projektansökan

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

Regional digital utveckling

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Transkript:

BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Näringsdepartementet Björn Stenfors NORRA ÖN I UMEÅ - EXPLOATERINGENS LÄMPLIGHET UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV NORRA O N, UMEA Sammanfattning Umeå är en av Europas snabbast växande städer och norra Sveriges mest befolkningsrika kommun. För att möta den snabba befolkningsökningen finns idag 10 000 nya bostäder utpekade i Umeås byggnadsordning 2016-2023. Ett av de större nya bostadsområdena är Norra Ön med upp till 3 000 bostäder. Norra Ön har synnerligen goda möjligheter att bidra till de regionala utvecklingsmålen. Ön har ett unikt läge mitt i Umeälven och en viktig utgångspunkt för exploateringen är att med två gång- och cykelbroar knyta samman Norra Ön med Centrala Stan och med Teg. GC-broarna innebär att Centrala Stan, universitets- och sjukhusområdet, flygplatsen och Botniabanans resecentrum Umeå Östra hamnar inom bekvämt gångoch cykelavstånd. Norra Ön är medvetet planerad som en bilsnål stadsdel där GCbroarna ger betydande tids- och avståndsmässiga fördelar för gång- och cykeltrafikanter framför bilister som får en betydligt längre färdväg. Området är planerat som en tät och attraktiv funktionsblandad stadsmiljö där bostadsbebyggelse blandas med verksamheter och butiker. Den täta exploateringen gör att kostnaderna kan fördelas på ett stort kollektiv vilket gör att kostnaderna för de enskilda boende kan hållas nere. En variation av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ger alla grupper möjlighet att bosätta sig i området. Inledning Regeringen vill medverka för ökad bostadsbebyggelse och hållbar stadsutveckling. Området Norra Ön i Umeå skulle kunna ligga till grund för en viktig stadsutveckling. En förutsättning för att exploateringen ska kunna presenteras för regeringen är att det finns en analys av exploateringens lämplighet och långsiktiga hållbarhet utifrån ett 1

regionalt perspektiv avseende arbetsmarknad, befolkning, transportsystem och pendlingsmönster. För att ett område ska anses lämpligt bör exploateringen ligga i linje med de tankar om utveckling som finns i länens regionala utvecklingsstrategier. I denna promemoria granskas exploateringen av Norra Öns lämplighet i förhållande till de målsättningar/resultatindikatorer som anges i Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS 2014-2020, med vissa kompletterande uppgifter hämtade från Länstransportplan för Västerbottens län 2014-2025, Innovationsstrategi Västerbotten 2014-2020 och Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2016-2019. Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS 2014-2020, (RUS)baseras på sex delstrategier som visar inriktningen för det regionala tillväxtarbetet: Samhällen som inkluderar och utvecklar människor, Strukturer för innovation, Miljödriven utveckling, Investeringar i utbildning och kompetens, Platsbaserad näringslivsutveckling samt En tillgänglig och utåtriktad region. Varje delstrategi innehåller prioriterade områden med åtgärder som visar vilka frågor som länets aktörer gemensamt ska fokusera på i det regionala utvecklingsarbetet. För uppföljning och utvärdering av utvecklingsarbetet används 17 beräkningsbara målsättningar/indikatorer som visar om samhällsutvecklingen går i önskvärd riktning med 2010 som basvärde. Arbetsmarknad Umeåregionen Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs samt Örnsköldsvik är Norrlands största arbetsmarknadsområde och har över 100 000 sysselsatta. Sysselsättningsutvecklingen i Umeå kommun ligger över riksgenomsnittet och Umeå har ett positivt pendlingsnetto på 2 559 personer. Umeå är en universitetsstad med två universitet och åtta högskolor. I Umeå finns också Norrlands universitetssjukhus (NUS). Möjlighet att snabbt och enkelt kunna hitta ett boende till överkomlig kostnad är en viktig faktor för en välfungerande arbetsmarknad och kan ha en avgörande betydelse för företagens och forskningens konkurrenskraft finns det ingenstans att bo är det svårt att rekrytera nya medarbetare. Norra Öns unika läge med gång och cykelavstånd till Centrala Stan, norra Sveriges största arbetsplatsområde vid universitetet och NUS, Teg och Öst-Tegs industriområde, samt till flygplatsen och Botniabanans resecentrum Umeå Östra gör att förutsättningarna för hög sysselsättning i området är mycket goda. Det strategiska läget nära regionalt viktiga arbetsområden betyder även att Öns utveckling är viktig för hela regionen. 2

Det centrala läget och närheten till redan etablerade innovativa klustermiljöer kring universitet, högskolor och NUS gör Norra Ön till en attraktiv företagsmiljö. Den täta blandstaden och kundunderlaget som de boende utgör ger också goda förutsättningar för butiksverksamhet och servicenäringar. Befolkning Ett attraktivt område med blandade upplåtelseformer, varierande lägenhetsstorlekar, överkomliga priser och ett centralt läge med tillgång till en bred regional arbetsmarknad samt universitet och högskolor ger mycket goda möjligheter att attrahera inflyttning av de grupper som anges i RUS: Människor i åldern 19-44 år; Utrikesfödda personer och Högutbildade i åldern 30-34 år samt även många andra. Norra Ön kan dessutom komma att bidra till bättre fungerande flyttkedjor och minskad trångboddhet idag är 8 % av Umeås hushåll trångbodda. En ny central stadsdel med 5000-6000 invånare, som är attraktiv för både boende och företagande, kommer också vara en tillgång för Umeå som helhet. En större stad ger förutsättningar för en bredare lokal arbetsmarknad, underlag för ett större serviceutbud och ett bredare kultur- och nöjesutbud. Transportsystem Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra Ön ger goda möjligheter att minska utsläppen från transporter då området är medvetet planerat att vara bilsnålt och för att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Genom det centrala läget och den täta bebyggelsen minimeras avstånd och bilbehovet minskas. Arbetspendling Arbetspendlingen mellan kommunerna i Umeåregionen är omfattande och Umeå är en viktig nod i hela Västerbottens arbetsmarknadssystem. Umeå har ett positivt pendlingsnetto på 2 559 personer och en möjlig konsekvens av Norra Öns exploatering kan därför vara att några av de som idag pendlar in till Umeå istället väljer att flytta in till staden. En exploatering av Ön ger unika förutsättningar till höga gång- och cykelandelar. Gångoch cykelbroarnas lägen i jämförelse med bilbroarnas lägen ger gång- och cykeltrafikanterna stora konkurrensfördelar gentemot bilisten både avstånds- och tidsmässigt. I planeringen betonas också vikten av att tidigt etablera kollektivtrafik med god tillgänglighet när Öns första etapper står färdiga så att de boende vänjer sig vid att ta bussen (som kör fossilfritt) istället för bilen. 3

Närheten till Botniabanans resecentrum Umeå Östra ger möjligheter till tågpendling, en utbyggnad av Norrbotniabanan utökar dessa möjligheter. Norrbotniabanan kommer kraftigt att förkorta restiderna mellan bland annat Umeå och Skellefteå, och senare till Piteå och Luleå. Skellefteå och Umeå har i mycket hög grad potentiellt kompletterande arbetsmarknader. Till följd av de idag långa restiderna är pendlingskvoterna i dessa relationer dock låga. Den största utpendlingen från Umeå är till Stockholm, ca 700 personer pendlar till huvudstaden. Norra Öns närhet till flygplatsen kan sannolikt underlätta för långpendlare. Genom att öka Umeås befolkning kan exploateringen också bidra till ett utökat underlag, vilket kan resultera i förbättrad service och/eller ökad turtäthet, för tåg- och busstrafik samt för flygtrafiken och färjeförbindelsen till Vasa. Skala för måluppfyllelse Motverkar målen i RUS:en. Riskerar att motverka målen i RUS:en. Neutral eller ej möjlig att bedöma. Medverkar delvis till att uppfylla målen i RUS:en. Medverkar helt till att uppfylla målen i RUS:en. Målsättning/resultatindikator RUS Nettoinflyttningen ska vara positiv för människor i åldern 19 44 år Fastighetspriserna ska vara konstanta eller öka jämfört med 2010 års nivå Antal utrikesfödda i befolkningen ska öka jämfört med år 2010 Andelen som saknar gymnasiekompetens i åldern 19 24 år ska minska till under 10 procent Andelen högutbildade med minst tvåårig eftergymnasial utbildning i åldern 30 34 år ska öka till över 40 procent Andelen i utanförskap ska minska till under 10 procent Sysselsättningsgraden ska öka till över 80 procent Växthusgasutsläpp ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Förnybar energi ska vara över 80 procent FoU/BRP ska vara över 4 procent Nya arbetsställen per 1 000 invånare ska öka jämfört med 5 procent jämfört med 2010 års nivå Lönesumman inom privat tjänstenäring ska öka jämfört med år 2010 Arbetsproduktiviteten ska öka jämfört med 2010 års daglönesumma per sysselsatt Kvinnors andel av daglönesumman ska öka jämfört med år 2010 4

Varuexportens andel av BRP ska öka Ohälsa, antal frånvarodagar per person i befolkningen (16 64 år) under 12 månader 5

BILAGA till slutredovisning den 22 december 2017 av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande Näringsdepartementet Björn Stenfors Bilaga matris Norra Ön hur exploateringen förhåller sig mot RUS mål Område RUSmålsättningar /prioriteringar Möjligheter Risker Samlad bedömning Arbetsmarknad Sysselsättningsgr aden ska öka till över 80 procent Andelen i utanförskap ska minska till under 10 procent Umeåregionen är Norrlands största arbetsmarknadsområde och har ett positivt pendlingsnetto. Öns unika och centrala läge med gång- och cykelavstånd till norra Sveriges största arbetsplatsområde vid universitetet och sjukhuset samt till flygplatsen och Botniabanans resecentra Umeå Östra gör området attraktivt och grundar för hög sysselsättningsgrad i området. Den täta blandstad som planeras ger också goda förutsättningar för arbetsplatser i området. Medverkar helt till att uppfylla båda målen i RUS:en. Umeå är en regional tillväxtmotor och fler bostäder gör att fler har möjlighet att bo och arbeta i Umeåregionen. Det centrala läget i staden med närhet till det största arbetsplatsområdet samt flyg och tågförbindelser ger möjligheter att finna både kvalificerade och enklare anställningar. Mixade upplåtelseformer och en tät blandstad främjar sysselsättningen. Utöver detta så kommer själva byggandet av den nya stadsdelen skapa arbetstillfällen. Arbetsmarknadens förnyelse, nya arbetsställen per 1 000 invånare ska öka med 5 procent jämfört med 2010 års nivå En ny funktionsblandad stadsdel med tät stadsbebyggelse i centrala Umeå med närhet till flygplats och tågstation samt i nära anslutning till redan etablerade innovativa klustermiljöer kring universitet, högskolor och universitetssjukhuset gör Norra Ön till en attraktiv företagsmiljö med goda förutsättningar för företagsetableringar. Eftersom stadsdelen då den är helt utbyggd kommer att ha 5000-6000 invånare så kommer den lokala efterfrågan att öka vilket gynnar företagande. En större stad med fler invånare ger bättre förutsättningar för nya företag och ett mer diversifierat näringsliv. Även om antalet arbetsställen ökar är det inte säkert att antalet arbetsställen per 1000 invånare ökar om befolkningen ökar med flera tusen. Umeå är ett regionalt centrum vilket gör att det finns en lokal marknad för företag. Det attraktiva och centrala läget med närhet till universitet och högskola och redan etablerade innovativa miljöer med befintliga företagskluster samt en hög utbildningsnivå bidrar till platsens goda förutsättningar för nyföretagande. Även om nyföretagandet inte uppstår inom exploateringen så kommer det ökade antalet innevånare att medföra fler företag och en större stad ger förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv. Tillväxt privat tjänstenäring, En viktig förutsättning för både företagstjänster och konsumenttjänster är att kundunderlaget är tillräckligt stort och samlat. En ny Norra Ön är en ny central stadsdel med tät 6

lönesumman inom privat tjänstenäring ska öka jämfört med år 2010 funktionsblandad stadsdel med tät stadsbebyggelse i centrala Umeå ger därför goda möjligheter till en ökad andel tjänstenäring. funktionsblandad stadsbebyggelse som fullt utbyggd kommer att ha 5000-6000 invånare vilket kommer medföra en väsentlig utökning av kundunderlaget för tjänsteföretag i Umeå. Höjd arbetsproduktivitet, arbetsproduktiviteten ska öka jämfört med 2010 års daglönesumma per sysselsatt Går ej att bedöma Går ej att bedöma Öka kvinnors andel av den totala lönesumman Kvinnors andel av daglönesumma ska öka jämfört med år 2010 Arbetsmarknaden för kvinnor är bristfällig i Västerbottens industri- och periferikommuner samtidigt som pendlingsströmmarna för män generellt är betydligt större än för kvinnor. I Umeå finns en bredare arbetsmarknad och kvinnors andel av den totala daglönesumman är något högre i Umeå än vad den är i Västerbotten som helhet. Om Umeås befolkning ökar genom att nya bostäder byggs på Norra Ön så skulle detta därför möjligen kunna bidra till en ökning av kvinnors andel av den totala lönesumman. Medverkar delvis till att uppfylla målen i RUS:en. Norra Öns attraktiva centrala läge och Umeås breda arbetsmarknad kan bidra till att kvinnors andel av den totala lönesumman ökar genom att de nya bostäderna ger fler kvinnor möjlighet att bo och arbeta i Umeå. FoU/BRP ska vara över 4 procent Ej möjlig att bedöma/neutralt Ej möjlig att bedöma/neutralt Ökad varuexport, varuexportens andel av BRP ska öka Ej möjlig att bedöma/neutralt Ej möjlig att bedöma/neutralt Växthusgasutsläpp ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra Ön ger goda möjligheter att minska utsläppen från transporter då det centrala läget och den täta bebyggelsen minimerar avstånden och minskar bilbehovet. Biltransporterna kan minskas ytterligare av att området är medvetet Att den bilsnåla planeringen verkligen fungerar är viktigt. Exploatering och byggande konsumerar Umeå är i behov av nya bostäder och verksamheter och tät stadsbebyggelse med modern teknik och nära avstånd är det energioch klimatmässigt mest hållbara. En förtätning av 7

planerat att vara bilsnålt och för att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. Byggsektorn i Umeå har lång erfarenhet av samverkan kring klimatsmart byggande genom exempelvis Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Den nya bebyggelsen planeras och byggs så att minsta möjliga resursutnyttjande och negativ miljöpåverkan uppnås. mycket energi. Användandet av cement och betong genererar stora växthusgasutsläpp. stadens centrala delar minskar klimatpåverkan jämfört med att bebyggelsen sprids ut. Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Genom att planera och bygga klimatsmart med modern teknik, den medvetna planeringen av en bilsnål stadsdel och de systemfördelar som tät stadsbebyggelse ger samt det centrala läget kommer Norra Ön innebära goda möjligheter för minskad energianvändning. Inga risker identifierade Befolkning Minskade ohälsotal, antal frånvarodagar per person i befolkningen (16 64 år) under 12 månader Går ej att bedöma. Går ej att bedöma. Nettoinflyttningen ska vara positiv för människor i åldern 19 44 år Med sitt unika läge kan Ön bli den mest eftertraktade bostadsmiljön i norra Sverige. Den planerade täta stadsbebyggelsen ger möjlighet att hålla nere boendekostnaderna för bostadskonsumenter eftersom många är med och delar på kostnaderna. En tätare exploatering bidrar även till bättre förutsättningar för service i den nya stadsdelen. Genom variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer motverkas segregation och alla grupper ges möjlighet att bosätta sig på Ön. Detta i kombination med att Umeåregionen är den största arbetsmarknaden i Norrland, att Umeå är en universitetsstad, samt att det idag är många som pendlar in till Umeå för både arbete och studier, bör innebära mycket goda möjligheter till ökad inflyttning av personer i åldern 19-44 år. Genom att staden växer uppnås en ökad kritisk massa som breddar kulturutbud, service, tjänster och arbetsmarknad. Den nya stadsdelen En risk är att området blir för populärt och priserna alltför höga därför viktigt att det blir rätt mix av blandade upplåtelseformer och att man håller fast vid denna. Nettoinflyttning anger skillnaden mellan antalet som väljer att flytta in och de som väljer att flytta ut. Umeå är en snabbväxande universitetsstad och Umeåregionen är Norrlands största arbetsmarknad med många som pendlar in till Umeå för både arbete och studier. Norra Ön har ett attraktivt och centralt läge, kostnaderna för boendet bör kunna hållas på en överkomlig nivå genom den täta exploateringen samt den planerade variationen av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. 8

bidrar till att stärka Umeå som ett attraktivt urbant alternativ till storstäderna vilket förbättrar möjligheterna att minska utflyttningen av människor i åldern 19-44 år. Antal utrikesfödda i befolkningen ska öka jämfört med år 2010 Inflyttning av utrikesfödda gynnas av samma skäl som inflyttningen av andra grupper. Ett attraktivt område med blandade upplåtelseformer, varierande lägenhetsstorlekar, överkomliga priser och ett centralt läge med tillgång till en bred regional arbetsmarknad samt universitet och högskolor ger mycket goda möjligheter att attrahera utrikesfödda personer. Fastighetspriserna ska vara konstanta eller öka jämfört med 2010 års nivå Enligt RUS speglas regionens attraktivitet i fastighetspriserna. En positiv utveckling av fastighetspriserna visar på ökade värden på regionens tillgångar. En region rik på tillgångar kan lättare attrahera nya innevånare och ökande fastighetspriser möjliggör även finansiering för nya investeringar genom att regionen bygger upp nytt kapital. Investeringar som kan vara i nya bostäder, företagande och innovation. Då Ön för närvarande är i stort sett oexploaterad kommer en exploatering av området garanterat medföra ökade fastighetspriser. Andelen som saknar gymnasiekompetens i åldern 19 24 år ska minska till under 10 procent Är inte möjligt att bedöma Är inte möjligt att bedöma Andelen högutbildade med minst tvåårig eftergymnasial utbildning i åldern 30 34 år ska öka till över 40 procent En ny attraktiv och centralt belägen stadsdel med överkomliga priser och närhet till norra Sveriges största arbetsplatsområde, tillgång till Norrlands största arbetsmarknad, samt närhet till flera universitet och högskolor bör innebära goda möjligheter att attrahera högutbildade. Tillgång till boende är också en klar fördel för att hålla kvar högutbildade i åldern 30-34. Medverkar helt till att uppfylla målen i RUS:en 9

Genom att staden växer uppnås en ökad kritisk massa som breddar kulturutbud, service, tjänster och arbetsmarknad. Den nya stadsdelen bidrar till att stärka Umeå som ett attraktivt alternativ till storstäderna vilket förbättrar möjligheterna att minska utflyttningen av bl.a. högutbildade i åldern 30-34 år. Förnybar energi ska Genom att planera och bygga klimatsmart med modern teknik och de Exploatering och vara över 80 procent systemfördelar som tät stadsbebyggelse innebär är det fullt möjligt att byggande konsumerar Umeå är i behov av nya bostäder och uppnå ett boende där driften sker med 100 % förnybar energi. Norra mycket energi. verksamheter och tät stadsbebyggelse med öns centrala läge och den medvetna planeringen för att minska bilism och gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik är en möjlighet till att öka andelen förnybar energi i transporterna. Kan finnas en generell risk för att stadsdelen inte blir så bilfri som man planerar för. modern teknik och nära avstånd är det energioch klimatmässigt mest hållbara. En förtätning av stadens centrala delar minskar klimatpåverkan jämfört med att bebyggelsen sprids ut. Transportsystem Växthusgasutsläp pen ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer Energiintensitet ska minska med 20 procent jämfört 2008 års nivåer Förnybar energi ska vara över 80 procent Transportsektorn är den största källan till koldioxidutsläpp i länet, vilket bl.a. är en följd av de långa avstånden. Norra öns centrala läge och den medvetna planeringen för att minska bilism och gynna gång-, cykel- och kollektivtrafik ger goda möjligheter att minska utsläpp och energianvändning i transportsystemet samt att öka andelen förnybar energi. Kollektivtrafiken i Umeå har som mål att vara helt fossilfri 2020. Kan finnas en generell risk för att stadsdelen inte blir så bilfri som man planerar för. Medverkar helt till att uppnå målen i RUS:en. Eftersom Umeå är i behov av nya bostäder och verksamheter kommer det totala trafikarbetet att bli mindre om ett centralt läge som Ön exploateras i stället för mer perifera lägen. Arbets- PRIORITERING: Arbetspendlingen mellan kommunerna i Umeåregionen är omfattande Medverkar delvis till RUS:ens prioriteringar inom pendling Hållbar och effektiv och Umeå är en viktig nod i hela Västerbottens delstrategin En utåtriktad och tillgänglig region person- och arbetsmarknadssystem. Umeå har ett positivt pendlingsnetto på 2 559 godstrafik personer, vilket betyder att det pendlar in fler till Umeå än det pendlar I RUS konstateras att ut. Exploateringen av Norra Ön innebär att ca 3 000 nya bostäder samtidigt som byggs i ett attraktivt och centralt läge i Umeå. En möjlig konsekvens av transporter är viktiga detta kan vara att några av de som idag pendlar in till Umeå istället utgör transportsektorn väljer att flytta in till staden. den största källan till 10

koldioxidutsläpp i länet. Det behövs därför insatser för att minska utsläppen per ton eller personkilometer, men också för transportrelaterade problem som luftkvalitet, ljudmiljö och framkomlighet i tätorter. Det krävs en ökad andel resande med kollektivtrafik, gång och cykel, bland annat genom beteendepåverkan för hållbarare resvanor. En viktig faktor är även att den relativa användningen av fossilfria drivmedel ökar. En exploatering av Ön ger unika förutsättningar till höga gång- och cykelandelar. Gång- och cykelbroarnas lägen i jämförelse med bilbroarnas lägen ger gång- och cykeltrafikanterna stora konkurrensfördelar gentemot bilisten både avstånds- och tidsmässigt. I planeringen betonas också vikten av att tidigt etablera kollektivtrafik med god tillgänglighet när Öns första etapper står färdiga så att de boende vänjer sig vid att ta bussen (som kör fossilfritt) istället för bilen. Närheten till Botniabanans resecentra Umeå Östra ger möjligheter till tågpendling, en utbyggnad av Norrbotniabanan utökar dessa möjligheter. Norrbotniabanan kommer kraftigt att förkorta restiderna mellan bland annat Umeå och Skellefteå, och senare till Piteå och Luleå. Den största utpendlingen från Umeå är till Stockholm, ca 700 personer pendlar till huvudstaden. Norra Öns närhet till flygplatsen kan sannolikt underlätta för långpendlare. Genom att öka Umeås befolkning kan exploateringen också bidra till ett utökat underlag, vilket kan resultera i förbättrad service och/eller ökad turtäthet, för tåg- och busstrafik samt för flygtrafiken och färjeförbindelsen till Vasa. En viktig funktion för trafiken är också att stötta utvecklingen av funktionella regioner inom och över landsoch länsgränser. 11