Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell)
Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter
Könsdysfori: En bestående önskan att leva och bli accepterad i det motsatta könet, oftast förenat med obehag och upplevd oförenlighet med det biologiska könet och en vilja att förändra kroppen i enlighet med det upplevda könet.
Diagnoser: ICD 10 Transsexualism DSM5 Könsdysfori Är en psykiatrisk diagnos men tillståndet betraktas kliniskt inte som psykiatriskt. Att det finns en diagnos gör att behandlingen är kostnadsfri.
Diagnostisk forts: 1 januari 2009 togs diagnosen Könsidentitetsstörning i barndomen (F64.2) bort. Signal om att tillståndet inte ska ses som en sjukdom
Diagnostik: Tillståndet innebär oftast ett stort lidande och bidrar till psykisk ohälsa i form av depression, nedstämdhet, självskadande beteenden mm Finns också patienter utan psykiska pålagringar
Etiologi: Orsaken till könsdysfori är okänd. Biologiska faktorer antas spela en avgörande roll Patientgruppen är lika varierad som befolkningen i stort Viss överrepresentation inom gruppen med autismspektrum
Statistik: Tillståndet ökar i hela världen, oklart varför Ökad tillgång till vård? Identitetsutvecklingen idag innefattar i större utsträckning könsaspekter? Ökad öppenhet/uppmärksamhet i samhället?
KID (Teamet för könsidentitetsutredningar hos barn och unga) Del av BUP:s konsultenhet vid ALB Enda mottagningen i Sverige som tar emot barn under 16 år Bygger på erfarenheter från Holland Just nu tre läkare, tre psykologer samtliga utom en psykolog arbetar deltid. Nära samarbete med endokrinolog.
Statistik: 1960 till 2010 genomgick 681 personer könskorrigering i Sverige 15 personer ångrade korrigeringen (2,2%) I ungdomsgruppen ser vi att ungefär var tionde hoppar av behandlingen innan man går över till könskonträra hormoner Hittills endast en som velat avbryta efter påbörjad behandling med könskonträra hormoner
Statistik KID ALB: 30 remisser 2013 50 remisser 2014 100 remisser 2015 Hos barn och unga klar överrepresentation av flicka till pojke (uppskattning75% ftm) Hos vuxna 1/10 000 mtf, 1/30 000 ftm
Statistik: Cirka 20% av barn yngre än 12 år med könsdysfori kommer att ha en kvarstående önskan om att byta kön som ung vuxen Majoriteten av de vars könsdysfori förstärks i samband med puberteten kommer att uppfylla kriterier för könsdysfori (DSM 5) och transsexualism (ICD 10)
Behandling: Könskorrigerande åtgärder är den enda rekommenderade behandlingen Det finns inte något stöd för psykologisk eller psykoterapeutisk behandling Tidigt insatt behandling underlättar möjligheten att framgångsrikt passera i det önskade könet och är förknippat med en betydligt bättre prognos
Behandling: Remiss till endokrinolog för ställningstagande till stopphormoner efter UNS diagnos Real life test Behandling med könskonträra hormoner kräver fastställd diagnos och sker efter real life. Rekommenderad åldersgräns 16 år
Behandling forts: Möjlighet att operera bort brösten Logopedkontakt vid behov Möjlighet till epilering Intyg (pass,skola mm) Stödsamtal vid behov Intyg till RR vid 18 Vanlig psykiatrisk behandling om det behövs sker inom den lokala öppenvården
Utredningen: Levnadsberättelser samt real life är basen i utredningen Real life under 1-2 år Time will tell Haft tankar/känsla av att leva i fel kön under minst två år Psykologbedömning
Psykologbedömningen: Syftet med psykologbedömningen är inte att överpröva om någon lever i fel kropp eller inte Syftet är att utesluta att man skulle kunna förstå det på något annat sätt Bedöma eventuella motverkande faktorer Finns inga tydliga uteslutningskriterier
Områden att täcka av: Kognitivt fungerande Bedömning av psykisk hälsa Könsidentitet och kroppsuppfattning Sexuell inriktning Samtal om hur det varit bakåt Omgivningens stöd?
Rorschach: Både risk och fördelar Kränkande att inte veta vad som frågas efter Fångar tankestörningar och psykosnära fungerande Fångar ett lidande som kanske inte berättas om på annat sätt Den negativa inställningen till den egna kroppen kommer ofta fram både i samtal och i Rorschach
Faktorer som talar för TS: Ungdomens egen berättelse Ofta negativ upplevelse av att komma i pubertet Lidande kring den kropp man har utifrån att den inte stämmer med det mentala könet. Olusten kring den egna kroppen kan se olika ut för olika ungdomar Att inte vilja vara något kön men man/kvinna är det minst dåliga alternativet
Faktorer som talar för TS forts: Tankar om att ur könssynpunkt leva i fel kropp funnits med över tid Känslan av att det är bråttom Mår bättre när utredningen kommer igång
När det inte varit TS: Homosexualitet Tankar om att livet i det andra könet skulle ge ett enklare liv När ungdomen själv känner att han/hon behöver mera tid, del i ett identitetssökande TS men när svaret på frågan vad är viktigast just nu inte är att påbörja processen tex vid missbruk..
Övergripande frågor i tonåren: Vem är jag och vem är jag i förhållande till andra Vem vill jag vara Vad är meningen med livet Vad vill jag med mitt eget liv
Förändringar ska ske inom tre huvudområden: Förhållandet till föräldrarna -Från beroende till oberoende till moget beroende Förhållandet till jämnåriga -Gemenskap, vänskap, kärlek Inställningen till kroppen -Bli vän med sin kropp och kunna ta hand om den. -Hitta sin sexuella orientering
Egna erfarenheter: Könsdysforin förklaras inte av att patienten är i tonåren Men att känna att man kroppsligt lever i fel kön blir en stor belastning på ungdomens möjligheter att arbeta med utvecklingsuppgifter i tonåren Erfarenheten talar starkt emot att se det som en fas som går över
Egna erfarenheter forts: Jag är flicka/pojke Jag vill bli flicka/pojke Jag är en transexuell flicka/pojke Jag är transsexuell För många en lättnad att känna igen sig i diagnosen En del har nytta av att tillhöra gruppen HBTQ För andra viktigt att man är det önskade könet och viktigt att man inte betraktas som någon som tillhör en grupp
Egna erfarenheter: Viktigt betona att psykologutredningen inte är en överprövning Viktigt att mötas i det mentala könet Det tidigare namnet går ofta inte att nämna Utlåtandet skrivs i det pronomen ungdomen vill Misstänksamhet vanlig Vanligt med rädsla för andras reaktioner
Egna erfarenheter forts: Många haft suicidtankar viktigt att alltid fråga om det Sexuell läggning lika varierad som för gruppen ungdomar i stort Svårt med kroppslig närhet Många kan inte se sig själv i spegeln när de duschar Många försökt kämpa emot Stor lättnad att känna igen sig i diagnosen
Egna erfarenheter forts: Ungdomen och föräldrar ibland i otakt, föräldrarna vill att ungdomen får mer tid, ungdomen tycker att allt tar för lång tid Ofta föräldrar som behöver komma för samtal när ungdomen går in i real life och börjar med stopphormoner Viktigt att hjälpa ungdomarna att formulera det dilemma de lever i i förhållande till föräldrarna
Motstånd hos föräldrar Ungdomar har ofta förståelse för att det är en svår process också för föräldrar Viktigt att visa förståelse och samtidigt vara tydlig med att frågan är livsavgörande för ungdomen Föräldrars motstånd skapar vanmakt hos ungdomen Vid låst läge anmälan till socialtjänsten
Svårigheter i bedömningen: Risk att vi bidrar till att föra in någon i transsexualism som inte passar där En del patienter (ofta med autismspektrum) vill inte gå ut i real life före behandling med könskonträra hormoner Svårt att bedöma om ungdomen förväntas komma leva i det önskade könet även i framtiden
Forskning och uppföljningsstudier Cohen-Kettenis, P.T., & van Goozen, S.H. (1997). Sex reassignment of adolescent transsexuals: A follow-up study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 36, 263-271. Smith, Y.L., van Goozen, S.H., & Cohen-Kettenis, P.T. (2001). Adolescents with gender identity disorder who were accepted or rejected for sex reassignment surgery: A prospective follow-up study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 40, 472-481. Smith, Y.L., Cohen L. & Cohen-Kettenis, P.T. (2002). Postoperative psychological functioning of adolescent transsexuals: A Rorschach study. Archives of Sexual Behavior, 31, 255-261.