Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2015/ (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS Förslag till beslut Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar det till Socialdepartementet. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Socialdepartementet har remitterat utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) till Huddinge kommun för yttrande. Utredningen hade i uppdrag att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras. Motivet till detta var att transexuella i många fall, inte minst bland unga innebär ett psykiskt lidande för personen i fråga på grund av de problem som de möter i vardagen. Utredningens förslag är att ersätta den befintliga könstillhörighetslagen med två nya lagar. En lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlar. Utredningens förslag innebär ett tydligt särskiljande av den juridiska och den medicinska processen för att ändra könstillhörighet. Förslaget innebär även att en person ska kunna ändra juridiskt kön utan att behöva ändra medicinskt kön. Förvaltningen ställer sig positiv till utredningens förslag avseende ändring av juridiskt kön. I utredningen föreslås en sänkt åldersgräns från 18 till 15 år för möjligheten till medicinsk könskorrigering. Förvaltningen anser, i likhet med Barnombudsmannen, att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har vägt in skyddsbehovet mot behovet av dessa ingrepp i avgörandet av vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

2 SN-2015/ (7) Beskrivning av ärendet Socialdepartementet har remitterat utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) till Huddinge kommun för yttrande. Utredningen hade i uppdrag att utreda om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras. Att vara transexuell kan i många fall, inte minst för unga, innebära ett psykiskt lidande för personen i fråga. Fastställande av könstillhörighet- en process i två delar Den 1:a juli 2013 avskaffades det tidigare kravet på sterilisering vid könsbyte i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, förkortad könstillhörighetslagen. Det innebär att det inte längre finns något krav på medicinskt ingrepp för fastställande av ändrad könstillhörighet. En konsekvens av det avskaffade steriliseringskravet är att en ändring av en persons könstillhörighet uppfattas som en process i två delar. Den ena delen innefattar den administrativa proceduren för det juridiska fastställandet av ändringen, det vill säga en ändring av en persons juridiska kön i folkbokföringen. Den andra delen innefattar den könskorrigerande vården och behandlingen som, med undantag för vissa specifika ingrepp som regleras i könstillhörighetslagen, regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Utgångspunkter för utredningen Utredningens bedömning är att respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå individen fritt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen. Processen ska vara snabb, enkel och transparent. Processen för att ändra juridiskt kön ska inte heller ställa några direkta eller indirekta krav på medicinsk vård och behandling. Utredningens kartläggning och analys av könstillhörighetslagen visar hur den juridiska och den medicinska delen i processen att ändra juridiskt kön fortsatt är tätt sammankopplade, trots att steriliseringskravet för ändrad könstillhörighet har avskaffats. En medicinsk utredning ligger till grund för bedömningen av om förutsättningarna för ändrad könstillhörighet enligt könstillhörighetslagen är uppfyllda. Att den enskilde har kontakt med hälsooch sjukvården är av avgörande betydelse för att personen ska få till stånd en ändring av könstillhörighet. Genom en ändring av sitt juridiska kön får personen möjlighet att få identitetshandlingar som återspeglar sin egenupplevda könsidentitet. Utredningens bedömning är att mänskliga rättigheter och Europakonventionen medför att det ska stå fritt för dem som önskar att ändra det juridiska kön som framgår av folkbokföringen.

3 SN-2015/ (7) Processen för att ändra personnummer ska vara snabb, enkel och transparent. En grundläggande aspekt av dessa rättigheter är att ingen ska tvingas genomgå medicinsk behandling eller medicinska ingrepp för att få sin juridiska könstillhörighet ändrad. En omständighet som utredningen har uppmärksammat är att en önskan och ett behov av att ändra sitt juridiska kön i folkbokföringen inte alltid innebär att personen också har behov av och önskar operera sin kropp och sina könsorgan. En viktig utgångspunkt för utredningens arbete är att överväganden och förslag är en god förståelse av situationen för unga transpersoner. Utredningens ambition har därför varit att så långt som möjligt förhålla sig till den definition eller den beskrivning av gruppen transpersoner som gruppen själv har formulerat. Ytterligare utgångspunkter för utredningen är att vi lever i ett heteronormativt samhälle. Heteronormativitet präglar det svenska samhället på alla nivåer och är ett uttryck för att det enbart finns två kön, nämligen man och kvinna. Med heteronormativiteten följer också en syn på att kön är något som inte kan förändras. Detta är enligt utredningens synsätt en förenklad beskrivning av kön. En mer rimlig och nyanserad bild av kön är att det är socialt konstruerat och rymmer flera olika kategorier. En omständighet som utredningen har valt att ta fasta på är skillnader mellan det som är biologiskt kön och juridiskt kön samt könsidentitet och könsuttryck. Utredningens förslag Utredningen föreslår att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya lagar: en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Förslag till ny lag om ändring av juridiskt kön Lagen om ändring av juridiskt kön ska reglera förutsättningarna för en ändring av en persons juridiska kön, vilket innebär en ändring av personnummer. Utgångspunkten är att den som önskar ska ha möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Utredningens bedömning är att unga som fyllt 15 år själva ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön då de anses ha uppnått en sådan ålder och mognad att de kan tillgodogöra sig information och överblicka konsekvenserna av ett beslut om ändring av juridiskt kön. Den unge kan oberoende av vårdnadshavarens samtycke ansöka om ändring av juridiskt kön. Det innebär en inskränkning i vårdnadshavarens rätt att bestämma om den unges personliga angelägenheter. Utredningens bedömning är att det är viktigt att föräldraperspektivet får stå tillbaka gällande frågor om den unges könsidentitet med hänsyn till barnets bästa.

4 SN-2015/ (7) Gällande barn som fyllt 12 men inte 15 föreslår utredningen att den unge tillsammas med sina vårdnadshavare kan ansöka om en ändring av juridiskt kön. En ändring av barnets juridiska kön i dessa fall förutsätter både vårdnadshavarens och barnets samtycke. När barnet har två vårdnadshavare behöver båda vårdnadshavare samtycka till en ändring av det juridiska könet. För att oenighet inte ska drabba den unge föreslås ett tillägg i föräldrabalken. Tillägget syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att besluta att en ändring av det juridiska könet får ske utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs för barnets bästa. Utredningens bedömning är att svårighetsgraden av det beslut som fattas avseende en persons juridiska kön rättsligt och formellt sett är låg, eftersom det enbart innebär en personnummerändring. Svårighetsgraden får i stället anses ligga i att den unge aktivt väljer att gå emot de normer och föreställningar som råder i ett heteronormativt samhälle. Det är även möjligt för den enskilde att ändra sitt juridiska kön igen. Förslag till ny lag om tillståndsprövning av ingrepp av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna Förslaget till en ny lag om tillståndsprövning innebär att de ingrepp som förutsätter tillstånd enligt den nuvarande könstillhörighetslagen fortsatt ska prövas hos Socialstyrelsen. Motivet till att införa en särskild lag vad gäller dessa ingrepp är bland annat att ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna är av mycket speciell karaktär och att det rör sig om irreversibla ingrepp. Det är därför mycket viktigt att den kvalitetsgranskning som Socialstyrelsen tillståndsgivning innebär finns kvar. Den föreslagna lagen ska betraktas som en speciallagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. Utredningen föreslår att ett krav för att en ung person ska ges tillstånd till ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna är att vederbörande har fyllt 15 år. Att den unge har fyllt 15 år är emellertid inte detsamma som att tillstånd kommer att beviljas av Socialstyrelsen. Andra förutsättningar för tillstånd är att det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdnadshavaren samtycker och att den unge har tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet. Vid ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlar behöver, till skillnad från ändring av juridiskt kön, vårdnadshavaren samtycka. Kravet på att den unge ska ha nått tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet ska enligt utredningens bedömning väga tyngre än åldersgränsen i förekommande fall. I sådana fall där den unge har fyllt 15 år men inte anses ha tillräcklig ålder och mognad att själv samtycka till ingreppet ska tillstånd inte ges. Kravet på tillräcklig mognad kompletterar således åldersgränsen och innebär att det finns utrymme att neka tillstånd i sådana fall där ålderskravet är uppnått men inte mognadskravet.

5 SN-2015/ (7) Om den unge har två vårdnadshavare måste båda samtycka till det aktuella ingreppet. För att oenigheter vårdnadshavare emellan inte ska drabba den unge, som har ett tydligt behov av ingreppet, föreslås ett tillägg i föräldrabalken. Detta förslag till tillägg syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att beslut om tillstånd får ges utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Särskilt yttrande av experten Elin Olsson Experten Elin Olsson, representant för Barnombudsmannen, skriver i ett särskilt yttrande följande: Utredningens direktiv är att utreda åldersgränsen för att ändra det juridiska könet, det vill säga ändra kön i folkbokföringen. Barnombudsmannen har inga invändningar mot utredningens förslag att sänka åldersgränsen för att ändra det juridiska könet. Däremot anser Barnombudsmannen att förslaget att sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna inte ingår i utredningens direktiv. Barnombudsmannen anser även att frågan måste utredas mer för att kunna ta ställning till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna bör sänkas. [ ] För att kunna ta ställning till om den nuvarande åldersgränsen bör sänkas måste barns behov av dessa ingrepp ställas mot barns behov av skydd mot omfattande irreversibla ingrepp. Barnombudsmannen anser att man i utredningen inte tillräckligt har vägt skyddsbehovet mot behovet av dessa ingrepp i avgörandet av vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt. Ytterligare en svårighet i avvägningen av vad som är barnets bästa är att vetenskap och beprövad erfarenhet om dessa ingrepp på personer under 18 år verkar vara begränsad. Vi anser att man måste utreda frågan mer för att vi ska kunna ta ställning till om en sänkning av åldersgränsen är för barnets bästa. Förvaltningens synpunkter Utredningens utgångspunkt är att det avskaffade steriliseringskravet. En persons könstillhörighet uppfattas som en process bestående de av två delar och är en konsekvens av det avskaffade steriliseringskravet. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att ersätta könstillhörighetslagen med två nya lagar. En tudelning av lagstiftningen möjliggör för de individer som endast vill byta juridiskt kön och inte göra medicinska ingrepp eller möjlighet att avvakta med dessa. Förslag till ny lag om ändring av juridiskt kön Förvaltningen delar utredningens bedömning att respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå

6 SN-2015/ (7) individen rätt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen. Processen ska inte heller ställa några krav på medicinsk vård eller behandling. Att även unga personer ska ges möjlighet att byta juridisk kön är positivt utifrån det som utredningen belyser, nämligen att unga transpersoner mår sämre och är mer utsatta än jämnåriga icke- transpersoner och äldre transpersoner. Att av andra bli betraktad som det kön personen själv upplever sig som är en viktig del av den unges identitetsskapande och kan sannolikt motverka psykiskt lidande. Förslag till ny lag om tillståndsprövning av ingrepp av könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna Förvaltningen delar Barnombudsmannens synpunkt om att sänkt åldersgräns till 15 år behöver utredas mer då detta inte ingick i utredningens direktiv och att utredningen inte tillräckligt har vägt skyddsbehovet mot behovet av dessa ingrepp i avgörandet av vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt. Processen mot en medicinsk korrigering skulle kunna påbörjas innan 18 års ålder men det bör utredas vidare om det avgörande beslutet kan fattas innan 18 års ålder med hänvisning till att beslutet är irreversibelt. Åldern i sig är dock ingen garant för att tillräcklig mognad för ett sådant beslut uppnåtts. Att en person kan ändra juridiskt kön innan 18 års ålder kan påverka den psykiska hälsan positivt och att ett beslut om medicinsk korrigering kan avvaktas. Förvaltningen ställer sig därför även tveksam till att socialtjänsten ska kunna fatta beslut mot en vårdnadshavares vilja i fråga om den medicinska korrigeringen av kön. Om förslaget kvarstår är det viktigt att fundera över delegationsnivån på den typen av beslut. Konsekvenser för socialtjänsten Utredningens förslag innebär ökade befogenheter och ökade krav på kompetens kring transpersoners situation. Något som idag måste anses som bristfällig eftersom unga transpersoners förtroende för socialtjänsten är låg enligt utredningen. Utredningen skriver att det inte finns möjligheter att effektivisera socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att staten bör anvisa medel för uppdragen. Förvaltningen instämmer i detta. Särskilt viktigt är det med en förbättrad kompetens om förslaget kvarstår att socialnämnden ska fatta beslut om medicinsk könskorrigering när en vårdnadshavare inte samtycker. Viktigt är även att det ges vägledning kring vilken kompetens socialtjänsten behöver för att genomföra uppdraget.

7 SN-2015/ (7) Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef Emma Braconier Utvecklingsledare Beslutet delges Socialdepartementet