MULTIDIMENSIONAL CLINICAL PROFILE (MDCP)

Relevanta dokument
IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

FÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Del 4_5 sidor_13 poäng

Funk&onella buksmärtor hos ungdomar

Förstoppning. Kontaktpersoner

IBS Irritable Bowel Syndrome. Aiva Båve Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna med minst två av följande tre karaktäristika:

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Ont i magen, ont i själen?

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

IBS. Varför finns det ingen riktigt bra behandling - eller finns det? Hans Törnblom Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

Irritable Bowel Syndrome

BEHANDLING AV IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS) VILKEN PLATS HAR DE NYA LÄKEMEDLEN? Jäv. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi VT 2014

Värt att veta om kronisk förstoppning

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

Utredning av IBS inom primärvården

Irritable Bowel Syndrome. Joakim Holmin Britt-Marie Lindfors Milene Svanå Gastrosektionen, med klin Halmstad

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Gastroenterologi HT 2015

Depression hos äldre i Primärvården

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Magnus Simrén, professor, överläkare, Göteborgs universitet; Sahlgrenska universitetssjukhuset

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

GERD/ FUNKTIONELL ESOFAGUSSJUKDOM

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Funktionella magbesvär och samsjuklighet


Ätstörningar vid fetma

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Patofysiologin bakom förstoppning

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

KONCEPTET FUNKTIONELL MAG- TARMSJUKDOM (FGID)

Underlag för psykiatrisk bedömning

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig


Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

När det gör ont innehåll

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Man måste vila emellanåt

Värt att veta om urinvägsinfektion

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Förberedande frågor inför ett läkarbesök

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Samtal med den döende människan

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

T67 MEQ-fråga. Dugga april Klinisk medicin Ulf Åman, Agneta Månsson Broberg, Anna Abrahamsson, hans Gyllenhammar Sida 1.

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Transkript:

MULTIDIMENSIONAL CLINICAL PROFILE (MDCP) DIAGNOSTISK STRATEGI HELHETSFÖRSTÅELSE AV PATIENTEN HANS TÖRNBLOM, DECENT ÖVERLÄKARE, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Totalt 33 diagnoser kategoriserade i 6 organregioner Funk%onell esofagussjukdom Funk%onell gallvägssjukdom Funk%onell tarmsjukdom Funk%onell gastroduodenal sjukdom Funk%onell anorektal sjukdom Centralt medierade sjukdomar med GI smärta

Konsulta%on INST OF MEDICINE, DEPT OF INTERNAL MEDICINE & CLINICAL NUTRITION Diagnostisk strategi Diagnos Oro Cancer? IBD? Celiaki?..

Diagnostisk strategi - SGF Första konsulta%on Symtombaserad diagnos5k, Rome III Status Lab: CRP, Hb A.k. transglutaminas F-kalprotek5n (IBS-D, <50 år) Diagnostiska kriterier pos Normalt status Inga alarmsymtom IBS diagnos klar Informa5on/utbildning Ev behandling styrd av dominerande symtom Alarmsymtom * Avvikande fynd i lab/status IBS-D Koloskopi + biopsier IBS-C Överväg koloskopi Misstanke om annan diagnos Undersökning styrd av klinisk misstanke *Alarmsymtom Rektal blödning Symtomdebut >50 års ålder Viktnedgång som inte kan kopplas till minskat matintag

Diagnostisk strategi Rome IV Lacy et al Gastroenterology 2016

INST OF MEDICINE, DEPT OF INTERNAL MEDICINE & CLINICAL NUTRITION Diagnos

Multidimensional Clinical Profile (MDCP) A. Diagnoskategori Symtombaserade kriterier enlligt Rom IV. B. Kliniska modifierare Andra diagnoser eller symtom som bidrar till sjukdomen. C. Påverkan av dagligt liv Hur mycket påverkar dina besvär ditt dagliga liv. Lite, måttligt, mycket. En sammanvägd skattning av patienten D. Psykosociala modifierare Faktorer som påverkar patientens sjukdomsupplevelse och som kommer att påverka behandlingsval. E. Fysiologiska modifierare, funktions- och biomarkörer Drossman et al, Gastroenterology 2016

A. Diagnoskategori Totalt 33 diagnoser kategoriserade i 6 organregioner Funk%onell esofagussjukdom Funk%onell gallvägssjukdom Funk%onell tarmsjukdom Funk%onell gastroduodenal sjukdom Funk%onell anorektal sjukdom Centralt medierade sjukdomar med GI smärta

B. Kliniska modifierare 1. Generella modifierare Andra medicinska diagnoser som kan bidra till sjukdomsbördan Samsjuklighet med andra funktionella somatiska syndrom, ex fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom Sömstörning Sociokulturella faktorer Genomgången multipel kirurgi 2. Diagnosspecifika modifierare Funktionell dyspepsi EPS, PDS, båda Samtidigt illamående, rapning Viktförlust Funktionell tarmsjukdom ex IBS Subtyp baserad på tarmvana (IBS-C. IBS-D, IBS-M) IBD-IBS Laktosintolerans, FODMAP känslighet Post-infektiös

D. Psykosociala modifierare 1. Psykologiska/psykiatriska symtom/syndrom Psykiatrisk diagnos enligt DSM-klassifikation Aktuellt eller tidigare förekommande 2. Stora stressorer Livstrauma Fysiskt eller sexuellt våld, krigstrauma, förlust som är nylig eller oavklarad Annat som bedöms som relevant Arbetslöshet, nylig skilsmässa etc 3. Psykosociala riskflaggor Kan föranleda remiss till psykiatrisk bedömning utöver den gastroenterologska bedömningen/omhändertagandet. Ångest som ger frekventa symtom Depressionssymtom kontinuerligt Suicidtankar Fysiskt eller psykiskt våld i sjukdomshistorien Svår smärta under lång tid (>4v) Alkohol- eller läkemedelsöverförbrukning

E. Fysiologiska modifierare, funktions- och biomarkörer Kliniskt eller forskningsbruk 1. Väggstruktur MRI, UL 2. Motorisk funktion Manometri, ROM, scintigrafi, smart-pill, barostat 3. Sensorisk funktion Barostat, drick-test, kemisk, elektisk el termisk stimulering 4. Inflammationstecken Biopsi med histopatologi, fekalt calprotectin, serologi, cytokiner, mrna 5. Övrigt Fekalt tryptas, mikrobiota

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Remiss från primärvården The Pa%ent Terapirefraktär IBS-C Fem års besvär Plötslig debut buksmärta kramper bukdistension Akuta symtomen klingade av 5ll nästa dag men magtarmfunk5onen har aldrig normaliserats.

Fallbeskrivning Kvinna 24 år De aktuella besvären Dagliga symtom Uppblåst, ibland synlig distension. Känsla av för mycket gaser Mer buksmärta om hon inte får tömma tarmen regelbundet Inga spontana tarmtömningar, endast bisakodylinducerade var 4:e dag O[a illamående Känner sig oamrak%v Äter inte längre lunch på jobbet då ma5ntag riskerar förvärra det onda i magen

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Tidigare sjukdomshistoria Ont i ländryggen sedan 18 års ålder Meniskskada för två år sedan Tar analge5ka på daglig basis mot muskuloskele`al värk kommer inte ihåg namnet på medicinen, står inte i remissen Tradolan vid kontroll Insomningssvårigheter senaste 6 månaderna Hydroxyzine (Atarax ) 25 mg 5ll na`en vid behov hjälper något

Fallbeskrivning Kvinna 24 år IBS historien Sökte inremi`erande för 4 år sedan, dvs 1 år e[er besvärens start. Stördes av förstoppning kopplat 5ll buksmärta/kramper/ distension Undersökning inkluderande rektoskopi normal Hb CRP TSH neg ak transglutaminas Diagnos: IBS med förstoppning Råd: undvik mjölkprodukter, fiber5llsko`

Fallbeskrivning Kvinna 24 år IBS historien Mjölkrestrik5on hjälpte en del ffa gaser och uppblåsthet Fiber5llsko` hjälpte mer regelbundna tarmtömningar lite mer gaser, men hanterligt Rä# OK de följande 3 åren Sista året sämre! Inga spontana tarmtömningar Behöver ta minst 20 mg bisakodyl (Dulcolax ) för a` få effekt Rejält ont i magen 1-2 dagar/vecka Osmo5skt laxa5v som inremi`erande föreslagit hjälper inte

Multidimensional Clinical Profile (MDCP) A. Diagnoskategori? B. Kliniska modifierare? C. Påverkan av dagligt liv? D. Psykosociala modifierare? E. Fysiologiska modifierare, funktions- och biomarkörer?

Multidimensional Clinical Profile (MDCP) A. Diagnoskategori IBS B. Kliniska modifierare IBS-C. Plötslig debut (inte PI). Ländryggsvärk, meniskskada. Insomningsbesvär. Analgetikabruk C. Påverkan av dagligt liv Måttligt/mycket D. Psykosociala modifierare Undvikandebeteende E. Fysiologiska modifierare, funktions- och biomarkörer

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Överenskommen plan Oroanal transit 5d (OATT) med röntgentäta markörer Uppehåll i analge5kum senast 48h innan start av OATT (=sammanlagt 9 dagars uppehåll) Magdagbok Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) frågeformulär.

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Magdagbok Alternerande avföringsform med extremerna (1-7) o[a förkommande samma dag

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Mag-tarmsymtom Buksmärta: score 2-3 Illamånde: score 1 (en dag) Uppblåsthet: score 3 (varje dag) Tarmtömning 5 av dagarna

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Oro-Anal TransitTid (OATT) Reten5on av 21 markörer, huvudsakligen rektosigmoidalt OATT : 2.1 dagar (normal)

Fallbeskrivning Kvinna 24 år HAD Ångest-score 13 (kliniskt signifikant) Depressions-score 6 (inte kliniskt signifikant)

Multidimensional Clinical Profile (MDCP) A. Diagnoskategori IBS B. Kliniska modifierare IBS-C. Plötslig debut (inte PI). Ländryggsvärk, meniskskada. Insomningsbesvär. Analgetikabruk C. Påverkan av dagligt liv Måttligt/mycket D. Psykosociala modifierare Undvikandebeteende. Ångest E. Fysiologiska modifierare, funktions- och biomarkörer Normal transit

Fallbeskrivning Kvinna 24 år Behandling Avslutat tramadolbruk Illamåendet borta Smärtan oförändrad rygg/knä Upplever buksmärtan om lä`are a` tolerera, känner igen sin vanliga IBS Pa5enten överraskad Escitalopram 10 mg x1 god effekt på ångest och sömstörning vid uppföljning e[er 2 månader tycker a` ryggvärken men inte knäproblemet blev lindrigare Bulkmedel dagligen vältolerera, även här återkomst av den vanliga IBS-C Die5stkontakt för resonemang kring IBS-kost