Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Relevanta dokument
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Traumamedveten omsorg

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumamedveten omsorg

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Trauma och återhämtning

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Krisstöd vid allvarlig händelse

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Trauma och Prostitution

Affektteori och affektsmitta

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Kris och Trauma hos barn och unga

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Bemötande aspekter för nyanlända.

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Våld i nära relationer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Andelen trygga relationer i förskolan

TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN

Att arbeta med suicidnära patienter

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Barn och ungas utsatthet för våld

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Vad är psykisk ohälsa?

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Bilaga A Traumaintervju

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Ångestsyndrom-Anxiety

Transkript:

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi Konsekvenser, risk- och skyddsfaktorer Grundprinciper för bemötande, stöd och behandling

Traumapsykologi Katastrofer & olyckor (typ I) Återkommande påfrestningar, ofta i omsorgssystemet (typ II)

Konsekvenser beroende av Kartläggning i bedömning Vad och hur har det skett? frekvens och exponering (hur ofta, grovt, nära?) När i utvecklingen? Vem är drabbad? Är omsorgssystemet inblandat? Potentiellt traumatiserande händelser Kombinationen potentiellt traumatiserande händelse och uteblivet regleringsstöd traumatiserande för barn/unga Trauma i nära relation och inom omsorgssystemet alltid komplext. Utvecklingstrauma.

Reglering ett nyckelbegrepp Grundläggande begrepp i anknytningsteori Späda och små barn dysreglerade Vuxna hjälper barnet ta hand om, stå ut med och förstå sina känslor. Barnet får regleringsstöd God erfarenheter av regleringsstöd lägger grund för egen förmåga självreglering och förväntan om bemötande (inre arbetsmodeller) 6

Anknytning - Reglering - Utforskande 7

Anknytning centralt när barn drabbas av påfrestningar Oro, rädsla, smärta, skräck, avvisande aktiverar anknytningsbeteende hos barn/unga Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra och starka känslor Om omsorgssystemet utsätter/inte skyddar - inte ger regleringsstöd?

Neurobiologisk förståelse av trauma HPA-axeln. Hormon- och beteendesystemet som är kroppens svar på stress. Hypothalamus (H) hypofysen (P) binjurebarken (A)

Tänka Känna Uppfatta Reagera

Tänka Känna Uppfatta Reagera Hjärnfunktioner som fokuserar på hot och överlevnad mer aktiva än de för utforskande och inlärning

Symtom hos barnen (n=54) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50%

Adverse Childhood Experiences (ACEstudien, Felitti et al 1998)

Den största internationella studien om förekomst av negativa barndomsupplevelser och samband med hälsa i vuxen ålder (Felitti et al, 1998). Upprepats i flera nya studier. 1. Negativa barndomsupplevelser är betydligt vanligare än vad vi vanligtvis är medvetna om. 2. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och riskbeteende. 3. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och psykisk sjukdom/missbruk i vuxen ålder. 4. Tydligt samband mellan negativa barndomsupplevelser och fysisk sjukdom i vuxen ålder.

ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och rökning som vuxen % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4-5 6 or more 1 2 3 4-5 > 6 ACE Score p<.001

% Alcoholic ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och alkoholism i vuxen ålder 18 15 % 16 14 12 4+ 10 % 10 5 % 0 % 8 6 4 2 0 0 ACE-score 1 2 ACE Score 3

% Have Injected Drugs ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och intravenöst drogmissbruk 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 1 2 3 4 or more 0 1 2 3 >4 ACE Score p<0.001

% With a Lifetime History of Depression ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och kronisk depression, livstidsprevalens 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 >=4 0 1 2 ACE Score 3 >4 Kvinnor Män Kvinnor Män

% Attempting Suicide ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och självmordsförsök 25 20 % 20 15 10 15 10 4+ 5 0 % 5 0 0 1 2 3 ACE Score

Symtom & diagnoser efter trauma Ångest Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Oro Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordstankar Hyperaktivitet Depression Självskadebeteende Språkstörning Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)

Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) enl DSM-V Påträngande symtom minnesbilder/tankar, mardrömmar, posttraumatisk lek Undvikande symtom undvikande av traumarelaterade känslor/tankar, platser, personer, situationer, aktiviteter Störningar i kognition, stämningsläge, arousal och reaktivitet (jfr Överspändhet) minnes- och sömnproblem, negativa tankar, traumarelaterade känslor (rädsla, ilska, skuld, skam), nedstämdhet, aggressivitet, hypervigilans, koncentrationsproblem, lättskrämdhet, DSM V tillägg kriterier för 0-6 år OBS! Likheterna med ADHD (impulsivitet, aggressivitet, kognitiva problem (inlärning, minne, uppmärksamhet)

Vad behöver barn/unga utsatta för traumatiserande påfrestningar? Synliggörande Skydd - Trygghet Liten chans att vi ska upptäcka - offer och förövare döljer Ovanligt att barn berättar för oss Ovanligt att oro anmäls

Stöd och behandling för barn och unga

Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd & Trygghet

Traumamedveten omsorg (Howard Bath) Skydd och trygghet Goda relationer och sammanhang Strategier för att hantera stress och möta svåra situationer (coping)

Principer för krisstöd (Hobfoll et al, 2007) Främja hopp Främja lugn Främja tillit Främja trygghet Främja samhörighet

Främja trygghet (Akut) sjukvård alltid först Se till grundläggande behov Betona säkerhet det farliga/oroliga är över Enkel information om vad som hänt och ska hända, vem bestämmer etc Främja lugn Erbjud en lugnande miljö Skydda från stress och exponering Förutsägbarhet + Rutiner

Främja samhörighet Undvik/minimera separationer Stöd kontakt med närstående (obs! vänner, syskon, pedagoger, tränare, husdjur etc) om det är säkert Främja tillit Visa tilltro till barnets resurser och förmågor Uppmuntra positiva strategier för bemästring och reglering

Filmen Re:Moved Vem är flickan i skolan? Hur presenterar hon sig? Vilka reaktioner väcker hon hos jämnåriga och vuxna? Vilka resurser och svårigheter har hon? Hur kan man förstå och stödja henne? Vilket stöd behöver de som finns runt henne? Tankar om hennes utveckling och prognos?