Täby kommun Byggnadsnämnden 183 80 Täby sbn@taby.se Diarienr SBN 158/2009-20 - Detaljplan för Västra Roslags Näsby 2010-08-30 Täbys planprocess fråntar invånarna i Täby inflytande Demokratifråga? Boende i Enebyberg/Danderyd påverkas Kommunens förslag är ingen skiss till hur programmet för Västra Roslags-Näsby ska formuleras. Det är information om området, ägarförhållanden och några förutsättningar för ett kommande programarbete. Själva programmet ska tas fram först sedan en arkitekttävling skett och kommunen fått överväga olika lösningar, som de inbjudna arkitekterna kan tänkas föreslå. Enligt kommunens uppfattning är däremot samrådet med invånarna avslutat innan ens kravspecifikationen till arkitekterna har formulerats färdig. Kommunledningen ensam ska således styra arkitekterna och därefter ensam avgöra hur programmet ska se ut. Invånarnas synpunkter på hur olika lösningsalternativ ska prioriteras kan därmed inte tas till vara. Det är i själva verket ett minimalt inflytande som kommunen erbjuder sina invånare. Liknade förfarande har Danderydsborna upplevt i s.b. detaljplanearbete i Mörby Centrum som varit mycket otillfredsställande. Områdets avgränsning Enligt den nya översiktsplanen ska det byggas bostäder i Västra Roslags-Näsby. Få har haft några invändningar mot det. Vad alla vill är att det ska bli en bra bebyggelse. Den kommande detaljplanen ska reglera när och hur detta ska ske. En helt avgörande faktor är därvid hur SL kan medverka till stationsområdets utformning. SLs mark måste rimligen inkluderas i programområdet, så att arkitekterna får visa vilka alternativ som kan tänkas, för att på ett bra sätt sammansmälta den östra och västra delen till en helhet. SL måste få lägga sina synpunkter på hur arkitekterna ska resonera. En vägport får inte vara det enda som kan undersökas. Gränszonen intill befintligt centrum är kritiskt. Fler alternativ bör prövas. Förhandlingar med SL bör också innefatta kapacitetsproblemen och buller problemen för Roslagsbanan som drabbar övriga innevånare i både Danderyd och Täby. Här bör en framtida förlängning av T-Bana från Mörby Centrum inkluderas med T-Baneuppgång i Roslags Näsby/Täby Centrum. Inte minst bör man beakta kostnader (Ref Stockholms Handelskammares utredning 2009) för både buss och lokaltåg typ Roslagsbanan samt T-Bana till Täby. 1
Tunnelbana billigare än både buss och lokaltåg givet att det finns ett bra underlag. Stockholms tunnelbanenät byggdes ut från 1950 till 1985 av framsynta politiker som insåg nödvändigheten att förse huvudstaden med snabb och driftsäker kollektivtrafik. I dag är det den mest attraktiva kollektivtrafiken i Stockholm med över en miljon resenärer per dygn. Men efter 1985 har det varit stopp när det gäller att bygga tunnelbana med argumentet att det är för dyrt. Därför har Handelskammaren, med hjälp av konsultföretaget WSP, räknat ut vad olika typer av kollektivtrafik kostar i anläggning, vagnar och drift under en 40-årsperiod. Resultatet är häpnadsväckande. Med över 45 000 resenärer per dygn, vilket man utan vidare får till Täby, är tunnelbana det absolut billigaste. Till och med billigare än buss. Att fortsätta bygga ut kollektivtrafiken till Täby med hjälp av Roslagsbanan, utökad busstrafik och, på sikt, pendeltåg blir både dåligt och dyrt. Att bygga ut tunnelbanan från Odenplan via Norra Stationsområdet och Solna Centrum till Danderyds Sjukhus och förlänga Röda Linjen från Mörby till Täby Centrum och vidare till Arninge ger en avsevärt mycket bättre kollektivtrafiklösning för såväl Täby och Danderyd som för Norra Station/Karolinska och Solna. Tunnelbana till Norra Station blir ungefär en miljard billigare att bygga än den nu planerade spårvägen och driftskostnaderna blir enormt mycket lägre. Genom att dubbelutnyttja parkeringsplatserna i Arninge - infartsparkering på vardagar, kundparkering på helgerna - skulle pendlare från hela Roslagen kunna lämna sina bilar där och ta tunnelbanan in till stan i stället för att belasta Roslagsvägen (E18). (Minskar buller och luftföroreningar PM10 PM2,5) Detta skulle också avlasta Roslags Näsby och minska behov av bl.a. parkeringshus där. 2
Värdering av befintliga fastigheter Det finns drygt tio fastigheter inom området. Endast det gamla kommunhuset anges vara angeläget att bevara. Arkitekttävlingen ska avgöra vilka av de övriga byggnaderna som ska behöva rivas. Med den uppläggningen blir det viktigt att de deltagande arkitekterna får tillgång till aktuella marknadsvärden på fastigheterna, så att det blir möjligt att bedöma den ekonomiska realismen med de rivningar som föreslås. Värdet av den byggrätt som kan tillskapas på mark som frigörs genom en rivning måste vara högre än värdet på den byggnad man vill riva. Det är viktigt att arkitekternas strävanden följer denna grundregel. Den kommunala förvaltningen Roslags-Näsby har sin särställning i Täby knuten till den kommunala förvaltning som funnits där i många år. Att ge området en ny särprägel är inte lätt och troligen också helt onödigt. Delar av den förvaltningen kan leva kvar i det nya Roslags-Näsby och kommer då att förstärka lägets tyngd som arbetsområde. En bra jämförelse kan göras med tekniska nämndhuset i Stockholm. All kommunal förvaltning behöver inte i framtiden vara förlagd till Täby Centrum. Bullerstörningar av Roslagsbanan i Täby och Danderyd Buller från Roslagsbanan är ett stort problem i både Täby och Danderyd. Vi förutsätter att man följer Banlagen och Miljöbalken när exploateringen av Roslags Näsby genomförs och att Täby kommunen står på drabbade kommunmedborgarnas sida när det gäller buller problem. Detta har ej beaktats när Roslagsbanan rustats upp i Danderyd och Täby. ( Källa: Naturvårdsverket. ) 2.3.4 Lag om byggande av järnväg (Banlagen) Den s.k. banlagen, lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, innehåller de grundläggande bestämmelserna för förfarandet vid byggande av järnväg. Lagen är även tillämplig vid ombyggnad av järnväg, exempelvis när spår läggs i nya sträckningar i samband med rätning av kurvor eller när ytterligare spår utförs intill en äldre bana vid ombyggnad från enkelspår till dubbelspår. I lagen föreskrivs att den som planerar att bygga en järnväg skall utföra en förstudie och en järnvägsutredning innan en järnvägsplan upprättas och fastställs. Järnvägsplanen beslutas av Banverket. Den kan överklagas till regeringen. De frågor som regleras i banlagen omfattas även av miljöbalken eftersom verksamheten i betydande utsträckning kan komma att påverka miljön. Den miljörättsliga prövningen för anläggandet av järnvägar sker både enligt banlagen och miljöbalken. Lagarna gäller således parallellt. Enligt propositionen 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. måste tillräcklig miljöhänsyn tas vid prövningen enligt lagen om byggande av järnväg, eftersom järnvägar normalt inte kommer att tillståndsprövas enligt miljöbalken. Vid planläggningen av järnväg och vid prövningen av ärenden om byggande av järnväg skall enligt 1 kap 3 banlagen 2-4 kap, 5 kap 3 och 16 kap 5 miljöbalken tillämpas. Detta innebär att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och hushållningsbestämmelser liksom reglerna om miljökvalitetsnormer skall tillämpas vid den utredning som föregår en järnvägsplan. Hänvisningen till 16 kap 5 miljöbalken innebär att tillstånd inte får meddelas för byggande av järnväg om det medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Fastställandet av en järnvägsplan skall enligt 1 kap 3 1 st. banlagen jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Banlagen föreskriver särskilt att man vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall ta hänsyn till bl.a. miljöskydd, naturvård och kulturmiljö (1 kap 3 2 st). 3
Reglerna om förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) finns i miljöbalken. Förfarandet i banlagen är utformad för att i så stor utsträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken. Lagens planeringsprocess har anpassats till MKB-förfarandet vilket innebär att de olika momenten i järnvägsutredningsprocessen i allt väsentligt motsvarar reglerna i miljöbalken om utökat samråd etc. vid förfarandet med MKB. Vid byggande av järnväg krävs det ofta tillstånd enligt miljöbalken i samband med vattenverksamhet och upplag m.m. Beslutsprocessen för järnvägar och andra större infrastrukturanläggningar är komplicerad eftersom många kommunala regionala och centrala myndigheter och även enskilda personer är berörda. I många fall omfattas projekten av en obligatorisk tillåtlighetsprövning, enligt 17 kap miljöbalken. Antalet lägenheter Kommunstyrelsens vision och uppdrag till planenheten är att tillskapa minst 600 lägenheter i Västra Roslags-Näsby. Någon grund för denna siffra finns inte enligt uppgift. Skulle kravspecifikationen till arkitekterna ställa ett absolut krav på att minst 600 lägenheter ska få plats, så begränsas möjligheten att hitta bra lösningar. Rimligt vore att låta utreda flera nivåer på antalet lägenheter och sedan väga för- och nackdelar inför kommunens beslut om programmet. Anpassning till omgivande bebyggelse Villaområde finns i söder och sydväst, industriområde i norr och stationsområde som skär av mot befintligt centrum i öster. Känsligast vad gäller hushöjd måste rimligen den södra delen vara. Svårast ur funktionell synpunkt blir det mot öster. Kravspecifikationen till arkitekterna måste vara klara vad gäller dessa gränsavsnitt. Butiksytor Det råder stor överkapacitet på butiksytor i nordostkommunerna. (Ref. Handels utredningsinstitut) Alltför optimistiska framtidsvisioner har gjort att det i dag finns butiksytor som skulle räcka till en befolkning som är flera gånger så stor som den vi har. Närheten till Täby Centrum (som byggs ut), Enebybergs Torg (som byggs ut) och Enebyäng (som nyskapas) samt Mörby Centrum (som byggs ut) gör det i det närmaste omöjligt att skapa en stark detaljhandelsverksamhet i Roslags-Näsby och till den knyta bra annan service. Den livaktiga storstadslika miljö som kommunen drömmer om kan förbli en dröm. Det är kanske profilen som arbetsområde kanske studentlägenheter och resecentrum som Västra Roslags- Näsby ska försöka göra till sin särart. Ett bra exempel på överkapacitet är utbyggnaden av Näsby Parks Centrum som trots ombyggnad ej hämtat sig. 4
Sammanfattning och yrkande Det är bra att detaljplanearbetet startas med ett program. Det förslag som nu lagts fram innehåller information som är viktigt och nödvändigt. Samrådsförfarandet har hittills inte varit helt lyckat, men det kan rättas till. Realistiska tidsramarna för projektet måste tas fram så att alla berörda (hyresgäster TFAB samt kringboende) hinner ta del av informationen. Rättvisa och offentliga ekonomiska kalkyler genomförs där både värdet av befintlig bebyggelse, kollektivtrafikkostnader (Kommunala samt Landstings kostnader) samt miljökostnader (ex.buller) för skattebetalare i kommunen beaktas. Värt att notera att Danderyd och Täby samverkar på flera områden varför hänsyn över kommungränserna borde vara en självklarhet i alla dessa frågor. Det bor 1000 tals människor inom område i södra Täby som också gränsar till Danderyds Kommun. Danderyds Villaägarförening kommer aktivt att följa planprocessen då den påverkar Enebyberg/Danderyd direkt samt indirekt bl.a. genom kraftig bullerstörning redan idag av Roslagsbanan och som nu ska höja hastigheten till 100-120 km/tim samt öka trafiktätheten. Vi yrkar att kommunen låter Danderyds Villaägarförening får ta del av den kravspecifikation som ska lämnas ut inför arkitekttävlingen samt att vi hålls uppdaterade då våra medlemmar i Enebyberg och Danderyd påverkas. Vi yrkar vidare att samrådet som nu genomförts ska återupptas efter det att arkitekternas förslag levererats och före kommunens beslut om program. Värt att notera att byggnadsnämndens ordförande utlovade en förlängning av remisstiden vid det s.k. samrådsmötet den 12 augusti 2010. Detta kunde då förslagsvis ske samtidigt för att vinna tid. Danderyd den 30 augusti 2010 Sven-Henrik Spens Ordförande Danderyds Villaägareförening Box 717 182 17 DANDERYD 5