TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM VELLINGE KOMMUN

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM VELLINGE KOMMUN Juni 2008

Detta program är resultatet av en process som initierades av Tekniska nämnden i Vellinge. Som ett underlag till trafiksäkerhetsprogrammet gjordes en trafiksäkerhetsrevision under 2007. Programmet har behandlats i Kommunstyrelsen vartefter det har sänts på remiss till berörda parter, t ex intresseföreningar och vägföreningar inom kommunen, Vägverket, närliggande kommuner, sjukvården samt andra förvaltningar. Programmet reviderades efter inkomna synpunkter och antogs i tekniska nämnden 2008-06-17. Utredningen har utförts under okt 2007-juni 2008 av följande projektorganisation: Beställare; Annette Bengtsson, Tekniska förvaltningen, Vellinge kommun Konsult: Tyréns AB, Uppdragsansvarig: Sari Wallberg, Handläggare: Emily Petersson, Per Eneroth, Oscar Grönvall, Emma Holgersson Framtagandet av programmet har skett i samråd med polisen, sjukhusen i Trelleborg och Malmö, räddningstjänsten, Lunds Tekniska Högskola och Vägverket. Tekniska nämndens beredning har fungerat som styrgrupp. Vellinge kommuns diarienummer: 0753/06.352 Tyréns uppdragsnummer: 215900 Datum: 2008-06-17 Vellinge kommun

INNEHÅLL INLEDNING... 1 VISIONER... 3 ANVÄNDA BEGREPP... 4 STRADA...4 Olika typer av skador...4 PROBLEMOMRÅDEN... 5 Hur många och vilka skadas?...5 Unga bilister skadas i kollisionsolyckor...6 Cyklister skadas i singelolyckor...6 Äldre fotgängare skadas allvarligt i singelolyckor...6 Mopedister som skadas är lika ofta tjej som kille...6 Flest olyckor sker på vägsträckor...7 Hälften beror på yttre miljö...7 Oskyddade trafikanter skadas svårast...8 Bältes- och hjälmanvändning...9 Rattfylleri...9 Sammanfattning av problemanalysen...9 MÅL... 10 ÅTGÄRDER... 11 Säkrare trafikmiljö i tätort...12 Trafiksäkerhetsmedvetande...13 Mer trafiksäkerhet i skolan...14 Minskad användning av alkohol och droger i trafiken...15 Samarbete med Vägverket, Räddningstjänsten och Polisen...15 Samarbete med Skånetrafiken för en säkrare kollektivtrafik...16 Ökad trafiksäkerhet på kommunens egna och köpta transporter16 Checklista för fortsatt arbete...17 UPPFÖLJNING... 21 Bilaga 1 Diagram och statistik 22 Bilaga 2 Samrådsredogörelse 24 Bilaga 3 Trafiksäkerhetsrevision 28 Vellinge kommun

Vellinge kommun

Trafiksäkerhetsprogram INLEDNING Trafiksäkerheten i Vellinge ska förbättras! Trafikolyckorna står för ett stort lidande i form av smärta och sorg. Oron att man själv eller ens familj ska råka ut för en olycka påverkar vardagen och livskvaliteten. Oron kan också begränsa rörligheten eller val av färdmedel. En tydlig indikator på detta är många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan. Nollvisionen är ett begrepp som har fått stort genomslag bland de aktörer som ansvarar för att utforma transportsystemet och även använder det. Vägar och fordon måste utformas så att misstag inte leder till dödsfall eller svåra skador. Vägverket, kommunerna och polisen har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning. Vägverket har ett sektorsansvar för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet och polisen har ansvaret för övervakningen. Kommunen har ett helhetsansvar för trafiksäkerheten inom kommunens gränser. Kommunen kan vara aktiv i flera olika roller; som politisk ledning, som arbetsgivare, vid upphandling av tjänster och transporter, som väghållare, samt som ansvarig för fysisk planering, skola, barn- och äldreomsorg. Vidare så har de privata vägföreningarna och naturligtvis varje förare, trafikant och förälder också ett ansvar att följa de regler och lagar som finns i trafiken och ha ett beteende som vi anser vara etiskt och moraliskt riktigt. Detta trafiksäkerhetsprogram tar sikte mot år 2008-2014. Programmet redovisar kommunens metoder för att arbeta med trafiksäkerhetsfrågorna och redovisar alltså inte förslag till enskilda fysiska ombyggnader. Att arbeta med trafiksäkerhet innebär ibland att åtgärder som ter sig självklara inte är det. Ett tydligt exempel är övergångsställen. Vid en första tanke kan byggande av ett övergångsställe vara en självklar åtgärd. Men med vetskapen att ett övergångsställe som inte är hastighetssäkrat snarare ökar risken eftersom fotgängaren känner en falsk trygghet, är det inte längre en självklar åtgärd. Utvärdera Åtgärda Identifiera problem Analysera Illustrationen visar att det är en kontinuerlig process att arbeta med trafiksäkerhet. Många av Vellinge kommuns trafiksäkerhetsproblem anknyter till de statliga vägarna och därmed har inte kommunen ansvaret vad gäller väghållning. I detta trafiksäkerhetsprogram görs därför ingen avgränsning till statliga eller kommunala vägar utan målet är att göra det säkert för de som bor eller besöker Vellinge kommun. Ett trafiksäkerhetsprogram kan mynna ut i en lång önskelista på olika åtgärder, både i ombyggnader, ändringar i upphandlingskrav och införande av stödjande tekniska system. Det är därför viktigt att alla tillsammans satsar på Vellinge kommun 1

Trafiksäkerhetsprogram kostnadseffektiva åtgärder som ger störst effekt. Som ett startskott gjorde kommunen 2007 en trafiksäkerhetsrevision och en omfattande olycksanalys för att kartlägga dagens brister i kommunens trafiksäkerhetsarbete (se bilaga 3). Trafiksäkerhetsprogrammet är indelat i tre huvuddelar; problemområden, mål och åtgärder. Dessa tre delar hänger nära samman och kan kopplas samman på det sätt som åskådliggörs i bilden nedan. Problemområden Mål Åtgärder Stort antal singelolyckor. 60 % av olyckorna sker med oskyddade trafikanter. Barn 7 17 år är överrepresenterade. Allvarliga olyckor och dödsolyckor sker på det statliga vägnätet. 50 % av olyckorna sker i korsningar. Ålder 20 24 år är överrepresenterade. Förbättrad kvalitén på gångoch cykelbanor. Minska antalet singelolyckor med fotgängare och cyklister. Minska antalet mopedolyckor. Minska körhastigheten med 2 km/tim i huvudvägnätet. Minska antalet olyckor där skolvägar korsar större vägar. Öka bältesanvändningen. Minska antalet olyckor orsakade av alkohol och droger. Ökad trafiksäkerhetsmedvetenhet. Arbeta med drift och underhåll Säkrare trafikmiljö i tätort. Mer trafiksäkerhet i skolan. Förbättra säkerheten på de statliga vägarna. Öka trafiksäkerheten på kommunens transporter. Minskad användning av alkohol och droger. Uppföljning och effekter. Vellinge kommun 2

Trafiksäkerhetsprogram VISIONER Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, vilket har fastställts genom ett beslut i riksdagen. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Varje olycka är en för mycket. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar vägtransportsystemet och dem som använder det. Vellinge kommun ställer sig bakom Nollvisionen. Vellinge kommun har också visionen att ingen ska avstå från att vara rörlig i samhället på grund av rädsla eller oro att skadas i trafiken. Invånarna i kommunen ska vara trygga och ha en hög livskvalitet. Kommunens vision är också att alla ska ställa sig bakom önskan om en nollvision i Vellinge. På bred front ska alla aktörer som på något sätt kan bidra till bättre trafiksäkerhet hjälpas åt, både kommunen, Vägverket, invånarna och näringsliv. Det finns många hjälpmedel för att stötta detta. En av dem är Lagen om skydd mot olyckor. Lagens struktur bygger på de tre skedena: förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder, samt ansvar för den enskilde, för kommunen och för staten. Att förbättra trafiksäkerheten är en av de mest potentiella åtgärderna inom det förebyggande arbetet. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas svårt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. Vellinge kommun 3

Trafiksäkerhetsprogram ANVÄNDA BEGREPP STRADA STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett nationellt register för polis- och sjukhusregistrerade olyckor och skadade på vägar och gator. Uppgifterna samlas i en gemensam databas, från vilken olika sökningar och uttag kan göras. I dagsläget är drygt 60 % av akutsjukhusen i Sverige anslutna till STRADA. Samtliga sjukhus i Skåne är anslutna. STRADA är oslagbart som underlagsmaterial för att definiera vilka trafikåtgärder som krävs, eftersom man får en stor täckning av olyckor. Tidigare använde man bara sig av polisens statistik, vilket betydde att bortfallet var stort, särskilt bland fotgängare och cyklister. Dessa grupper polisanmälde sällan eller aldrig när de t ex råkade ut för en singelolycka, men när de uppsöker sjukhus registreras deras skada, både allvarlighetsgrad och plats där den inträffade. Diagram 2 ovan redovisar antalet svårt skadade i Skåne uppdelat på färdmedel baserat på statistik från polisen. (Källa: TRAST). Olika typer av skador De olika skador som kan uppkomma i en trafikolycka delas in i fyra skadenivåer: Lätt skada Lätt skada kan till exempel innebära mjukdelsskador som kräver ingen eller begränsad rehabilitering. En lätt skada är inte skador på skelett eller huvud. Måttlig skada Måttlig skada kan till exempel innebära större mjukdelsskador och skelettskador som kräver viss rehabilitering oftast med kortare sjukskrivning. Svår skada Svår skada kan till exempel innebära flera och svåra skelettskador som kräver lång och omfattande rehabilitering. Diagram 1 ovan redovisar antalet svårt skadade i Skåne uppdelat på färdmedel baserat på statistik från sjukhusen. (Källa: TRAST). Dödsfall Person som har avlidit inom 30 dagar efter trafikolycka som en direkt eller indirekt följd av olyckan. Vellinge kommun 4

Trafiksäkerhetsprogram PROBLEMOMRÅDEN Hur många och vilka skadas? Under femårsperioden 2002-2006 har 717 personer skadats i Vellinge, varav 9 personer dödats och 91 personer skadats svårt. Det innebär att ca 160 personer skadas årligen. Huvuddelen av döds- fallen och de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det statliga vägnätet. På det kommunala vägnätet skedde ingen dödsolycka men ca 30 % av olyckorna gav de inblandade allvarliga skador. Det är få olyckor som inträffar på de enskilda vägarna. Av de skadade är sex av tio oskyddade trafikanter. Huvuddelen av dessa olyckor är singelolyckor och resten (25 %) sker med något motordrivet fordon. 25 av de totalt 91 allvarligt skadade är oskyddade trafikanter äldre än 65 år skadade i singelolycka. Av de skadade är lika många kvinnor som män. Antal skadade i Vellinge är ungefär detsamma som snittet i skånska kommuner. Mätt till antalet dödade och svårt skadade per 100 000 invånare har Vellinge 43, medan genomsnittet i Skåne är 46. Barn (7-17 år) står för omkring 25 % av alla skadade i trafikolyckor i Vellinge kommun, men utgör bara 16 % av befolkningen. Även gruppen 20-24 år är överrepresenterade i olyckstatistiken och står för 6 % av olyckorna, men utgör endast 3,5 % av befolkningen. Antal skadade 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 År Diagram 3. Antalet skadade under åren 2002-2006 Vellinge kommun 5

Trafiksäkerhetsprogram Unga bilister skadas i kollisionsolyckor Varje år registrerar sjukhusen ca 55 skadade bilister, vilket utgör 38 % av det totala antalet skadade i Vellinge. En stor andel av de skadade är 18-24 år (22 %) och endast en liten del är äldre personer. Något fler män än kvinnor skadas. Sju av tio har skadats i kollisionsolyckor. Den största andelen (63 %) skadas på vägsträckor. Cyklister skadas i singelolyckor Skadade i olyckor med cykel utgör 32 % (46 stycken) av det totala antalet skadade årligen i Vellinge. En stor del av de skadade är 7-14 år (28 %). Något fler kvinnor än män skadas (55 %). Sju av tio skadas i en singelolycka. Den största andelen skadas på vägsträckor. Moped 12% MC 2% Äldre fotgängare skadas allvarligt i singelolyckor Under åren 2002-2006 var 15 % av de skadade fotgängare, vilket motsvarar 22 skadade årligen. Många av de skadade är över 65 år (42 %) och får allvarliga skador. Betydligt fler kvinnor än män skadas (77 %). Nio av tio skadas i en singelolycka. Den största andelen skadas på gångbanor. Mopedister som skadas är lika ofta tjej som kille Sjukhusen registrerar varje år ca 17 skadade mopedister, vilket utgör knappt 12 % av det totala antalet skadade i Vellinge. En stor del av de skadade är 15-17 år (73 %). Något fler män (56 %) än kvinnor skadas. Lika många skadas i singelolyckor som i kollisionsolyckor. Antalet skadade är lika stort på vägsträckor som i korsningar. Fotgängare 15% Cykel 32% Motorfordon 38% Övrigt 1% Diagram 4. Andelen skadade trafikanter uppdelat på trafikantslag åren 2002-2006 Vellinge kommun 6

Trafiksäkerhetsprogram Flest olyckor sker på vägsträckor Av det totala antalet skadade skadas 65 % i kollisionsolyckor och 34 % i en singelolycka (1 % har okänd anledning). Både olyckor som skett på det statliga och det kommunala vägnätet har analyserats. Huvuddelen av dödsfallen och de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det statliga vägnätet. Speciellt skadedrabbade är väg E6, väg 100 och väg 101. Ungefär hälften skadas i en olycka som sker på en sträcka. En av fem skadas i en korsning och övriga olyckor sker på gång- och cykelbanor eller på andra platser. Hälften beror på yttre miljö 25-30 % av olyckorna där en oskyddad trafikant skadats har skett helt eller delvis på grund av bristfällig drift och underhåll. Det kan exempelvis bero på halka, snubbelrisk över stenar, kottar, gropar, kablar eller skymd sikt pga. växter. Ca 20 % av olyckorna med oskyddade trafikanter har orsakats av eller har gett oönskad skadeföljd på grund av den fysiska utformningen. Olyckan kan exempelvis ha inträffat på grund av stolpar och refuger, snubbelrisk vid trottoarkant, dålig eller ingen belysning eller dålig sikt. Endast 10 % av de oskyddade trafikanterna har skadats i kollision med ett motorfordon. Vellinge kommun 7

Trafiksäkerhetsprogram Oskyddade trafikanter skadas svårast Av alla skadade är det 13 % som skadas svårt. Minst andel svårt skadade är det i gruppen motorfordon där knappt 8 % av de skadade har ådragit sig allvarliga skador. Skadade och dödade motorcyklister är en ganska liten grupp, men det är den grupp som skadas svårast när det väl händer en olycka. Både i gruppen cyklister och fotgängare är det en relativt stor andel som skadas måttligt och svårt. 30 % av de svårt skadade är personer äldre än 65 som skadas i singelolyckor. 250 200 Antal skadade 150 100 Lätt skada Måttlig skada Svår skada 50 0 Fotgängare Cykel Motorfordon Moped MC Övrigt Olyckstyp Diagram 5. Antalet skadade uppdelat på skadeföljd åren 2002-2006 Vellinge kommun 8

Trafiksäkerhetsprogram Bältes- och hjälmanvändning Enligt mätningar som NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) gjort 2007 använder 87 % av bilisterna bälte i Vellinge. Snittet för Skåne är 91 %. Om alla använde bilbälte i Sverige skulle 100 liv kunna räddas varje år. Som förare eller passagerare i bil utan bälte klarar man en kollision upp till 7 km/h om man är stark och med på kollisionen. Enligt de skolvägsutredningar som gjorts i Vellinge slutar barn ofta använda cykelhjälm när de går i årskurs 5-6. Rattfylleri I södra Skåne har 1,1 % av polisens utandningsprov varit positiva, det vill säga ger utslag för rattfylleri. För hela Skåne är siffran 0,9 %. I Sverige är gränsen för rattfylleri 0,2 promille alkohol i blodet. Varje år dör ca 150 personer i rattfyllerirelaterade olyckor och ca 1 800 personer skadas svårt. Det betyder att 32 % av dödsolyckorna i Sverige är alkoholrelaterade. Sammanfattning av problemanalysen Olycksanalysen visar att under femårsperioden 2002-2006 har 717 personer skadats. Av dessa personer avled 9 personer och 105 blev svårt skadade. Huvuddelen av dödsfallen och de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det statliga vägnätet. Speciellt skadedrabbade är väg E6, väg 100 och väg 101. Cirka sex av tio olyckor är med oskyddade trafikanter (gång, cykel, moped). Huvuddelen av dessa olyckor är singelolyckor, till exempel att en gående halkar eller en cyklist trillar omkull till följd av ojämnheter i cykelbanan. Många av de skadade cyklisterna är barn i åldern 7-14 år. En stor del av de skadade fotgängarna är äldre personer där kvinnorna dominerar. 35 % av dessa får allvarliga skador. Den största andelen skadade mopedister är 15-17 år. Nästan 40 % av det totala antalet skadade är personer som skadats i ett motorfordon. Majoriteten har skadats i en kollisionsolycka. Barn (7-17 år) står för omkring 25 % av alla skadade i trafikolyckor i Vellinge kommun, men utgör bara 16 % av befolkningen. Även 20-24-åringar är överrepresenterade i olyckstatistiken och står för 6 % av olyckorna, men utgör endast 3,5 % av befolkningen. Lika många kvinnor som män skadas. Enligt mätningar gjorda av NTF använder 87 % av bilisterna i Vellinge bilbälte, vilket är lägre än i Skåne. Rattfylleri är ett stort problem och bidrar till en ansenlig del av skadade och dödade i trafiken. I södra Skåne har 1,1 % av polisens utandningsprov varit positiva (över 0,2 promille i blodet), vilket är något fler än i hela regionen. Slutligen kan det konstateras att liv och lidande kunde ha sparats om samtliga höll hastighetsgränserna, använde bilbälte och körde nyktra. Många skador drabbar fotgängare och cyklister som faller omkull. Med jämnare beläggningar och bättre halkbekämpning kunde även dessa ha förhindrats. Vellinge kommun 9

Trafiksäkerhetsprogram MÅL Det övergripande målet för transportpolitiken är enligt riksdagens beslut att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet förtydligas i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Ett jämställt vägtransportsystem Det långsiktiga målet i Vellinge ska följa Nollvisionen, det vill säga att ingen ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Trafiksäkerheten ska förbättras årligen så att hälsoförlusten minskar för samtliga trafikanter. Vellinge kommuns övergripande mål har delats upp i följande delmål: Minska antalet singelolyckor med fotgängare: Antalet singelolyckor med gående, som leder till sjukhusbesök, skall minska från 5 svårt skadade/år till 3 och från 17 lindrigt skadade/år till 10, till och med 2010-12-31. Antalet höftledsfrakturer ska minska bland kommunens seniorer. Målsättning är att år 2010 ha bibehållit årsmedelvärdet på höftfrakturer från 2002-2004 vilket var 32 för kvinnor och 15 för män procentuellt sett i förhållande till befolkningsökningen i kommunen. Minska antalet singelolyckor med cyklister: Antalet singelolyckor med cyklister ska minska från 40 skadade/år 2006 till 25 skadade/år till och med slutet av 2014. Minska körhastigheten: Genom insatser för att minska körhastigheten med 2 km/h på gator i biltrafikens kommunala huvudvägnät med betydande trafikflöde och korsande skolvägar, är målsättningen att antalet skadade personer i olyckor (inom detta vägnät) där motorfordon är inblandade, skall minska från 10 personer år 2006 till 8 personer år 2010. Öka bältesanvändningen: Öka bältesanvändningen från 87 % till 93 % till år 2014. Minska antalet ratt-/drogfylleriolyckor: Målsättningen är att ha genomfört 5 st "dagen-efter-samtal" under 2008, 5 st under 2009 och 5 st under 2010 för att i det längre perspektivet minska antalet årliga ratt- /drogfylleriolyckor med Vellingebon som orsak. Minska antalet skadade i mopedolyckor: Antalet skadade i årliga olyckor med mopeder ska minska från 21 skadade 2006 till 12 skadade 2014. Vellinge kommun 10

Trafiksäkerhetsprogram ÅTGÄRDER Kommunen önskar att göra en effektiv insats för att förbättra tryggheten och trafiksäkerheten i kommunen. Utifrån erfarenheterna av det tidigare trafiksäkerhetsarbetet och skadeanalysen föreslås att de kommande åtgärderna inriktas mot följande områden: ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Denna checklista används också i uppföljningsarbetet. Säkrare trafikmiljö i tätort Ökat trafiksäkerhetsmedvetande Mer trafiksäkerhet i skolan Minskad användning av alkohol och droger i trafiken Samarbete med Vägverket, Räddningstjänsten och polisen för att förbättra säkerheten på de statliga vägarna i kommunen Samarbete med Skånetrafiken för att få en säkrare kollektivtrafik Ökad trafiksäkerhet på kommunens egna och upphandlade transporter Göra uppföljningar och mäta effekter för att se vilka åtgärder som är mest effektiva Det är viktigt att man förankrar kommande åtgärder. För att effektivisera och förenkla arbetet kan det vara bra att använda sig av en checklista som tydligt anger vad som Vellinge kommun 11

Trafiksäkerhetsprogram Säkrare trafikmiljö i tätort För att förbättra säkerheten i tätort krävs det både byggnadstekniska åtgärder och bättre drift och underhåll. Nedanstående kurva visar hur stor risken är för en människa att bli dödad i trafiken beroende på hastigheten. Den orange kurvan längst till vänster visar att om en fotgängare blir påkörd i 30 km/h är risken att dö 10 %, blir fotgängaren däremot påkörd i 50 km/h är risken över 80 %. I just tätorterna är det därför viktigt att hastighetsäkra de oskyddade trafikanternas korsningspunkter. På det kommunala gatunätet är det i första hand huvudnätet för gång, cykel och biltrafik som ska prioriteras. Det är där de största riskerna finns. Att bara sänka hastigheten genom att skylta 30 km/h har gett mycket dålig effekt. Därför bör ändrad hastighetsgräns kombineras med fysiska åtgärder. I samband med detta arbete kan också flera samordningsvinster fås om man samtidigt skapar tillgängliga gångstråk för rörelsehindrade och synskadade personer. En prioritering av ombyggnader görs i samband med budgetarbetet varje år. Källa: TRAST Tekniska förvaltningen ska därför fortlöpande arbeta med olycksstatistik från STRADA, hastighetsdata, trafikflöden samt önskemål från allmänheten för att kunna göra rätt prioriteringar vid åtgärder på det kommunala gatunätet. Olycksanalyserna bör ta hänsyn till ålder, plats, kön, orsak och skadekonsekvens. Dagens utvärderingsmetoder av olycksrapporterna föreslås fördjupas genom ett ökat erfarenhetsutbyte med räddningstjänsten. Det kan också vara nödvändigt att fördjupa sig inom vissa områden såsom skolvägsoch äldrestudier. Som olyckstatistiken visar är det ett stort problem med singelolyckor för gående och cyklister. Standarden på gång- och cykelnätet måste därför förbättras både när det är barmark och när det är snö eller is på gång- och cykelvägarna. Var singelolyckorna har inträffat kan fås från STRADA. Denna information bör jämföras med rapporterade felanmälningar samt rapporter från entreprenörerna som sköter drift och underhåll. Utifrån kunskapen från STRADA bör det undersökas om skötselinstruktionerna till entreprenörerna skall ändras. Även rutinerna för entreprenörernas rapporter efter utförd tillsyn bör ändras. Tekniska förvaltningen och Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen bör vid exploatering och ny bebyggelse alltid föra en dialog och samarbeta för att se till att god trafiksäkerhet tillgodoses. Vellinge kommun 12

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsmedvetande Genom att höja människors värdering av trafiksäkerhet kan man påverka efterfrågan av trafiksäkerhetsåtgärder. Man kan även öka beredskapen att satsa på trafiksäkerhet, ökad användning av säkerhetsutrustning och påverka beteendet i trafiken. En högre kunskapsnivå ökar också motivationen till att engagera sig i trafiksäkerhetsarbete, både hos den enskilde individen och hos samhällets olika myndigheter och organisationer. Mer aktiva medborgare kommer att ställa nya och i vissa fall besvärande krav på beslutsfattarna. En del av verksamhetsstrategin bör därför vara att förbereda dessa genom att öka deras insikt och kunskap om vad som utgör de stora riskerna i trafiken och på vilket sätt dessa bäst kan åtgärdas. samband med andra åtgärder, t ex vid ombyggnad av en gata. Det kan då vara rätt att ha en kampanj om hastighetens betydelse. Ett något annorlunda och kontroversiellt sätt är att skriva avtal med kommunens invånare - nu bygger vi en cykelbana och ni använder skyddsutrustning som cykelhjälm. I Vara anordnade kommunen en tävling som gick ut på att den by som kom upp i en viss procent cykelhjälmsanvändning skulle få en separerad cykelbana in till centralorten Vara. Cykelhjälmsanvändningen mättes kontinuerligt under ett år och en by utsågs till vinnare som också fick sin cykelväg. Idag sker denna kommunikation ofta genom telefonsamtal och skrivelser (e-post eller brev). Tekniska förvaltningen använder även en hastighetsvagn/tavla för att medvetandegöra bilisterna om deras verkliga hastighet. I samband med frågor och ärenden till Tekniska förvaltningen bör man alltid sträva efter att ha en dialog om hur riskerna i trafiken ser ut, om effektiva åtgärder och om ett gott beteende. Trots att kampanjer visats ha dålig långsiktig effekt, kan det ibland vara befogat att driva dessa. För att de ska få störst effekt bör de genomföras i Mer information i form av artiklar om trafiksäkerhet bör också försöka fås in i Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Vellinge kommuniké, Trelleborgs Allehanda samt på kommunens egna webbsida. Kommunen ska bli bättre på att skicka ut pressmeddelande och hålla presskonferenser om trafiksäkerhets- Vellinge kommun 13

Trafiksäkerhetsprogram projekt. Att ta fram en kommunikationsplan för trafiksäkerhet kan vara en hjälp för att besvara frågorna: Vad ska kommuniceras?, Hur ska det kommuniceras? och Vem är målgruppen för kommunikationen? NTF och kommunen har tillsammans drivit en kampanj om användning av bilbälte. Denna bör utvärderas och om den har gett ökad effekt bör en fortsättning ske. Mer trafiksäkerhet i skolan En väl planerad och kontinuerlig trafikutbildning i skolan ger förutsättningar dels för kunniga framtida trafikanter och dels för ökad trafikmedvetenhet under de år man går i skolan kring det egna trafikbeteendet och den egna skolvägen. Att utgå från ett intresse, ett konkret problem eller en fråga som eleverna vill få besvarad, utgör ofta den bästa formen av inlärning. Enligt Läroplanen (Lpo94) är trafik ett viktigt kunskapsområde som ska integreras i undervisningen, och ingå i olika ämnen. I Vellinge kommun beslutar respektive platschefsområde/grundskola själva hur de utifrån läroplanen vill arbeta med trafikfrågorna. Hur trafikundervisningen utformas varierar därför från skola till skola. Några exempel på hur arbetet kan bedrivas är: Elevernas skolväg. I förskoleklass och årskurserna 1-3 arbetar man med trafikfrågor utifrån elevernas skolväg vägmärken, farliga ställen och trafiksäkerhet. I årskurserna 4 och 5 har eleverna en lektion med en polis. Under lektionerna i SO tas gällande trafikregler upp och man diskuterar hur skolvägen kan göras säkrare. I årskurserna 6-9 ingår trafikundervisning i SO. I årskurs 6 har man fyra lektioner om Cykeln i centrum och i årskurs 8 har man sex lektioner om Alkohol, trafik och moped. Tema trafik. Man arbetar intensivt med temat trafik under några veckor, då trafikfrågorna ingår i flera ämnen. De yngsta årskurserna arbetar mycket med praktiska övningar kring både gångoch cykeltrafik och lär sig på detta sätt de viktigaste trafik-/vägmärkena, rätt beteende, att använda hjälm och hur cykeln ska vara utrustad. Det är viktigt att man har i åtanke att barn är impulsiva och spontana. Man kan inte förlita sig på att de uppträder korrekt trots att de har genomgått någon form av trafikundervisning. Undervisning får aldrig ersätta fysiska åtgärder vid skolor och andra platser där barnen vistas. Det pågår också ett kontinuerligt trafiksäkerhetsarbete kring skolskjutsverksamheten i Vellinge kommun. I detta arbete ingår bl a årlig skolskjutshållplatsbesiktning tillsammans med polis, Vägverket och skolskjutsentreprenören. På skolor med bussåkande elever genomförs också regelbundna utrymningsövningar tillsammans med Räddningstjänsten. Vid senaste upphandlingen av skolskjutsverksamhet utformades det nya avtalet med krav på att alla bussar i skolskjutsverksamhet skall vara försedda med säkerhetsbälten. Lärarna är nyckelpersoner i den trafikundervisning som sker i grundskolorna. Innehåll och kvalitet är helt beroende av lärarnas kunskaper och engagemang i trafikfrågor. Stöd till Vellinge kommun 14

Trafiksäkerhetsprogram lärare kan ges i form av föreläsningar, temadagar, bra skriftligt material, hjälp att knyta kontakter m.m. Det finns redan utarbetat material i Stockholm, Göteborg och Malmö som också kan användas i Vellinge kommun. Mer information finns på www.trafikeniskolan.se. Minskad användning av alkohol och droger i trafiken Under 2006 har Individ- och familjeomsorgen inlett ett närmare samarbete med polis kring en rehabiliteringsmodell för rattfyllerister. Utgångspunkten för samarbetet är den s.k. Skellefteåmodellen en modell som bygger på nära samarbete mellan polis och socialtjänst. Med syftet att undvika återfall erbjuds den som tagits för rattfylleri mycket snabbt behandling. Redan samma dag som polisen tagit en person för rattfylleri erbjuds denne en första samtalskontakt med personal inom beroendevården. En tidig kontakt med personal kunnig i missbruksfrågor ger förutsättningar att snabbt komma igång med någon form av behandling. Ju tidigare kontakt desto bättre eftersom det visat sig att möjligheterna att tränga igenom förnekandet då är som störst. I Skellefteå där modellen först infördes har man sett goda resultat då andelen tidigare dömda rattfyllerister, som blir tagna igen, har minskat betydligt. I Vellinge kommun har den exakta utformningen av samarbetet ännu inte fastställts. Vid nästa upphandling av skolskjutsar bör också krav ställas på att alkolås ska installeras. Samarbete med Vägverket, Räddningstjänsten och Polisen De statliga vägarna i kommunen är skadedrabbade, både E6:an, väg 100 och väg 101. Genom att samarbeta både med trafikpolisen i Skåne och närpolisen kan övervakningen på dessa vägar intensifieras och effektiviseras. Kommunen kan genom utdrag i STRADA ge underlag till val av plats för övervakning och även tidpunkter när flest olyckor inträffar. Även Räddningstjänsten har ett arbete där man har identifierat platser där ofta olyckor sker. Genom ökat samarbete med Vägverket ges förutsättningar för fysiska förbättringar på de aktuella vägarna. Forskning visar att övervakning är ett effektivt sätt att minska hastigheterna på våra vägar och gator. Övervakning av hastigheterna leder således till att fler håller satta hastigheter vilket gör att färre skadas i trafiken. VTI, Statens väg- och vägtransportforskningsinstitut, har gjort studier på hastighetskamerors påverkan på hur många olyckor som inträffar och vilken Vellinge kommun 15

Trafiksäkerhetsprogram följd de får. Studierna visar att antalet dödade har minskat med upp till 60 % på vissa vägar och antalet svårt skadade har minskat med 30 % enligt studier. Även människors attityder påverkas av att man installerat hastighetskameror. Folk tycker att trafiksäkerheten ökar på vägar där det finns kameror och att man vill ha fler kameror längs vägarna. Samarbete med Skånetrafiken för en säkrare kollektivtrafik Genom ett aktivt samarbete med Skånetrafiken vad gäller kollektivtrafiken kan den bli ett säkrare transportmedel. Framförallt kan en säker kollektivtrafik uppnås genom rätt utformning och placering av hållplatser samt att gång- och cykelvägarna till och från hållplatserna är säkra. Man bör också föra en dialog kring hur man ska få fler bussresenärer att använda bälte. Även om resor med buss generellt sett är säkra kan kommunen och Skånetrafiken också ha en dialog om hur säkerheten för bussresenärerna ska förbättras under färd. Ökad trafiksäkerhet på kommunens egna och köpta transporter Det finns många olika sätt att förbättra trafiksäkerheten. Ett sätt är att kvalitetssäkra kommunens egna transporter, t ex hemtjänst, tjänsteresor och matleveranser till skolor. Kommunen har ett arbetsgivaransvar och det innefattas också när de anställda sitter i bilen eller går och cyklar inom tjänsten. I en resepolicy kan man ställa upp kriterier för hur transporterna ska genomföras. Vid varje upphandling av olika transporter så som färdtjänst, skolskjuts och entreprenader finns möjligheten att skärpa kraven. Exempel på krav som kan ställas helt eller delvis i 15 % av fordonen i både en upphandling och i en resepolicy är: Bilarna ska ha alkolås. ISA-system (tekniskt stöd i bilen som hjälper föraren hålla rätt hastighet) ska finnas. Loggningsverktyg/färdskrivare ska finnas för enkel uppföljning. Vellinge kommun 16

Trafiksäkerhetsprogram Checklista för fortsatt arbete Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners När Fysiska åtgärder på det kommunala vägnätet, till exempel - Korsningar - Sidoområden - Gång- och cykelvägar Tekniska förvaltningen Polisen Räddningstjänsten Vägverket 2008- Arbeta aktivt med drift och underhåll, vad gäller exempelvis halkbekämpning och gropar/rötter i asfalt Tekniska förvaltningen 2008- Jämförelse av olyckor och felanmälningar/rapporter från entreprenörer, vilket kan leda till bättre barmarks- och vinterunderhåll på gc-vägar och ändrade skötselrutiner Kartläggning av skolbarnens skolvägar och åtgärder vid kritiska platser som t ex övergångsställen Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Entreprenörer 2009-2011 M-förvaltningen* 2008- Kartläggning av äldres rörelsemönster och åtgärder vid kritiska platser Tekniska förvaltningen M-förvaltningen* Miljö- och stadsbyggnadsförv. 2008- Ta fram en belysningsstrategi som behandlar samtliga stadsbyggnadskvaliteter, bland annat trafiksäkerhet Tekniska förvaltningen Miljö- och stadsbyggnadsförv. 2009-2010 Säkrare trafikmiljö i tätort Gator ska namnsättas före antagandet av detaljplanen för att underlätta ex. räddningsarbete på byggarbetsplatsen Översyn av hastigheter och andra regleringar Tekniska förvaltningen Vägverket Enskilda vägföreningar 2008- Miljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen 2009-2010 Vellinge kommun 17

Trafiksäkerhetsprogram För att öka trafiksäkerhetsmedvetandet hos invånarna så sker en ökad dialog vid kontakt med medborgare Tekniska förvaltningen NTF Kommunledningsstabens informationsansvarig Räddningstjänsten 2008- Polisen Vägverket Göra en plan för hur kommunen ska kommunicera om trafiksäkerhetsarbetet Tekniska förvaltningen Kommunledningsstabens informationsansvarig 2008-2009 Kampanjer för användning av skyddsutrustning, gärna i samband med andra åtgärder Tekniska förvaltningen Vägverket M-förvaltningen* Räddningstjänsten 2008- Polisen NTF Ökat trafiksäkerhetsmedvetande Kampanjer för att hålla hastighetsgränser, gärna i samband med andra åtgärder Utvärdering och ev. fortsättning av bälteskampanj Kampanjer för säkrare mopedtrafik Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Vägverket Polisen NTF NTF Polisen Polisen M-förvaltningen* 2008-2008- 2008- Bättre stöd till lärare som vill driva trafiksäkerhetsfrågor M-förvaltningen* Vägverket Tekniska förvaltningen 2008- Mer trafiksäkerhet i skolan Polisen Räddningstjänsten Vellinge kommun 18

Trafiksäkerhetsprogram Besiktning av skolskjutshållplatser M-förvaltningen* Vägverket Tekniska förvaltningen 2008- Polisen Utrymningsövningar i skolbussar M-förvaltningen* Vägverket Polisen 2008- Räddningstjänsten Alkolås i vissa transporter M-förvaltningen* Vägverket 2008- Minskad användning av alkohol och droger i trafiken Förbättrat samarbete vid rehabilitering av rattfyllerister Tekniska förvaltningen M-förvaltningen* Polisen 2008-2010 Samarbete med Vägverket och polisen för att förbättra säkerheten på de statliga vägarna i kommunen Bättre samarbete med Vägverket om åtgärder på det statliga vägnätet i kommunen Bättre samarbete med polisen om övervakning av nykterhet, bältesanvändning och hastighet på det statliga vägnätet i kommunen Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Miljö- och stadsbyggnadsförv. Politiska företrädare Tekniska förvaltningen Vägverket 2008- Polisen Vägverket Vellinge kommun 19

Trafiksäkerhetsprogram Samarbete med Skånetrafiken för att få en säkrare kollektivtrafik Ökad trafiksäkerhet på kommunens egna och upphandlade transporter Bättre samarbete med Skånetrafiken för en säkrare kollektivtrafik. Bland annat - bussar som håller hastigheten - bältesanvändning - stående passagerare i bussarna - säkra gång- och cykelnät runt hållplatser Framtagande av en kommunal resepolicy med trafiksäkerhetskrav Tydligare trafiksäkerhetskrav vid nästa upphandling av skolskjuts och färdtjänst samt egna fordon Tekniska förvaltningen Kommunledning M-förvaltningen Upphandlande enhet Vägverket Skånetrafiken Polisen Tekniska förvaltningen Vägverket Tekniska förvaltningen Vägverket M-förvaltningen* 2008-2009 2008- Uppföljning av trafiksäkerhetsrevisionen Tekniska förvaltningen Kommunledningen M-förvaltningen* 2011/ 2014 Miljö- och Stadsbyggnadsförv. Vägverket Årlig redovisning av olycksstatistik till Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen Akutsjukhus i Malmö och Trelleborg Vägverket 2008- Hastighetsmätningar samt analys av dessa på strategiskt valda punkter Tekniska förvaltningen Polisen Vägverket 2008- Uppföljning och effekter Djupare analyser av olycksstatistik, var sker de? När? Vilka drabbas? Ett nytt TS-program Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Polisen Vägverket Räddningstjänsten 2008-2014- * Inklusive det lokala handikapprådet och det kommunala pensionärsrådet. Vellinge kommun 20

Trafiksäkerhetsprogram UPPFÖLJNING Uppföljning innebär en kontroll för att se om de uppsatta målen är uppfyllda. Det används också för att kunna utvärdera om de åtgärder man valt att göra har gett önskad effekt. Det är viktigt att uppföljningen hamnar hos dem som har ansvar för respektive område inom trafiksäkerhet. Lämpligt är att man en gång årligen gör en uppföljning för att ge en samlad bild om hur genomförandet fortgår och vilka effekter genomförda åtgärder fört med sig. Förslagsvis använder man sig då av den checklista som tagits fram i arbetet med åtgärder. Olyckor är ett sätt att följa upp trafiksäkerhetsläget. Ibland kan slumpens inverkan på olycksutfallet vara stort, särskilt om man har få olyckor. Så kan fallet vara om man vill utvärdera en ombyggnad av en korsning. Hastighetsmätningar är en bra indikator, samband mellan hastighet och olyckor är kända, se tabell till höger. Andra metoder kan vara konfliktstudier eller beteendestudier. Förhållandet mellan procentuell förändring i medelhastighet och förändringar i antal olyckor med olika svårighetsgrad. Källa: Traffic Safety Dimensions and the Power Model to Describe the Effect of Speed on Safety. Göran Nilsson, 2004. Det bör finnas en trafiksäkerhetscontroller som går igenom åtgärderna en gång per år. Detta ska sedan redovisas för Tekniska nämnden. I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra uppföljningar oftare. De flesta målen som kommunen har satt upp är kopplade till olyckor med skadade personer som är registrerade i STRADA. Hur antalet förändras är därför ett sätt att se om man lyckas. Man ska komma ihåg att det alltid finns en slumpvariabel som gör att antalet skadade kan variera. Vellinge kommun 21

Trafiksäkerhetsprogram Bilaga 1 Diagram och statistik, 2001-2006 180 160 140 Antal skadade 120 100 80 60 40 20 0 Korsning Sträcka GC-bana Cirkulationsplats Okänd Fotgängare Cykel Motorfordon Moped MC Övrigt Olyckstyp Diagram 1. Antal skadade uppdelat på skadegrupp och olycksplats. 200 180 160 Antal skadade 140 120 100 80 60 40 20 0 Singelolycka Kollisionsolycka Fotgängare Cykel Motorfordon Moped MC Övrigt Olyckstyp Diagram 2. Antal skadade uppdelat på skadegrupp och olyckstyp. Vellinge kommun 22

Trafiksäkerhetsprogram 120 100 Antal skadade 80 60 40 Man Kvinna 20 0 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Ålder Diagram 3. Antal skadade uppdelat på ålder och kön. Vellinge kommun 23

Bilaga 2 Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse Vellinge Trafiksäkerhetsprogram Vellinge kommun, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE PROGRAMSAMRÅD 1 STATLIGA MYNDIGHETER M. FL. 1.1 Universitetssjukhuset MAS 1.2 Primärvården Skåne, Vellinge vårdcentral 1.3 Vägverket 1.4 Skånetrafiken 2 KOMMUNALA NÄMNDER 2.1 M-nämnden 3 INTRESSEFÖRENINGAR 3.1 DHR, Vellingeavdelningen genom Gert Nilsson och Lennart Andersson 3.2 Höllviken Nr 5 Samhällighetsföreningen genom Lennart Larsson 3.3 PRO Månstorp genom Kjell Andersson 4 ANDRA KOMMUNER 4.1 Malmö Stad, Kommunstyrelsen 4.2 Trelleborgs kommun, Tekniska förvaltningen 24

1 STATLIGA MYNDIGHETER M. FL. 1.1 Universitetssjukhuset UMAS Universitetssjukhuset UMAS har läst programmet med stort intresse och tycker att det visar på en riktigt seriös satsning för att minska antalet skadade i trafiken. I övrigt framförs inga synpunkter i yttrandet. 1.2 Primärvården Skåne, Vellinge vårdcentral Vellinge vårdcentral tycker att programmet är väl genomarbetat och stödjer förslagen. Det är viktigt såsom föreslås att man i skolan ökar trafiksäkerhetsundervisningen, speciellt för cyklister. Många av de trafikskador de ser på vårdcentralen är kopplade till halka, vilket borde ha belysts mer i programmet. Kommentar: I programmet identifieras singelolyckor där oskyddade trafikanter skadas som ett problemområde. Där föreslås att man bör arbeta mer med drift och underhållsfrågor, där halkbekämpning är en viktig del. Dock tas detta inte upp i det åtgärdsprogram som redovisas på sidan 17 och framåt, vilket det givetvis bör. Detta kommer att åtgärdas. 1.3 Vägverket Vägverket upplever att programmet på ett systematiskt sätt hanterar trafiksäkerhetsproblem i kommunen. Ett större fokus borde lagts på de allvarligaste olyckor så att problemet med äldre trafikanter kommit fram. Vägverket anser att arbetet med de nya hastighetsgränserna bör få en central roll i trafiksäkerhetsarbetet. Vidare upplever de det som mycket positivt att stort vikt lagts vid arbetet med uppföljning. Kommentar: Äldre oskyddade trafikanter som skadats svårt bör lyftas fram tydligare i problembeskrivningen och även i åtgärdsprogrammet. Detta kommer att åtgärdas. 1.4 Skånetrafiken Skånetrafiken tycker att programmet tar upp de frågor där ett samarbete är viktigt för att nå en bättre trafiksäkerhet i Vellinge kommun. Trafiksäkerhetsprogrammet tar också upp hur en säkrare trafikmiljö kan nås med hjälp av exempelvis ändrad hastighetsgräns och fysiska åtgärder. Det är dock vikigt att dessa åtgärder inte påverkar kollektivtrafikens framkomlighet på ett negativt sätt. Skånetrafiken ser fram emot ett fortsatt bra samarbete 2 KOMMUNALA NÄMNDER 2.1 M-nämnden M-förvaltningen ställer sig positiv till programmet i helhet då det på ett mycket konkret sätt ger vägledning kring hur olycksfall och skador kan förebyggas och minimeras. Det är av särskild vikt att man arbetar med att minska användandet av alkohol och droger i trafiken. Att kommunen bidrar genom att ställa krav på alkolås i verksamhetens egna fordon är ett led i att minska alkoholrelaterade olyckor. Vidare bör man arbeta mer med trafikmedvetenheten i gruppen 7-17 åringar genom att arbeta med utformandet av skolans trafikundervisning. 3 INTRESSEFÖRENINGAR 3.1 DHR, Vellingeavdelningen genom Gert Nilsson och Lennart Andersson DHR upplever att kommunen måste vara mer aktiv i arbetet med att hålla efter trottoarer. Idag finns problem med buskar som växer ut över gåytan, reklamskyltar, postlådor mm som innebär att rullstolsburna tvingas ner i körbanan med risk för att bli påkörda. Vidare anser DHR att parkeringen i kommunen fungerar dåligt då uppställning sker på gångbanor, gator med parkeringsförbud etc. Varför kan man inte hyra in parkeringsvakter som man gjort i Simrishamn? Detta skulle inte belasta Tekniska förvaltningens budget. DHR anser att man bör arbeta mer med att tillgänglighetsanpassa Vellinge, med exempelvis nedfasning av kantsten och markering av dessa. Den snöröjning som utförs idag 25

anses vara under all kritik. Avslutningsvis rekommenderar DHR ett bättre samarbete med M-nämnden då åsikter framförs i det kommunala handikapprådet. Kommentar: I trafiksäkerhetsprogrammet lyfts drift och underhåll fram som en viktig åtgärdspunkt för att minska antalet olyckor framförallt med äldre fotgängare. I drift och underhåll ingår även snö- och halkbekämpning. Frågan om parkering och eventuella parkeringsvakter tas inte upp i ett trafiksäkerhetsprogram. 3.2 Höllviken Nr 5 Samhällighetsföreningen genom Lennart Larsson Samfälligheten upplever att det underhållsansvar som finns hos ett antal enskilda väghållare är ett problem. Bidraget täcker endast en liten del av kostnaden vilket leder till att många åtgärder, exempelvis någon form av reglering, kan komma att bli ett problem i en annan samfällighet. En enskild samfällighets beslut kan alltså försvåra kommunens arbete med trafiksäkerhetsfrågor. Utifrån detta kan man dra följande slutsatser: Konstruktionen med flera olika väghållare motverkar målsättningen att uppnå en helhetssyn vad gäller trafiksäkerhetsarbetet. Kommunen måste i planfrågorna motverka ytterliggare förtätning av bebyggelse i befintliga områden, då de smala vägarna redan idag utgör ett problem. Vidare vill samfälligheten ha en gång- och cykeltunnel under norra delen av Stenbocks väg och slopa det befintliga övergångsstället. Detta skulle ge skolbarn en säkrare skolväg och befria bilisterna från ett stort irritationsmoment. Kommentar: Önskemål om enskilda åtgärder, såsom en gång- och cykeltunnel under norra delen av Stenbocks väg, tas inte upp i ett Trafiksäkerhetsprogrammet då det är ett övergripande strategiskt dokument. Synpunkter angående bidragen till vägföreningarnas storlek är främst en budgetfråga som inte behandlas i trafiksäkerhetsprogrammet. 3.3 PRO Månstorp genom Kjell Andersson PRO Månstorp tar i sitt yttrande upp frågan om åtgärder vid utformningen av den nya korsningen med N Stationsvägen förlängning vid Väg 101 i samband med planerad bebyggelse. Det tycker att det är oförklarligt att man inte gör kraftfullare åtgärder med tanke på närhet till skola och idrottsplats, inte minst med tanke på att väg 101 pekas ut som en av de mest skadedrabbade i Trafiksäkerhetsprogrammet. Då detta arbete inte påbörjats ännu förordas ny prövning av vägkorsningen. Att minska körhastigheten med enbart 2 km/h synes helt otillräckligt. Vidare görs ingen uppföljning av efterlevanden av hastighetsskyltarna på 30 km/h. Följande åtgärder föreslås: Bältesanvändning i alla kommunens fordon Alkolås i alla kommunens fordon Mer information om trafiksäkerhet i skolor, dagis och föreningar avseende användning av hjälm, säkerhetssele samt riskerna vid alkohol- och droganvändning. Bättre uppföljning 30 km/h bör vara lägsta hastighet i tätbebyggda områden och förbi skolor och dagis. Kräver övervakning. Bättre övervakning av trafikbeteende och parkering i tätbebyggda områden. Förnyad prövning av vägkorsningen N Stationsvägen mot Lillsjövägen och korsning med väg 101. Redovisning av uppföljningsresultaten bör redovisas i KPR Kommentar: Önskemål om enskilda åtgärder, såsom korsningen N Stationsvägen mot Lillsjövägen och korsning med väg 101, tas inte upp i ett Trafiksäkerhetsprogrammet då det är ett övergripande strategiskt dokument. Ett mål om en minskning av hastigheterna med 2 km/h kan låta lite, men det krävs stora insatser för att detta mål ska nås. Det som avses är en minskning av medelhastigheten totalt sett på alla vägar och detta mål är ett delmål på vägen mot lägre hastigheter. Forskning visar att även små sänkningar av hastigheten gör skillnad för hur allvarliga skadorna blir till följd av olyckor där motorfordon är inblandade. Kontroller av efterlevandet av hastighetsgränser är något endast polisen kan göras, men 26

kommunen kan givetvis önska att dessa kontroller görs oftare och bidra med förslag på lämpliga mätplatser. Desamma gäller övervakning av trafikbeteende. Frågan om övervakning av parkering ligger utanför Trafiksäkerhetsprogrammet. Övriga åtgärder som föreslås tas upp i Trafiksäkerhetsprogrammet. Många av åtgärderna i checklistan för fortsatt arbete ska ske i samarbete med M-förvaltningen. Det lokala handikapprådet och det kommunala pensionärsrådet är en självklar del av M-förvaltningen. 4 ANDRA KOMMUNER 4.1 Malmö Stad, kommunstyrelsen Kommunstyrelsen skriver i sitt yttrande att Vellinges Trafiksäkerhetsprogram är väldisponerat och fokuserar på de mest angelägna trafiksäkerhetsfrågorna. Malmö Stad bedömer att trafiksäkerhetsprogrammets delmål är väldefinierade, mätbara och realistiska. Vidare tycker de att det är mycket positivt att programmet poängterar betydelsen av årlig uppföljning inom respektive problemområde för att utvärdera åtgärdernas effekt. Malmö Stad önskar Vellinge kommun lycka till i det fortsatta arbetet och ser fram emot att tillsammans diskutera hur trafikströmmarna mellan kommunerna bäst kan hanteras framöver. 4.2 Trelleborgs kommun, Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen i Trelleborgs kommun anser att Trafiksäkerhetsprogrammet är bra och har inga synpunkter på detaljer. Vellinge kommun den 19/5-08 Tekniska Förvaltningen 27

Bilaga 3 RAPPORT 2007:25 VERSION 1.0 Trafiksäkerhetsrevision i Vellinge kommun 28

Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsrevision i Vellinge kommun Serie nr: 2007:25 Projektnr: 7009 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Jan Hammarström Emma Morin Leif Linderholm Vellinge kommun Kontaktperson: Annette Bengtsson, tel. 040-425190 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2007-05-11 Utkast rapport Beställare 0.9 2007-06-27 Utkast rapport Beställare 1.0 2008-01-17 Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se www.trivector.se 29