KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 DO 20'i3-92- 2 3 eddelad i Göteborg ål nr 372-12 Sida 1 (4) KLAGANDE OTPART Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 22 december 201 1 i mål nr, se bilaga A SAKEN Pe1;sonkretstillhö1ighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KAARRÄTTENS AVGÖRANDE ed upphävande av underinstansemas avgöranden förklarar kammanätten att tillhör personkretsen i 1 3 LSS och visar målet åter till Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale kommun för handläggning och prövning av rätt till personlig assistans. YRKANDEN.. yrkar att kanunarrätten ska fastställa att hon tillhör den personkrets som omfattas av LSS och därutöver i första hand förklara att hon är berättigad till personlig assistans i begärd omfattning eller i andra hand visa målet åter till omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden för erforderlig handläggning. Till stöd för sin talan anför bl.a. följande. Efter en ansökan i augusti 2010 beslutade nämnden i november Dok.Id 241571 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon 031-732 74 00 Telefax 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 www.kammarratten.goteborg.se
KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida 2 ål nr 372-12 sa1mna år att bevilja henne personlig assistans enligt LSS. Av hennes medicinska tillstånd framgår att hon har haft ett omfattande hjälpbehov sedan barnsben och hennes förhållanden har inte ändrats så radikalt under de månader som förflutit mellan det nu överklagade avslagsbeslutet och det beslut genom viket hon beviljades personlig assistans. Hennes behov av hjälp är av omfattande karaktär, särskilt med beaktande av det stöd och den hjälp hon är i behov av avseende behandling av hem1es sjukdomstillstånd. Vid en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer har hon ett flertal svå1igheter i den dagliga livsföringen som är av betydande karaktär och hon har ett dagligt behov av långvarigt och upprepat stöd. Omsorgs.,. och arbetsmarknadsnämnden anser att kammarrätten ska avslå överklagandet och anför i huvudsak följande. Vid tiden för den aktuella ansökningen bedömdes inte tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS. Hennes hjälpbehov då bestod av tillsyn och handräckning, vilket inte ansågs vara av den omfattning som krävs enligt bestämmelsen. Hjälpbehovet tillgodosågs då av hemtjänsten.. har sedan dess försämrats och hon är i dagsläget beviljad personlig assistans med drygt 70 timmar per vecka. SKÄLEN FÖR KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är i första hand om tillhör den personkrets som omfattas av LSS. Det är i målet ostridigt att hon har ett sådant varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 LSS, varvid fråga uppkommer om hennes funktionshinder också är stort samt förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service. Av handlingarna framgår att tiden efter nämndens nu överklagade beslut har försämrats och såvitt kan utläsas av handlingarna har hennes behov av hjälp med de grundläggande behoven ökat. När det gäller
KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO Sida 3 ål nr 372-12 att bedöma personkretstillhöligheten är det emellertid inte enbart hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven som ska beaktas utan även behovet av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i bl.a. boendet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller för att ta emot information. Vid bedömningen beaktas även hjälp med bl.a. mathållning, skrivning och läsning samt nödvändig träning och/eller behandling. I förarbetena betonas att bedömningen av en persons behov av stöd eller service alltid måste ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159 s. 55-56 och 169). Av utredningen framgår att. diabetessjukdom redan vid tiden för nämndens beslut medfö1i olika typer av komplikationer. Överläkaren Christian Wesslau angav i intyg i juli 2009 bl.a. att har en snabbt sjunkande njurfunktion, tilltagande besvär från bl.a. bindväven kring vissa leder, sämre handfunktion och att hon till följd av nedsatt känsel i händer och fingrar inte längre kan läsa blindskrift. Cluistian W esslau angav vidare att besvär im1ebär ett ökat hjälpbehov i vardagen för att minska risken för fortsatt försämring av hennes funktionsnivå. Även överläkaren aria Svensson ansåg i juni 2009 att har ett stort hjälpbehov till följd av sina olika besvär. Därutöver framgår av nämndens utredning att en sjuksköterska i februari 2010 uppgett att har hjälp vid flera tillfällen under dagen med insulin och blodsockermätning. Utöver det som framkommer av de medicinska underlagen framgår att vid tiden för ansökan hade daglig hjälp av hemtjänsten med olika vardagliga bestyr i fonn av bl.a. matlagning, diskning, av- och påklädning, duschning samt läsning av post. I en ADL-bedömning som genomfördes av arbetsterapeut i mars 2010 anges att behöver viss hjälp i samband med personlig hygien, av- och påklädning samt hjälp med provtagning, sprutor och medicin. Vidare anges att hon behöver hjälp bl.a. med att diska, städa och tvätta, hjälp med att läsa, skriva, sköta
KÅARRÄ TTEN I GÖTEBORG DO Sida 4 ål nr 372-12 räkningar och läsa övrig information samt hjälp vid samtliga moment kring matlagning. Enligt arbetsterapeuten har svårigheter vid alla ADL-aktiviteter på gmnd av nedsatt syn, rörelseinskränkningar, känselnedsättningar samt nedsatt kraft i armar, händer, fingrar, ben och fötter. har till följd av sin diabetessjukdom med dess komplikationer flera olika funktionshinder. Utredningen i målet ger enligt kammarrättens mening stöd för att funktionshinder är såväl varaktigt som stort. Det står också klart att he1mes samlade funktionshinder medför många svårigheter i den dagliga livsföringen som inte förkommer hos en person utan funktionshinder. Den samlade effekten av olika funktionshinder får enligt kammarrättens mening anses ha en sådan påverkan på hennes livssituation att funktionshindren förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. uppfyller således vid tiden för aktuell ansökan samtliga de krav som uppställs i 1 3 LSS, vilket im1ebär att hon tillhör den personkrets som anges i lagrummet. Nämnden har avslagit ansökan om personlig assistans med hänvisning till att hon inte tillhör den personkrets som omfattas av LSS och dänned inte utrett och bedömt hennes behov av personlig assistans. Eftersom karnman-ätten som första instans inte kan pröva hennes rätt till personlig assistans ska målet visas åter till nämnden för sådan utredning. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fotmulär 1 ). /"'-. ''\ ( ) f) \._...t...- ---o- Ewa årdberg..,d. --,, -! fl(l. aria 1nksson referent
Avdelning l DO 2011-12-22 eddelad i Göteborg ål nr Enhet 1:2 Sida 1 (7) KLAGANDE Ombud: Kennedi Samuels Trea Assistans AB Box 53184 400 15 Göteborg OTPART Ale kommun Vård-och omsorgsnämnden 449 80 Alafors ÖVERKLAGADE BESLUT Vård-och omsorgsnämndens beslut den 12 maj 201.0, diarienr 165 SAKEN Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS DOSLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 92257 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Bcsöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031-732 70 00 031-711 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00
DO Sida2 BAKGRUND ansökte den 11januari 2010 om personlig assistent med 93 timmar per vecka. Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun avslog den 12 maj 2010 hennes ansökan med i huvudsak följande motivering. bedöms ha ett varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret bedöms inte vara så stort att det starkt påverkar flera livsområden samtidigt. funktionshinder förorsakar inte så betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hori bedöms ha ett omfattande behov av stöd eller service. Hon uppfyller inte samtliga krav enligt 1 3 LSS och omfattas inte av lagens personkrets. YRKANDEN.. yrkar att förvaltningsrätten i första hand upphäver kommunens beslut och beviljar henne rätt till personlig assistans 93 timmar och 5 minuter per vecka. I andra hand yrkar hon att förvaltningsrätten upphäver kommunens beslut och beviljar henne rätt till personlig assistans samt återförvisar målet till kommunen för närmare beräkning av antalet timmar.. anför i huvudsak följande. Hon uppfyller samtliga krav i I 3 LSS och omfattas av lagens personkrets och har därmed rätt till insatser i form av personlig assistans. Hon har utförligt beskrivit sitt hj älpbehov samt gjort en tidsredovisning och lämnat in medicinskt underlag. Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Eftersom inte tillhör personkretsen görs inte någon vidare utredning angående den sökta insatsen, då personen inte har rätt att ansöka om insatser enligt LSS. Det har
DO Sida 3 inhämtats information från hemtjänsten angående hjälpbehov. Hennes dagsform varierar och beroende på denna behöver hon olika mycket hjälp. Vad gäller förflyttningar förflyttar hon sig självständigt i sin lägenhet men i okända miljöer behöver hon ledsagning. Hon behöver hjälp med på- och avklädning och då hjälp med handräckning samt hjälp att hålla kläderna så att de hamnar åt rätt håll. Hon kan ibland behöva hjälp med att dra upp sina byxor och hon behöver hjälp med knappar och dragkedjor. Hon sköter självständigt toalettbesök men hon behöver viss hjälp när hon ska duscha. Vad gäller matlagning behöver hon hjälp att göra i ordning och ställa fram, hjälp att dela maten men hon äter självständigt och dricker med sugrör. DOSKÄL Tillämpliga bestämmelser Av 1 LSS framgår att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nom1alt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt 7 LSS har personer som omfattas av lagens personkrets rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 första stycket 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt.
DO Sida4 Av lagens förarbeten, jfr prop. 1992/93: 159 s. 168 f, framgår bl.a. följande. Alla de i 1 3. angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. edfimktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Funktionshindren ska dock vara stora. Personkretsen enligt tredje punkten omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. Funktionshindren ska också vara varaktiga, d.v.s. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. ed betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t ex direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. För att en person ska omfattas av lagen krävs också att det är uppenbart att hans funktionshinder inte beror på normalt åldrande. En naturlig med åldern sammanhängande funktionsförlust av den omfattning som lagen förutsätter inträder i realiteten enbart hos äldre. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldem 65 år.
DO Sida 5 Utredningen i målet gjorde den 11 januari 20 I 0 en muntlig ansökan om personlig assistans i samband med ett hembesök. Av vård- och omsorgsnämndens utredning framkommer att som vid tiden för utredningen var 45 år, sedan 2-års ålder har diabetes och att hon p.g.a. detta utvecklat långtidskomplikationer som bl.a. blindhet. I utredningen, som förelåg vid tiden för beslutet, bedömde man att hon till stora delar klarade sin perspnliga hygien, att äta och dricka samt på- och avklädning. Hon klarade av att själv kliva i badkaret, sätta på vatten men hon behövde hjälp med att tvätta och torka ryggen och fötterna i samband med dusch. Hon behövde hjälp med sminkning och nagel- och fotvård. I övrigt klarade hon av sin personliga hygien självständigt. Hon behövde hjälp med att ta på sig klädesplagg, knäppa bh och knappar. Hon kunde plocka fram vissa saker ur kylskåpet samt koka kaffe och te. Hon behövde dock hjälp med förflyttningar utomhus i okända miljöer. Överläkaren Christian Wesslau, Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har i intyg daterat den 10 juli 2009 uppgett bl.a. roljande. har en svårreglerad diabetessjukdom som lett till en mängd komplikationer som blindhet, snabbt sjunkande njurfunktion, tilltagande besvär från bindväven kring vissa leder, mag- och tarmbesvär samt sämre handfunktion. Att är blind försvårar hennes egna blodsockermätningar och hon har glaukom i höger öga vilket ger besvär i form av värk. Hon har lätt neuropati i fötterna, men ändå en ganska god känsel och hon använder sig av känseln i fötterna för att orientera sig hemma när hon går barfota. Hon har nedsatt känsel i händer och fingrar och kan inte längre läsa blindskrift. Allt detta innebär ett ökat hjälpbehov i vardagen både för att ha en rimlig livskvalite och för att åstadkomma så bra förutsättningar som möjligt för att minska risken för fortsatt försämring av funktionsnivån. Hon drabbades av en liten stroke och vårdades på sjuk-
DO Sida6 hus i januari 2009. Dr Wesslau har i ett kompletterande intyg den 15 mars 2010 uppgett att tack vare hjälp från hemvård och hemsjukvård de senaste månaderna har fått markant förbättring av sockerbalansen. Detta då hon fått hjälp vad gäller mätning av blodsocker och tillförsel av insulin i kombination med större regelbundenhet vad gäller måltider. Överläkaren aria Svensson, Diabetescentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har i ett intyg daterat den 22 juni 2009 uppgett bl.a. foljande. har ett stort hjälpbehov framförallt med tanke på hennes synhandikapp, restsymptom efter TWstroke och muskel- och ledbesvär. Det är viktigt att hon kan upprätthålla den grad av fysisk aktivitet som hon för närvarande har och själv kunna ta del av vardagliga sysslor med hjälp/handräckning. Detta bidrar till en ökad livskvalite, ett bättre mående och troligen en förlångsammad generell funktionsförsämring. Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om tillhör personkretsen i LSS. Den personkrets som nännast skulle komma i fråga i fall beskrivs i 1 punkt 3. Av prop. 1992/93: 159 framgår att alla de i punkten 3 angivna rekvisiten ska vara uppfyllda för tillhörighet till personkretsen. Det ska med andra ord handla om varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Den medicinska utredningen i målet ger stöd för att har ett varaktigt funktionshinder som beror på diabetes och följdsjukdomar som bl.a. blindhet och lätt neuropati i fötterna. Hon har ändå en ganska god känsel och hon använder sig av känseln i fötterna för att orientera sig hemma men även nedsatt känsel i händer och fingrar och kan inte längre läsa blindskrift. ed beaktande härav, samt att
DO Sida 7 ytterligare förbättring inte är att vänta, finner förvaltningsrätten hennes funktionshinder vara av såväl stor som varaktig karaktär som inte beror på normalt åldrande. Vid ansökningstillfället visar utredningen vidare att är självständig vad gäller den personliga hygienen och att hon trots sitt funktionshinder på egen hand klara det mesta av vardagsrutinema som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning och förflyttning inomhus. bedöms därför inte ha så betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att hon har behov av någon annans hjälp för att klara av de flesta av sina vardagsrutiner. Förvaltningsrätten finner på grund av det anförda att vid tiden för ansökan och. nämndens beslut, inte uppfyller kriterierna för att anses tillhöra angivna personkrets i LSS. Överklagandet ska därför avslås. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1(DV3109/lB) Karin Leidzen Rådman I avgörandet har deltagit Karin Leidz6n, ordförande, samt nämndemännen Rolf Hermansson, Nenad Pikula och Christina Oltander. Föredraganden har varit föredraganden arie Jakobsson Randers.