Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06



Relevanta dokument
Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Kort information om demens

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Olika demenstillstånd

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Kapitel 2 Fakta om demens

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demensutredning; Anhörigintervju

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Bilaga Läkemedelsbehandling

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil)

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Samverkansrutin Demens

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

Demenssjukdomar och ärftlighet

Samverkansrutin Demens

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Barn och ungdomar med adhd

Att se människan bakom demenssjukdomen

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Äldre och läkemedel LATHUND

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Information om. Reminyl (galantamin)

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Transkript:

Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1

Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier påverkar bedömningen om en person har en viss sjukdomen eller inte Diagnoser förändras med tiden. Olika diagnoskriterier t.ex. Nu diagnos diabetes, högt blodtryck vid andra värden än tidigare Vad menas med demens? Demens - en funktionsförsämring av minne och andra tankeförmågor Demens en sjukdom/skada som orsakar tillståndet Olika sjukdomar/skador som orsakar demens 2

Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt kön (efter 85 års ålder) Ärftlighet Rökning Övervikt Högt kolesterol Högt blodtryck Diabetes Hjärtsjukdom Stroke Minnesmottagningen 5 Anne Börjesson-Hanson 2010 FRISK-FAKTORER FAKTORER 3

Friskfaktorer mot demenssjukdom Fysisk aktivitet Fisk fet fisk Fett fleromättat (omega-3) Frukt och grönsaker Vitaminer (folsyra, B-12, C- och E-vitaminer) Socialt nätverk Fritidsaktiviteter Normalt åldrande Minnesmottagningen 8 4

Normalt åldrande Försämring som startar relativt tidigt: Intellektuell snabbhet Arbetsminne t ex huvudräkning, telenr Episodiskt närminne- hänt senaste tiden Minnesmottagningen 9 Normalt åldrande Bevaras livet ut: Språklig förmåga Semantiskt minne - skolkunskaper Procedurminne - cykla, köra bil, äta med kniv och gaffel Minnesmottagningen 10 5

Lindrig kognitiv störning Normalt åldrande Lindrig kognitiv störning Demens Minnesmottagningen 11 Lindrig kognitiv störning Mild Cognitive Impairment, MCI Kognitiva symtom som vid demenssjukdom men uppfyller inte kriterierna för milt demenstillstånd Kan men behöver inte utvecklas till demenssjukdom Minnesmottagningen 12 6

Demens Ett förvärvat varaktigt tillstånd (minst 6 månader) med försämring av minnesförmåga och andra kognitiva funktioner som tydligt påverkar arbetsförmåga, socialaktivitet och så småningom förmågan till ett självständigt liv. Demenssymtom Symtomen beror på var i hjärnan skadan sitter När en person haft en sjukdom i flera år har sjukdomen drabbat större område i hjärnan och symtom uppträder även från dessa delar 7

Pannlob (frontallob) Hjässlob (parietallob) Nacklob Tinninglob (temporallob) Lillhjärnan Vanliga begrepp Minnesmottagningen 16 8

Vad är kognition? Tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras enligt Nationalencyklopedin Kognitiva symtom vid demens exempel Minnesproblem Afasi (ordglömska), svårt att uttrycka sig Apraxi, svårigheter att utföra tidigare praktiska göromål tex klä sig, sätta sig, äta Agnosi, svårigheter att tolka sinnesintryck tex vad man ser eller hör 9

Kognitiva symtom vid demens Försämrad orienteringsförmåga, tids och rumsuppfattning Försämrad räkneförmåga Exekutiv svikt, svårigheter att planera och utföra sysslor Stresskänslighet Personlighetsförändring 20% av patienterna (70+) på en vanlig svensk VC har en demenssjukdom Maria Olafsdottir 2000 Minnesmottagningen 20 10

När bör vårdpersonal misstänka demenssjukdom? Patienten kommer inte eller fel tid till mottagningen Problem i kassan (räkna pengar) Hittar inte till väntrummet Minskad prydlighet Ändrad personlighet Hänvisar till närstående Minnesmottagningen 21 När bör vårdpersonal misstänka demenssjukdom? Oordnad anteckningsbok/anteckningsblad Fabulerar Problem med recept och följsamhet Sätter/lägger sig snett på brits eller stol Svårt ta av/på kläder Glömmer kläder mm Söker mer vård Minnesmottagningen 22 11

När behövs utredning? När kognitiv nedsättning orsakar problem för patient och närstående Till exempel funktionsnedsättning, oro, personlighetsförändring, svårigheter i arbete eller socialt Minnesmottagningen 23 Varför demensutredning? Själv förstå varför man har symptom/svårigheter Närstående/behandlare förstå Finns behandligsbara tillstånd Finns symptomatisk läkemedels behandling som har dokumenterad effekt Den sjuka och närstående har möjlighet att få stöd och hjälp från samhället 12

Demensutredning Bedömning av kognitiva symtom Utesluta andra behandlingsbara tillstånd Vilken typ av demenssjukdom? Behandling och stödinsatser Minnesmottagningen 25 Demensutredning enligt nationella riktlinjerna Enligt vårdprogram VGR: Basal utredning inom primärvård är oftast tillräckligt för att ställa diagnos och behandla och initiera stödinsatser (kommunen) Utvidgad utredning vid specialistklinik Minnesmottagningen 26 13

Strukturerad anamnes (sjukhistoria) Kognitiva symtomen nu? Förändring över tid? Funktionsförmåga? Arbete, vardag? Personlighetsförändring? Övriga sjukdomar, aktuella läkemedel, ärftlighet? Minnesmottagningen 27 Bedömning av psykiskt och fysiskt tillstånd Depression? (behandlas) Somatiskt status, vikt, hjärta-kärl Neurologiskt status, t ex fokalneurologi, reflexer, apraxi, ögonrörelser, motorik Minnesmottagningen 28 14

Bedömning av kognition MMSE-SR/MMT Klocktest, 5-saks test Observation vid undersökning och testning t ex långsamhet, språk, distanslöshet Vid ytterligare behov av testning till exempel KSB, AQT och NKSU Minnesmottagningen 29 Blodprovstagning och hjärnavbildning Blod- och elstatus Glucos B12, Folsyra, Homocystein Sköldkörtelfunktion CT, i första hand för att utesluta t ex tumör, NPH, subduralhematom, infarkter Minnesmottagningen 30 15

Bedömning av funktions och aktivitetsförmåga När anamnes inte räcker för att ställa diagnos t ex ensamstående För att bedöma behov av stödinsatser Minnesmottagningen 31 Demens diagnostik Klinisk diagnos, symtombaserad Undersökningar stödjer eller talar emot viss diagnos Neuropatologisk undersökning (efter döden) 16

Svårighetsgrad av demens (enl. DSM) MILD Kvarstående förmåga till självständigt liv med adekvat hygien och relativt intakt omdöme. MMT 21-30 MÅTTLIG SVÅR En självständig tillvaro ter sig riskabel. Någon form av tillsyn är nödvändig. MMT 11-20 Förmågan att fungera i vardagen är så nedsatt att kontinuerlig övervakning är nödvändig. Helt osammanhängande tal eller helt mutistisk. MMT 0-10 Minnesmottagningen 33 Indikationer för utvidgad utredning/ specialistutredning Yngre personer (<65 år) Då basal utredning inte är tillräcklig för att ställa diagnos Differentialdiagnostiska svårigheter Minnesmottagningen 34 17

Utvidgad utredning Bedömning av läkare vid specialistmottagning för demenssjukdomar Neuropsykologiska undersökningar Funktionsbedömning Hjärnavbildning med magnetkamera, MR Ryggvätskeprov och analys av biomarkörer Funktionell hjärnavbildning med SPECT, DATscan Minnesmottagningen 35 Demens diagnostik som tidigare Klinisk diagnos, symtombaserad Undersökningar stödjer eller talar emot viss diagnos Neuropatologisk undersökning 18

Demenssjukdomar Minnesmottagningen 37 Demenstyper - fördelning alzheimers sjd (AD) blanddemens (AD+VaD) vaskulär demens (VaD) pannlobsdemens ( FTD) parkinsondemens (PPD) lewybody demens (DLB) Minnesmottagningen 38 19

Förekomst av olika neuropatologiska demenstyper i relation till kliniska diagnoser (368) AD VaD AD = Alzheimers sjukdom VaD = vaskulär demens DLB FTD FTD = frontotemporal demens DLB = Lewybody demens 77% av de med klinisk VaD hade också AD patologi 50% av de med klinisk AD hade annan patologi 66% av de med DLB hade AD patologi Bara 17% av de med klinisk VaD hade isolerad Va patologi Barker WW et al. Alzheimer Dis Assoc Disord 2002, 16: 203 12 Minnesmottagningen 39 Alzheimers sjukdom, AD Vanligaste demenssjukdomen Alois Alzheimer 1864-1915 20

Alzheimers sjukdom, AD Smygande förlopp Tidig minnesstörning Koncentrationssvårighet och stresskänslighet Nedstämdhet, oro Språkstörning Orienteringssvårigheter Personligheten förändras, insikten avtar Apraxi och nedsatt ADL-förmåga Läkemedelsdagen 2010 11 09 41 Sjukdomsförlopp vid Alzheimers sjukdom Kognitiv förmåga Funktionell förmåga BPSD Vårdgivarbörda 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 år 42 Minnesmottagningen 21

Blodkärlsdemens- Vaskulär demens, VaD Näst vanligaste demenssjukdomen Kognitiv svikt/demens mycket vanligt efter stroke Symtom beror på var skadan sitter Ofta trappstegsformad försämring av kognition 22

Blodkärlsdemens-Vaskulär demens, VaD Minnesnedsättning kan komma senare Exekutiv svikt (svårigheter att få något gjort) och förlångsamning av aktivitetsnivå och vanligt Förändringar syns på hjärnavbildande undersökningar CT/MR 45 Minnesmottagningen Pannlobsdemens Frontotemporal demens, FTD 1892 första sjukdomsbeskrivningen Arnold Pick 1851-1924 23

Pannlobsdemens Yngre, ärftliga former (ovanligt) Personlighetsförändring tidigt Försämrat omdöme Tvångsmässiga handlingar, ökat matintag,libido Rastlös, apatisk Minnesnedsättning senare Språkstörning ofta senare, ibland tidigt symtom Parkinsons sjukdom med demens Neurologisk sjukdom Rörelseproblem Stelhet Skakningar James Parkinson 1755-1824 24

Parkinsons sjukdom med demens 80% av personer med Parkinson utvecklar kognitiv försämring 30-40% demenssjukdom 30-40% depression Demenssymtom som vid Lewy Body demens Parkinsonsymtom (från rörelseapparaten) kommer före demensutveckling Demens av Lewy Body-typ, DLBD Friedrich H Lewy 1885-1950 25

Demens av Lewy Body-typ,DLBD Liknar AD, mindre minnesstörningar Förvirringsepisoder Parkinsonsymtom (sällan skakningar) Känsliga för läkemedel Synvillor (Synhallucinos) Orolig sömn, mardrömmar Blodtrycksfall vid stående, yrsel, fall Omvårdnad och stöd viktigast Kontakt demenssköterska Biståndsbedömmare Färdtjänst Apo-dos Hemsjukvård Nödvändig tandvård Tänk på att personer med demenssjukdom är osäkra vid förändringar och tackar nej! 26

Läkemedelsbehandling Alzheimers sjukdom Minskar de kognitiva symtomen Upprätthåller global funktionsförmåga 2/3 har mätbar positiv effekt Utebliven försämring bedöms som effekt Regelbunden uppföljning en gång/år Läkemedelsbehandling AD Kolinesterashämmare mild till måttlig AD Aricept, donepezil, Exelon, rivastigmin, Reminyl, galantamin NMDA-receptor blockerares Ebixa, memantin måttlig till svår AD 27

Likvärdig klinisk effekt Ingen effekt på sjukdomsförloppet Bromsmedicin högerförförskjutning av kurvan Förbättring av Uppmärksamhet Koncentrationsförmåga Initiativförmåga Social funktion 55 Minnesmottagningen Utvärdering av behandlingseffekt Patients och närståendes uppfattning Bedömarens helhetsuppfattning av funktionsförmåga Uppmärksamhet Koncentration Social förmåga 56 Minnesmottagningen 28

Utvärdering av behandlingseffekt Tester MMSE-SR/MMT (mäter inte den effekt dessa läkemedel ger) Anhörigintervju (skattningsformulär) Om effekten bedöms positiv långtidsbehandling Om ingen effekt är märkbar trappas läkemedlet ut, utvärderar effekten efter 2-4 veckor, Om försämring återinsättes läkemedlet 57 Minnesmottagningen Behandlingstid- tumregel Så länge patienten har utbyte av sin omgivning, kan interagera och/eller har någon kvarvarande ADL-förmåga, fortsätt behandling med demensläkemedel Utsättning- vid tveksamhet om effekt, ny värdering inom 2-4 veckor- återinsättning Undvik utsättning i anslutning till förändring, t ex byte av bostad Läkemedelsdagen 2010 11 09 58 29

Läkemedelsbehandling blodkärlsdemens Inga läkemedel finns med indikationen Symtomatisk läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling, Pannlobsdemens Inga läkemedel finns med indikationen Symtomatisk behandling 30

Läkemedelsbehandling DLBD/Parkinsondemens Rivastigmin (Exelon) - indikation demens vid Parkinsons sjukdom Klinisk erfarenhet av behandling med Ebixa Symtomatisk behandling OBS! Neuroleptikakänslighet (läkemedel mot psykotiska sjukdomssymtom) Beteende och psykiska symtom vid demens -BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art Förleds inte att till varje pris lösa symptomen med läkemedel Ibland kan det vara nödvändigt att behandla med läkemedel mot psykiska symtom Läkemedelsdagen 2010 11 09 62 31

Uppföljning enligt riktlinjer Årlig uppföljning Registrera i SveDem 32