INFEKTIONER 2010. Dosering av β-laktamantibiotika



Relevanta dokument
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Antibiotikadosering hos äldre och vid nedsatt njurfunktion

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland.

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Pneumoni på vårdcentral

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Riktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

Antibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet:

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1) flukloxacillin 1) aciklovir 1) Aciklovir* ) valaciklovir 1) Valaciclovir* )

Multiple choice frågor

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Nya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Öroninflammation Svante Hugosson

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Rekommenderade läkemedel i Östergötland

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

SKÅNELISTAN Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Multiple choice frågor

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

J Infektionssjukdomar Penicillindosering Penicillinallergi

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

Kommentarer till resistensläget 2012

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Resistensläge i öppenvård:

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Giltighetstid: längst t om

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Transkript:

INFEKTIONER 2010 Dosering av β-laktamantibiotika Den avdödande effekten av β-laktamantibiotika, penicilliner och cefalosporiner, är beroende av den tid den fria (ej proteinbundna) serumkoncentrationen ligger över minsta hämmande koncentration (MIC) för den aktuella bakterien (T>MIC). Effekten är således inte koncentrationsberoende. T > MIC bör helst vara omkring 40-50 % för att erhålla god effekt vid t.ex. otitbehandling. Vid dosering 1 g x 2 av penicillin V är T > MIC endast ca 25 %. Med tanke på den korta halveringstiden och att T > MIC avgör den bakteriedödande effekten bör penicillin V doseras tre gånger per dygn. Även flukloxacillin (Heracillin) Amoxicillin (Amimox) bör doseras 3 gånger per dygn. Däremot doseras Cefadroxil x2 OBS Hos äldre patienter, mer än 70 år, eller vid misstänkt nedsatt njurfunktion kan dosminskning bli aktuell. Luftvägsinfektioner Kvalitetsmål Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner < 40%. Kom ihåg råd om egenvård. Bra dokument finns på Linda/Vårdpraxis/ Infektion/Prioriteringspolicy för övre luftvägsinfektioner. Streptokocktonsillit Antibiotikabehandling om minst 3 av 4 Centorkriterier är uppfyllda (feber >38,5, rodnade svullna tonsiller, ömma lymfkörtlar och avsaknad av hosta) samt positivt streptokocktest. Kvalitetsmål antagna av SFAM, Svensk förening för allmänmedicin: 1. > 50 % av Strep-A proverna vid misstänkt tonsillit ska vara positiva 2. > 80 % av antibiotikabehandlade ska ha undersökts med Strep-A och den ska vara positiv 3. > 90 % av de antibiotikabehandlade ska ha behandlats med penicillin V I första hand penicillin V t.ex. Kåvepenin* 12.5 mg/kg x 3 alt. 1 g x 3 i 10 dagar klindamycin Dalacin 5 mg/kg x 3 alt. 300 mg x 3 i 10 dagar erytromycin Ery-Max 15-25 mg/kg x 2 alt. 500 mg x 2 i 10 dagar Vid recidiv inom 10 dagar klindamycin Dalacin 5 mg/kg x 3 alt. 300 mg x 3 i 10 dagar cefadroxil t.ex. Cefadroxil* 15 mg/kg x 2 alt. 500 mg x 2 i 10 dagar Se även www.lakemedelsverket.se Workshops, Handläggning faryngotonsilliter samt Linda/Vårdpraxis/Infektioner. Pneumoni För patienter som behandlas i öppenvård med icke-allvarlig pneumoni föreslås 7 dagars behandling. Kvalitetsmål Andel antibiotikabehandlade som förskrivits Penicillin V >80% vid bakteriell etiologi penicillin V t.ex. Kåvepenin*

25 mg/kg x 3 alt. 1-2 gram x 3 i 7 dagar erytromycin t.ex. Ery-Max 15-25 mg/kg x 2 alt. 500 mg x 2 i 7 dagar Andrahandsmedel amoxicillin t.ex. Amimox* 20 mg/kg x 3 alt. 500 mg x 3 i 7 dagar (i första hand vid misstanke om H. influenzae-infektion) doxycyklin Doxyferm 200 mg första dagen, sedan 100 mg x 1 i 6 dagar (ej barn under 8 år) Hänvisning till www.lakemedelsverket.se Behandlingsrekommendationer nedre luftvägsinfektion, maj 2008. Vid uppföljning, erbjud influensa- och pneumokockvaccination till riskgrupper. V.g. se även; www.infektion.net under rubriken Vårdprogram. Terapirekommendationerna finns även på linda och www.vll.se/lakemedelscentrum Medel vid atypisk etiologi (mykoplasma, klamydiaarter) erytromycin Ery-Max 15-25 mg/kg x 2 alt. 500 mg x 2 i 10 dagar doxycyklin Doxyferm 200 mg första dagen sedan 100 mg x 1 i 8 dagar (ej barn under 8 år) Vid misstanke om legionellainfektion bör infektionsspecialist kontaktas. Akut bronkit Oftast virusbetingad och kräver sällan antibiotika. Kvalitetsmål Andelen antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner ska vara < 40%. Om hållpunkter för bakteriell genes ges: penicillin V t.ex. Kåvepenin* 25 mg/kg x 3 alt. 1 g x 3 i 7 dagar (Se även Läkemedelsboken 2007/08, s. 597) Exacerbation av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Orsakas vanligen av pneumokocker, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis samt ibland av gramnegativa bakterier. Behandla alltid försämring av obstruktion och bedöm indikationen för antibiotika: ökad dyspné och feber? CRP? Växla mellan olika preparat. Sputumodling av värde för val av rätt antibiotika. Patienter med KOL bör erbjudas influensa- och pneumokockvaccination. om antibiotika är indicerat amoxicillin t.ex. Amimox* 500 mg x 3 i 5-7 dagar Andrahandsmedel doxycyklin Doxyferm 100 mg, 2x1 i 3 dagar följt av 1x1 i 4 dagar trimetoprim-sulfametoxazol Bactrim 2 x 2 i 5-7 dagar Hänvisning till www.lakemedelsverket.se, Behandlingsrekommendationer Nedre luftvägsinfektion, maj 2008. Pertussis Odlingsverifierad pertussis kan behandlas för att ge symtomlindring och bryta smittvägar. erytromycin 15-25 mg/kg x 2 alt. 500 mg x 2 i 10 dagar Ery-Max

Endokarditprofylax OBS nya riktlinjer 2009 Endast patienter som riskerar ett mycket allvarligt förlopp (inopererad hjärtklaff och komplexa kongenitala vitier) kan komma ifråga för profylax fortsättningsvis. Patienter med tidigare endokardit som ej resulterat i klaffprotes har inte allvarligare sjukdomsförlopp än förstagångsfallen, snarare bättre då ökad observans medför tidigare diagnos. Alla ingrepp i gastrointestinalkanal och urogenitalt stryks från listan på de ingrepp där profylax kan övervägas. Aktuella ingrepp (observera - avser endast ovanstående riskgrupper) a. Orala ingrepp: tandextraktion, oralkirugi, parodontal kirurgi, biopsi, depurantion (tandstensskrapning), tonsillektomi och andenoidektomi b. Bronkoskopi med biopsi eller stelt instrument Lämplig antibiotika vid endokarditprofylax A. Patienter som tål penicillin Oral tillförsel Amoxicillin 50 mg/kg (max 2 g) i engångsdos 1 timme före ingreppet Parenteral tillförsel (vid större ingrepp, generell anestesi) Ampicillin 2 g + aminoglykosid (t.ex. gentamicin 2 mg/kg) i IV engångsdos 30-60 minuter före ingreppet B. Patienter som är överkänsliga mot penicillin Oral tillförsel (vid ingrepp i munhåla och luftvägar) Klindamycin 15 mg/kg (max 600 mg) i engångsdos 1 timme före ingreppet Oral tillförsel (vid ingrepp i magtarmkanal och urogenitalområdet) Trimetoprim 5 mg/kg (max 300 mg) i engångsdos ½-1 timme före ingreppet Parenteral tillförsel (vid större ingrepp, generell anestesi) Vancomycin 15 mg/kg (max 1 g) i IV engångsdos, infunderas långsamt in under 60 minuter före ingreppet För övrigt hänvisas till http://www.infektion.net/klinik/hjarta/endokardit/endokarditprofylax_maj_09.pdf Hud- och mjukdelsinfektioner Erysipelas Orsakas vanligen av β-hemolytiska streptokocker grupp A. En potentiellt allvarlig infektion som bör behandlas med penicillin V i tre-dosering (v.g, se inledning). Om misstänkt blandinfektion med Staphylococcus aureus ges istället flukloxacillin i tre-dosering, alternativt cefadroxil. penicillin V t.ex. Kåvepenin* 12,5-25 mg/kg x 3, alt. 1-2 gram x 3 i 10 dagar (streptokocker) flukloxacillin Heracillin* 30-50 mg/kg/dygn fördelat på tre doser, alt. 500 mg 2 x 3 i 10 dagar (stafylokocker, streptokocker)

Andrahandsmedel cefadroxil t.ex. Cefadroxil* 15 mg/kg x 2, alt. 500 mg x 2 i 7-10 dagar Speciellt till barn som har svårt att tolerera flukloxacillinmixturens smak. klindamycin Dalacin 5 mg/kg x 3, alternativt 300 mg x 3 i 10 dagar Impetigo Orsakas av S. aureus och/eller β-hemolytiska streptokocker grupp A. Hygienråd inklusive antiseptisk handhygien är viktigt. Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten rekommenderas. Kompletterande lokal behandling med klorhexidinlösning kan ha effekt. Lokal antibiotikabehandling med retapamulin (Altargo) som doseras med applikation två gånger dagligen i fem dagar rekommenderas i de fall då ovanstående åtgärder inte är tillräckliga. Mupirocin (Bactroban) reserveras för behandling av MRSA. Lokal fusidinsyra bör fortfarande undvikas på grund av det rådande resistensläget. Vidutbredda förändringar och vid bullös impetigo (blåsbildning) bör peroral antibiotikabehandling övervägas. flukloxacillin Heracillin* 30-50 mg/kg/dygn fördelat på tre doser alt. 500 mg 2 x 3 i 7 dagar cefadroxil t.ex. Cefadroxil* 15 mg/kg x 2, alt. 500 mg x 2 i 7 dagar klindamycin Dalacin 5 mg/kg x 3, alt. 300 mg x 3 i 7 dagar Cellulit/abscess OBS kinoloner sällan indicerade vid mjukdelsinfektioner. flukloxacillin Heracillin* 30-50 mg/kg/dygn fördelat på tre doser, alt.500 mg 2x3 (stafylokocker, streptokocker) i 7-10 dagar Andrahandsmedel cefadroxil t.ex. Cefadroxil* 15 mg/kg x 2, alt. 500 mg x 2 i 7-10 dagar fusidinsyra Fucidin (även vid penicillinallergi) 8-15 mg/kg x 3, alt. 250 mg 2 x 3 i 7-10 dagar klindamycin Dalacin 5 mg/kg x 3, alt. 300 mg x 3 i 7-10 dagar Kroniska bensår och ytliga diabetesfotsår Antibiotikabehandling ges endast vid kliniska tecken på cellulit. Behandlingen skall i första hand inriktas på behandling av S. aureus och β-hemolytiska streptokocker grupp A. Djupa infektioner i diabetiska fötter bör remitteras

för specialistbedömning. flukloxacillin 500 mg 2 x 3 i 10 dagar Heracillin* cefadroxil 500 mg x 2 i 10 dagar t.ex. Cefadroxil* fusidinsyra 250 mg 2 x 3 i 10 dagar (även vid penicillinallergi) Fucidin klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar Dalacin Se även Behandlingsprinciper vid bensår under HUD och STD, sid. 61 samt Venösa bensår på Linda/Vårdpraxis. Djurbett, katt och hund Allvarliga infektioner efter katt- och hundbett orsakas oftast av Pasteurella multocida men blandinfektioner med diverse bakteriearter förekommer. Tidig antibiotikabehandling bör alltid övervägas vid punktionsskador, vid djupa skador som ej kan excideras adekvat samt till immunsupprimerade patienter. Observera att P. multocida är resistent för flukloxacillin (Heracillin), cefadroxil och klindamycin. Behandlingstid 7-10 dagar Bettyp Antibiotikum Dos vuxna Dos barn Kattbett Förstahandsalternativ: Fenoximetylpenicillin t.ex. Kåvepenin* 1 g 3 25 mg/kg 3 Sent debuterande (> 2 dygn) eller lednära infektion: Amoxicillin-klavulansyra t.ex. Spektramox* 500 mg 3 20 mg/kg 3 Hundbett Amoxicillin-klavulansyra t.ex. Spektramox* 500 mg 3 20 mg/kg 3 Människobett Amoxicillin-klavulansyra t.ex. Spektramox* 500 mg 3 20 mg/kg 3 Vid Pc-allergi t Trimetoprim-sulfametoxazol t.ex. Bactrim 2 2 0,4 ml/kg 2 Doxycyklin 200 mg d 1, därefter - 100 mg 1 Tetanusskydd Risken för tetanus efter hund- eller kattbett är inte högre än vid andra sårskador då tetanussporer inte förekommer i djurens munflora. För handläggning av tetanusskydd vid förorenade sår (oberoende av orsak) hänvisas till www.internetmedicin.se under rubriken "Bett av hund och katt". För övrigt hänvisas till läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för hud- och mjukdelsinfektioner 2009 Herpesinfektioner Herpes simplex Oftast krävs ingen behandling. Vid svår primär infektion, främst genitalt, men även vid uttalad gingivit/stomatit kan behandling ges. aciclovir för dosering se FASS t.ex. Aciclovir* Svår recidiverande verifierad herpes Behandling påbörjas i prodromalstadiet!

aciclovir 200 mg x 5 i 5 dagar t.ex. Aciclovir* Herpes zoster Vid trigeminusengagemang, nedsatt immunförsvar, generaliserad zoster, zoster med hög risk för postherpetisk neuralgi (äldre, svår smärta prodromalt eller i akutskedet) skall behandling övervägas. Behandling skall sättas in inom 48-72 timmar efter symtomdebut. aciclovir 800 mg x 5 i 7 dagar. t.ex. Aciclovir* valaciclovir 500 mg 2 x 3 i 7 dagar Valtrex Varicellae Vid nedsatt immunförsvar eller svår kronisk sjukdom i lunga/hud samt till de flesta vuxna med vattenkoppor. aciclovir 800 mg x 5 i 7 dagar. t.ex. Aciclovir* valaciclovir 500 mg 2 x 3 i 7 dagar Valtrex Svampinfektioner Här har inkluderats medel för behandling av orofaryngeal-oesofageal candidos, d.v.s. den omfattar inte medel för hud- och nagelmykoser eller vulvovaginal candidos. Medel för munhåla-svalg, lokalt verkande nystatin mixtur 1 ml x 4 i 4-6 veckor Mycostatin Medel för systemiskt bruk flukonazol tabl, mixt; dosering se FASS t.ex. Flukonazol* Bakteriella enteriter Eftersom flertalet bakteriella tarminfektioner är självläkande är specifik behandling sällan nödvändig. Endast vid svår enterit och hög feber bör antibiotika användas. V.g. se Läkemedelsboken 2007/08, sid. 109. Clostridium difficile-associerad diarré Vid lätta symtom utsätts, om möjligt, pågående antibiotikabehandling, varefter man ofta kan avvakta med specifik behandling. Asymtomatiskt bärarskap av C. difficile skall ej behandlas. metronidazol 500 mg x 3 i 10 dagar Metronidazol Vid behandlingssvikt eller recidiv - kontakt med infektionsspecialist. Maskinfektioner De i Sverige vanligast förekommande maskinfektionerna (springmask och spolmask) kan behandlas med mebendazol (Vermox), i regel dock inte barn under två år. Springmaskinfektion hos barn under två år kan istället behandlas med pyrvinembonat (Vanquin) som är receptfritt. mebendazol 100 mg x 1 eller 5 ml x 1 Vermox pyrvin 50 mg/10 kg x 1 eller 5 ml/10 kg x 1 Vanquin V.g. se Läkemedelsboken 2007/08, sid. 113. Urinvägsinfektioner Kinoloner bör av ekologiska skäl ej användas vid nedre okomplicerade urinvägsinfektioner. Vid recidiv eller terapisvikt används något av de andra förstahandsmedlen. Genom att begränsa antalet kinoloner på listan till enbart ciprofloxacin samt endast rekommendera användning vid komplicerade urinvägsinfektioner kan man förhoppningsvis minska den totala kinolonanvändningen och därmed risken för fortsatt ökad resistensutveckling mot

kinoloner. Asymtomatisk bakteriuri ska inte antibiotikabehandlas. Det sker en snabb ökning i Sverige av multiresistenta E. coli och Klebsiella s.k. ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase). Ca 3000 fall i Sverige 2008.Vid fynd av dessa bakterier kontaktas bakjouren på infektionskliniken. Nedre okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor Akut cystit är i de allra flesta fall ofarligt och cirka 30 % av patienterna blir symtomfria utan behandling efter en vecka. Behandling med antibiotika syftar i första hand till att förkorta tiden med symtom. Behandlingsmål: 1. Andel kvinnor som kinolonbehandlas vid diagnosen cystit < 10 % 2. Inget enskilt medel ska användas > 40 % vid cystitbehandling hos kvinnor nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar Furadantin pivmecillinam 200 mg x 2 i 7 dagar vid behandling hos >50 år Selexid pivmecillinam 200 mg 2x2 i 3 dagar vid behandling hos <50 år Selexid Andrahandsmedel trimetoprim 160 mg x 2 i 3 dagar t.ex. Trimetoprim* cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dagar t.ex. Cefadroxil* Vid recidiv eller terapisvikt, tag urinodling och välj annat förstahandsmedel. Se även www.lakemedelsverket.se Behandlingsrekommendationer: UVI nedre urinvägsinfektion hos kvinnor Nedre urinvägsinfektioner hos män ciprofloxacin 500 mg x 2 i 10 dagar t.ex. Ciprofloxacin* trimetoprim 160 mg x 2 i 10 dagar t.ex. Trimetoprim* Nedre urinvägsinfektioner hos gravida Alltid urinodling innan behandling samt kontrollodling 1-2 veckor efter avslutad behandling pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar Selexid nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar Furadantin cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dagar t.ex. Cefadroxil* ceftibuten 400 mg x 1 i 5 dagar Cedax Övertygande kliniska data talar för att dessa medel inte ger upphov till fosterskada. Kort kur (5-7 dagar) av pivmecillinam kan ges under hela graviditeten. Se även avsnittet Antibiotika under graviditet, nedan. Pyelonefrit hos vuxna Urinodla alltid. CRP. Överväg även blododling. ciprofloxacin 500 mg x 2 t.ex. Ciprofloxacin* trimetoprim-sulfametoxazol 2 x 2 t.ex. Eusaprim* Behandlingstid 7 dagar för kvinnor 18-60 år som behandlas med ciprofloxacin I övriga fall 10-14 dagar. Anpassa dos till äldre med nedsatt njurfunktion. Andrahandsmedel ceftibuten 400 mg x 1 i 14 dagar Cedax Pyelonefrit hos gravida Inläggning för sjukhusvård bör alltid övervägas. Urinvägsinfektion hos barn Tag alltid odling.

Cystit hos barn under 2 år nitrofurantoin 1 mg/kg x 3 i 5 dagar (ej till barn < 1 månad) Furadantin cefadroxil 15 mg/kg x 2 i 5 dagar t.ex. Cefadroxil* trimetoprim 3 mg/kg x 2 i 5 dagar t.ex. Trimetoprim* Pyelonefrit hos barn (remitteras till barnspecialist) trimetoprim-sulfametoxazol dosering se FASS Bactrim ceftibuten 9 mg/kg x 1 i 10 dagar Cedax Antibiotika under graviditet Sammanfattning av Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från 2006, www.lakemedelsverket.se För mer information se även www.infpreg.se Beta-laktamer (penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer) Övertygande kliniska data talar för att dessa medel inte ger upphov till fosterskada. Kort kur (5-7 dagar) av pivmecillinam kan ges under hela graviditeten. Terapirekommendationerna finns även på linda och www.vll.se/lakemedelscentrum Fluorokinoloner Skador på ledbrosk är visat på djur (hundvalpar), men hittillsvarande erfarenhet från människa ger inga belägg för motsvarande skaderisk. Om alternativ saknas kan därför kinoloner övervägas. Fusidinsyra Skall inte användas under den sista trimestern p.g.a. risk för kärnikterus. Imidazolderivat Teratogena effekter inte påvisade men begränsad erfarenhet. Användning under graviditet bör noga övervägas. Klindamycin Tillgängliga, men begränsade data, talar inte för en ökad risk vid användning under graviditet. Försiktighet bör iakttagas p.g.a. begränsad erfarenhet. Makrolider Sannolikt föreligger en ökad risk för hjärt-kärlmissbildningar med erytromycin under första trimestern. För övriga makrolider (klaritromycin, azitromycin) saknas erfarenhet. Behandling med makrolider bör undvikas under första trimestern men mot bakgrund av tillgänglig information finns ingen anledning att avråda från användning under andra och tredje trimestern. Nitrofurantoin Ingen säkerställd ökad risk för missbildningar men vid glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist är preparatet kontraindicerat p.g.a. risk för hemolytisk anemi. Furadantin skall även undvikas i anslutning till partus och vid amning av barn yngre än en månad. Tetracykliner Inga belägg för negativa effekter på fostret under första trimestern. Efter graviditetsvecka 14 finns risk för missfärgning av barnets kommande mjölktänder. Trimetoprim Bör undvikas under första trimestern p.g.a. risk för neuralrörsdefekter. Trimetoprim-sulfa Bör i princip undvikas under hela graviditeten. Val av antibiotika vid infektioner under första trimestern Penicillin och cefalosporiner kan alltid ges. Om penicillinallergi typ 1 Faryngotonsillit: klindamycin Sinuit: klindamycin, doxycyklin Samhällsförvärvad pneumoni: klindamycin, doxycyklin Hud- och mjukdelsinfektioner: klindamycin Atypisk pneumoni Mykoplasma, Clamydia: doxycyklin Legionella: erytromycin (iv), levofloxacin Pertussis: erytromycin

Urogenitala infektioner Clamydia trachomatis: doxycyklin (erytromycin kan ges från andra trimestern) eller amoxicillin (500 mg x 3 i 7 dagar) med behandlingskontroll. Influensa (säsongsinfluensa) För detaljer se www.lakemedelsverket.se Vaccination mot säsongsinfluensa Målgrupper för vaccination [SOSFS 1997:21 (M)] 1) Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, oberoende av ålder, i synnerhet de med hjärtsvikt och nedsatt lungfunktion. 2) Personer över 65 års ålder. Indikationen ökar med stigande ålder och vid underliggande kronisk sjukdom. 3) Även patienter med andra kroniska sjukdomar som diabetes mellitus eller gravt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) kan rekommenderas vaccination mot influensa, men värdet av vaccinationen är ej lika väl dokumenterat som för de ovan nämnda grupperna. All vaccination är frivillig och görs efter individuellt ställningstagande. Antiviral behandling Patientgrupper där antiviral terapi bör övervägas (även hos vaccinerade): - Influensa som kräver sjukhusvård. - Medicinska riskgrupper med risk för komplicerat förlopp. Förutsättningar som måste vara uppfyllda: - Lokal influensaepidemi som är virologiskt verifierad. - Symtombild talande för influensa. - Annan allvarlig infektion utesluten. - Behandlingsstart möjlig senast 48 tim efter symtomdebut. Behandling av vuxna och barn > 1 år oseltamivir Tamiflu 75 mg x 2 i 5 dagar (barndosering efter kroppsvikt) Behandling av vuxna och barn > 5 år zanamivir Relenza Oral inhalation via diskhaler, 2 inhalationer (5 mg) x 2 i 5 dagar Antiviral profylax Indikationer Viktigaste målgruppen är de medicinska riskgrupperna. Indikationen för att ge profylax med antivirala medel bör bedömas från fall till fall. Kan övervägas vid utbrott på sjukhus, sjukhem, andra institutioner, till riskpatient vid influensasmitta i familj där någon tillhör riskgruppen, vid kontraindikation mot vaccination samt vid sen vaccination, innan skyddseffekt uppnås (14 dagar). Profylax hos personer äldre än 13 år oseltamivir Tamiflu 75 mg x 1 i 7 10 dagar (6 veckor) Sepsis Initial behandling på Hälsocentral långt från sjukhus Svår sepsis och septisk chock är mycket allvarliga tillstånd med hög mortalitet och har högsta prioritet i omhändertagandet. Avgörande för behandlingsresultatet är tidigt insatt antibiotika, rätt antibiotikaval och intravenös vätskebehandling. För att inte förlora tid ska adekvata odlingar och insatt behandling ske där patienten primärt söker vård

och ska vara avklarat inom högst en timme från ankomsten till Hälsocentralen Odlingar: blododling x2, urinodling och Sputum/NPH-odling. Övriga odlingar ordineras efter klinisk bild. Iv vätska: Ringer-Ac. Upp till 30ml/kg på 1h, dvs ca 2000ml till en person på 70 kg Syrgas: Liberalt med syrgas på grimma el mask Antibiotika: -Gentamicin, (t.ex. Gensumycin) 4,5mg/kg x1 iv, vid känt kreaclearence <40mL/min 2,2 mg/kg x1 iv -Kombinerat med Ceftriaxon 2gx1 iv (Rocephalin) -Vid Pc allergi ersätts Ceftriaxon med Klindamycin 600mgx3 iv (Dalacin) Faktaruta Symtom och klinik som ofta ses vid sepsis Plötsligt insättande försämring Feber och frossa Konfusion och eller medvetandepåverkan Andningsfrekvens över 20/min Takykardi Hypotoni Diffusa buksmärtor Kräkning och diarré Definition *Sepsis är SIRS (systemic inflammatory response syndrome) till följd av infektion 2 av 4 SIRS-kriterier ska vara uppfyllda - Temp > 38 el < 36 grader - Hjärtfrekvens > 90/min - Andningsfrekvens > 20/min el. PCO 2 < 4kPa - LPK > 12 el < 4 x10 9 /l el >10 omogna former *Svår sepsis, tecken på hypoperfusion, organdysfunktion *Septisk chock, om hypotensionen inte kan hävas med adekvat vätskesubst inom 1h och samtidigt tecken på hypoperfusion, organdysfunktion.

Expertgrupp Infektioner Stephan Stenmark, Infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Nino Bracin, Ersboda hälsocentral, Umeå Jörn Schneede, Läkemedelscentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Matts Balgård, Sjukhusapoteket, Norrlands universitetssjukhus, Umeå