Dagvatten i Miljöbalk och PBL Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 1
www.ekolagen.se/publikationer -Dagvattenreglering, ett grumligt rättsområde. Ingår i Festskriften: Miljörättsliga perspektiv och tankevändor. Iustus Förlag 2013. -Planbestämmelser för dagvattenhantering, på uppdrag av Oxunda vattensamverkan 2012. -Dagvatten, men hur ska vi göra nu? På uppdrag av Huddinge kommun. 2012. -Dagvatten i genomförandeavtal, ABVA och BBR. Oxunda vattensamverkan 2013 2014-02-27 Jonas Christensen 2
Dagens gåta: Hur är den svenska dagvattenregleringen? - Rörig! www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 3
Rättssystemet är ofullkomligt: Leta inte efter den gemensamma tanken bakom dagvattenregleringen FRUSTRATION! Berätta detta för lagstiftaren hitta inte på egna olagliga regler! 2014-02-27 Jonas Christensen 4
Men, jag vill ändå visa att det finns verktyg i den juridiska verktygslådan 2014-02-27 Jonas Christensen 5
Varför Reglera och Planera dagvatten? Klara miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram (ÅP) Översvämning och erosion Kvittblivning Miljö / hälsa 2014-02-27 Jonas Christensen (c) 6
Dagvatten Juridiken säger: Dagvatten: Nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. SNFS 1994:7 Tekniska nomenklaturcentralen säger: Dagvatten är exempelvis regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. (Wikipedia, TNC 1994) Observara skillnaden mellan juridikens termer och andra termer. 2014-02-27 Jonas Christensen 8
Rening Regleras i Miljöbalken 2014-02-27 Jonas Christensen 9
Allt dagvatten är inte avloppsvatten! Med avloppsvatten avses: 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 1 DAGVATTEN 22 Utsläpp av Avloppps dagvatten 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Avloppsvatten har inget med kvalitet att göra! 5 Utsläpp av Annat dagvatten än avloppsvatten (ink. Dp-område men med fåtal fastigheter) 2014-02-27 Jonas Christensen 10
Men vilken roll spelar det då att allt dagvatten inte är avloppsvatten? 2014-02-27 Jonas Christensen 12
Regler i MB som endast gäller avloppsdagvatten? D.v.s. sådant dagvatten som finns inom detaljplanelagt område och det kommer från fler än enstaka fastigheter; 9 kap, 7 MB. Krav på tillstånd eller anmälan för inrättande och drift av avloppsanordning. 2014-02-27 Jonas Christensen 13
Tillstånd / Anmälan för inrättande av avloppsdagvatten-anordning Avloppsanordningar 1-200 pe (tillstånd för små WC-avlopp - Tillstånd, MHN) Inrättande av avloppsanordning, ej WC - Anmälan MHN Vissa kommuner avlopp utan wc - Tillstånd MHN (13-14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) --------------------------------------------------------- Avloppsanläggning, - Dim. för 201-2000 pe -Anmälan MHN - Dim för 2001 - pe -Tillstånd MPD (Miljöprövningsförordningen) 2014-02-27 Jonas Christensen (c) 14
Men 12 FMH då? Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. 2014-02-27 Jonas Christensen 15
NEJ! Omfattar 12 FMH Dagvatten? Lite Miljörättshistoria. Från vattentoalett eller tätbebyggelse? WC = enstaka WC Tätbebyggelse = den samlade mängden WCutsläpp från tätbebyggelse Kommer från 1918 års vattenlag. Det var länge OK att släppa ut avloppsvatten orenat t.o.m. i städer (1700-tal rakt ut på gatan). 2014-02-27 Jonas Christensen 16
Omfattar 12 FMH Dagvatten Från 1950-talet ansågs det inte OK att till vattendrag släppa ut orenat WC vatten i städer (tätbebyggelse). Men det var OK från enstaka WC på landet. Numera anses det inte OK att släppa ut orenat WC vatten till vattendrag, varken i städer eller på landsbygden. Bestämmelsen har aldrig varit avsedd för dagvatten. 2014-02-27 Jonas Christensen 17
Regler i MB som gäller allt Hela 2 kap. MB. dagvatten Bevisbörda, kunskap, försiktighetsmått, kretslopp, lokalisering, avvägning. Bestämmelser om miljökvalitetsnormer. 2 kap. 7 samt 5 kap. 26 kap. Egenkontroll Tillsynsmyndigheternas skyldigheter/befogenheter 2014-02-27 Jonas Christensen 18
Vad mer vill ni ha? Svårigheten kan vara att hitta alla dagvattenanläggningar, och att acceptera att allt dagvatten inte kräver teknisk rening. 2014-02-27 Jonas Christensen 19
Ansvar för rening Enligt Miljöbalken Ansvar för utsläpp av dagvatten som är avloppsvatten: Verksamhetsutövaren Ansvar för utsläpp av dagvatten som inte är avloppsvatten: Verksamhetsutövaren 2014-02-27 Jonas Christensen 23
Vem är då det? Fastighetsägaren /verksamhetsutövaren/väghållaren.om inte. Lag om allmänna vattentjänster är tillämpbar 2014-02-27 Jonas Christensen 24
När ska tillsyn bedrivas? Före och under etableringen Under driften Efterbehandling? Tillsynsobjektet Glöm inte egenkontrollen. 2014-02-27 Jonas Christensen 25 www.ekolagen.se
Dagvatten och industrispillvatten? Dagvatten från verksamhetsområde? Tillståndsvillkor/tillsyn mot det som levereras till huvudmannens spillvattennät, och Tillståndsvillkor/tillsyn mot huvudmannens rening av det som kommer till recipient. Var går gränsen mellan dagvatten och industrispillvatten? 2014-02-27 Jonas Christensen 26
Miljöbalk Planera tillsynen (Miljötillsynsförordningen) Krav på tillsynsbehovsutredning. Ska avse en tid om tre år. Ska ses över vid behov och minst en gång varje år. En tillsynsplan baserad på tillsynsbehovsutredningen En operativ tillsynsmyndighet ska årligen följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet. 2014-02-27 Jonas Christensen 27
PBL 2014-02-27 Jonas Christensen 28
PLANPROCESSEN, PBL Översikts plan Detaljplan Bygglov 2014-02-27 Jonas Christensen 29
Översiktsplanering När prövas vad? -Kommunens vision. Vad vill vi, kan vi använda marken / vattnet till? Detaljplaneläggning Bygglovgivning (skillnad utomplan) Tekniskt samråd Startbesked Slutsamråd Slutbesked Tillsyn -Markens lämplighet och utnyttjande. -Utformning av byggnader och markyta. -Lokalisering av byggnadsverk. -Utformningskraven - Vissa tekniska krav som inte prövats i lovet kan förekomma. -Börja bygga, tekniska egenskapskrav. - Uppföljning. - Ta byggnaden i anspråk. - Till 10 år efter åtgärden 2014-02-27 Jonas Christensen 30
Grundläggande! Planläggning, lov, förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.. 2014-02-27 Jonas Christensen 31
Redan tidigt ska alltså kommunen sålla bort områden.. som är översvämningskänsliga. där ytavrinningen kan bli för stor i förhållande till angränsande områden. där det inte gå att exploatera utan att MKN kan komma att överskridas. 2014-02-27 Jonas Christensen 32
Lösa dagvatten? I huvudsak handlar det om att marken ska ha en naturlig lämplighet för den aktuella exploateringen. Om det inte går att lösa va-frågan annat än med mycket stor kostnad så är inte marken lämplig för ändamålet. Kostnaden för dagvattenhanteringen spelar alltså roll för om marken ska anses lämplig. Hur stor kostnad som kan accepteras skiftar förmodligen mot bakgrund av markpris. 2014-02-27 Jonas Christensen 33
PBL: Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och 5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. 2014-02-27 Jonas Christensen 34
PBL: Kommunal planering Detaljplan Kan inte detaljplanelägga om det inte visats hur dagvattenfrågan ska lösas (MMÖD P 2699-12, P5128-12) Bygglov Får (utanför dp-område) inte ge bygglov om det inte visats hur va-frågan ska lösas 2014-02-27 Jonas Christensen 35
PBL, planering, att skilja på Grundläggande förutsättningar för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för det önskade ändamålet. Regleras i 2 kap. PBL Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser. Regleras i 4 kap. PBL 2014-02-27 Jonas Christensen 36
Lokalisering av byggnadsverk 2 kap. 5 PBL (inte hela ) Vid planläggning, i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, 4. möjligheterna att förebygga vattenföroreningar 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. MMÖD P 1666-13: I ärenden om lov och förhandsbesked ska enligt 2 kap. ÄPBL markens lämplighet för bebyggelse prövas. Att det är möjligt att bygga på en viss plats är således inte tillräckligt. (T.ex. risk för översvämningar ) 2014-02-27 Jonas Christensen 37
MKN i PBL 2 kap. 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken etc. följas. 2014-02-27 Jonas Christensen 38
Detaljplan? Reglering av mark- och vattenanvändning Bindande dokument När detaljplan? Ny bebyggelse Förändring eller bevarande av befintlig bebyggelse Plankarta Planbestämmelser Teckenförklaring 4 Kap. PBL avgör vad som kan skrivas in som planbestämmelse. Det vimlar av olagliga planbestämmelser. 2014-02-27 Jonas Christensen 39
Planföreskrifter regleras i 4 kap. PBL Bindande regler i detaljplanen som sedan styr markutnyttjandet. Kan endast ställa sådana plankrav som direkt framgår av PBL. Kan ej styra hur enskilda individers framtida agerande. Ej för detaljerade. Inte i onödan binda upp mot viss teknik. 2014-02-27 Jonas Christensen (c) 40
I en detaljplan får kommunen bestämma: 4: 12 1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion, 2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och 3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken. Jonas Christensen (c) 2012 41
Mina slutsats i rapporten Plan-bestämmelser för dagvattenhantering Det finns ingen rättsgrund i PBL som tillåter planbestämmelser vars syfte är att reglera vattenflöden eller skydda från vattenflöden, om syftet är något annat än klimatsäkerhetshöjjsande åtgärder. Jonas Christensen (c) 2012 42
Men vad kan regleras? Avsätta mark för visst ändamål, (får användas, inte ska användas ) T.ex. anläggning för dagvattenhantering. Föreskriva visst byggmaterial (bl.a. gestaltning, klimateffektskydd, ej MKN) Reglera markytans utformning, höjdläge, vegetation (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN) Det tekniska utförandet av bebyggelsen (bl.a. klimateffektskydd, ej MKN) Jonas Christensen (c) 2012 43
Men Saknas möjlighet att styra upp något genom planbestämmelser (4 kap.), kan det istället leda till att hänsyn till allmänna intressen (2 kap.) gör att planen inte kan antas. Jonas Christensen (c) 2012 44
BBR: Dagvatten under bygglovsskedet BBR 6:532: Uppställer de tekniska (på brukarens sida om förbindelsepunkten) Byggnader och vissa markarbeten i samband med byggande. Markdränering Dagvatteninstallationer Installationer för dräneringsvatten 2014-02-27 Jonas Christensen 45
Genomförandeavtal Markanvisningsavtal Mellan kommun och exploatör, då kommunen är markägare och lovar genom avtalet att sälja om köparen vill. Exploateringsavtal Mellan kommun och exploatör ett avtal där kommunen varken är köpare eller säljare av mark. Jag vill betona att rättsläget är osäkert!! 2014-02-27 Jonas Christensen 46
Genomförandeavtal Kan aldrig sätta PBL eller LAV ur spel. Kommunen får inte särbehandla enskilda, varken negativt eller positivt. Inte oskäliga avtalsvillkor (36 AvtL.). Båda avtalstyperna reglerar i första hand att själva exploateringsprocessen, inte hur verksamheter ska bedrivas därefter. 2014-02-27 Jonas Christensen 47
Markanvisningsavtal Här kan kommunen avtala så som varje säljare kan göra. Men Kommunen måste vara mycket försiktig så att det inte kan uppfattas att den, som monopoliserad planmyndighet, bedriver utpressning mot en angelägen exploatör. 2014-02-27 Jonas Christensen 48
Genom markanvisningsavtal bedömer jag att....en exploatör kan ta på sig ansvar för att utföra och bekosta bl.a. allmän planlägg såsom för vatten, avlopp, och parker, att använda viss byggteknik, att uppföra vissa reningsanläggningar, att använda respektive inte använda visst byggmaterial, att följa vissa styrdokument såsom miljöprogram, att samarbeta med vissa arkitekter, att bostäder ska ha viss upplåtelseform. Villkoren kan också reglera rätten att överlåta markanvisningen till någon annan byggherre. 2014-02-27 Jonas Christensen 49
Exploateringsavtal Jag menar: Kommunen kan endast avtala om sådant som det finns ett uttryckligt utrymme för i PBL och LAV. Tex viss fördelning av kostnader för att bygga ut va-system. 2014-02-27 Jonas Christensen 50
Tiden rinner ut Tack för mig Mjka 2014-02-27 Jonas Christensen 51