Små avloppsanläggningar

Transkript

1 RAPPORT 2015:43 Små avloppsanläggningar Översyn av prövningsförfaranden enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken

2

3 Små avloppsanläggningar Översyn av prövningsförfaranden enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken

4 Titel: Små avloppsanläggningar Rapportnummer: 2015:43 Utgivare:, november 2015 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Små avloppsanläggningar, miljöprövning, dubbel prövning, prövningsförfaranden, PBF, plan- och byggförordningen, MB, miljöbalken, miljö, hälsa, hygien, anmälningsplikt, tillståndsplikt, förenkling, konsekvensutredning, författningsförslag Dnr : 208/2015, Havs- och vattenmyndigheten: Process Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Förord Små avloppsanläggningar hanteras till viss del enligt liknande bedömningsgrunder både enligt miljöbalken och plan- och byggförordningen. Detta är bakgrunden till att och Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2015 tillsammans fick i uppdrag att se över relationen mellan prövningsförfarandena. I denna rapport ger vi förslag på författningsändringar med syfte att förenkla för den enskilde genom att undvika dubbelprövning. Även ärendehandläggningen för de kommunala instanser som är inblandade blir enklare och tydligare. Uppdraget har genomförts av myndigheterna i samverkan och vi står gemensamt bakom förslagen som lämnas i denna rapport. November 2015 Janna Valik generaldirektör Ingemar Berglund vikarierande generaldirektör Havsoch vattenmyndigheten

6 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Uppdragsbeskrivning...6 Bakgrund till uppdraget...6 Begreppet avlopp i olika lagstiftningar...7 Avgränsning för uppdraget Genomförande av uppdraget Författningsförslag Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 plan- och byggförordningen (2011:338) Prövning av små avloppsanläggningar enligt miljöbalken med tillhörande författningar Miljöprövningen avgörs av dimensionering Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten Hantering av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen med tillhörande författningar Hantering av avloppsanläggningar beror på när de ska installeras Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt Skillnad i hantering mellan byggnadsnämnd och miljönämnd Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att avloppsvattnet ska renas eller tas om hand Bedömning enligt PBF och BBR syftar till att minimera risken för användarnas eller grannarnas hygien och hälsa Tyngdpunkten ligger på prövningen enligt miljölagstiftningen EU:s byggproduktförordning Förslag att undanta enskilda avloppsanläggningar inom tomt från anmälningsplikt enligt PBF Förslaget syftar till att ta bort dubbelprövning Beskrivning av förslaget Ingen ändring av anmälningsplikten i övrigt Konsekvensbeskrivning Inledning Undantag för enskilda avloppsanläggningar inom en tomt från anmälningsplikt enligt PBF Konsekvenser av förslaget Litteratur Bilaga: synpunkter på förslaget Synpunkter kring anmälningsplikten enligt PBF Synpunkter särskilt kring anmälningsplikt avseende rörledning till förbindelsepunkt för allmän va-anläggning... 45

7 Små avloppsanläggningar 5 Sammanfattning Att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt är anmälningspliktigt enligt plan- och byggförordningen, PBF. På tomt omfattar anmälningsplikten avloppsrör fram till förbindelsepunkt samt avloppsanläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. I byggnader omfattar anmälningsplikten utöver anläggningar som minireningsverk och slutna tankar med mera även avloppssystem som kopplas till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump. En del av dessa avloppsanläggningar omfattas av myndighetsutövning enligt två regelsystem. Det gäller bland annat personer som ska installera eller ändra en enskild avloppsanläggning inom en tomt. Dels ska en anmälan enligt PBF göras, dels en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. I den kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas. Rent lagtekniskt är det frågan om dubbelprövning i vissa delar, även om miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika syften och utgångspunkter. och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett undantag från anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av enskilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Syftet med uppdraget och vårt förslag om undantag är att ta bort eventuell dubbelprövning, vilket innebär att det inte blir någon skillnad för avloppsanläggning i en byggnad där anmälningsplikten enligt PBF kvarstår avloppsanläggning inom tomt, om anläggningen enbart är till för att föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning, där anmälningsplikten enligt PBF kvarstår avloppsanläggningar utanför tomt eftersom dessa inte omfattas av anmälningsplikt enligt PBF idag och detta förhållande kvarstår.

8 6 Små avloppsanläggningar Inledning Uppdragsbeskrivning och Havs- och vattenmyndigheten har i sina respektive regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att tillsammans se över relationen mellan prövningsförfarandena enligt plan- och byggförordningen (2011:338) och miljöbalken (1998:808) avseende inrättande m.m. av små avloppsanläggningar. Myndigheterna ska föreslå författningsändringar med syfte att förenkla för sökande och undvika dubbel prövning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö och energidepartementet) senast den 30 november Bakgrund till uppdraget Små avloppsanläggningar omfattas av prövning enligt miljölagstiftningen 1 och bedömning enligt plan- och bygglagstiftningen 2 En person som ska installera eller ändra en avloppsanläggning inom en tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika regelsystem av kommunens byggnads- respektive miljönämnd. En anmälan enligt planoch byggförordningen (PBF) och en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) 3 ska upprättas och sökanden får betala två olika avgifter. I den kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas. För den enskilde sökande kan ett sådant system med två olika hanteringar av samma åtgärd upplevas som både krångligt och omotiverat. Rent lagtekniskt är det fråga om dubbelprövning i vissa delar, även om miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika syften och utgångspunkter. Till skillnad från miljönämnden gör byggnadsnämnden bara en bedömning i anmälningsärendet enligt PBF och inte en prövning likt den miljönämnden gör vid en tillståndprövning enligt miljölagstiftningen. I Havs- och vattenmyndighetens rapport Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar 4 framgår att myndigheten inom ramen för uppdraget fått indikationer på att anmälningsförfarandet enligt PBF inte alltid tillämpas. Det finns alltså uppgifter som tyder på att an- 1 Med miljölagstiftning menas i denna rapport miljöbalken med tillhörande författningar 2 Med plan- och bygglagstiftning menas i denna rapport plan- och bygglagen med tillhörande författningar 3 SFS 1998:899 4 Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havsoch vattenmyndighetens rapportering Havs- och vattenmyndigheten. Sid. 37

9 Små avloppsanläggningar 7 mälningsplikten för avloppsanläggningar enligt PBF inte tillämpas på ett enhetligt sätt av kommunerna; att tillämpningen är beroende av i vilken kommun anläggningen ska installeras. Referensgruppen i det uppdrag Havs- och vattenmyndigheten slutrapporterade i september framförde önskemål om att kravet på anmälan av avloppsinstallationer enligt PBF bör tas bort eftersom anmälningsplikten sällan tillämpades. Havs- och vattenmyndigheten framförde i samma rapport 6 att prövningsförfarandena kan upplevas som krångliga av enskilda och att det finns anledning att se över om bedömningen enligt de båda regelverken kan samordnas för att på något sätt underlätta för de sökande. Begreppet avlopp i olika lagstiftningar Avlopp enligt miljöbalken Definition av avloppsvatten enligt miljöbalken Avloppsvatten definieras i 9 kapitlet 2 miljöbalken: Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning, 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Havs- och vattenmyndigheten har i rapporten Juridiken kring vatten och avlopp 7 förklarat punkterna: Punkt 1 spillvatten inkluderar både hushållsspillvatten och industrispillvatten. Hushållspillvatten är avloppsvatten som kommer från hushåll eller hushållsliknande inrättningar, och som består av toalettavloppsvatten samt bad-, disk-, och tvättvatten (BDT) oavsett om det kommer från privathushåll eller från vård- och serviceinrättningar, restauranger, personalkök, affärer etc. Industrispillvatten är allt spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten. Med annan flytande orenlighet kan avses lakvatten från deponier. 5 Ibid. Sid Ibid. Sid Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs- och vattenmyndigheten. Opublicerad.

10 8 Små avloppsanläggningar Punkt 2 vatten som använts för kylning refererar till vatten som använts för att kyla av till exempel en industriprocess, och som alltså är varmare än vattnet i recipienten. Punkt 3 vatten som avleds för avvattning av mark är dels dagvatten, dels dränvatten (eller dräneringsvatten). Dagvatten är ytavrinnande vatten. Dränerings eller dränvatten är vatten som kommer från avvattning av mark eller husgrunder. För att detta ska räknas som avloppsvatten krävs att marken ligger inom detaljplanelagt område, och att avvattningen inte endast sker för en enda eller ett fåtal fastigheters räkning. Punkt 4 är begränsad till dag- eller dränvatten från begravningsplatser. Det är viktigt att poängtera att begreppet avloppsvatten inte knyter an till hur förorenat vattnet är eller till hur stora mängder det handlar om. Små avloppsanläggningar utifrån miljöbalksperspektiv Enligt miljöbalken och dess tillhörande författningar är det dimensioneringen på anläggningen som avgör vilket prövningsförfarande som gäller. Om verksamhetsutövaren är allmän (kommun) eller enskild fysisk eller juridisk person har ingen betydelse för prövningen. Med små avloppsanläggningar menas vanligtvis anläggningar dimensionerade för belastning upp till och med 200 personekvivalenter (pe) 8. Detta är en indirekt definition utifrån att anläggningar dimensionerade för mer än 200 personekvivalenter är klassade som C-anläggning enligt 28 kapitlet 2 miljöprövningsförordningen 9. Anläggningar som är dimensionerade för 200 pe eller färre omfattas av tillståndsplikt enligt 13 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avlopp och avloppsanläggning med mera enligt lagen om allmänna vattentjänster I 2 lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 10 har man bland annat definierat avlopp, va-anläggning, allmän va-anläggning respektive enskild anläggning, va-installation, förbindelsepunkt och huvudman. avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. 8 Personekvivalent är en måttenhet som främst används för att beräkna tillförseln av föroreningar till kommunalt avloppsvatten. 1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget från en person. Även industriutsläpp kan räknas om till denna måttenhet. Källa: Hämtad SFS 2013: SFS 2006:412

11 Små avloppsanläggningar 9 va-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. allmän va-anläggning: en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag, enskild anläggning: en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning, va-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän va-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän vaanläggning förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation, huvudman: den som äger en allmän va-anläggning, I LAV är det den organisatoriska formen som avgör om va-anläggningen är att betrakta som allmän eller enskild. När det gäller allmänna va-anläggningar ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar som krävs för att va-anläggningen ska fungera på avsett sätt. Den som äger den allmänna va-anläggningen (kommunen eller kommunalt bolag) betraktas som huvudman. Med en fastighets va-installation menas normalt de ledningar (som en del kallar serviser eller fastighetsserviser) och andra anordningar, som ansluter byggnadens va-installationer till huvudmannans ledning vid förbindelsepunkterna. I va-installationen ingår, förutom servisledningar, även anordningar, till exempel tappventiler och tvättställ, som anslutits till en sådan ledning. En va-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av LAV, lokala bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) eller avtal. Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens va-installation går vid förbindelsepunkten som är gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation. Avlopp enligt plan- och bygglagen Plan- och bygglagsstiftningen har ingen definition för avloppsanläggningar. Begreppet anordning ändrades till anläggning i plan- och byggförordningen 2011:338 (PBF) Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF gäller anläggning för avlopp. Begreppet anläggning infördes här i samband

12 10 Små avloppsanläggningar med PBL 2010:900. Tidigare gällde anmälningsplikten för anordning för avlopp enligt ÄPBL 11. Ett motiv till varför regeringen ändrade begreppet anordning till anläggning står att finna i förarbetet till komplettering av den nya plan- och bygglagen 2010: då anordning ersattes med anläggning i bestämmelser som rör vattenförsörjning och avlopp i 6 kapitlet 8 och 20 PBL 2010: kap. 8 och 20 I 6 kap. 8 används uttrycket anordningar för vattenförsörjning och avlopp och i 6 kap. 20 används ordet avloppsanordning. Lagen innehåller ingen definition av dessa. I en annan paragraf i lagen, 4 kap. 14, används uttrycket anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp. Skillnaden mellan orden anordning och anläggning har viss betydelse i plan- och bygglagen. Om anläggning används i 6 kap. 8 och 20 blir det tydligt att lagens regler om byggnadsverk är tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 som en byggnad eller annan anläggning. En jämförelse kan göras med ordet ljusanordningar som inte omfattas av regler som rör byggnadsverk. Det finns skäl att, i likhet med vad som anges i 4 kap. 14, använda ordet anläggning i bestämmelserna om vattenförsörjning och avlopp i 6 kap. 8 och 20. Ändringen innebär att det är fråga om anläggningar som ingår i det som i lagen kallas byggnadsverk. Beskrivningen i förarbetet gäller för planläggning, men bör kunna överföras direkt till varför begreppet anläggning har införts i 6 kapitlet 5 PBF om anmälningsplikt. Att uttrycket anordningar ersattes med anläggningar innebar enligt förarbetet ett förtydligande av att lagens regler om byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 som en byggnad eller annan anläggning. 13 Detta innebär att det exempelvis blir tydligare att kraven enligt 8 kapitlet 4 PBL om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk även gäller för avlopp 14. Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 PBF omfattar anläggning för avlopp. Vanligtvis används inte begreppet anläggning för att beskriva vainstallationer i byggnader och inte heller för ledningar till förbindelsepunkt. I de sammanhangen används normalt begreppet va-installation, alternativt avloppsinstallation eller enbart installation. Att anmäl- 11 SFS 1987:10 12 Prop. 2010/11:63 komplettering av den nya plan- och bygglagen. Socialdepartementet(2011). Sid 39. Sid Ibid. Sid I samband med ändring av numera upphävda byggnadsverkslagen, BVL 1994:847 angav regeringen i prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor mm (s 21 ff, avsnitt Reformbehovet) att krav på anordningars tekniska egenskaper går att ställa, när de som byggprodukter monterats in i ett byggnadsverk. T ex kan underhållskrav ställas på dessa anordningar, så att deras funktion alltid hålls i stånd (vilket idag motsvaras av 8 kap 14 PBL där anordningarna ska underhållas så att de alltid fyller sitt ändamål).

13 Små avloppsanläggningar 11 ningsplikten omfattar anläggningar kan orsaka problem vid tolkning av anmälningspliktens omfattning. Det är därför viktigt att betona att begreppet anläggning i plan- och bygglagen anses täcka de flesta konstruktioner i samhället dock inte skyltar och ljusanordningar som regleras särskilt i plan- och bygglagen. 15 Det innebär att avloppsanläggning inbegriper va-installationer som exempelvis avloppssystem som kopplas till vattenklosett eller rörledning till förbindelsepunkt och inte enbart anläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. Avlopp i s byggregler I s byggregler (BFS 2011:6) avsnitt 6:6 om vatten och avlopp finns ingen definition av avlopp. Däremot finns det under avsnitt 6:64 (installationer för avloppsvatten) föreskrifter för installationer för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten 16. Enligt avsnitt 1:2 gäller föreskrifterna i BBR vid uppförande av nya byggnader, vid mark- och rivningsarbeten, samt för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. Vid ändring av byggnader gäller föreskrifterna i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22 BBR. I avsnitt 6:73 och 6:973 i s byggreglerregleras frågan om utsläpp till omgivningen i form av avloppsvatten. Där anges att installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp. Bestämmelsen kopplas inte till dimensionering i personekvivalenter så som miljölagstiftningen gör utan ser till vem som är huvudman: det allmänna eller annan än det allmänna. 17 För att förenkla och förtydliga syftet med avsnitten 6:73 och 6:973 i BBR samt underlätta regeltolkningen avser göra en översyn av avsnitten. Det bör framgå i dessa avsnitt att installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning enligt 2 lagen om allmänna vattentjänster eller renas eller tas om hand på något annat sätt via enskild avloppsanläggning. Föreslagen ändring är dels en anpassning till lagen om allmänna vattentjänster (LAV), dels en anpassning till miljöbalken. 15 Prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet (2010). Sid Avsnitt 6:641, 6:642, 6:643 och 6: Kraven i 6:641-6:644 fäster dock stor avsikt vid att dimensoneringen är rätt utförd så att avloppsvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas.

14 12 Små avloppsanläggningar Med en anpassning till utformningarna i LAV och miljöbalken bör regeltolkningen underlättas. Med nuvarande formulering finns det utrymme för feltolkning, då enskilt avlopp inte är definierat som ett tydligt alternativ till allmän va-anläggning. Genom att ändra formuleringen till enskild avloppsanläggning blir det tydligare vad som avses och att avloppsvattnet antingen ska föras till en allmän va-anläggning eller till enskild avloppsanläggning för avloppsvatten. Anpassningen mot miljöbalken görs genom att formuleringen anpassas efter 9 kapitlet 7 miljöbalken där det framgår att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på annat sätt. Avlopp enligt plan- och byggtermer TNC95 I TNC:s plan- och byggtermer 18 definieras ett antal begrepp som kan användas till stöd för tolkningen av avloppsanläggningar i PBLlagstiftningen, eftersom det idag saknas definitioner för dessa anläggningar. Avloppsanläggning: anläggning omfattande avloppsnät med tillhörande anordningar, såsom pumpstation, utjämningsmagasin, bräddavlopp m.m., jämte avloppreningsverk och utloppsledning. 19 Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d. Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en detaljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 20 Dagvatten: tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. 21 Dräneringsvatten: vatten som avleds genom dränering. 22 Spillvatten: i regel förorenat vatten från hushåll, industriell tillverkningsprocess, arbetsplats, serviceanläggning m.m. 23 VA-installation: ledningsnät för vatten och avlopp beläget inom fastighet och draget från förbindelsepunkt samt anordning förbunden med sådant ledningsnät Anmärkning: Till va-installationen räknas sålunda dels anordningar inom byggnad, dels servisledning och andra inom fastigheten eller mellan fastigheten och förbindelsepunkten belägna markledningar Tekniska nomenklaturcentralen (1994) Plan- och byggtermer Tekniska nomenklaturcentralens publikationer TNC Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad Hämtad

15 Små avloppsanläggningar 13 Installation: system av fast sammankopplad utrustning för energiförsörjning, signalöverföring eller medietransport inom ett byggnadsverk Anmärkning: Installationen avgränsas mot yttre ledningsnät (t.ex. allmän vaanläggning eller eldistributionsnät) vid förbindelsepunkten och mot lös utrustning (t.ex. hushållsdiskmaskin eller elspis) vid anslutningspunkterna (t.ex. ventil eller vägguttag). Utrustning som är fast ansluten till systemet (t.ex. vattenklosett eller pump) räknas till installationen. I sammansatta termer kan ordet installation användas som efterled när man vill lägga tonvikten vid det konstruktiva utförandet (konkret innebörd), medan efterledet -system i detta sammanhang kan användas när man vill beskriva funktionen (abstrakt innebörd) utan att ange materiellt innehåll. 25 Avloppsenhet: installationsenhet från vilken avloppsvatten avleds. Exempel: Exempel på avloppsenheter är golvbrunnar, badkar, tvättställ, vattenklosetter, bidéer och disklådor. 26 Små avloppsanläggningar enligt SS-EN I det europeiska standardiseringsarbetet klassificeras små reningsanläggningar för avlopp i standarden SS- EN Avlopp - Självfallssystem inomhus del 1-7. Enligt standarden är små reningsanläggningar anläggningar upp till50 pe. Dessa anläggningar omfattas av byggproduktdirektivet. Dag- och dräneringsvatten är inte alltid avloppsvatten Enligt miljöbalken måste tre rekvisit vara uppfyllda för att dag- eller dränvatten ska falla in under definitionen av avloppsvatten. 27 För det första måste det ha vidtagits någon mänsklig åtgärd för att avleda vattnet. Med detta avses att åtgärder måste ha vidtagits för att styra vattenflödena. För det andra krävs det att vattnet finns inom ett område som är detaljplanelagt. Finns vattnet utanför detaljplanelagt område är det fortfarande dag- eller dränvatten, men inte avloppsvatten. En gammal stadsplan ska i detta hänseende likställas med en detaljplan. För det tredje krävs att denna avledning inte endast görs för en viss eller för vissa fastigheters räkning. Enligt motiven till LAV anses merparten av allt dagvatten och dränvatten som avleds inom ett detaljplanelagt område omfattas av detta rekvisit. Enligt PBL-lagstiftningen finns ingen avgränsning specifikt angivet i lag, förordning eller föreskrifter för spill-, dag- eller dräneringsvatten Hämtad Hämtad Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs- och vattenmyndigheten. Opublicerad.

16 14 Små avloppsanläggningar Däremot anges i TNC 95 (plan- och byggtermer) en definition av begreppet avloppsvatten. Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d. Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en detaljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. 28 Av definitionen framgår att med avloppsvatten så menas i regel förorenat vatten som avleds i rörledning, dike eller dylikt. TNC hänvisar också till den definition av avloppsvatten som fanns i dåvarande vattenlagen. Denna definition återfinns nu med några justeringar i miljöbalken. Med hänvisningen kopplar TNC ihop sin definition av avloppsvatten till den definition som nu råder enligt miljöbalken. Avgränsning för uppdraget Uppdraget gäller prövning enligt FMH och PBF Så som uppdraget är formulerat gäller det prövningsförfarandet enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och plan- och byggförordningen (PBF) för små avloppsanläggningar. Avgränsningen innebär att rapporten inte omfattar situationen när ett bygglov krävs för att uppföra en ny byggnad och en enskild avloppsanläggning installeras i samband med detta. Eftersom ett bygglov krävs för uppförandet krävs ingen separat anmälan. Bygglovsprövningen utgår då ifrån det förfarande som gäller för bygglov enligt främst PBL. I prövningen ingår då bland annat att ta ställning till att byggnaden får en lämplig lokalisering avseende möjligheten att ordna avlopp enligt 2 kapitlet 5 första stycket 3 PBL. Denna lokaliseringsprövning kan även ske i samband med prövningen av ett förhandsbesked. Anläggningar som omfattas av uppdraget Det finns några skillnader mellan FMH och PBF som är väsentliga för avgränsningen av uppdraget: Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån dimensioneringen (personekvivalenter) av anläggningen medan dimensioneringen i form av personekvivalenter inte är intressant vid bedömningen enligt PBF 28 Hämtad

17 Små avloppsanläggningar 15 Enskild avloppsanläggning utifrån PBL:s perspektiv kan vara anläggningar som omfattas av begreppet små avloppsanläggningar utifrån miljöprövningen, det vill säga dimensionerade för belastning till och med 200 personekvivalenter, men de kan även vara större. Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån om vattentoalett ska anslutas eller inte, vilket inte är avgörande i sig för anmälningsplikten enligt PBF. Om tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger för åtgärden görs prövning enligt FMH oberoende av huvudmannaskapet av anläggningen. Det huvudförslag som och Havs- och vattenmyndigheten för fram i denna rapport rör ändring av PBF och omfattar enskilda avloppsanläggningar som installeras (eller väsentligt ändras) inom tomt oavsett om vattentoalett ansluts till dem eller inte, och som även omfattas av begreppet små avloppsanläggningar och som därmed prövas enligt 13 eller 14 FMH, och som en kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över 29. Särskilt om anläggningar för dag- och dränvatten Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF omfattar anläggning för avlopp i byggnad eller inom tomt. Anmälnings- eller tillståndsplikt enligt FMH omfattar avloppsanläggningar. För att dag- eller dränvatten ska räknas som avloppsvatten krävs att byggnaden eller marken som vattnet kommer ifrån ligger inom detaljplanelagt område, och att avvattningen inte endast sker för en enda eller ett fåtal fastigheters räkning. Detta innebär att det finns anläggningar vars syfte är att leda bort eller ta om hand dag- eller dränvatten som varken omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt FMH eller anmälningsplikt enligt PBF. Följden av detta blir att det finns anläggningar för omhändertagande av dag- eller dränvatten som inte omfattas av myndighetsutövning alls idag. 30 Det är anläggningar vars syfte är att ta om hand dag- eller dränvatten från mark och byggnader utanför detaljplanelagt område eller från en- 29 Om kommunen inte själv agerar som fastighetsägare 30 Om inte en ny byggnad uppförs och de prövas i samband med bygglov inför start- och slutbeskedet.

18 16 Små avloppsanläggningar staka fastigheter. Det handlar exempelvis om regnstenkistor och rörledningar till anläggning för infiltration. Dessa anläggningar omfattas inte av denna rapport eftersom de varken omfattas av prövning enligt FMH eller anmälan enligt PBF. Genomförande av uppdraget och Havs- och vattenmyndigheten har gemensamt arbetat med uppdraget. står för de delar som rör plan- och bygglagstiftningen och Havs- och vattenmyndigheten står för de delar som rör miljölagstiftningen. Myndigheterna har haft flera gemensamma möten och har tillsammans arbetat fram de förslag som lämnas. Myndigheterna står gemensamt bakom förslagen som lämnas i rapporten. Förankring av förslag Arbetsgruppen har underhand skickat ut förslagen för synpunkter. De som lämnat synpunkter arbetar inom, eller har erfarenhet från, miljö- eller bygglovsområdet på kommun- och länsstyrelsenivå alternativt allmän (kommunal) va-verksamhet. De utsända förfrågningarna har resulterat i ett stort antal svar och kommentarer till de förslagna åtgärderna. Synpunkterna, som alltså lämnats av enskilda tjänstemän, har gett ett värdefullt underlag för arbetsgruppens arbete med de förslag som lämnats i rapporten. De synpunkter som lämnats redovisas i en sammanfattande beskrivning i rapportens bilaga.

19 Små avloppsanläggningar 17 Författningsförslag Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 plan- och byggförordningen (2011:338) Nuvarande lydelse 6 Kravet på anmälan enligt 5 gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller ett landsting, 4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, och 5. åtgärd som avses i 5 första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 plan- och bygglagen. Föreslagen lydelse 6 Kravet på anmälan enligt 5 gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller ett landsting, 4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5. åtgärd som avses i 5 första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 plan- och bygglagen, och 6. åtgärd som avses i 5 första stycket 5 i fråga om en enskild avloppsanläggning inom en tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Kommentar till författningsförslaget Idag gäller anmälningsplikt för avloppsanläggningar enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 plan- och byggförordningen, PBF:

20 18 Små avloppsanläggningar 5 För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid [--] 5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, Vissa undantag från anmälningsplikten i 6 kapitlet 5 PBF finns genom 6 samma kapitel: 6 Kravet på anmälan enligt 5 gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 planoch bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller ett landsting, 4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, och 5. åtgärd som avses i 5 första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 plan- och bygglagen. Förordning (2014:471). Idag finns inte något undantag från anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp inom en tomt. och Havs- och vattenmyndigheten föreslår att anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF kvarstår men att ett undantag införs i 6 kapitlet 6 PBF för installation eller väsentlig ändring av enskilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Undantaget är formulerat så att det tydligt ska framgå att ändringen inte berör anläggning som är avsedd för att föra avloppsvatten till en allmän vaanläggning. Där ligger anmälningsplikten kvar oförändrad. Förslaget innebär att undantaget från anmälningsplikt enbart träffar installation eller väsentlig ändring av avloppsanläggning inom tomt anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggning i byggnad är oförändrad anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggning som enbart är avsedd för att föra avloppsvatten till allmän va-anläggning är oförändrad anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning inom en tomt är oförändrad.

21 Små avloppsanläggningar 19 Prövning av små avloppsanläggningar enligt miljöbalken med tillhörande författningar Miljöprövningen avgörs av dimensionering Miljölagstiftningen gör ingen skillnad på tillståndsplikt eller anmälningsplikt utifrån vem som bygger och driver en avloppsanläggning. Det är belastningen och sammansättningen av avloppsvattnet som avgöra hur anläggningen ska prövas. Tillstånds- och anmälningsplikt för små avloppsanläggningar regleras i 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. Bemyndigandet för detta finns i 9 kapitlet 7 andra stycket miljöbalken. Tillstånds- och anmälningsärenden enligt 13 prövas av den kommunala miljönämnden (13 andra och tredje stycket FMH). Att inrätta en avloppsanläggning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till omfattas av tillståndsprövning enligt 13 FMH om anläggningen är dimensionerad för belastning upp till och med 200 personekvivalenter. Miljöprövningen skiljer på om vattentoaletter ska anslutas eller inte Även att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanläggning kräver tillstånd enligt FMH. Prövningen görs då av det tillkommande avloppsvatten som vattentoaletten generar 31 till den befintliga avloppsanläggningen inom tomten. För andra typer av avloppsanläggningar gäller anmälningsplikt, exempelvis att inrätta en anläggning för bad-, disk- och tvättvatten, så kallat BDTvatten. Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar kräver anmälan Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar som omfattas av 13 FMH kräver anmälan enligt 14 FMH om ändringen medför att sammansättningen eller mängden av avloppsvattnet ändras väsentligt. An- 31 Som kan innebära en större belastning och en annan sammansättning än om inte en vattentoalett är påkopplad

22 20 Små avloppsanläggningar mälningsplikten gäller inte bara hushållsspillvatten utan även exempelvis att koppla på verksamhetsavloppsvatten till en BDT-anläggning. Detta krävs för att få tillstånd eller anmälan enligt 13 FMH godkänd Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att kraven i 9 kapitlet 7 miljöbalken ska vara uppfyllda. Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Som vägledning för prövningen finns Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 som gäller för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Råden kan även tillämpas när det gäller annat avloppsvatten som omfattas av 13 och 14 FMH. Översiktligt kan anges att prövning ska ske av följande: 1. lokalisering 2. att anläggningen kan förväntas nå upp till de reduktionskrav av BOD, kväve och fosfor som bedöms behövas på platsen 3. att anläggningen inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller lukt där människor kan exponeras, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten 4. att anläggningen är möjlig att sköta, det vill säga att slamtömning kan utföras om det krävs och att skötseln kan anses vara rimlig. Det ska noteras att 13 och 14 FMH alltså inte endast gäller för hushållsspillvatten utan här är det kopplingen till definitionen av avloppsvatten som är avgörande. Denna definition finns i 9 kapitlet 2 miljöbalken 32 och avser förutom hushållsspillvatten även annat spillvatten eller flytande orenlighet och dag- och dränvatten 33 inom detaljplan. Större avloppsanläggningar kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen För större avloppsanläggningar gäller krav på tillstånd eller anmälan enligt 28 kapitlet miljöprövningsförordningen (MPF). För avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 pe gäller anmälningsplikt C, 28 kapitlet 2 MPF. Dessa anmälningar prövas av tillsynsmyndigheten, 1 kapitlet 10 MPF som här är den kommunala miljönämnden (26 kapitlet 3 tredje stycket miljöbalken). 32 Se definitioner på sidan 7 denna rapport. 33 om avledning inte endast görs för en viss eller för vissa fastigheters räkning

23 Små avloppsanläggningar 21 För avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än pe gäller tillståndsplikt B. Dessa ärenden prövas av länsstyrelsen enligt 1 kapitlet 6 andra stycket MPF. Dessutom gäller tillståndsplikt B för avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från särskilt angivna verksamheter, till exempel djurhållning, livsmedelsproduktion och viss produktionsindustri 28 kapitlet 3 MPF. Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten Ett undantag från anmälnings- och tillståndsplikten har införts i 15 FMH för servisledning till förbindelsepunkten för allmän va-anläggning. 15 Bestämmelserna i 13 första och andra styckena ska inte tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769). Dessutom prövas inte de rör eller andra delar som ligger inne i byggnaden (bostad eller lokal). Om till exempel ett minireningsverk ska placeras i en källare så prövas minireningsverket enligt miljölagstiftningen men här är det nog önskvärt med en dubbelprövning enligt PBF eftersom frågor om säkerhet och påverkan på själva byggnaden inte beaktas enligt miljölagstiftningen. Havs- och vattenmyndigheten har i ett yttrande 34 till regeringen föreslagit en ändring av 15 FMH till: Bestämmelserna i 13 första och andra styckena ska inte tillämpas på sådan rening av avloppsvatten som kräver som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanläggningen enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. 34 Havs-och-vattenmyndigheten (2016). Förslag till förändringar av regler inom området små avlopp. Yttrande till Miljödepartementet. Dnr

24 22 Små avloppsanläggningar Hantering av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen med tillhörande författningar Hantering av avloppsanläggningar beror på när de ska installeras Hanteringen av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) beror på om anläggningen installeras i samband med att en ny byggnad uppförs eller om den installeras till en befintlig byggnad. I båda fallen råder en viss dubbelprövning, men det är det andra fallet som är av intresse för detta uppdrag. När en avloppsanläggning installeras eller väsentligt ändras i en befintlig byggnad eller inom en tomt ska en anmälan enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF göras och en ansökan om tillstånd enligt 13 eller anmälan enligt 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt Omfattningen av anmälningsplikten Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF på tomt omfattar installation eller väsentlig ändring av avloppsrör fram till förbindelsepunkt samt avloppsanläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. I byggnader omfattar anmälningsplikten installation eller väsentlig ändring av avloppssystem som kopplas till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump. En anläggning som installeras utanför tomten faller alltså utanför anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 första stycket 5 PBF. Krav på avloppsanläggning vid installation eller väsentlig ändring i en byggnad eller inom en tomt Krav enligt PBL och PBF på avloppsanläggning När en avloppsanläggning ska installeras eller väsentligt ändras i en byggnad eller inom en tomt och detta anmäls till byggnadsnämnden ska byggnadsnämnden göra en bedömning av om de tekniska egenskaps-

25 Små avloppsanläggningar 23 kraven är uppfyllda inför start och slutförandet av byggnadsarbetena (start- och slutbesked). En installation eller en väsentlig ändring av en anläggning i en byggnad eller inom en tomt är att se som en form av ändring av byggnaden eller anläggningen. Det innebär att bedömningen av anmälan utgår ifrån de ändringsregler som gäller enligt PBL med tillhörande författningar, som i sin tur utgår ifrån de nybyggnadskrav som gäller enligt samma författningar. Grunden vid bedömningen av ändringen är att utgå ifrån kraven vid uppförande av ny byggnad och sedan anpassa dessa beroende på ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning 35. De krav vid uppförande av ny byggnad som är aktuella är i första hand de krav som ställs enligt 8 kapitlet 4 första stycket 3 PBL där det framgår att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön. Med god hygien menas i första hand att risk för sjukdom eller ohälsa som kan orsakas av byggnaden, dess grundläggning eller de tekniska installationerna begränsas. Om material som används kan medföra besvär för vissa personer och det inte finns några tekniskt eller ekonomiskt likvärdiga alternativ, bör material anordnas som är lätta att sedan byta ut 36. Kraven i 8 kapitlet 4 PBL har sedan preciserats i 3 kapitlet 9 första stycket 5 PBF där det framgår att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som en följd av bristfällig hantering av avloppsvatten. Här är det viktigt att notera att bestämmelsen anger att hänsyn ska tas inte bara till de som ska använda byggnadsverket utan även de grannar som utgör byggnadsverkets närmaste omgivning. Krav enligt BBR på avloppsanläggning som installeras eller väsentligt ändras Bestämmelserna enligt PBL och PBF har preciserats genom s byggregler (BBR). 35 De regler om ändring som gäller för avloppsanläggningar är främst 8 kapitlet 5 och 7 PBL. 36 Didón, L. U., L. Magnusson, et al. (2014, uppdaterad t.o.m. april 2015) Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar. Del I-II. Norstedts Gula Bibliotek. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Allmän kommentar till 8:4 punkt 3.

26 24 Små avloppsanläggningar För avloppsanläggningar gäller BBR avsnitt 6 om hygien, hälsa och miljö. Av tillämpningsområdet i 6:611 BBR framgår att bestämmelserna i avsnitt 6:6 gäller för installationer i byggnader och för installationer på tomter till dessa byggnader. Byggnadsnämndens bedömning av en installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt baseras på det som anges i avsnitt 6:9 BBR om ändring av byggnader som i sin tur baseras på hela avsnitt 6 BBR om hygien, hälsa och miljö. Reglerna enligt BBR avsnitt 6 fokuserar främst på installationer som ska föra bort avloppsvattnet, utan att negativa effekter på hygien eller hälsa uppstår för människorna som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning (BBR 6:971). BBR innehåller exempelvis även krav på att avloppsinstallationer ska vara gjorda av lämpligt material och ha en tillräcklig beständighet och att rörledningar ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme (avsnitt 6:644). BBR innehåller också krav på att installationer ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp. BBR anger inte specifikt hur avloppsvattnet ska renas, mer än att det ska renas och att utsläppen inte får medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning (BBR 6:971 och 6:973). BBR fokuserar därför inte på den del av avloppsanläggningen som renar avloppsvattnet, utan hänvisar istället till de allmänna råd som gäller för enskilda avlopp och som ges ut av Havs- och vattenmyndigheten (BBR 6:73 och 6:973). Det kan därför sägas att BBR har överlåtit rening av avloppsvatten och hur det sedan mottas av en recipient samt avloppsvattnets påverkan på omgivningen till de bestämmelser och den tillståndsprövning som gäller enligt miljölagstiftningen. Byggherrens och byggnadsnämndens roller och ansvar Det är byggherren som har ansvar för att de krav som gäller för anläggningen enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen uppfylls. Byggherren ska se till att utförandet kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet när avloppsanläggningen hanteras av byggnadsnämnden i form av en anmälan. Byggnadsnämnden ansvarar för att lagen följs i fråga om handläggning, att beslut till byggherren sker utan dröjsmål samt att upplysa byggherren

27 Små avloppsanläggningar 25 utifall åtgärden enligt ansökan också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet. Byggnadsnämnden granskar inte en anmälan på samma sätt som med en ansökan om bygglov, där byggnadsnämnden godkänner en viss utformning och placering genom beslutet. Inför startbeskedet begär byggnadsnämnden istället in de handlingar som behövs för att bedöma hur åtgärden kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven och vilken omfattning av kontroll som behövs under byggprocessen för att säkerställa att kraven kommer att bli uppfyllda under arbetets gång och när åtgärden är uppförd. Byggnadsnämnden kan neka startbesked om nämnden bedömer att det inte finns förutsättningar för att anläggningen kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Byggnadsarbetena får då inte påbörjas. Byggnadsnämnden kan även neka slutbeskedet om byggherren inte följt den kontrollplan som blivit fastställd i startbeskedet eller i övrigt inte följt de förutsättningar som gäller för att få ett slutbesked. Anläggningen får då inte tas i bruk. Byggnadsnämndens slutbesked fråntar dock inte byggherren från att ha det slutliga ansvaret för att anläggningen uppfyller kraven.