VA-guiden. Processar, utreder och skriver. Arbetar med Miljöbalk, PBL, Livsmedelsjuridik, LAV etc
|
|
- Charlotta Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juris. Dr. Jonas Christensen Processar, utreder och skriver. Arbetar med Miljöbalk, PBL, Livsmedelsjuridik, LAV etc. Ekolagen Miljöjuridik AB VA-guiden Kurs: Dagvatten Juridik & Teknik Uppsala 8-9 nov Jonas Anders WRS Uppsala AB & Jonas Christensen Kurs: Små avlopp, juridik och teknik Uppsala nov Maria Hübinette, Peter Ridderstolpe, Jonas Chr 1 2 Kommunens utgångspunkter vad gäller planering för en hållbar dagvattenhantering Vilka möjligheter/skyldigheter har kommunen vid detaljplaneläggning? Jag kommer att prata om grundläggande förutsättningar i PBL gällande markens lämplighet för bebyggelse där hänsyn till MKN och Översvämningar är två faktorer bland andra. Ett viktigt budskap är att all mark inte är lämplig för alla sorters markanvändning och att misstag i ÖP inte alltid kan botas genom Detaljplanebestämmelser Civilrättsliga avtal Lag om allmänna vattentjänster Men att det finns vissa möjligheter 3 4 1
2 Dagvattenreglering Lag om skydd mot olyckor (LSO) Lagst. om markåtkomst. Tex Anläggningslag, AL Vattentjänstlag, LAV Bygglov Badvattendirektivet Översiktsplan Miljöbalk, MB Plan-och bygglag, PBL Jordabalken, JB Miljöfarlig verksamhet Detaljplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Annat dagvatten Vattenverksamhet 11 kap. MB Avloppsdagvatten EU:s ramdirektiv för vatten 5 Kommunala roller PLANERING, PBL Mitt fokus idag ligger här,. HUVUDMANNASKAPET, LAV Tillstånd, TILLSYN, MB 6 Helt grundläggande 1. Helt grundläggande 2. Juridik är ingen exakt vetenskap. Ibland är lagstiftningen perfekt. Ibland har den fel och brister. Som en dator: Juridiken innehåller endast det som människan har stoppat in. Det kan innebära luckor, överlappningar och andra brister i regelsystemet. Gilla läget, men du behöver inte tycka om det. Berätta för lagstiftaren om vad som måste ändras. Den offentliga makten (SKA) utövas under lagarna. 1 kap. 1, 3 st. Regeringsformen Man får inte göra våld på juridiken för den goda sakens skull
3 Dilemmat Höga förväntningar (från kommunen ) på nya bostäder och arbetsplatser. Politiska visioner, Som kan vara rättsligt problematiska,.som också kan bli ett etiskt dilemma för planhandläggaren Inte sällan saknas de rättsliga verktygen Lst ska ex officio upphäva vissa planer 11 kap PBL Länsstyrelsen skaupphävakommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i 10 andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del. 9 Åtgärdsprogram Norra Östersjön 10 2 kap. 4 PBL Helt grundläggande 3. Markens lämplighet Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet
4 Klara MKN: Krav på kommunerna 2 kap 10 PBL Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Kommunerna har bevisbördan Klarar Kn inte MKN eller Översvämningsrisker är marken inte lämpad för ändamålet När sker Lämplighetsprövningen? 4:1 Kommunen ska med en detaljplan pröva 8:31 Bygglov ska ges. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 9:17 förhandsbesked om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. (JO, jag vet ÖP!) Det ändamål som områdena är mest lämpad för 2 kap. 2 1:a men. PBL Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark-och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. med hänsyn till Beskaffenhet. Marken i sig Markens förutsättningar för att svälja dagvatten. Översvämningsrisk? Markens känslighet för påverkan, Skyddsbara grundvattenförekomster Områdets kulturella förutsättningar, Terrängens utseende, Grundförhållanden och andra liknande förhållanden Mark- och vattenområdens ekologiska förutsättningar Etc
5 med hänsyn till Läge.. Marken i sin omgivning Närhet till centralort Närhet till kommunikationer, friluftsmöjligheter Närhet till störande objekt ( planområdet störs ) Buller, dålig lukt, föroreningar, allergener Närhet till objekt som kan bli stört ( planområdet stör ) Yt-eller grundvattenrecipient, bostadsområde, vårdboende. MKN, dagvattenutsläpp Etc med hänsyn till Behov. Markens utnyttjande Bostäder Arbetsplatser Industrier Handelsområden Kommunikationsleder Friluftsområden Grundvatten Etc Kommunens ansvarar 2 kap. 5 PBL för att bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras på ett lämpligt sätt med hänsyn till bl.a. dagvatten. Bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till bl.a. 1. hälsa och säkerhet 2. jord- berg- och vattenförhållanden 3. trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, 4. elektronisk kommunikation, samhällsservice 5. förebyggande av vatten- och luftföroreningar, buller 6. risk för olyckor, översvämning, erosion Markens lämplighet Utgångspunkten för att bedöma markens lämplighet ska vara marken så som den är; några extra ordinära åtgärder ska inte behöva vidtas. (MÖD P med hänvisning till prop. 1985/86:1 s.472.) Det finns en ekonomisk aspekt på detta
6 Markens lämplighet Möjlig markanvändning, inte alltid= lämplig! 2 kap. 5 PBL Krävs det omfattande restriktioner och särskilt kostsamt utförande inom enskilda fastigheter för att marken ska anses vara lämplig bör kommunen överväga om planförslaget ska antas eller om man behöver söka en ny utformning så att ett genomförande kan garanteras. (prop. 1985:86 samt Boverket) MÖD P : I ärenden om lov och förhandsbesked ska.markens lämplighet för bebyggelse prövas. Att det är möjligt att bygga på en viss plats är således inte tillräckligt. (T.ex. risk för översvämningar ) Helt grundläggande (slutsats) 4. All mark är inte lämplig för all användning. Det var ju tråkigt 1 om vi kom till insikt om detta väldigt sent i planprocessen.. 1. David Batra Förhandsbesked fritidshus (MÖD P Leksand vägtrumman översvämning) MÖD: Vid syn på platsen 2/ kunde MÖD konstatera att stora delar av platsen var sank och till vissa delar översvämmad. Någon närmare utredning rörande markförhållandena på platsen, risken för översvämning eller de faktiska förutsättningarna för byggnation finns inte i målet. En grundläggande förutsättning för att marken ska vara lämplig för bebyggelse är vidare att det går att anordna godtagbara anordningar för vattenförsörjning och avlopp. Platsen är olämplig för byggnation
7 Utgångpunkten i PBL är att (MÖD P ).ska kommunen därför kunna visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att lösa hanteringen av dagvattnet...marken som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. För den här aktuella planen har det ifrågasatts om det inte finns risk för översvämning då kommunen inte reglerat dagvattenhanteringen tillräckligt. För att marken ska anses vara lämplig ska kommunen därför kunna visa att det vid ett genomförande av detaljplanen finns förutsättningar att lösa hanteringen av dagvattnet. Illustration: P. Ridderstolpe, WRS Uppsala MB- Vattenföretag Markavvattning? Recipient 25 WRS & Ekolagen 26 Översikts -plan Det där, det löser Va! Det löser planhandläggaren med planbestämmelser! Exploateringsavtal! Efterföljande tillsyn enligt Miljöbalken! Detaljplan? LAV? Bygglov Miljöbalksprövning? 3 kap. 5 PBL Av översiktsplanen ska framgå. 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och programav betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Avtal?
8 Översiktsplan Trots att Öp inte har någon rättsligt bindande verkan, så Men vad krävs för att kunna veta så mycket? Fundera redan under ÖP-processen över hur mycket kunskap som krävs för att man med viss säkerhet ska kunna veta om marken är lämplig. skapar den Förväntningar hos Exploatörer Enskilda kommunmedlemmar Internt hos kommunen som kan vara svåra att komma undan Boverkets rekommendationer I fördjupningen av ÖP eller i planprogrammet kan kommunen reservera utrymme för avrinningsvägar, grönstråk och fördröjningsmagasin m.m. som behövs för dagvattenlösningen. Här kan också visas vilka recipienter som berörs och vilka krav som ställs på reningen av dagvattnet. Det är mot dessa plandokument kommunen närmare kan bedöma om man har det strategiska markinnehav man behöver för att kunna genomföra den tänkta planeringen. 31 PBL: Tematiskt tillägg till ÖP Förslag:Tematiskt tillägg i ÖP om dagvattenhantering (VA-planering). Förslag:FÖP Detta bör även gälla områden med översvämningsrisk. (Även Boverket i sin vägledning) SOU 2017:42 Förslag på att uttryckligt i ÖP ange analys av risker för översvämning, ras, skred etc. 32 8
9 ÖP MKB? 3 kap. 8 Om ÖP kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning Om MKB upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget. Beakta dock att i en MKB ska mer redovisas än som kan regleras med PBL. Översikts -plan 33 Fundera redan tidigt i planprocessen över vilka brister i ÖP, som kan botas senare? Detaljplan? LAV? Bygglov?? Avtal?? Miljöbalksprövning? 34 Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Detaljplanebestämmelser? PBL, planering, att skilja på Grundläggande förutsättningar för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för det önskade ändamålet. Regleras i 2 kap. PBL Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser. Regleras i 4 kap. PBL
10 Planbestämmelser Teckenförklaring PBL: Kommunal detaljplanering Detaljplan, vad är rättsligt bindande? 3:30 En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Detaljplan Kan inte detaljplanelägga om det inte visats hur dagvattenfrågan ska lösas (MÖD P , P ) Bygglov Får (utanför dp-område) inte ge bygglov om det inte visats hur va-frågan ska lösas 37 Plankarta 38 MKB i detaljplan Underlag för Dp. Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåverkan, ska redovisningen om MKB ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken HaV: Weserdomen innebär Strängare krav på underlag vid prövningar och tillsyn enligt miljöbalken (även PBL). enligt 33 första Kommunen är skyldig att i de planhandlingar som tas fram i ett detaljplaneärende redogöra för hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas. Är dagvattnet ett problem som kräver särskild hantering ska kommunen ta fram de underlag som behövs för att kunna visa att problemet går att lösa så att marken kan bli lämplig för de ändamål som detaljplanen tillåter. (MÖD P , samt Boverket) stycket 4 i fråga
11 Planföreskrifter 4 kap. PBL Planbestämmelserna måste ha stöd i 4 kap. PBL och vara förenliga med de syften som anges i 2 kap. PBL. (Boverket) Bindande regler i detaljplanen som sedan styr markutnyttjandet. Kan ej styra hur enskilda individers framtida agerande. Ej för detaljerade. Inte i onödan binda upp mot viss teknik. Är främst avsedda att styra exploateringsfasen. Dagvatten och planbestämmelser Att omhänderta Det vanliga regnandet Översvämningsrisker Utöver det vanliga regnet Föroreningar, allmänt Miljökvalitetsnormer Högre krav Saknas lagstöd Saknas möjlighet att styra upp något genom planbestämmelser (4 kap.), kan det istället leda till att hänsyn till allmänna intressen (2 kap.) gör att planen inte kan antas. det borde vi nog ha tänkt på tidigare Se t.ex. avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen MÖD P MÖD P MÖD P MÖD P MÖD P (delvis tveksam dom) 43 Ex. på av MÖD upphävda planbestämmelser Dagvatten skall fördröjas inom kvartersmark, på tomten (dock motstridigt i MÖD P ) Kvartersmark skall inrymma möjlighet till fördröjning av minst 375 m3 dagvatten. Dagvattenflödet(maximal avrinning) från bostadsområdet får inte överstiga 1,0/s/ha. Kvartersmarken skall i huvudsak bestå av genomsläppliga material. Fördröjningsdamm för dagvatten ska finnas. Flödesregulator skall monteras i anslutningspunkt till det kommunala nätet för omhändertagande av dagvatten för att säkerställa att maximalt 1.5 liter per sekund och hektarsläpps ut
12 Motivering i MÖD P MÖD konstaterar att det inte framgår om kommunen genom LAV är ansvarig för bortledande av dagvatten, vilket medför att planförutsättningarna inte på ett fullständigt sätt redovisats i planhandlingarna. På det sätt bestämmelsen är utformad saknar den stöd i 5 kap 7 första stycket ÄPBL. Varken ÄPBL eller PBL ger möjlighet att i samband med bygglov tvinga fram den lösning som planbestämmelsen anger. Hur ska man göra då? För att reglera ett visst dagvattenflöde är man enligt PBL hänvisad till att ange detta indirekt genom att i detaljplan exempelvis ge utrymme för ett fördröjningsmagasin med en viss yta eller volym. Det ska grundas på uträkningar i Planbeskrivningen Därtill menar jag att 4 kap. PBL inte medger t.ex.. Inomkvartersmarkför allmännyttigt ändamål 4 kap. 5 PBL Att förbjuda visst byggmaterial m.h.t. MKN (det går dock att göra det av estetiska skäl). Att det inte går att reglera hur rent eller smutsigt utgående vatten från planområde får vara (bekräftat i MÖD P ) Att det inte går att kräva gröna tak m.h.t. MKN D.v.s. ytor/anordningar som inte ska vara allmänt tillgängliga. Avsätta mark för ex: öppet fördröjningsmagasin pumpstation uppsamlingsdike 47 Bild efter Eidar Lindgren. KTH 48 12
13 Användning och utformning av allmän plats 4 kap. 5 D.v.s. ytor/anordningar som ska vara allmänt tillgängliga -och inte är farliga! Avsätta mark för ex: torg och parkering med genomsläpplig markyta våtmark avledande dike för dagvatten skyddsvall (6 kap. 18 Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.) Inom kvartersmark för enskilt byggande kan reserveras utrymme som ska vara tillgängligt för ett allmänt ändamål (markreservat på enskild kvartersmark) 4 kap. 6 avser anordningar/ledningar som endast delvis inskränker fastighetsägarens nyttjande av tomten ex:..tillgänglig för dagvattenkulvert (u-område) Bild efter Eidar Lindgren. KTH Bild efter Eidar Lindgren. KTH Vegetation och markytans utformning och höjdläge 4 kap. 10 Bestämmelser som kan tillämpas inom såväl kvartersmark som allmän plats t.ex: högst x % av fastighetens markyta får beläggas med asfalt eller annat ogenomsläppligt material +4,5 m träd som får avverkas endast om det utgör fara ex: Byggandets omfattning över och under mark 4 kap. 11 högst x kvm byggnadsarea Bild efter Eidar Lindgren. KTH Bild efter Eidar Lindgren. KTH
14 Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd / översvämningar Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd /översvämningar, forts. Byggnaders och tomters placering, utformning, utförande 4 kap. 16 ex: Byggnader ska placeras Endast källarlösa hus Lägsta schaktningsnivå. Skyddsåtgärd för att motverka översvämning 4 kap. 12 ex: avskärande dike med ett minsta djup.. skyddsvall Kan tillämpas inom kvartersmark för enskilt byggande. Kan/bör bestämmas att bygglov eller startbesked för ny bebyggelse endast ges om den angivna skyddsanordningen har vidtagits på tomten. 4 kap 14 Bild efter Eidar Lindgren. KTH Best. till skydd mot skador av högt vattenstånd / översvämningar, forts. Planbestämmelser om takmaterial - för att minska dagvattenflöden eller påverka vattenkvalitet Markreservat för en viss gemensamhetsanläggning (avseende t. ex. skyddsåtgärd mot högt vattenstånd), samt reglering av vilka fastigheter som ska delta i denna. 4 kap. 18 PBL + 5 och 6 AL Om det krävs omfattande skyddsåtgärder bör dock kommunen i egenskap av huvudman för dagvattenhantering lösa problemet eller så är platsen inte lämplig för byggande. Bild efter Eidar Lindgren. KTH Enligt 4 kap. 16 PBL kan byggnaders utföranderegleras. tar endast sikte på platser med särskilt svåra förutsättningar för byggande (högt grundvatten, rasbenägen mark, närhet till transporter med farligt gods, etc). I andra fall kan kommunen inte reglera byggnaders tekniska egenskaper i dp se 8 kap. 4 a PBL.. Således kan knappast införas bestämmelser om takmaterial om motivet hänför sig till dagvatten. VA-huvudmannen är skyldig att omhänderta det dagvatten som kommer från taken. Reglering av takets utformning/utseendeär dock möjligt, om det finns estetiska motiv. Bild efter Eidar Lindgren. KTH
15 Avledning till markavvattningsanläggning Kan krävas en omprövning av markavvattningsamfälligheter. Vilka ska vara deltagare i samfälligheten? Fördela kostnaderna mellan deltagarna ökat underhållskrav och större dimensioner vid högre flöden. Tillsyn över vattenverksamhet? Lst eller, numera, kommun. Måste vara klarlagt redan under Dp. Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Markanvisningsavtal eller Exploateringsavtal? Civilrättsliga avtal Avtal kan aldrig sätta PBL, MB eller LAV ur spel. Kan inte avtalas bort. Kan endast exploateringsavtal om sådant som redan följer av lagstiftning Större möjligheter med markanvisningsavtal, men kommunen får inte blanda samman rollerna. Säkerställa dagvatten i planen Sammanfattningsvis anser MÖD att kommunen inte säkerställt dagvattenhanteringen i den överklagade detaljplanen. Vad kommunen anfört i denna fråga som att reglera markens användning i ett markanvisningsavtal och om eventuella framtida fastighetsbildningaroch lantmäteriförrättningar förändrar inte den bedömningen. (MÖD P )
16 Att rädda en ogenomtänkt ÖP med Vattentjänstlagen? Lag om allmänna vattentjänster, LAV Oklar lag när det gäller dagvatten Kan inte med stöd av LAV kräva LOD av fastighetsägaren (lokalt omhändertagande av dagvatten) En detaljplan ska stå på egna ben Planbestämmelser kan inte ersättas av senare: Senare Tillsyn enligt miljöbalken. Markanvisning avtal eller exploateringsavtal Det är inte heller säkert att det är rättsligt möjligt att reglera genom planbestämmelser. Men:Tänker man igenom hela kedjan redan från början har man goda möjligheter att lyckas 63 Översikts plan Att det man inte tar hänsyn till HÄR. Var medveten om. LAV? Eller här Detaljplan kanske inte kan lösas här Bygglov Eller här Avtal? Eller här..och kanske leder till att marken inte kan användas för det önskade ändamålet
17 Tack för mig! 65 17
Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?
Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,
Dagvatten i detaljplaner och avtal
Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus
Dagvatten i detaljplan
Dagvatten i detaljplan Karl Evald och Beatrice Buskas 2019-01-29 1 Tema dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken och ansvarsförhållandena Fokus på detaljplan Villkoren för planläggningen
Vatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade
Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket
Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande KTH 2019-01-29 Tre utgångspunkter Upprättande av detaljplan
Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!
Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella
Dagvattenjuridik Alvesta 2015
Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och
Vem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Dagvatten i Miljöbalk och PBL
Dagvatten i Miljöbalk och PBL Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 1 www.ekolagen.se/publikationer -Dagvattenreglering, ett grumligt rättsområde.
Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken
Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken Stockholm den 12 juni 2017 Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Kommunens olika roller Kommunen i sig - den kommunala kompetensen
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Planbestämmelser för dagvatten
Planbestämmelser för dagvatten Andreas Jacobs VA-projektör Täby kommun Friskrivning Rättsläget verkar vara osäkert Jag är långt ifrån expert inom området Jag presenterar ett problem inte en lösning Jag
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Detaljplanering. Karl Evald jurist
Detaljplanering Karl Evald jurist Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild
Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef
Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2015:668 Utkom från trycket den 24 november 2015 utfärdad den 12 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
Granskning av översikts- och detaljplaner med fokus på möjligheten att följa MKN* för vatten
Granskning av översikts- och detaljplaner med fokus på möjligheten att följa MKN* för vatten Johannes Knulst Enheten för miljöanalys och miljöplanering Länsstyrelsen i Stockholms län *Miljökvalitetsnormerna
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.
SAMRÅDSYTTRANDE 1 (5) Samhällsbyggnadskontoret Kungsbacka kommun samhallsbyggnadskontoret@kungsbacka.se Samrådsyttrande över förslag till detaljplan för Lannekulla 20:5 m.fl. i Landa, Kungsbacka kommun
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens
Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se 1 kap 2 Plan- och bygglagen Det är en kommunal angelägenhet
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Regeringsuppdrag PBL Kompetens Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Bild: Boverket Del 1 nationella utvecklingsprojekt Syftet med
Förorenade områden och fysisk planering
Förorenade områden och fysisk planering Ingemar Palm Boverket Renare Marks workshop, Göteborg G 22 januari 2008 Hänsyn till fo i plan- och bygglagen PBL infördes 1987 (och bygger på BL från 1947). Lagen
Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering
Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering Vatten i samhällsplaneringen - ett seminarium om miljökvalitetsnormerna Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Miljökvalitetsnormer
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Tillsyn av dagvatten
Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna
Reglering av byggande
Reglering av byggande detaljplan och/eller avtal olagliga och otydliga planbestämmelser Carl Caesar och Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande Fastighetsvetenskap, KTH 2011-11-01 Upplägg
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016
Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen Oslo 14 mars 2016 Anders.Rimne@Boverket.se Upplägg för detta pass Vattenförvaltningen i Sverige Miljökvalitetsnormer (MKN) och Plan- och
Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Tillägg till planbeskrivning
Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)
Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Boverkets informationspaket 2014-2016 Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef
Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist
Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk
Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB Klara Falk Prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Detaljplanekravet begränsas 1/7-2015 Ökad betydelse för ÖP Byggnadsnämnden kan
Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs
Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE. Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE
DETALJPLAN FÖR TEGSNÄSSKIDANS INDUSTRIOMRÅDE Tegsnäset 8:4 mfl Vindelns kommun Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Sweco Architects SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2017-11-14 Granskningsutlåtande Rubricerad detaljplan
- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351
ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,
Boverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35
1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31
MKN i fysisk planering
MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning
Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Nya PBL: s uppbyggnad
Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för bostadsbebyggelse vid TROLLE TRÄSKVÄGEN På del av fastigheten Trolldalen 1:1. Katrineholms kommun.
Granskningshandling 1(7) PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för bostadsbebyggelse vid TROLLE TRÄSKVÄGEN På del av fastigheten Trolldalen 1:1 Katrineholms kommun GRANSKNINGSHANDLING Samhällsbyggnadsförvaltningen
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Plan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Planering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
LAGA KRAFTHANDLING OMRÅDE FÖR TILLÄGGSPLANEN. Orienteringskarta
PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom utpekat område för tilläggsplanen. Endast angiven utnyttjandegrad och placering är tillåten. Tilläggsplanen ska alltid läsas tillsammans med Detaljplan för del av
Klimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg
BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare
Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?
Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra
STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet
Antagandehandling Detaljplan för Svetsaren 1 och 2, Saab Barracuda AB Gamleby, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2017-01-30 GRANSKNINGSUTLÅTANDE HANDLINGAR
Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.
Ändring av detaljplan för del av Trolleboda 1:149 m.fl. Ronneby kommun Blekinge län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 2007:1303 Utkom från trycket den 18 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
DOM 2013-04-10 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060201 DOM 2013-04-10 Stockholm Mål nr P 5128-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål P 1677-12, se bilaga A KLAGANDE Staffanstorps kommun
Planbestämmelser. Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel
Planbestämmelser Allmänt råd, vägledning, rättsfall och exempel Planbestämmelser på Boverket Vägledningstexter - PBL kunskapsbanken Allmänt råd - BFS 2014:5 DPB 1 Frågor och svar Programvaruleverantörer
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2018-06-18 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av granskningsutlåtande... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Lantmäteriet
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Dagvattenprogram. Fastställd Kommunfullmäktige Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument
DAGVATTENPROGRAM . Dagvattenprogram Fastställd Kommunfullmäktige 2017-03-20 Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument 2 INNEHÅLL BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING... 5
Vattenplanering i Plan och bygglagen
Vattenplanering i Plan och bygglagen Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering PBL och vatten - möjligheter 2 kap 5 - allmänna intressen Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Plan- och bygglag (1987:10)
Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12 PLANBESKRIVNING LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2017-05-31 Dnr 00016/2016
Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15
Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare
Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen
Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-03-19 Dnr. 2017-182 2(8) 3(8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060102 DOM 2017-05-18 Stockholm Mål nr P 9489-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-10-24 i mål nr P 2585-15, se bilaga
Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan
Sida 1 av 6 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer B/2011:446 Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Detaljplanesamråd har genomförts enligt
Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Tidigare ställningstagande
2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan
(6) Datum. Lenny Thörnqvist Bygg- och miljökontoret
2015-02-16 1(6) Länsstyrelsen Stockholm Enheten för överklaganden Tnerese Wallman 2015-02-10 4032-2318-2015 VARMDO KOMMUN Lenny Thörnqvist Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö komun 134 81 Gustavsberg
DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion
DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion 2016-10-05 . Dagvattenprogram Fastställd Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument KS 2 Innehåll INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING...
Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900)
1 von 76 22.08.2014 14:38 S Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900) Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera
Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349
ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 20 januari 2015 12 februari 2015 ANTAGANDE 24 februari 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Fredsbacken Hov 49:1 Östervåla tätort Heby kommun, Uppsala
Förslag till detaljplan för del av Joeström 1:14, Storumans kommun, Västerbottens län, upprättad oktober 2016
Sida 1 av 5 Förslag till detaljplan för del av Joeström 1:14, Storumans kommun, Västerbottens län, upprättad oktober 2016 Samrådsredogörelse med kommunens kommentarer efter samrådets avslutande. Samrådstid
Tillägg till. planbeskrivning. Detaljplan för Mauritsberg 2:22 m.fl. ANTAGANDEHANDLING 1(10) tillhörande ändring av OBS!
Tillägg till 1(10) planbeskrivning tillhörande ändring av OBS! Detaljplan för Mauritsberg 2:22 m.fl. inom Östra Husby i Norrköpings kommun den 17 maj 2018 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2018-09-18, 190
Din verktygslåda. Att reglera med planbestämmelser
Din verktygslåda Att reglera med planbestämmelser 1 Vilka verktyg finns i detaljplanen? 2 Tre användningskategorier Användning av allmän plats Användning av kvartersmark Användning av vattenområde 3 Allmän
webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012
webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 I detta avsnitt behandlas: a. Förhandsbesked / Villkorsbesked b. Lov utanför detaljplan / 2 kap c. Sammanhållen bebyggelse / ändring d.