Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket



Relevanta dokument
Nytt material för föräldrar

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Råd om mat för barn 0-5 år

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Aktuella kostrekommendationer för barn

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

WHO = World Health Organization

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Bakom våra råd om bra matvanor

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Matprat i primärvården

Vad påverkar vår hälsa?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bra mat för spädbarn. under ett år

Vad räknas till frukt och grönt?

Ämnesutbildning: Mat

VEGETARISK MAT TILL BARN

Bra mat för spädbarn. under ett år

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Tio steg till goda matvanor

Kosten kort och gott

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Läsa och förstå text på förpackningar

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kemiska ämnen som vi behöver

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Råd om mat till dig som ammar

Råd för en god hälsa

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Älsklingsmat och spring i benen

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Bra mat för barn. mellan ett och två år

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Maten under graviditeten

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Bra mat för barn 0-5 år. - handledning för barnhälsovården

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vi reder ut begreppen.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Mat på vetenskaplig grund

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

o m m at och m otion?

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

En liten bok om mjölk

Livsmedelsverkets författningssamling

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Råd om mat till dig som ammar

Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Nationella matvaneundersökningar

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Riksmaten ungdom

Transkript:

Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd

Näringsrekommendationer vad kroppen behöver och i vilka mängder Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen

Kostråden förklarar vilka livsmedel som ger dessa näringsämnen

Kostråd baseras inte enbart på näringsrekommendationer Baseras på kunskap om behovet av näringsämnen (näringsrekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedelsgrupper (frukt och grönt, fullkorn) näringsinnehåll i livsmedel matvanor traditioner och kultur hälsoproblem i befolkningen Kostråd för vuxna fokuserar på de viktigaste förändringarna och avser att vara så lika som möjligt som gängse förekommande matvanor

Kostråd från Livsmedelsverket Generella råd för friska personer som syftar till bra matvanor under hela livet Kostråden är anpassade för spädbarn, barn, vuxna, äldre etc Kostråden ska vara lätta att förstå och använda Kostråden är inte bantningsråd utan avsedda att förebygga övervikt Svenska kostråd utgår från svenska matvanor Självklart kan man äta på annat sätt och ändå uppfylla näringsrekommendationerna

Vetenskapligt underlag Näringsrekommendationer Nordiska, WHO, EFSA Publicerade kunskapsöversikter, positions papers, scientific opinions etc Specifika risk/nytta värderingar och kunskapsöversikter Forskarseminarier Granskning av andra expertmyndigheter

Bearbetning av slutsatserna i det vetenskapliga underlaget Överväga vilka åtgärder som är lämpligast för att undvika risker och främja bra matvanor Kostråd är inte alltid den bästa åtgärden Eventuella andra åtgärder, t.ex. lagstiftning, kontroll etc Är det möjligt att följa ett råd Vilka konsekvenser kan ett råd få Andra orsaker än vetenskap till att råd behövs, t.ex. oro Svagt vetenskapligt underlag men behov av ett råd Separat rapport med motiveringar till råden

Referensgrupp med representanter för BHV samordnare/vårdutvecklare BHV dietisterna Barnhälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorskor Dietisternas Riksförbund Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet

Stärkt vetenskapligt underlag för amning i länder som Sverige Generellt råd om enbart amning i sex månader, bröstmjölken ger tillräckligt med näring. Amning minskar risken för: mag tarminfektioner Öroninfektion övervikt och fetma i vuxen ålder högt blodtryck i vuxen ålder Medical position article by the European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition, 2009 november 2011

Amning Råd: Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till cirka 6 månaders ålder. Råd: Även delvis amning ger hälsomässiga fördelar.

Modersmjölkersättning Råd: Barn som inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning tillredd i enlighet med tillverkarnas anvisning.

Även delamning och kortare perioder av amning har positiva hälsoeffekter Rådgivning om amning och tillvänjning ska, liksom all annan rådgivning, ske i dialog och anpassas till varje familj november 2011

Brukar ni betona rådet om att helamma i sex månader?

Kosttillskott med vitamin D Börja vid 1 veckas ålder 5 D droppar (10 µg) per dag för alla barn < 2 år Fortsätta längre för barn som inte får berikade livsmedel inte äter fisk inte är ute i solen med bar hud har mörk hudfärg

Råd: Barnet bör fortsätta att få bröstmjölk eller modersmjölksersättning när det börjar äta annan mat. Amning kan fortsätta så länge som både mamma och barn vill, gärna hela första året eller längre Energi

Brukar ni betona rådet om att amma ett år eller längre?

Tillvänjning Råd: Amma eller ge ersättning fullt i sex månader Bröstmjölk tillsammans med D droppar ger tillräckligt med näring under de första sex månaderna. Ersättning ger bra näring till barn som inte ammas. Råd: Vid sex månader bör smakportioner börja introduceras Vid sex månader behöver bröstmjölken börja kompletteras med annan mat. Öka långsamt mängden Nyfikna barn kan få ett litet smakprov (1 kryddmått) någon gång ibland, tidigast från 4 mån Smakupplevelse men syftar inte till att bidra med näring. Det finns ingen nackdel men heller ingen fördel att ge annan föda än bröstmjölk vid fyra till sex månaders ålder jämfört med vid sex månaders ålder.

Vad är skillnaden? Pyttesmå smakprov Tidigast från 4 mån Om barnet är nyfiket Ca ett kryddmått Öka inte mängden Smaksensation Smakportioner Från 6 mån För alla barn Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Bidrar med näring

Varför pyttesmå smakprov? Bejaka barnets nyfikenhet på mat Lita på helamning i sex månader Låta barnet prova på livsmedel som innehåller gluten i små mängder, i skydd av amning allra tidigast från 4 mån och senast från 6 mån

Vilket är vanligast, helamma till sex månader eller börja med smakportioner?

Ett barn som är ca 5 månader och verkar behöva mer än bröstmjölk och verkar nyfiken på att äta mer mat.

Tillvänjning hur? Det finns inga regler om vad man ska börja med Potatis är bra, men annan mosad mat går lika bra Det är ingen fördel att ge samma livsmedel i flera dagar, låt barnet pröva flera olika sorter Uppmuntra till fortsatt amning/ersättning hela första året för att få långsam introduktion av många olika livsmedel Nyhet! Nyhet!

Introducera alla livsmedelsgrupper inkl. fisk, ägg och mjölk under det första levnadsåret Tona ner föräldrars oro för allergi Fisk och ägg bidrar med viktiga näringsämnen och kan därför med fördel ges när barnet börjar få fast föda Inga särskilda råd för barn med allergisk ärftlighet Ingen minskad risk för att utveckla allergi med senare introduktion av allergena livsmedel

Livsmedel som innehåller gluten Gluten finns i vete, dinkel, råg och korn. Det finns bara lite gluten i havre. Något av de tidiga smakproven kan utgöras av mat med gluten t.ex. en liten munsbit smörgåsrån eller en liten sked gröt. Långsam introduktion under samtidig amning minskar risken för glutenintolerans under småbarnsåren. Även för barn som inte ammas är det viktigt att det går långsamt

Opastöriserad mjölk Råd: Ge inte barn opastöriserad mjölk. Det gäller även färskost gjord på opastöriserad mjölk eftersom Inte ovanligt med utbrott orsakat av opastöriserad mjölk Små barn är känsliga

Salt Råd: Salt till barn bör begränsas. Det salt som används i hushållet bör vara berikat med jod Barn under två år bör vänjas vid mat som har lågt saltinnehåll

Potatis Råd: Ge inte spädbarn och små barn potatis som är skadad eller grön, samt skala alltid potatis som ges till de allra minsta barnen. eftersom: Färskpotatis innehåller relativt höga halter solanin, högst halter finns i skalet. Därför är det bra att alltid skala färskpotatis som ges till spädbarn.

Gröna bladgrönsaker Råd: Vänta med att ge gröna bladgrönsaker (t ex salladsblad, spenat och ruccola) tills barnet är ett år eftersom Nitrit och nitrat kan ge upphov till methemoglobinemi. Gäller framförallt spädbarn som har fetalt hb. Detta minskar efter 3 månaders ålder.

Bra mat för barn efter 2 år Bra mat för barn är bra mat föräldrar Barnet kommer snart att äta samma mat som resten av familjen

Frukt och grönsaker Råd Barn bör få frukt varje dag och grönsaker vid varje måltid, växla mellan grova grönsaker och salladsgrönsaker Mängden frukt och grönsaker bör öka successivt med åldern så att barn vid fyra års ålder får cirka 400 g per dag Frysning försämrar inte näringsvärdet

Kolhydrater Råd Barns intag av kolhydrater bör komma från livsmedel som inte bara ger energi, utan även andra viktiga näringsämnen grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, bröd, gryn, pasta och gröt. Växla mellan fullkornsprodukter och mindre fiberrika sorter. Öka andelen fullkorn i bröd, gryn, pasta, välling med stigande ålder. Livsmedel som innehåller kolhydrater i form av socker bör begränsas så mycket som möjligt.

Kolhydrater, ofta missförstånd Kolhydrater kan bestå av många olika kombinationer av sockerarter, stärkelse och fibrer. Positiva hälsoutfall kopplas till kolhydratrika livsmedel som är rika på kostfibrer, som frukt och grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter och potatis. Dessa livsmedel är även viktiga källor till vitaminer, mineraler och protein. Fördelningen mellan de energivande näringsämnena ser olika ut i olika koster. Positiva hälsoutfall kopplas till kostmönster där kolhydrater ger drygt hälften av energin. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre, EFSA Journal 2010; 8 (3): 1462

Stärkt vetenskapligt underlag att om att byta en del mättat fett till omättat fett även för barn Övertygande bevis: Att ersätta en del av de mättade fettsyrorna med fleromättade fettsyror sänker LDL kolesterolet minskar risken för hjärt och kärlsjukdom Därför rekommenderar FAO att mättade fetter ersätts med fleromättade (omega 3 och omega 6) I kosten och att det totala intaget av mättade fettsyror inte bör överstiga 10 procent av energin. Fats and Fatty acids in human nutrition. Report on expert consultation; FAO Food and Nutrition paper 91. 2010.

Slutsats från FAO/WHO För att minska mängden mättat fett bör kostråd framhålla mager mjölk och magra mejerivaror, under förutsättning att fett lösliga vitaminer kan fås från andra källor Fat and Fatty Acid Requirements andrecommendations for Infants of 0 2 years and Children of 2 18 years. Ann Nutr metab 2009;55:76 96

Slutsats från EFSA Experpanelen drar slutsatsen att intaget av mättade fettsyror ska vara så lågt som möjligt inom ramen för en i övrigt fullvärdig kost. Kostråd bör uppmuntra till att begränsa konsumtionen av mättade fettsyror. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids and cholesterol. EFSA Journal 2010; 8 (3): 1461, 1 107.

Råd Barn behöver äta mer av livsmedel som ger fleromättat fett, till exempel rapsolja, rapsoljebaserade margariner och fet fisk. motiv Undersökningen av barns matvanor visade att ca 90 procent av 4 åringarna i Sverige fick mindre mättat fett än rekommenderat Rekommendationen från WHO/ FAO anger evidensgraden probable för 11 E% fleromättat fett för barn De viktigaste källorna till fleromättat fett i den svenska kosten är fet fisk och rapsolja

Ett barn som äter två smörgåsar om dagen får i sig ungefär 10 gram matfett från smörgåsarna Barn som får margarin med rapsolja på smörgåsarna får i sig tio gånger så mycket omega 3 som barn som i stället äter smör Smör innehåller fem gånger mer transfett än margarin

Råd Barn under två år behöver lite fetare mat än vuxna, eftersom de växer så fort. Till hemlagad mat är det lagom med en tesked flytande margarin eller olja, gärna rapsolja, per portion, om det inte redan ingår fett i maträtten. Färdig barnmat innehåller redan lagom mycket fett, därför behöver inget extra fett tillsättas. Råd Barn över 2 år behöver inte mer fett i maten än vuxna.

En fokusgruppsundersökning bland småbarnsföräldrar visade att många tror att barn i alla åldrar behöver mer fett än vuxna. Den allmänna fettdebatt som förs kan förstärka uppfattningen om att barn behöver mer fett än vad rekommendationen anger.

Mjölk och mjölkprodukter Barn under två år behöver något mer fett i maten än vuxna. Därför kan det kännas naturligt att ge barn feta mjölkprodukter. Men det är framför allt omega 3 fett som barn behöver mer av och det finns inte i mjölken. Därför är det bättre att ge magra mjölkprodukter och i stället ha lite extra rapsolja i maten, eftersom den innehåller omega 3 De flesta magra mjölkprodukter berikas med D vitamin. Mager mjölk innehåller lika mycket av övriga vitaminer och mineraler som fet mjölk För barn från ett års ålder rekommenderas i första hand lättmjölk, lättfil och lättyoghurt Nyckelhålsmärkta ostar rekommenderas för både barn och vuxna Barn som får vegetarisk mat bör, liksom andra barn, få magra mjölkprodukter för att inte andelen mättat fett ska bli för hög