Från epidemiologi till klinik SpAScania



Relevanta dokument
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Kvalitetsregister i internationellt perspektiv

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

(E)RC Syd + RCC Syd. Kunskapsstyrning Södra Regionen

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)

Registerbaserat stöd till kunskapsutveckling

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Rehabilitera mera- men hur? Erfarenheter från utvärderingar av rehabiliteringsstrategier i Sverige och Europa

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Spondylartrit. Tidig diagnostik och rätt insatser avgörande för hälsan. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Verksamhetsberättelse

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

MS och kognitiv påverkan

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland


DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk Aktivitet och KOL

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Registerbaserade PROM-studier

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Forte-FHVmetodik nytt Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Keele StarT Back Screening Tool

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Äldre kvinnor och bröstcancer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Hälsoeffekter av motion?

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Effektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:

Malmö Kost Cancer undersökningen

Falls and dizziness in frail older people

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Artros Ickekirurgisk behandling

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens


WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Transkript:

Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi

SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual and on society AS PsA Aa-IBD USpA ReA

SpAScania -Identifiering via Region Skånes sjukvårdsregister 2003-2007 20 olika ICD10 koder för SpA Minst ett besök i slutenvård eller primärvård (n=5771), 18år Ett besök hos reumatolog/internmed eller två besök hos annan läkare (n=3711)

Frågeformulär år 2009 och 2011 Sociodemografi Arbete Levnadsvanor Sjukdomsaktivitet Smärta, trötthet Medicinering Screening för IBP Livskvalitet Funktion Tilltro till egen förmåga Ångest / Depression Hälsoekonomi 2009 18 years n=5771 2011 n=3513

SpAScania The impact on the individual and on society Enbart registerdata SpA Prevalens AS Komorbiditet Register + enkäter SpA Ångest och Depression SpA och kronisk smärta 2009 2011 SpA Arbetsproduktivitet SpA Fysisk aktivitet SpA Rökning

Prevalens SpA: 0,45% 0.3 0.25 0.25 Kvinnor Män Totalt Age 15 years (n=3852) 0.2 % 0.15 0.1 0.12 0.10 0.05 0 AS PsA USpA AA-IBD Subtypes 0.02 Haglund E, Bremander AB, Petersson IF, Strömbeck B, Bergman S, Jacobsson LT, Turkiewicz A, Geborek P, Englund M. Prevalence of spondyloarthritis and its subtypes in southern Sweden. Ann Rheum Dis. 2011

Komorbiditet AS Kardiovaskulär sjukdom är vanligare hos personer med AS än hos befolkningen Ischemisk hjärtsjukdom SMR 2.18, 95%CI 1.71 2.74 Hypertoni SMR 2.02, 95%CI 1.70 2.38 Depression är vanligare hos personer med AS än hos befolkningen, ca 80% för kvinnor och 50% för män AS total: RR 1.63, 95%CI 1.40-1.89 Bremander AB, Petersson IF, Bergman S, Englund M., Population-based estimates of common comorbidities and cardiovascular disease in ankylosing spondylitis Ann Rheum Dis. 2011 The risk for depression in patients with ankylosing spondylitis: a population-based cohort study. Meesters JJ, Bremander A, Bergman S, Petersson IF, Turkiewicz A, Englund M. Arthritis Res Ther. 2014 Aug 18;16(5):418.

SpA 2009 - HAD Självrapporterad ångest och depression 32% klassificerades som möjlig ångest och 14% som möjlig depression N=2167 Sociodemographic and disease-related factors are associated with patient-reported anxiety and depression in spondyloarthritis patients in the Swedish SpAScania cohort. Meesters JJ, Petersson IF, Bergman S, Haglund E, Jacobsson LT, Bremander A. Clin Rheumatol. 2014 Nov;33(11):1649-56

SpA 2009-2011 förändring över tid Självrapporterad ångest och depression (HAD) D: försämring om kronisk generell smärta Ingen Å/D möjlig Å/D Å/D N=1629 Å: förbättring om ej kronisk generell smärta Ångest: 16% förbättrades, 10% försämrades Depression: 7% förbättrades, 6% försämrades Trötthet Generell hälsa Livskvalitet Funktion Sjukdomsaktivitet Tilltro till egen förmåga Kronisk generell smärta Meesters JJ et al.

SpA och kronisk smärta 2009 Kronisk generaliserad smärta är vanligt -ett möjligt samtidigt smärtsyndrom bör beaktas USpA: 70 % kronisk smärta -22% regional, kvinnor = män -49% generell, kvinnor > män AS: 60% kronisk smärta -18% regional, kvinnor = män -45% generell, kvinnor > män Kvinnor rapporterar högre intensitet i smärtan än män oavsett diagnos USpA 4.2 vs.3.6; p=0.022, AS 4.2 vs. 3.4; p=0.001 Mogard et al.

SpA Produktivitet i arbetet Mer nedsatt hos kvinnor med SpA jämfört med män Nedsatt produktivitet var associerat med sämre livskvalitet, fysisk funktion, tilltro till egen förmåga, depression samt högre sjukdomsaktivtet 35 ears Reduced productivity at work in percent 30 25 20 15 10 Men Women Reduced productivity at work 0-100%, 0 = no reduction N=1447 18-67years 0 AS PsA USpA Spondyloarthritis subgroups Haglund, Bremander, Bergman, Jacobsson, Petersson. Work productivity in a population based cohort of patients with Spondyloarthritis. Rheumatology 2013

Levnadsvanor Fysisk aktivitet och träning 68% uppnår WHO s rekommendationer Kvinnor - fysisk aktivitet på måttlig nivå Män - träning på högre intensitet Bör uppmärksamma unga kvinnor, 18-29 år (RR 0.86) n=2167 Haglund E, Bergman S, Petersson IF, Jacobsson LT, Strömbeck B, Bremander A. Differences in physical activity patterns in patients with Spondyloarthritis Arthritis Care Res 2012

Levnadsvanor Rökning Ever smoker hade sämre funktion, generell hälsa, livskvalitet, mer smärta, trötthet och större antal smärtområden Bremander A, Petersson IF, Bergman S, Haglund E, Jacobsson.Smoking is associated with worse and more widespread pain, worse disease activity, function, fatigue and health related quality of life in patients with axial SpA Results from a population based cohort. ACR 2012. Bremander A, Jacobsson LT, Bergman S, Haglund E, Löfvendahl S, Petersson IF. Smoking is associated with a worse self-reported health status in patients with psoriatic arthritis: data from a Swedish population-based cohort. Clin Rheumatol. 2015 Mar;34(3):579-83.

Tid mellan debut av symtom och diagnos Ingen tydlig förändring sågs mellan 1997-2007 Löfvendahl S, Peterssson IF, Haglund E, Bremander A, Jacobsson LTH, Jöud A. Duration between symptom onset and spondyloarthritis diagnosis changes over a decade. Poster EULAR 2014

SpA Scania - från epidemiologi till klinik Uppmärksamma i kliniken: Den ökade risken för komorbiditet vid AS Glöm inte att fråga om ångest/depression Kronisk generaliserad smärta (CWP) spelar roll! USpA och PsA mår minst lika dåligt som AS Nedsatt produktivitet i arbetet, speciellt hos kvinnor Coacha levnadsvanor! Unga kvinnor och deras fysiska aktivitetsnivå Tid till diagnos bör minskas!

SpAScania The SpA-Scania group Ingemar Petersson Lennart Jacobsson Ulf Lindström Stefan Bergman Martin Englund Emma Haglund Sofia Löfvendahl Jorit Meesters Elisabeth Mogard Pernilla Nilson Anna Jöud Britta Strömbeck Ann Bremander

SpAScania The SpA-Scania group Grants Region Skåne Lunds Universitet Reumatikerförbundet Norrbacka-Eugeniastiftelsen Försäkringskassan Abbvie Pfizer