De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
|
|
- Linda Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1
2 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor förändring för patienten 3 Revolutionerande forskningsframsteg 5 RA innebär en stor börda även för samhället 6 Värdet av samhällets investeringar i RA-läkemedel 7 Samarbete kring kvalitetsregister förbättrar vården för patienter med RA 8 Utmaningarna Förslag 10 Användningen av biologiska läkemedel skiljer sig åt mellan Sveriges landsting 10 Högre täckning och behandling mot mål i RA-registret ger kostnadseffektivitet 11 Betydelsen av en tidig diagnos och behandling 12 Sammanfattning 14 Referenser 15
3 Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter Vad är reumatoid artrit? Reumatoid artrit (RA), som även kallas för ledgångsreumatism, är en kronisk sjukdom. RA är en av ett 80-tal diagnoser av sjukdomar i rörelseorganen, s.k. reumatiska sjukdomar. Gemensamt för dessa är att immunförsvaret felaktigt angriper den egna kroppen, vilket leder till en kronisk inflammation. RA börjar oftast i de små lederna i fötter och händer och inflammationen ger smärta, stelhet, svullnad och värmeökning i leden. Till slut förstörs leden av inflammationen, s.k. leddestruktion. En patient med RA lider ofta av bl.a. värk, svår trötthet och nedsatt rörelsefunktion. Patienter med reumatiska sjukdomar har också en ökad risk till för tidig död; den förväntade livslängden är fem till tio år kortare än för normalpopulationen (1). Både män och kvinnor drabbas av RA och sjukdomen kan debutera i alla åldrar. En variant av RA kan även drabba barn. Omkring 0,5-1% av Sveriges befolkning har RA. RA börjar oftast i de små lederna i fötter och händer. En RA-diagnos innebär en stor förändring för patienten Reumatiska sjukdomar medför en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet, både när det gäller fysisk funktionsförmåga och mental ohälsa. En obehandlad RA leder förutom till ökad risk för tidig död även till många andra hälsoproblem med ett ökat antal läkarbesök och sjukhusvistelser för patienterna som följd. I jämförelser mellan patienter med RA och den allmänna befolkningen framgår tydliga skillnader i funktionsförmåga (d.v.s. patientens möjlighet att utföra dagliga sysslor som att klä på sig, tvätta sig m.m.) och arbetsförmåga. Hur stor patientens funktionsnedsättning blir beror på hur svår RA patienten har, vilken behandling patienten får och hur tidigt i sjukdomsförloppet behandlingen sätts in. 3
4 Första gången Jenny Christensson märkte av sina reumatiska besvär var 1994 under en flygtur. Plötsligt upptäckte Jenny att hennes fötter hade svullnat upp och hon kände en fruktansvärd smärta i lederna. Hon fick behandling vilket gjorde att symptomen minskade något. År 2001 fick Jenny möjlighet att prova ett nytt biologiskt läkemedel vilken visade sig fungera bra. Efter fyra års framgångsrik behandling avtog dessvärre effekten av läkemedlet. Jenny fick då byta till ett annat biologiskt läkemedel. Innan jag fick rätt behandling kunde jag överhuvudtaget inte rida. Jag hann få infektioner i mina handleder som har lett till deformation och därmed ett visst rörelsehinder. Jennys positiva inställning och starka vilja att kunna leva som vanligt har gett resultat på flera plan. Hon jobbar nu heltid och hon har bl a vunnit handikapp-sm i dressyr de två senaste åren. Drömmen är att kunna delta i Paralympics Med rätt behandling och rätt attityd är allt möjligt, trots att man lider av en kronisk sjukdom, säger Jenny.
5 Ett standardmått för att mäta patienternas funktionsförmåga inom reumatiska sjukdomar är den s.k. HAQ-skalan. Den kan anta värden mellan 0-3 där värdet 0 betyder ingen inskränkning av funktionsförmågan 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Allmän population HAQ-värde RA-patienter HAQ-värde Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv. I en studie som jämförde patienter med RA med den allmänna befolkningen visades stora skillnader i HAQ-värden där RApatienter hade 0,71 och den allmänna befolkningen 0,17 (2). Patienter med RA har också en nedsatt livskvalitet jämfört med den allmänna befolkningen. Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv. Även jämfört med patienter med andra kroniska sjukdomar har patienter med RA en lågt rankad livskvalitet. Revolutionerande forskningsframsteg Så sent som på 1980-talet var prognosen vid en RA-diagnos mycket dyster. Endast en av fem patienter med RA kunde nio år efter första inläggning på sjukhus leva ett normalt liv. Tre av fem patienter var uttalat invalidiserade och mer eller mindre helt hjälpberoende. Idag har en patient med RA en betydligt bättre prognos och vården av RA-patienter har förändrats radikalt. Intensiv och innovativ forskning inom området har de senaste åren medfört ökad kunskap om sjukdomen. Detta har skapat möjligheter för forskarna att utveckla nya effektiva läkemedel med nya verkningsmekanismer, s.k. biologiska läkemedel. De nya behandlingarna har inneburit att man kan bromsa det allvarliga sjukdomsförloppet och även i vissa fall få sjukdomen att gå tillbaka. Många fler patienter kan idag leva ett i stort sett normalt liv med ingen eller liten smärta och med en ork att göra det de vill göra. Med biologiska läkemedel menar vi i det här sammanhanget läkemedel som verkar genom specifika målstyrda effekter på immunförsvaret och framställs genom speciella processer. Exempel är läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen, TNF (tumor necrosis factor), B-celler, T-celler och interleukiner. 5
6 RA innebär en stor börda även för samhället Sjukdomens stora påverkan på patienternas funktionsförmåga och livskvalitet leder till omfattande samhällskostnader. Genomsnittskostnaden för en RA-patient i Sverige var år 2008 ca kr. Av detta motsvarade biologiska läkemedel endast en sjättedel av kostnaden. En tredjedel utgjordes av s.k. direkta kostnader som kostnader för sjukhusinläggningar, operationer, öppenvårdsbesök, övriga läkemedel, kommunal service, transporter och patientutgifter. Störst påverkan för samhället har den funktionsnedsättning som RA medför och nästan 60 % av totalkostnaden bestod av förtidspensionering, sjukskrivning och andra s.k. indirekta kostnader (3). Kostnader för sjukdomen RA Indirekta kostnader Direkta kostnader Biologiska läkemedel Samhällets och patientens kostnader för RA är starkt kopplade till hur stor funktionsnedsättning patienten har. Även patientens livskvalitet och arbetsförmåga är beroende av hur svår RA patienten har och hur mycket kroppsfunktionen är påverkad. Genom att förbättra funktionsförmågan kan man minska samhällskostnaderna och öka patientens livskvalitet och arbetsförmåga. Inte minst i början av sjukdomen är de indirekta kostnaderna betydande; många är sjukskrivna redan innan diagnosen RA är ställd (4). Svenska data visar att var tredje patient är sjukskriven sex månader före diagnos - en siffra som ökar till varannan vid diagnos. Ett år efter diagnos hade var femte patient en förtidspensionering (5). 6
7 Värdet av samhällets investeringar i RA-läkemedel När biologiska läkemedel sätts in för att motverka patienternas sjukdomsaktivitet och ledförstörelse leder detta till minskade samhällskostnader. Genom att patienterna mår bättre är det fler som kan behålla ett jobb och vara aktiva på arbetsmarknaden. En registerstudie från Skåne visar att andelen sjukskrivna gick ner med en fjärdedel redan 6 månader efter behandlingsstart med biologiska läkemedel (6). En annan studie med registerdata från Stockholms län visade att biologiskt behandlade patienter kunde arbeta mer jämfört med tiden före biologisk behandling. Den beräknade samhällsvinsten uppgick till 40 % av den årliga behandlingskostnaden för biologiska läkemedel (7). Det finns också ett samband mellan ökad behandling med biologiska läkemedel och ett minskat behov av sjukhusvård. En studie visade tidigt på en halvering av antalet slutenvårdsdagar för biologiskt behandlade RA-patienter (8). Antalet primära höft- och knäledsartroplastiker* i Dalarna har i det närmaste halverats sedan biologiska läkemedel började användas. Detta samtidigt som det i den övriga befolkningen skett en ökning med nära 40 % (9). Slutsatsen är att biologiska läkemedel som används rätt frigör resurser både på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemet och inom hälso- och sjukvården. Enligt en analys av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beräknas de biologiska läkemedlen ha medfört besparingar genom färre sjukskrivningar och förtidspensioner om ca 500 miljoner kronor årligen. Besparingen i sjukvårdskostnader uppskattades till 360 miljoner kronor. Detta kan sättas i relation till de biologiska läkemedlens kostnader på 1500 miljoner kronor 2008 (10). Kostnaden är dock inte bara för sjukdomen RA, även om den är den största indikationen, utan täcker även andra indikationer. Internationellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller användning av och forskning kring de biologiska läkemedlen. Med rätt behandling till rätt patient, inklusive en god uppföljning av resultaten, kan biologisk behandling av RA medföra stora vinster för både patient och det svenska samhället. Biologiska läkemedel som används rätt frigör resurser både på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemet och inom hälso- och sjukvården. * operationer för att förbättra funktionen i en led vars ledytor skadats svårt av ledinflammation eller annan broskförstörande sjukdom. 7
8 Patienter som får sitt första biologiska läkemedel idag har en lägre sjukdomsaktivitet jämfört med för 10 år sedan. Samarbete kring kvalitetsregister förbättrar vården för patienter med RA Nio av tio av de RA-patienter som har fått biologiska läkemedel i Sverige ingår i Svenskt Reumatologiskt Kvalitetsregister (SRQ). Registret syftar till att följa upp säkerheten och effekten av biologiska läkemedel men innehåller även uppgifter kring patienternas upplevda livskvalitet. Om patienten får biverkningar rapporteras de direkt från registret till Läkemedelsverket. Det är ett snabbt och smidigt sätt att följa upp säkerheten av läkemedel jämfört med att läkaren skickar in enskilda rapporter till myndigheten. Genom att effekten av läkemedel registreras kan registret ge en god bild av hur hälsan för RA-patienter förbättrats under de år som biologisk behandling har varit tillgänglig på den svenska marknaden. Jämfört med för 10 år sedan har patienter som får sitt första biologiska läkemedel idag en lägre sjukdomsaktivitet och därmed en lägre grad av inflammation i lederna. Deras prognos har därmed förbättrats avsevärt med en bättre chans att undvika smärta och trötthet, sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Med hjälp av registret kan man också genomföra studier för att se vilka samhällseffekter den biologiska behandlingen av RApatienter i Sverige har medfört. Forskare har länkat information från SRQ med data över sjuk- och aktivitetsbidrag hos Försäkringskassan och data från Läkemedelsregistret. Resultaten visade att innan patienterna fick biologiska läkemedel hade de en konstant stigande sjukfrånvaro. Utan effektiv behandling skulle denna sjukfrånvaro sannolikt fortsätta att stiga. När patienterna påbörjade sin biologiska behandling avstannade ökningen helt. Resultaten var ännu mer dramatiska för patienter som tidigt påbörjade sin behandling och därmed inte var så långt gångna i sin RA. Dessa patienter hade dessutom en minskande sjukfrånvaro (11). Att SRQ har blivit en sådan stor källa till kunskap beror på ett samarbete mellan sjukvård, forskare och läkemedelsindustri. Det är ett samarbete som alla parter har nytta av. Sjukvården kan följa upp behandlingen av RA-patienter på ett systematiskt sätt. Forskarna får tillgång till unik information att forska på. Läkemedelsindustrin får ökad kunskap om sina produkter. Allt detta leder till att RA-patienterna i slutändan får bättre vård och tillgång till en effektiv behandling. 8
9 Theresa Gustavsson var bara åtta år när hon drabbades av svår ledgångsreumatism. Smärtan i händer och fötter gjorde sig ständigt påmind och hon hade svårt att röra sig. Theresa kunde inte längre delta i de sporter som var en så stor del av hennes liv. I skolan missade hon ofta rasterna, för att hon inte hann ta sig ut. Trots välmenande råd från människor i Theresas omgivning, så valde hon ändå att inte ge upp sin innersta dröm - att satsa på det hon älskade mest, nämligen att dansa. Theresa utbildade sig till dansare och tack vare biologiska läkemedel kan Theresa idag arbeta som professionell dansare. Theresa har aldrig låtit sjukdomen begränsa hennes val och inriktning i livet. 9
10 Utmaningarna förslag En effektiv behandling ger goda ekonomiska effekter genom att t.ex. sjukskrivningarna minskar och patienter kommer i arbete. Användningen av biologiska läkemedel skiljer sig åt mellan Sveriges landsting I de flesta landsting är det varje enskild reumatologklinik som idag står för kostnaden för de biologiska läkemedlen. Det är inte bara storleken på budgeten som skiljer sig åt mellan olika kliniker i landet utan det är även olika hur budgeten fördelas och hur prioriteringarna ser ut. Detta medför att det finns en geografisk ojämlikhet i vården av RA-patienter. De besparingar som samhället kan göra till följd av en läkemedelsbehandling görs ofta i andra samhällssektorer än hälso- och sjukvården. Kostnaderna för RA består främst av produktionsbortfall och sjukskrivningar. En effektiv behandling ger goda ekonomiska effekter genom att t.ex. sjukskrivningarna minskar och patienter kommer i arbete. Den behandlande kliniken belastas med kostnaderna för behandlingen medan de positiva ekonomiska effekterna i vissa fall märks tydligast i sjukförsäkringssystemet eller i den kommunala omsorgen. Idag saknas helt enkelt den samsyn som krävs mellan olika samhällssektorer för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling inom t.ex. RA-området. Läkemedelsbudgeten bör därför kopplas till livskvalitetsvinster och samhällsekonomiska vinster. Rätten och tillgängligheten till god RA-vård i hela landet bör förstärkas. 10
11 Högre täckning och behandling mot mål i RA-registret ger kostnadseffektivitet Genom att effektivt använda uppföljningssystem och behandla mot tydliga målvärden kan sjukvården påvisa att de använder sina resurser på bästa sätt. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Uppföljning säkerställer också att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel. För att skapa och följa upp behandlingsmål kring patienternas sjukdomsaktivitet och livskvalitet utgör RA-registret SRQ en utmärkt grund. Det medför att behandlingsmålen blir likvärdiga mellan olika vårdgivare och i olika delar av landet. SRQ skapar även möjligheter att skapa och följa upp mål kring tidig och effektiv behandling med biologiska läkemedel som förhindrar permanenta ledskador och bevarar individens arbetsförmåga. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Sätt upp och följ upp mål kring behandlingsresultat utifrån RA-registret SRQ. 11
12 För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet. Betydelsen av en tidig diagnos och behandling Behandlingsmöjligheterna inom reumatologin har förändrats drastiskt i och med de biologiska läkemedlen. Idag är behandlingsmålet att nå remission, det vill säga symtomfrihet, något som tidigare var svåruppnått. För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet och därefter snabbt få en adekvat behandling med målet att stoppa leddestruktionen. Svensk Reumatologisk Förening skriver i sina riktlinjer: Behandling av patienter med RA syftar till att dämpa sjukdomsaktivitet om möjligt med uppnående av klinisk remission samt förebygga leddestruktion och en allvarlig sjukdomsutveckling på längre sikt. Detta ställer krav på sjukvården att snabbt se till att rätt vård ges till den enskilde patienten. Förr fylldes reumatologiska mottagningar av rullstolar och andra former av hjälpmedel. Idag är detta en ovanlig syn. Från att ha diskuterat om patienten ska få sjukpenning, så diskuterar man idag vilken behandling som kan vara mest lämpad för att patienten ska undvika sjukskrivning och kunna vara kvar i arbetslivet - och dessutom med en aktiv fritid. Biologiska läkemedel har visat att man kan förhindra förstörelse av lederna hos många patienter som precis har fått diagnosen RA. Detta har i sin tur lett till att färre patienter idag sjukskrivs. Studier har dessutom visat att patienter som en gång har inlett en sjukskrivning ofta blir kvar i sin sjukskrivning. Detta är ytterligare ett skäl till att sjukdomsutvecklingen måste stoppas i ett tidigt skede. Att sjukdomsutvecklingen stoppas i ett tidigt skede gagnar både patient och samhälle. 12
13 Bengt Johansson är 56 år och har haft RA sedan Besvären började med värk i fötterna något år innan diagnosen blev ställd. Värk och smärta i fötterna är tillsammans med trötthet det som Bengt upplevt som jobbigast med sjukdomen. Sedan tre år får Bengt en ny modern behandling som har gjort att han nu känner sig mycket bättre. Vardagslivet fungerar på ett helt annat sätt än tidigare. Idag kan han motionera kontinuerligt cykling och styrketräning är favoritidrotter. Löpträning är något han skulle vilja kunna, men där han har sin enda begränsning idag. Hockeyintresse har han haft hela livet och i dag är han tränare för Karlskrona Hockeyklubbs skridskoskolas allra yngsta förmågor. Jag är till 90 procent vanliga Bengt igen, säger han och känner lycka för detta. 13
14 Sammanfattning Det är viktigt att det i det nationella RA-registret finns tydliga behandlingsmål och uppföljning av behandlingsresultaten. Reumatoid artrit (RA) är en kronisk sjukdom där kroppens leder inflammeras vilket ger patienten smärta och stelhet. Till slut förstörs leden av inflammationen. Sjukdomen påverkar patienternas livskvalitet, både när det gäller fysisk funktionsförmåga och mental ohälsa. Så sent som på 1980-talet var prognosen vid en RA-diagnos mycket dyster och många patienter var invalidiserade. Tack vare intensiv och innovativ forskning inom området har effektiva biologiska läkemedel med nya verkningsmekanismer utvecklats. De nya behandlingarna har inneburit att man kan bromsa sjukdomsförloppet och även i vissa fall få sjukdomen att gå tillbaka. Många fler patienter kan idag leva ett i stort sett normalt liv med ingen eller liten smärta och med en ork att göra vad de vill göra. När biologiska läkemedel sätts in för att motverka patienternas sjukdomsaktivitet leder detta till minskade samhällskostnader. Genom att patienterna mår bättre är det fler som kan behålla ett jobb och vara aktiva på arbetsmarknaden. Trots bevisliga goda resultat finns det stora skillnader i användningen av biologiska läkemedel mellan Sveriges landsting. Idag saknas helt enkelt den samsyn som krävs mellan olika samhällssektorer för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling inom RA-området. Läkemedelsbudgeten bör därför kopplas till livskvalitetsvinster och samhällsekonomiska vinster. För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomen och därefter snabbt få en adekvat behandling med målet att stoppa leddestruktionen Att sjukdomsutvecklingen stoppas i ett tidigt skede gagnar både patient och samhälle. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Uppföljning säkerställer också att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel. Det är därför viktigt att det i det nationella RA-registret SRQ finns tydliga behandlingsmål och uppföljning av behandlingsresultaten. 14
15 Referenser 1. Kvien et al Pharmacoeconomics 2004:22(2 Suppl 1):1-12. Epidemiology and burden of illness of rheumatoid arthritis. 2. Sokka T et al. Arthritis Rheum Oct;54(10): Changes in Health Assessment Questionnaire disability scores over five years in patients with rheumatoid arthritis compared with the general population. 3. Kobelt 2009, Access to innovative treatments in rheumatoid arthritis in Europe (Efpia) 4. Hallert et al. CMT rapport 2007:7 Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit. En treårsuppföljning inom TIRA-projektet 5. Björk et al. J Rheumatol June (6): :36 Sick Leave Before and After Diagnosis of Rheumatoid Arthritis - A Report from the Swedish TIRA Project 6. Olofsson et al. Ann Rheum Dis Aug 6. Decrease in sick leave among patients with rheumatoid arthritis in the first 12 months after start of treatment with tumour necrosis factor antagonists: a population-based controlled cohort study. 7. Augustsson et al, Ann Rheum Dis 2010;69: Patients with rheumatoid arthritis treated with tumour necrosis factor anta gonists increase their participation in the workforce: potential for significant long-term indirect cost gains (data from a populationbased registry) 8. Geborek et. al. Ann Rheum Dis 2002;Suppl 1:192 (abstr.) Etanercept and infliximab treatment reduces hospital care in arthritis patients. 9. Lysholm et al Riksstämman 2007 (abstr.) Kraftig minskning av knäoch höftledsartroplastiker hos patienter med RA i Dalarna. 10. Arnberg 2009 TLV-rapport: Hur påverkar nya läkemedel hälsa och kostnader i olika sektorer? En explorativ analys av vilken effekt några utvalda läkemedel har på hälsa och kostnader för olika i samhällssektorer. 11. Neovius et al. EULAR 2010 (abstr. OP0093) Sick leave and disability pension before an after biologic treatment start: Nationwide cohort study 15
16 LIFs vision: Läkemedel är en hjälp för livet. Nya läkemedel är en möjlighet till bättre hälsa. LIFs uppgift är att skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling av läkemedel. LIF ska verka för en god tillgång till läkemedel och skapa förståelse för läkemedlens betydelse för människors livskvalitet. Denna skrift om värdet av läkemedel mot reumatoid artrit (RA) visar på forskningsframgångarna inom reumatologin under de senaste åren. Dessa har varit möjliga genom att framsteg inom grundforskningen har kunnat omsättas i nya och mer effektiva läkemedelsbehandlingar. De s.k. biologiska läkemedlen har inte enbart varit till nytta för den enskilde patienten utan de har även bidragit till minskade samhällskostnader. Det finns dock kvar en del utmaningar för att förbättra behandlingen av RA-patienter i Sverige vilket vi också skriver om i denna skrift. LIF Fotograf bilder s. 1, 3, 5, 8, 10, 12, 14 Gunnar Menander. Sid 13 Erik Fredholm. Skrifter i serien De goda exemplen 1 De goda exemplen Värdet av cancerläkemedel Februari De goda exemplen Värdet av vaccin November De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit November Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE Stockholm, Tel Fax info@lif.se
De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merSärläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar
Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merReumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen
Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs mer3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige
3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merEn Sifoundersökning om attityder kring att åldras
En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa
Läs mer2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna
2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna 6 Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merDe framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merSmåföretagare i Västra Sverige tycker om skatter
Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNaturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer
vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merPatientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merAllmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31
Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans
Läs merkan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en
Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och
Läs merKonceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården
Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar
Läs merSammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merLäkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merTEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.
Lektion 17 SCIC 24/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Om Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/omfk) Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merReumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs mercarina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs mer2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.
2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDigital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merMegatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23
2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället
Läs merSköldkörtelsjukdom enkät 2016
Sköldkörtelsjukdom enkät 2016 Slutförda:478 Fråga 1 Hur lyder din diagnos? Låg ämnesomsättning (hypotyreos) 54% 256 Låg ämnesomsättning till följd av kronisk inflammation i sköldkörteln, s k Hashimotos
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merKommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS
SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merDär det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.
läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs mer