Jämställdhetsplan 2005-2007



Relevanta dokument
Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Ansvarig: Personalchefen

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

TöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Jämställdhetsplan Sotenäs kommun

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige , 95 Rev , 24

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun ljusdal.se BESLUT I KS

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3

Jämställdhetsplan Kalix kommun

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Jämställdhet- och mångfaldsplan

Sigtuna kommuns jämställdhetsplan Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008

Plan för lika rättigheter & möjligheter

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

TILLÄMPNING. Jämställdhet. Hudiksvalls kommun

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Avseende period 2016

2(15) Handläggare: Kristoffer Seydlitz, HR-partner Antaget av Kommunstyrelsen: KS 140, Ärendenummer: 2016/100 Reviderad:

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan 2013

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Jämställdhetsplan

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

Jämställdhetsplan. för anställda Personalavdelningen, Bengt Wirbäck Dnr /08

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMställdhet bygger vi tillsammans

Plan för jämställdhet och mångfald

Nulägesbeskrivning. -Checklista

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Olikheter är en styrka

Jämställdhets- och mångfaldsplan

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun Antagen av kommunfullmäktige

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Jämställdhetsplan 2008 för

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Frågeformulär för arbetsmötet

JÄMSTÄLLDHETS-OCH MÅNGFALDSPLAN Norrmalms stadsdelsförvaltning å r

JÄMSTÄLLDHETPLAN

Plan för lika rättigheter och möjligheter i Kumla kommun

Jämställdhetsplan Haparanda stad

Jämställdhetsplan för Höörs kommun

guide Guide till Likabehandlingsplan

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan

jämlikhets- och jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Antagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

Jämställdhetsplan 2009 för

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Munkedals Kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

Jämställdhet och Likabehandlingsplan. För XX

Likabehandlingsplan - ur ett arbetsgivarperspektiv

Jämställdhet. Jämställdhetsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsförhållanden. 4 Arbetsförhållanden

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Jämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN

Transkript:

Jämställdhetsplan 2005-2007 Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005-06-12, 81

Socialförvaltningens jämställdhetsplan 2005 2007 Vad säger lagen? Den nuvarande lagen trädde i kraft den 1 januari 1992. I jämställdhetslagen anges att en arbetsgivare skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdheten i arbetslivet. Alla arbetsgivare som sysselsätter tio personer eller fler skall årligen upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen skall också innehålla en kartläggning av löneskillnader mellan män och kvinnor. Lagens ändamål är att främja kvinnors och mäns lika rätt att i fråga om arbete, anställningsoch andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. Lagen siktar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Lagen innebär förbud mot direkt och indirekt könsdiskriminering i samband med anställning, befordran, utbildning och lönesättning. Dessutom ingår förbud mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Vad är jämställdhet, jämlikhet och jämtegrering? Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Jämlikhet Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de allra viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämtegrering? Jämtegrering innebär att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter på alla nivåer. Det ska inte vara ett sidospår utan ingå i all verksamhet. I fokus står den verksamhet och service som dem enskilde brukaren möter. Hur ser vi på jämställdhet i socialförvaltningen? I en förvaltning som idag har en stor majoritet av kvinnor kan det vara viktigt att betona att jämställdhet är lika viktigt mellan människor oavsett kön. För oss innebär det att kvinnor och män samarbetar med respekt för varandra. Dessutom ska alla ha kunskap om varandras

olikheter/likheter samt starka/svaga sidor. Alla ska ha samma utvecklingsmöjligheter yrkesmässigt. Vår plan försöker beskriva hur vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning och jämställdhet på socialförvaltningen. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturlig del av vardagsarbetet. Planen är ett viktigt verktyg för ökad jämställdhet. Hur ser vi på jämtegrering i socialförvaltningen? Nytt för denna plan är att vi nu pratar om jämtegrering. Jämtegrering innebär att vi ska integrera jämställdhetsarbetet i all vår verksamhet, inte bara när det gäller personal utan även hur det påverkar våra brukare. Kommunen har utöver sitt arbetsgivaransvar även ett ansvar för att våra brukare bemöts jämställt. Jämställdhet måste alltid finnas med som något naturligt i det dagliga arbetet från planering till genomförande. Hur har vi arbetat fram jämställdhetsplanen? Planen är framarbetad i samverkan med de fackliga organisationerna. Planen gäller fram till 2007 och omfattar 4-11 i jämställdhetslagen. För att få information om hur nuläget ser ut i socialförvaltningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv har personalstatistik har tagits fram vad gäller fördelning män och kvinnor, medelålder, yrkestillhörighet, hel och deltidstjänster och antal ansökningar sökta av män och kvinnor. En enkätundersökning har gjorts för att kartlägga personalens åsikter. Resultatet från denna undersökning finns redovisat separat på kommunens intranät Falnet. En lönekartläggning har tagits fram kommunövergripande som har analyserats. Se bilaga. Med utgångspunkt från resultaten av statistiken, tidigare jämställdhetsplan, erfarenheter av jämställdhetsarbetet, lönekartläggningen och enkätfrågorna till personalen har långa och korta mätbara mål satts för varje paragraf. I planen redovisas vilka åtgärder som ska vidtas, hur dessa ska genomföras, när och vem som är ansvarig för åtgärderna. Vem är ansvarig för jämställdhetsarbetet? Förvaltningschefen ansvarar för att ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs i förvaltningen och att de aktiva åtgärderna som listas i jämställdhetsplanen genomförs i förvaltningen. I verksamheten är varje chef ansvarig för att jämställdhetsarbetet fullföljs i samverkan med de fackliga representanterna. Hur följer vi upp och utvärderar planen? Uppföljning av planen ska ske årligen. Var tredje år görs en mer omfattande utvärdering av de långsiktiga målen och en ny plan arbetas fram. Ansvarig för uppföljningen och utvärderingen

är verksamhetsutvecklaren som är utsedd till socialförvaltningens representant i jämställdhetsarbetet. Socialförvaltningens huvudmål i jämställdhetsarbetet Socialförvaltningens personal består mestadels av kvinnor, särskilt inom äldreomsorgen. Ett av målen i jämställdhetsplanen är att vi ska arbeta för att nå en jämnare könsfördelning på Socialförvaltningen. Resultatet och erfarenheterna från arbetet med den tidigare jämställdhetsplanen 2002-2004 visar en blygsam ökning av antalet anställda män i äldreomsorgen. Åtgärderna har inte varit tillräckliga. Om vi ska nå framgång behövs kraftfullare åtgärder och en fokusering på att få fler män att söka sig till förvaltningen och att få dem att stanna. Därför ser Socialförvaltningen som sitt huvudmål de närmaste åren Fler män i äldreomsorgen. Med anledning av detta inleds planen med 8, 9 och 7 som handlar om att arbetsgivaren ska arbeta för en jämn könsfördelning arbetsplatsen.

Socialförvaltningens HUVUDMÅL för jämställdhetsarbetet 2005-2007 8 Arbetsgivaren skall verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. 9 När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Behov, problem, brister och önskemål: (bland annat vad som framkommit vid enkätundersökningen som 164 personer svarade på. ) Långsiktiga mål: Vid utgången av 2007 ska 12 % av de anställda i socialförvaltningen vara män. Med samma antal anställda som idag innebär det ett tillskott av 25 män. Vid utgången av 2007 ska antalet män som arbetar i äldreomsorgen öka från 18 25. Kortsiktigt mål: Från och med 2006 ska alla män som går ut omvårdnadsutbildningen erbjudas 6 månaders provanställning inom socialförvaltningen. År 2006 ska det ha utretts möjligheter till kombinationstjänster i samarbete med Räddningstjänsten och/eller andra förvaltningar. Av socialförvaltningens 1058 anställda är enbart 9, 6 % män. Enbart 12 % av dem som söker tjänst på socialförvaltningen är män. Andelen män är särskild låg inom förvaltningens största verksamhetäldreomsorgen. Av de 102 män som arbetar i socialförvaltningen arbetar 17,6 % i äldreomsorgen (dvs 18 stycken). Våra brukare är både män och kvinnor och ur det perspektivet borde även personalgruppen vara sammansatt av både män och kvinnor. Den kartläggning som gjorts visar att 68 % av de som svarade önskar en mer jämn könsfördelning på sin arbetsplats. HUR ska åtgärderna vidtas? * En arbetsgrupp (i samverkan med fackförbund) ska starta med syfte att utreda möjligheter till provanställning för nyutbildade män från omvårdnadsprogrammet. * En arbetsgrupp ( i samverkan med fackförbund och räddningstjänst) ska starta med syfte att utreda möjligheter till kombinationstjänster. NÄR ska åtgärderna vidtas? * Start 2005 * Start 2005 åtgärderna genomförs? * Verksamhetsutvecklare och enhetschef för resursverksamheten * Biträdande förvaltningschef

7 Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Behov, problem, brister, önskemål: ( Bland annat vad som framkommit vid enkätundersökningen som 164 personer svarade på. ) Långsiktiga mål: Alla i förvaltningen ska känna till jämställdhetsplanen och dess innehåll. Vid utgången av 2007 ska alla ha haft ett årligt medarbetarsamtal med sin arbetsledare, där frågan tas upp om hur förvaltningen ska nå målet med fler män i verksamheten. Kortsiktigt mål: År 2006 ska alla ha haft ett medarbetarsamtal med sin chef det senaste året. Hur är attityderna ute i verksamheten kring detta med att få in fler män på arbetsplatsen? 68 % av de som besvarade enkäten vill ha en jämnare könsfördelning på arbetet och 56 % tycker att mer borde göras för att åstadkomma detta. Trots detta säger 58 % av dem nej till positiv särbehandling och 23 % säger nej till riktad platsannonsering Hur stor är medvetenheten kring manligt och kvinnligt? Hur påverkas våra manliga brukare av att personalen nästan enbart består av kvinnor? Enbart 62 % uppger att de haft medarbetarsamtal med sin chef det senaste året. HUR ska åtgärderna vidtas? * I medarbetarsamtalet ska arbetsledaren ta upp frågan hur man kan jämna ut könsfördelningen på arbetsplatsen. * Fortsätta utreda möjligheter till riktad platsannonsering. * På varje arbetsplatsträff ska jämställdhet/jämtegrering finnas med på dagordningen. * Genom arbetsmiljökartläggningen ska förekomst av medarbetarsamtal mätas. * En populärversion av jämställdhetsplanen ska göras och delas ut till samtlig personal i socialförvaltningen NÄR ska åtgärderna vidtas? * Start hösten 2005 * Under 2005 * Start hösten 2005 * Start våren 2005 * Klart för utdelning hösten 2005 åtgärderna genomförs? * Chef * Verksamhetsutvecklare * Chef * Personalutvecklare * Verksamhetsutvecklare

4 Arbetsgivaren skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och män. Behov, problem, brister, önskemål: ( Bland annat vad som framkommit vid enkätundersökningen som 164 personer svarade på. ) Långsiktigt mål: Vid utgången av 2007 ska alla som arbetar direkt i vård och omsorgsarbetet erbjudas arbetskläder och arbetsskor. Vid utgången av 2006 ska alla arbetsplatser i äldreomsorgen givits förutsättningar att starta en dialog om jämställdhet/jämtegrering samt hur den ojämna könsfördelningen i äldreomsorgen påverkar arbetet och den psykosociala arbetsmiljön. Kortsiktigt mål: Alla aktiviteter som anordnas av Hälsoinriktad förvaltning (Hif) ska locka och passa både män och kvinnor. En brist i äldre- och handikappomsorgen är att personalen inte har tillgång till arbetskläder och arbetsskor. I olycksrapportering har det framkommit att skador uppkommit pga att kläder och skor inte varit ändamålsenliga. En olycka i äldreomsorgen är att personalens fötter blir överkörda av liftar och rullstolar, med tåskador som följd. Eftersom socialförvaltningen är en kvinnodominerad arbetsplats och alltid har varit så är det troligt att den psykosociala arbetsmiljön formats till att passa bättre för kvinnor än män. Hur påverkar denna kvinnovärld mäns önskan att söka sig dit? Hur blir en man mottagen på en kvinnodominerad arbetsplats? Är den psykosociala arbetsmiljön sådan att män kan trivas där? HUR ska åtgärderna vidtas?: * Utreda möjligheter till att erbjuda arbetskläder och skor till personalen NÄR ska åtgärderna vidtas? *Hösten 2005 åtgärderna genomförs? *Förvaltningschef, ekonom * Varje arbetsplats i äldreomsorgen får ett besök på arbetsplatsträff. Då diskuteras jämställdhet/jämtegrering i arbetet. *Hösten 2005 tom 2006 *Personalutvecklare och verksamhetsutvecklare

5 Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Behov, problem, brister, önskemål: ( Bland annat vad som framkommit vid enkätundersökningen som 164 personer svarade på. ) Långsiktigt mål: Alla föräldralediga och sjukskrivna ska erbjudas att delta i arbetsgruppens utbildningar/ arbetsplatsträffar/föreläsningar mm Kortsiktigt mål: Vid utgången av 2006 ska det finnas riktlinjer för hur man lönesätter personer som är föräldralediga/sjukskrivna. 31 % tror att det är en lönemässig nackdel att vara föräldraledig. 32 % av de föräldralediga önskas hållas mer underrättade om vad som händer på arbetsplatsen. 74 % tycker det vore bra att under föräldraledigheten erbjudas att deltaga på utbildning/föreläsning mm. HUR ska åtgärderna vidtas : * Arbetsledaren ska bevaka att alla föräldralediga bjuds in till arbetsplatsens aktiviteter. NÄR ska åtgärderna vidtas: * Med start 2005 åtgärderna genomförs * Chef * Arbeta fram riktlinjer för hur man lönesätter föräldralediga och sjukskrivna. * 2005 * Bitr. förvaltningschef

6 Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av en anmälan om könsdiskriminering. Behov, problem, brister, önskemål: ( Bland annat vad som framkommit vid enkätundersökningen som 164 personer svarade på. ) Långsiktigt mål: Alla ska känna till kommunens handlingsplan mot sexuella trakasserier. Alla som känner sig utsatta för sexuella trakasserier ska tydligt säga ifrån att det inte uppskattas Ingen i socialförvaltningen ska behöva uppleva sexuella kränkningar på sin arbetsplats. Kortsiktigt mål: Varje arbetsplats ska under 2005 kartlägga arbetsmiljön med utgångspunkten hot, våld och sexuella trakasserier. Fortfarande uppger 44 % att de INTE känner till kommunens handlingsplan mot sexuella trakasserier. 7,3 % svarande uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samtliga fall från brukare. Enbart 75 % av dessa sade ifrån att uppmärksamheten inte var önskad. Samtliga utsatta känner att de fick det stöd de behövde. 33 % uppgav att de inte visste vem de skulle vända sig till om de blev utsatta för sexuella trakasserier. HUR ska åtgärderna vidtas? * Ta fram en checklista för att kartlägga och medvetandegöra risker som våld, hot och sexuella trakasserier. * Alla arbetsplatser ska kartlägga risker för kränkningar och därefter göra handlingsplaner * Utbildning i bemötande vid våld och hot NÄR ska åtgärderna vidtas? *Tidig vår 2005 * Efter arbetsmiljödag i april under 2005 * Löpande under perioden med start våren 2005 åtgärderna genomförs? * Personalutvecklaren * Varje arbetsmiljöansvarig chef och skyddsombud * Utbildningssamordnare

Lönekartläggning och löner 10 I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, skall arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, som tillämpas hos arbetsgivaren samt löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Kommunen har tagit fram en övergripande lönekartläggning 2004-09-30 som har analyserats. Se bilaga. 11 Arbetsgivaren skall varje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 Behov, problem, brister, önskemål: Långsiktigt mål inom 3 år Inga könsbundna löneskillnader ska finnas Alla ska ha ett lönesamtal inför lönerevision Kortsiktigt mål - inom 1 år Utarbeta lönekriterier där sådana inte finns Alla ska informeras om kommunens lönepolicy Det har inte framkommit några könsbundna löneskillnader i analysen av lönekartläggningen Synpunkter på en annan gruppering av yrkesgrupperna i lönekartläggningen har framförts till personalkontoret HUR ska åtgärderna vidtas? * Informera om lönepolicy/lönekriterier på APT. * Lönesamtal * Utarbeta lönekriterier NÄR ska åtgärderna vidtas? * Årligen * Inför lönerevision * Före 2007 åtgärderna genomförs? * Chef * Chef * Förvaltningschef