Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sövestad skola 2015/16 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola Du vet väl om att du är värdefull? Vi är alla lika unika.
TILLÄGG TILL SÖVESTAD SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/2016 På Sövestad skola har alla rätt att trivas, känna sig trygga, ha roligt och utvecklas utefter sina förutsättningar och behov. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Därför ska skolan arbeta aktivt förebyggande och främjande, mot diskriminering, trakasserier och kränkningar och för likabehandling. Det är detta arbete som beskrivs och tydliggörs i denna handlingsplan. Likabehandlingsplanen är till för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av elever och personal. Den utgår från Diskrimineringslagen, Skollagen, Läroplanen samt Hedeskoga och Sövestad skolas vision och kartläggning. Samtalet är skolans viktigaste demokratiska redskap och förutsättningen för detta är att skolan fungerar som en social mötesplats. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida för elever, vårdnadshavare och all personal. Respekt Du ska vara mot andra så som du själv vill att andra ska vara mot dig. Lika värde alla är olika men har samma rätt att känna trygghet och utvecklas. Personligt ansvar alla, elever och personal, har ett eget ansvar för sina handlingar. Värdegrund är de grundläggande värden som vi vill ska vara gemensamma i vårt samhälle.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska förvalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen etik och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. ( LGR 11 ) Vad syftar lagarna till? Likabehandlingsarbetet regleras sedan den 1 januari, 2009 i två regelverk, Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Lagarna ersätter Lagen om förbud mot diskriminering och annankränkande behandling av barn och elever (2006:67). I korthet går lagarna ut på att: Alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan och ha samma rättigheter. Förebygga kränkande behandling och diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan är skyldig att utreda omständigheterna om elever anser sig ha blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkningar framöver. Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagarna efterlevs och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav. Förbud mot diskriminering En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Det är vidare en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller utsatta för någon form av kränkande behandling. I diskrimineringslagen finns ett förbud mot diskriminering. Inom diskrimineringsbegreppet ryms direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder). Förbud mot kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier med utgångspunkt från diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier (som är kopplade till diskrimineringsgrunderna) och kränkande behandling (som inte behöver vara kopplade till diskrimineringsgrunderna). I skollagen införs därför ett förbud mot kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar Olika definitioner: Direkt diskriminering:
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en likartad situation och mindre förmånligt utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. fysiskt (slag, knuffar) verbalt (svordomar, hot, öknamn, kränkande tillmälen) psykosocialt (utfrysning, blickar, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, e post sms, mms, fotografier, msn). Indirekt diskriminering: Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Indirekt diskriminering kan uppstå t.ex. om en skola ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken missgynnar vissa elever. Ex: Alla elever serveras likadan mat utan att hänsyn tas till religiösa skäl. Likabehandling: Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunder: I lagstiftningen anges följande definitioner: Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen). Etnisk tillhörighet: Etnisk tillhörighet är att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning: Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Funktionshinder: Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både som sådana som syns, som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller en förvärvad skada. Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner och är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller intertransgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder: Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Trakasserier: Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. Exempel på trakasserier i skolan: *En elev visar sexuella bilder som känns obehagliga. *Någon gör sexuella anspelningar, t.ex. genom gester. *Någon kallar pojkar för bög. *Någon kallar flickor för hora, kärring, bimbo eller något annat nedsättande och som beror på kön. *En elev eller en lärare pratar om tjejers eller killars egenskaper på ett nedsättande sätt, t.ex. du som är tjej får ha den lätta kulan i kulstötning. *En elev som alltid gör sig löjlig över antingen killar eller tjejer. *Anders som har en CP skada blir kallad idiot. *Mohammed blir ofta kallad svartskalle. Källa: Plockat ur Skolinspektionens skrift Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Kränkande behandling: Med kränkande behandling menas ett uppträde som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan utföras via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld.kränkningar kan också handla om att frysa ut eller hota någon, kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Bedömningen görs utav omständigheterna i varje enskilt fall.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Däremot är inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för eleverna, kränkande behandling. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet " kränkande behandling", t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns omständigheter som talar för detta, så är det upp till huvudmannen för verksamheten att visa att kränkande behandling eller represalier inte har förekommit. Om någon behandlar en elev illa en eller flera gånger, t.ex. genom att säga något kränkande eller genom mobbning, kan det vara frågan om kränkande behandling. Kränkningen behöver alltså inte bero på ditt kön, din etniska tillhörighet, din religion, din sexuella läggning, ditt funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller din ålder. Mobbning: Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling. Mobbning är en upprepad negativ handling som pågår under en längre tid, medvetet och med avsikt. Det finns direkt mobbning som är face to face, attacker som sparkar, slag eller hot. Eller den indirekta mobbningen som handlar om att sprida rykten på skolgården eller på nätet, ljuga om någon, retas och att medvetet utesluta någon från gruppen. Sövestad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola Läsår 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola a för planen Rektor Michael Kjellemar Pedagog Helén Lager Pedagog Anna Bruzelius
Vår vision På Sövestad skola har alla rätt att trivas, känna sig trygga, ha roligt och utvecklas utefter sina förutsättningar och behov. Planen gäller från 2015 03 11 Planen gäller till 2016 03 11 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet På klassråd och elevråd diskuterar vi trivsel och trygghet. Eleverna är med om att upprätta skolans trivselregler. Klasserna arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor. Eleverna besvarar enkätfrågor gällande trivsel och trygghet samt genomför trygghetsvandringar. Vårdnadshavarnas delaktighet Skolan har en Framtidsgrupp och en Föräldraförening där representanter från vårdnadshavarna och skolan träffas och diskuterar skolfrågor bl a likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarna har besvarat frågor i en enkät angående likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling läggs ut på hemsidan för remiss. Personalens delaktighet Samtlig personal har ansvar för alla elevers välbefinnande och välmående så att alla känner trygghet. har besvarat frågor i en enkät angående likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågor. Förankring av planen En förenklad översikt över arbetsplan för likabehandlingsplan ska skickas ut en gång per läsår till alla vårdnadshavare för underskrift att de tagit del av innehållet. Frågor kring värdegrundsarbetet är en stående punkt på personalens arbetsplatsträffar. Skolan har ett Trygghetsteam bestående av personal från skolan och fritidshemmet.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom att elever, vårdnadshavare och all personal besvarat olika frågor genom enkäter angående likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Utvärderingen av planen togs upp i Trygghetsteamet och på APT. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan rektor, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalen Det vi fick fram av enkäten är att flertalet av personalen trivs på sitt arbete men medan ett fåtal känner sådär. Man känner att det är utvecklande, stimulerande och varierat arbete med trevliga kollegor, elever och vårdnadshavare. Kollegor är en viktig del för trivselfaktorn och en del känner dålig stämning bland kollegerna. Det som känns mindre bra är känslan av stress och otillräcklighet, dåligt med planeringstid och samarbetet mellan skola och fritidshemmet behöver bli bättre, vi känslan saknas samt känner man minskat förtroende för arbetsledningen. Utvecklingsfaktorer är jämnare spridning av arbetsuppgifter, bättre samarbete mellan F 6 vilket var en önskan i förra årets enkät så detta måste vi verkligen arbeta på, samt utökad planeringstid beräknad på antalet arbetsuppgifter. Man önskar också mer förtroende och profession vid ledarskapet, gemensamma pedagogiska diskussioner mellan skola och fritidshem för att komma närmare varandra, strukturerade arbetsplatsträffar med tydligt innehåll samt mer feedback och uppmuntran från ledarskapet. Två enkäter som ligger nära varandra men det finns ett syfte med detta. Att känna sig trygg är en viktig bit i den psykosociala arbetsmiljön och de flesta har känt sig trygga medan andra har känt sig kränkta av fula ord, fått ta emot slag och sparkar och säkerheten för sig själv, andra elever har känts otillräcklig vissa stunder. Värdegrundsarbetet har upplevts som positivt och levande, även tidsplanen som är gjord för hela läsåret har varit bra. Man har känt att vissa har fått ta större ansvar. Värdegrundsdagarna som eleverna i likabehandlingsrådet har hållit i har varit givande då alla elever gör saker tillsammans i åldersblandade grupper. Arbetet kan alltid utvecklas och bli ännu bättre och något att tänka på är att göra samlade insatser för all personal för mer engagemang. Det är viktigt att likabehandlingsplanen är klar till skolstart i augusti för att delge elever och vårdnandshavare. Vårdnadshavare Antal svarande på enkäten för vårdnadshavare var mycket lågt vilket gör det svårt för oss att få en bra bild hur man upplever vårt värdegrundsarbete på skolan. De som svarat upplever att deras barn är trygga på skolan samt flertalet känner sig lyssnade på och att deras barn har kamrater. Positivt var att flertalet inte känt någon form av trakasserier eller kränkningar på deras barn samt att de vet vart de ska vända sig vid oro och att den tas på allvar. Alla pratar om trivsel och trygghet hemma. Eleverna från F 6 Trivselfaktorerna på lågstadiet har ökat något men känns att det behövs bli bättre. Övervägande positivt annars vad gäller trivsel och det som spelar stor roll är kompisarna men även lärarna har stor betydelse. Vi måste arbeta mer förebyggande då målet är att alla ska känna sig helt trygga. Alla känner att man har kompisar på skolan och de flesta känner att man är trevliga mot varandra. Man känner dock viss rädsla för några av olika anledningar och där är det viktigt med vårt agerande i bemötande att det tas på allvar. Att bli lyssnad på av de vuxna är viktigt och lite mer än hälften kände så medan andra hälften bara kände ibland.
Positivt från förra enkäten är att alla har någon att prata med om de känner sig ledsna. Kränkningar upplevs inte så ofta men de som känt sig kränkta har varit genom största delen av ord men även slag och knuffar, samt utfrysning. Man kontaktar sin lärare eller annan pedagog men en del pratar med trygghetsteamet på skolan samt några få med kurator eller rektor. Att säga ifrån om man ser någon bli kränkt är inte alltid så lätt och mindre än hälften gör det alltid medan en del gör det ibland också har vi en del som aldrig gör det. 98% av eleverna vet att vi har en likabehandlingsplan och vad den står för vilket är mycket positivt. Mindre än hälften upplever att man ofta pratar i klassen om hur man är mot varandra och den andra halvan känner ibland och här kan man arbeta mer förebyggande och främjande så att det genomsyras i alla ämnen. Trygghetsvandring Trygghetsvandringen som vi har i samband med enkäterna då vi går runt på hela skolan och det som kom fram då var att en del elever hoppar ut genom fönstret och använder brandtrappan utan att de får, man bryter grenar på buskar och cyklar utanför grindarna. Många upplever det otryggt bakom gympasalen då det kastas lera och många viskar, man blir osams vid stora gungan där alla har olika regler och man önskar en vuxen på plats, då alla inte får vara i skogen. Mycket liv i gympasalen. Omklädningsrummen är det mycket skrik och det luktar illa på toaletterna samt är där en massa smådjur som kryper... Man upplever även toaletterna på skolan som obehagliga och att de luktar illa. Låsen på toaletterna på skolan upplevs som svåra att låsa/öppna och det kastas bollar inne i korridorerna samt att det är trångt på ovanvåningen med många elever. Pingisbordet är farligt och sönder samt är där ett hål i stängslet vid parkeringen där man kan komma ut. Man önskar bättre säkerhet i slöjdsalen samt känner man oro för symaskinernas säkerhet. Det behöver bli bättre och lugnare vid bussarna då där förekommer en del bråk och det känns stimmigt. Bussvakten måste finnas på plats då den ska och är den ordinarie sjuk så måste detta ses över. Man upplever handbollsplanen som bra men det behövs hjälp av vuxna att göra lag då det annars blir konflikter och bråk och vissa känner att de inte blir valda och får inga passningar. Årets plan ska utvärderas senast 2016 03 11 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom att elever, vårdnadshavare och all personal besvarar olika frågor genom enkäter angående likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Utvärderingen av planen tas även upp i trygghetsteamet och på skolans APT. för att årets plan utvärderas Michael Kjellemar
Främjande insatser Främjande likabehandling kring könsidentitet eller uttryck Könsidentitet eller könsuttryck Medvetandegöra vårt förhållningssätt till genusperspektivet. Ingen på skolan får diskrimineras eller trakasseras pga könsöverskridande identitet eller uttryck. Eleverna ska få en tydligare bild av de olika diskrimineringsgrunderna och vad de står för. Vi är uppmärksamma på att normen i samhället är en heteronorm och vill främja mångfalden. Det främjande arbetet är det viktigaste att vi skapar ett bra socialt klimat. Detta gör vi genom att vara bra vuxna förebilder som har en vidsynthet, där vi alla är olika. Vuxna ingriper vid ett opassande språkbruk av könsord. Arbetet pågår under hela läsåret. Främjande och förebyggande arbete Kränkande behandling och Kön Inga barn eller vuxna ska utsättas för kränkande behandling. Uppföljning sker genom enkätundersökning till elever, vårdnadshavare samt personal. Värdegrundsfrågor lyfts och diskuteras på skolans arbetsplatsträffar, föräldraföreningen och framtidsgruppens träffar samt klassråd.skolans likabehandlingsråd träffas en gång/månad för att
diskutera trivsel,trygghet, planera och genomföra aktiviteter i sina klasser som berör ämnet samt planera och genomföra värdegrundsdagar för hela skolan. Tjej och killgrupper där värdegrundsfrågor tas upp, dramatisering kring värdegrundsproblematik.. Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ingen på skolan får diskrimineras eller trakasseras på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi är uppmärksamma på att vi styrs av en heteronorm och främjar en mångfald. Arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling kring etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pga etnisk tillhörighet. Alla ska arbeta förebyggande mot rasism och främlingsfientlighet. Målet är att eleverna ska ha en kännedom om att det finns olika religioner och en förståelse att vi är olika. Uppföljning sker genom enkätundersökning till elever, vårdnadshavare och personal. Alla former av främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler och musik) är inte tillåtna på skolan. Skolan uppmärksammar FN dagen med gemensam storsamling för hela skolan. Vi ger eleverna möjlighet att få kunskap och insikt i att människor är av olika nationella eller etniska ursprung. Detta gör vi genom att t ex, se film, visa nyheter och diskutera kring detta. Händelser i omvärlden kan också leda till diskussioner. Arbetet pågår under hela läsåret
Främja likabehandling kring religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska arbeta för att förebygga diskriminering av religion och annan trosuppfattning. Uppföljning sker genom enkätundersökning till elever, vårdnadshavare och personal. Hänsyn tas till olika religioners helgdagar och övriga traditioner. Elever har rätt att välja kost med hänsyn till sin religion. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Arbetet pågår under hela läsåret Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att alla ska bli medvetna om att man kan ha en synlig eller dold funktionsnedsättning, som t.ex ADHD eller allergi. Vi strävar efter att våra elever ska få ta del av information om olika funktionsnedsättningar. Där behov finns av information om en specifik elev, ges detta efter vårdnadshavares medgivande. Om en elev med funktionsnedsättning börjar på skolan, ses lokaler och utrustning över och anpassas efter specifika behov. Detta gäller även vid schemaläggning och planerade utflykter och utedagar. Samarbete med barn och elevhälsan samt barnhabiliteringen. Information ska ges till all personal om funktionsnedsättning och alternativa hjälpmedel. Handikappfrågor kan tas upp i ämnena samhällskunskap och idrott. Arbetet pågår under hela läsåret Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pga sexuell läggning. Alla pedagoger har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till eleverna, vilket betyder att vi alla
arbetar för förståelse för att vi har olika sexuella läggningar. Uppföljning sker genom enkätundersökning till elever, vårdnadshavare och all personal. Öppna diskussioner och samtal. Arbete kring kärlek. Arbetet pågår under hela läsåret Ingen på skolan får diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder Ålder Inga elever eller vuxna ska diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Uppföljning sker genom enkätundersökning till elever, vårdnadshavare och all personal. Skolan arbetar i åldersblandade grupper vid olika tillfällen. Arbetet pågår under hela läsåret. Främjande och förebyggande arbete Kränkande behandling Inga elever eller vuxna ska utsättas för kränkande behandling. Uppföljning sker genom enkätundersökning från elever, vårdnadshavare och all personal. Vi lyfter frågan på skolans APT. En tidsplan görs för hela läsåret med aktiviteter kring värdegrundsfrågor, för att hålla arbetet levande, samt att dagligen lyssna, samtala och bekräfta alla för deras trygghets skull vilket är en förutsättning för lärande och utveckling. Eleverna får ta del av värdegrundsfilmer och ha efterföljande diskussioner. Ett aktivt värdegrundsarbete te x lära känna lekar, gruppövningar, samarbetsövningar och värderingsövningar, rollspel och forumspel sker på skolan.värdegrundsfrågor lyfts på klassråd, APT, Föräldraföreningens och Framtidsgruppens träffar. Vi uppmärksammar helgdagar och traditioner.
Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder De teoretiska kartläggningsmetoderna som skolan har använt sig av är trygghetsvandringar och enkät. Varje elev, vårdnadshavare och skolpersonal besvarar en enkät angående värdegrundsfrågor. De praktiska kartläggningsmetoderna som skolan har använt sig av är olika samarbetsövningar, dramatisering och forumspel. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har genom en rundvandring på skolans område inne/ute berättat eller fotograferat om ev. otrygga platser.de har även bevarat enkätfrågor som gäller de olika diskrimineringsgrunderna, samt trivsel och trygghet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Skolans personal har ansvarat för att genomförandet av trygghetsvandringen blivit gjord med alla elever. Enkätfrågor. Resultat och analys Se på flik angående resultat av utvärderingen av fjolårets plan. Förebyggande åtgärder Alla ska känna sig trygga Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ingen på skolan ska känna sig otrygg eller kränkt oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Uppföljning sker genom enkätfrågor till elever, vårdnadshavare och all personal. Åtgärd Det finns alltid vuxna utomhus på hela skolområdet som är närvarande i mötet med eleverna för att de ska känna sig sedda och trygga. Varje vecka diskuteras lägesbeskrivning på klassråd och det är viktigt att vi ser varje elev och dess behov. Aktivt värdegrundsarbete genom samarbetsövningar och samtal. För att ge eleverna kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna är det viktigt att urskilja begreppen kränkande behandling och mobbing, därför måste de olika begreppen tydliggöras.rastvakterna ska röra sig över hela skolområdet och vara närvarande i mötet med eleverna för att uppnå att eleverna ska känna sig trygga och sedda. För att bidra till större gemenskap på skolan, samt att ge alla möjlighet att delta i lekar och aktiviteter håller de olika klasserna i rastaktiviteter. En tidsplan gällande värdegrundsfrågor finns över hela läsåret. Motivera åtgärd För att tidigt kunna upptäcka och förhindra att kränkningar uppkommer, att varje elev ska känna att den duger och vågar uttrycka sin åsikt. Vi vill ge eleverna grundläggande kunskap om begreppen kränkande behandling och mobbing för att elever som trott sig vara "mobbade" inte varit det utan det har handlat om en kränkning vid enstaka tillfälle och ett missförstånd. Eftersom ett antal elever uttryckt oro för att vara vid området utanför gympasalen då eleverna kör med sina kickboards har detta tagits upp för
diskussion i klasserna, samt på elevråd, trygghetsteamet. Förslag har kommit att man ska få köra på ett visst speciellt område men ännu är ingenting bestämt. Arbetet pågår under hela läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy På Sövestad skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trygghetsteam och klassråd. Vi ska vara lyhörda och ta alla anmälningar på allvar. Vi har ett rastvaktsschema som täcker hela skoldagen. Om en personal på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt eller mobbad så har han/hon så kallad handlingsplikt. Anmälan sker till rektor som i sin tur bedömer åtgärder vid samverkan med Trygghetsteamet. Handlingsplikt gäller alla på skolan oavsett befattning. Lagen kräver att skolan omedelbart utreder och vidtar alla åtgärder som krävs för att förhindra fortsatta kränkningar.enligt Läroplanen, Skollagen och Diskrimineringslagen har Sövestad skola skyldighet att se till att ingen elev kränks eller diskrimineras på skolan och har skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder.så snart skolan får kännedom om någon elev känner sig utsatt på något sätt måste vi agera och ta reda på vad som hänt. Vi måste också göra allt vi kan för att det inte ska hända igen. Detta gäller samtlig personal.om en elev känner sig utsatt för kränkningar av andra elever eller personal på skolan spelar det ingen roll om det hänt en eller flera gånger. Enskilda kränkningar måste också utredas och förhindras och följas upp. Dokumentation ska ske i varje enskilt fall och åtgärd ska redovisas och följas upp. Vårdnadshavare kontaktas alltid när Trygghetsteamet har varit inkopplat. I annat fall sker enskild dialog med vårdnadshavare vid behov. på skolan ska ha kännedom om hur en kränkning rapporteras. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet Michael Kjellemar( michael.kjellemar@ystad.se Anna Bengtsson, anna.bengtsson@skola.ystad.se Helén Lager, helen.lager@skola.ystad.se Camilla Svensson, camilla.svensson@skola.ystad.se, Skolsköterska Margareta Margarethe Müntzing, margarethe.müntzing@ystad.se. Eleverna kan också vända sig till annan vuxen på skolan som de har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever I första hand kontaktas klassläraren eller undervisande pedagog som försöker utreda händelsen. Denna utredning sker genom samtal med inblandade elever. Detta samtal syftar till att lösa konflikter och för att
komma överens. Vid svårare fall eller upprepad kränkning vänder sig klassläraren eller annan vuxen till rektor, som i sin tur bedömer åtgärd, ex samtal med Trygghetsteamet. Samtalet går till så att två från Trygghetsteamet samtalar, först med den berörda och därefter med övriga inblandade. Detta ska ske skyndsamt. Samtliga vårdnadshavare kontaktas. Efter detta sker ett uppföljningssamtal inom en vecka. Allting dokumenteras och förvaras hos rektorn. Vårdnadshavarna till alla parter bör kontaktas samma dag som första samtalet ägt rum. Om kränkningen fortsätter efter dessa samtal blir det samtal hos rektorn. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om en anmälan till andra myndigheter bör göras.händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rapporteras till Arbetsmiljöverket., rektor vid misstanke om att elever far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd är skolan skyldig att anmäla till Social Omsorg. : all personal. Åtgärda Alla åtgärder ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Åtgärder ska inte bara avhjälpa akuta situationer utan ska även syfta till att nå långsiktiga lösningar. Åtgärdsprogram upprättas i samråd med elev och vårdnadshavare. Överväg alltid om åtgärder även behöver vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på verksamhets, grupp, individnivå (utsättare, den utsatte). Om kränkningen trots åtgärdsprogram inte upphör och/eller den kränkta överväger en anmälan till annan myndighet ska förvaltningschefen vid Kultur o Utbildning informeras för att vidarerapportera fallet till Barn o Utbildningsnämnden. Befogade tillsägelser: Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal I ärenden där minst ena parten är vuxen anmäls det till rektor direkt för vidare utredning och åtgärder. Rutiner för uppföljning När skolan fått kännedom om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska två från Trygghetsteamet samtala, först med den berörda och därefter med övriga inblandade. Därefter bestäms en tid för uppföljande samtal. Allting dokumenteras och förvaras hos rektorn. Efter detta sker ett uppföljningssamtal inom en vecka.om kränkningen fortsätter efter dessa samtal blir det samtal hos rektor. för uppföljning är representanter från Trygghetsteamet och rektor. Rutiner för dokumentation Två stycken från Trygghetsteamet har samtal med först den utsatta, därefter övriga inblandade. Allt detta dokumenteras på blanketten Anmälan och utredning av diskriminering eller annan kränkande behandling. Verksamheten svarar för diarieföring och blanketten förvaras inlåst hos rektorn. Ansvarsförhållande Samtal med elever och vårdnadshavare representant från Trygghetsteamet. Uppföljningssamtal representant från Trygghetsteamet. Fortsatta kränkningar samtal hos rektor. Dokumentation representant från Trygghetsteamet. Dokumentationsförvaring:rektor