Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 27 2
Öppet hus Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktion Martti Hassila Vesa Hihnala Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ ombrytning Solid Media Omslagsbild Henrik Kettunen, www.kuvaus.fi Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter Oy Snellman Ab PB 113 6861 Jakobstad Under den gångna vintersäsongen har ett stort antal samarbetsparter stiftat närmare bekantskap med Snellmans verksamhet. Ca 5 nöt- och svinproducenter deltog när Snellman ordnade öppet hus för producenter vid två separata tillfällen under vårvintern. Därutöver deltog över hundra producenter i Snellmans infotillfällen ute i landskapet för både nöt- och svinproducenter. Öppenhet är en viktig ingrediens i Snellmans verksamhetspolicy. Vi vill agera öppet och ge våra samarbetsparter möjlighet att känna till målen och inriktningen för vår verksamhet. En viktig aspekt med dessa tillfällen är att våra samarbetsparter skall få bekanta sig med Snellman och kunna bilda sig en uppfattning om företaget. Öppet hus-tillfällena kunde säkert ha lyckats bättre i många avseenden. Under de korta stunderna lyckades vi knappast ge alla besökare en tillräckligt god bild av företaget, och många frågor blev säkert obesvarade. Jag tror ändå att alla besökare, som med egna ögon fick ta del av de verkligheter som omger produktionen vid Snellman, fick till sig något nytt som påverkar samarbetet med företaget. Snellman är ett tillväxtföretag och behöver därför producenter som vågar satsa för framtiden. En fråga som ställts under vårens tillfällen är om vi från Snellmans sida med gott mod vågar rekommendera våra producenter att investera i köttproduktionen trots de osäkra lönsamhetsutsikter som omger branschen. Som svar på den frågan kan man konstatera att varje företagare måste göra sin egen bedömning och själv fatta beslut om sin verksamhet. Snellman kan till en viss del stöda producenten och bära en del av ansvaret för marknaden. I alla investeringar finns ändå en risk som ingen annan än företagaren själv kan bära. Flygbilden över Snellmans anläggningar i Jakobstad har förändrats under nästan alla år sedan de första etapperna på Granholmen togs i bruk för 14 år sedan. Det har därefter gjorts nyinvesteringar så gott som varje år. Genom dessa investeringar vill Snellman skapa sig möjligheter för en framtid inom livsmedelsbranschen i Finland och Europa. Företaget har tagit stora risker, men än så länge har satsningarna gett resultat. Även nu för tillfället är gårdsplanen på Granholmen uppgrävd. Nya investeringar har återigen påbörjats, denna gång i expeditionsfunktionerna. Ett livskraftigt företag måste ständigt vara berett på nyinvesteringar. Vi har velat ge en inblick i detta investerande företag under öppet hus-tillfällena. Ett företag som investerar behöver också samarbetsparter som investerar. Vi hoppas att vi kunnat ge några producenter framtidstro, att fortsättningsvis våga vara med och utveckla livsmedelsbranschen. Branschen behöver duktiga producenter som vågar satsa framåt. Utan dessa skulle näringen snabbt tyna bort. Snellman har öppet hus varje dag för dem som vill vara med och utveckla verksamheten. Vi hoppas på goda framtidsutsikter och önskar alla våra producenter en god odlingssäsong. Trevlig sommar! Tomas Gäddnäs Direktör för primärproduktionen, Oy Snellman Ab tel. 6 786 6111 www.snellman.fi
Innehåll Öppet hus... 2 Nya direktiv reglerar djurtransporterna... 3 Egenkontroll för primärproduktionen... 3 Välbesökta öppet hus-tillfällen vid Snellman... 4 God avsättning för nöt och gris till sommaren... 5 LB-tjurplus-uppfödare höjde tjurarnas medelvikt och dagstillväxt... 6 Belönade nötuppfödare... 6 Ensilage nötbesättningens viktigaste basfoder... 7 Testsvinens provstyckning till Jakobstad... 8 Varierande fosforhalter påverkar svinutfodringen... 8 Smågrisproduktionen har stor potential... 9 Framgångsrika gödsvinproducenter belönades... 9 Smågrisproducenter belönades... 9 Slaktlinjen fick nytt datasystem... 9 Transportplanering och kundkontakter...1 I sommar äter vi rejäla biffar!...11 Lantgårdens Bästa info Bilder:» Ensilage är det överlägset bästa basfodret i mjölkbesättningar och specialiserade nötbesättningar.» Snellman belönade svin- och nötproducenter som visat goda resultat under 26. På bilden belönade nötproducenter i Lappajärvi. Nya direktiv reglerar djurtransporterna Flera nya direktiv som påverkar djurtransporterna och planeringen av dem har trätt i kraft under detta år. Den nya djurtransportförordningen som trädde i kraft i början av året reformerade djurtransporttillstånden och minskade bland annat lastningstätheten under svintransporter med ca 2 %. Som en följd av detta körs de flesta svintransporter härefter av bilar med släpkombination. Mängdtilläggen för svinleveranser justerades 1.5 och anpassades till de nya lastningsnormerna. Den 11.4 trädde i kraft en ny förordning om körtider och vilotider för transporter, vilken märkbart påverkar planeringen av djurtransporterna. Förordningen reglerar chaufförernas körtider, pauser och obligatoriska vilotider och uppföljs med färdskrivare. Djurtransporterna var tidigare befriade från användandet av färdskrivare. För att kunna leva upp till de nya bestämmelserna krävs noggrann planering av transporterna och att transporten kan förverkligas enligt planen. Därför ber vi också våra producenter att ge akt på faktorer som påverkar lastningstiden på gården. I planeringen av åtgärder som förbättrar lastningsarrangemangen får man hjälp av Snellmans primärproduktionspersonal eller av chaufförerna. Med gott samarbete kan vi minska de tillläggskostnader som de nya bestämmelserna förorsakar produktionskedjan. Det är bra om chauffören i förväg får information om eventuella störningar som kan fördröja lastningen. Snellman betalar sedan tidigare tilläggspris åt svinproducenter med fungerande lastningsutrymmen och åt nötproducenter som själv hämtar slaktkor och förmedlingskalvar till fähusdörren i väntan på djurtransporten. TG Egenkontroll för primärproduktionen I enlighet med Jord- och skogsbruksministeriets beslut (134/26) ska primärproducenter dokumentera de centrala arbetsmetoderna på primärproduktionsplatsen för att förverkliga egenkontrollen definierad i livsmedelslagens 19. I den skriftliga dokumentationen ska man redogöra åtgärderna åtminstone i den grad de berör primärproduktionen. En lista på dessa åtgärder hittas på adressen: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/26/26134 och http://www.evira.fi. Köttbranschen har tillsammans med ETT/ FBD planerat en blankett för att underlätta förverkligandet av egenkontrollen. Evira kommer under maj-juni att godkänna den blankettmall, som ska ifyllas och hållas aktuell för att motsvara kraven. Blanketten kommer troligtvis att finnas på Eviras ovannämnda internet-sida. I praktiken kommer de producenter som redan tidigare har en fungerande skriftlig dokumentation att kunna referera till redan existerande material. MH 3
Sami Virtanen beskrev råvarans väg från styckning till paketering med ett bildspel. Den effektiva styckningen var intressant att följa från fågelperspektiv. Styckningslinjerna presenterades för producenterna av Jorma Pesämaa och Pekka Kalliosaari. Välbesökta öppet hustillfällen vid Snellman På förmiddagen var det svinslakt vid slakteriet, något som intresserade både stora och små. Marja-Leena Malla Korkeamäki betjänade i producentbutiken. Snellman bjöd under vårvintern in nejdens producenter för att bekanta sig med företagets verksamhet. På öppet hus-dagen stod presentation av bl.a. svin- och nötslakt samt de nya styckningslinjerna på programmet. Ca 5 personer deltog i Snellmans öppet hus-tillfällen i februari och april. För finska producenter hölls öppet hus-dagen den 2.4. Nere vid infarten till fabriksområdet hälsades besökarna välkomna i en kåta som restes för tillfället. Producentgrupperna guidades på området av personal från Snellmans primärproduktion. Rundturen började vid slakteriet, där svinslakt stod på programmet under morgonen. Senare under dagen kunde man även följa med nötslakten. Nästa hållplats på rundvandringen var information om köttförädlingen. Sami Virtanen från köttförädlingen berättade om råvarans väg från nedskärning till paketering. Snellmans nya styckningslinjer intresserade många. Jorma Pesämaa och Pekka Kalliosaari berättade ingående om den effektiva utvinningen och uppföljningen av råvaran och fick svara på många frågor. Efter rundvandringen bjöds producenterna på kaffe med Snellmans produkter som tilltugg. Samtidigt berättade primärproduktionens direktör Tomas Gäddnäs och verkställande direktör Martti Vähäkangas om Snellmans utveckling och anskaffningsmål. Nötslakten intresserade Heidi Huhmarsalo och Juha Saari har en mjölkgård med ca 2 kor i Evijärvi. På öppet hus-dagen intresserade framför allt nötslakten. Det är bra att få se vart djuren hamnar, säger Heidi leende. Enligt de unga producenterna har samarbetet med Snellman löpt smidigt. När man har haft behov av att anmäla djur till slakt har de blivit avhämtade rätt snabbt. Outi och Tapani Puumala från Ullava har varit producenter i 3 år redan, så slaktverksamheten var bekant från tidiga- Tapani och Outi Puumala från Ullava passade på att besöka producentbutiken. Höger: Primärproduktionens direktör Tomas Gäddnäs informerade om anskaffnings- och tillväxtmål under kaffepausen. 4
Lantgårdens Bästa info Asko Ala-Nisula från Kurikka besökte Snellman tillsammans med dottern Tuulia och frun Sari. re. Detta var den andra fabriksrundturen paret deltog i. Outi och Tapani Puumala har en mjölkbesättning med 16 mjölkande kor. Samarbetet med Snellman har varit mycket bra, men problemen med kalvförmedlingen i början av året var besvärliga. I övrigt fungerar informationen bra, men i det här fallet skulle det ur producentens synvinkel ha varit bättre med mer information. Människonära företag Familjen Ala-Nisula från Kurikka besökte Snellman för första gången på öppet hus-dagen. Asko Ala-Nisula bedriver smågrisproduktion med 5 suggor och deltar när han bara har möjlighet i de evenemang Snellman arrangerar. Senast deltog han i resultatdagarna vid Seinäjoki-arenan, dessförinnan var det svininfodagar. Alltid får man höra något nytt och träffa andra producenter, säger Asko Ala-Nisula. Familjen Ala-Nisula bekantade sig, tillsammans med de andra producenterna, med Snellmans verksamhet och tyckte det var en intressant erfarenhet. Speciellt de effektiva och moderna produktionsmetoderna intresserade, samt att få se hur djuren från den egna besättningen går vidare i produktionsprocessen. Man märker hur viktigt det är att kvaliteten håller ända från början, beskriver Sari Ala-Nisula. Asko Ala-Nisula har fått ett rätt humant och människonära intryck av Snellman. Det är trevligt när kontaktpersonen känner igen en i telefon, trots att man bara pratats vid ett par gånger tidigare. HJ God avsättning för nöt och gris till sommaren Snellmans nöt- och svinanskaffning ökade under de första fyra månaderna med 12 % jämfört med fjolåret. Ökningen är helt i enlighet med budgeterad volymutveckling. Nötutbudet har hela året varit i balans med behovet medan svinmarknaden däremot kännetecknades av ett överskott under det första kvartalet. Utbudet av både svin och nöt har emellertid minskat under våren och för sommaren förutspås en bristsituation. Prisnivån för både svin och nöt är rätt stabil för tillfället. Det utbetalda genomsnittspriset ligger 3 5 c/kg över motsvarande tid i fjol. Gödsvinens köttighet har fortsättningsvis ökat. I april var medelköttigheten 59,7 % och medelvikten 93 kg. Även tjurarnas medelvikt har stigit. I april var medelvikten 325 kg även om Snellman fortsättningsvis betalar bästa pris för tjurar redan vid 3 kg vikt. Läget på kalvmarknaden har normaliserats efter vinterns överskottssituation och kalvarna har nu god åtgång. Under vintern uppkom däremot en oväntat stor smågrisbrist, vilken ledde till att tusen kg 8 7 6 5 4 3 2 1 tusen kg 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 vi inte kunnat leverera smågrisar som planerat. Bristsituationen lättar en aning under våren men tyvärr leder bristen på smågrisar ännu till väntetider. Vi beklagar de väntetider som uppkommit. Normal balans torde uppnås igen under sommaren. Snellman behöver fler smågrisleverantörer och tilläggsinvesteringar för att svara mot det växande behovet. Slaktlinjens nya PIMS-datasystem togs i bruk den 16.4 och inkörningsperioden pågår som bäst. Den förnyade producentversionen av Anelma-programmet är klar för testning. Nya Anelma fungerar under testningsskedet jämsides med den äldre Anelma-versionen och kan därför tas i bruk av enskilda producenter redan nu. Programmet presenteras närmare i nästa nummer och lanseras i början av augusti. På grund av den allmänna räntestegringen justerades krediträntan fr.o.m. 1.5.7 till 7,1 %. Räntan på framflyttade likvider steg samtidigt till 4,6 %. Förskottsräntan bibehölls på 11 %. TG Nötanskaffning månadsvis 26 27 Nöt + 1,3 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Nöt 26 Nöt 27 Svinanskaffning månadsvis 26 27 Svin +12,6 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Svin 26 Svin 27 5
LB-tjurplus-uppfödare höjde tjurarnas medelvikt och dagstillväxt För tillfället deltar ca 6 specialiserade nötproduktionsbesättningar i LB-tjurplus-uppfödningsprogrammet. Utvecklingen av produktionsresultaten i dessa besättningar uppföljs numera separat. Här följer resultaten från LB-tjurplus-uppfödningsprogrammets första verksamhetsperiod. Mjölkrastjurarnas medelvikt i LB-tjurplusbesättningar var 32 kg år 26 medan medeltillväxten från födseln var 528 g/d. Köttigheten hos besättningarna var i medeltal 4,5 och fettklassen 2,5. Den enligt dagstillväxten bästa fjärdedelen av besättningarna hade på motsvarande sätt en slaktvikt på i medeltal 332 kg och en daglig tillväxt på 58 g/d. Hos dessa besättningar var köttigheten 4,7 och fettklassen 2,8. Vesa Hihnala LB fältchef, Oy Snellman Ab Belönade nötuppfödare Den förra sommarens exceptionella torka, med en liten andra ensilageskörd och även dålig kvalitet som följd förorsakade många praktiska problem på besättningsnivå. Med beaktande av detta kan man vara förhållandevis nöjd med tillväxtresultaten. Den felande ensilagemängden måste ersättas med ökad användning av kraftfoder, vilket torde vara orsak till den ökade fettigheten. Vi hoppas att kommande sommar ger bättre skördar och därmed bättre förutsättningar för nästa inomhusutfodringsperiod. Tillväxtrapporterna elektroniskt via Anelma Under inkommande höst övergår vi helt till elektronisk rapportering av tillväxtrapporterna. Vi sänder inte längre rapporterna automatiskt per post, utan de uppdateras i Anelma under länken nötrapport. Rapporterna kommer också att sparas i Anelma för senare granskning och jämförelse. Vi behöver mer nöt och fler förmedlingskalvar Snellman behöver rejält med nöt också under kommande sommar. Överutbudet på förmedlingskalvar, som uppstod pga fodersituationen i höstas, har svängt i och med ökad efterfrågan. Därför kommer vi under sommaren och hösten att behöva fler förmedlingskalvar för investerande uppfödare. Kalvarna förmedlas vidare som normalkalvar eller som 1 28 dagar gamla mjölkkalvar. Under hösten kommer vi att ta i bruk en förnyad kalvprissättning. Mer information om detta ges i nästa nummer. 6 5 4 3 2 1 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Slaktvikt och dagstillväxt i LB-tjurplus-besättningar 26 slaktvikt, kg medelvärde dagstillväxt, g/d Fettklass och köttighet i LB-tjurplus-besättningar 26 medeltal medelvärde 32 528 bästa 1/4 bästa 1/4 bästa 1/4 enligt dagstillväxten medeltal bästa 1/4 fettklass 2,6 2,8 köttighet 4,5 4,7 332 58 Nedanstående nötuppfödare fick diplom och en Herr Snellman-mugg på basen av resultaten från år 26. Vid urvalsbedömningen togs djurens dagstillväxt, köttighet, fettklass och slaktvikt i beaktande. De producenter som ännu inte fått sina pris kommer att få dem inom kort. Gratulationer till de belönade! Elenius Lars-Erik Groop Cindi ja Krister Forsgård Per-Erik Forsgård Kjell Krook Anders Nykung Andreas Vestergård Inga-Lill Åberg Mikael Åkerlund Klaus Nykarleby Närpes Nykarleby Nykarleby Närpes Pedersöre Korsholm Pedersöre Kronoby Kainulainen Kari Kattilakoski Marianne ja Mikko Laitila Tapani Latvala Hillevi ja Juha Oja Esa Pesonen Tanja ja Seppo Ranta Marika ja Pasi Ulvinen Vesa Vilminko mty Sonkajärvi Kaustby Haapavesi Lapua Nivala Kiuruvesi Vetil Storkyro Vihanti 6
Ensilage är det överlägset bästa basfodret i mjölkbesättningar och specialiserade nötbesättningar. I medeltal kommer 75 % av fodret som används på nötbesättningar från gårdens egna åkrar. Mängden och kvaliteten på det foder man får påverkar hela besättningens lönsamhet. Skörden ger i medeltal över 4 fe/ ha, vilket oftast leder till att den andra skörden får svag gödsling eller lämnar helt utan gödsling. På basen av tillväxtprogramförsök kan man konstatera att skördenivån påverkar produktionskostnaderna mer än man trott. Skördemålsättningen för ensilagegräset bör sättas på 65 8 fe/ha, vilket uppnås redan med två skördeomgångar. Kvaliteten på toppnivå Tidpunkten för den första ensilageskörden är sommarens viktigaste beslut. Skördar man för tidigt blir skörden liten och skördar man för sent blir skörden visserligen stor, men istället svårsmält. D-värdet, som beskriver fodrets smältbarhet, visar bäst en lyckad tidpunkt för skörd. Målsättningen för D-värdet bör vara 68 7. Som hjälp för att analysera den egna odlingen kan man använda Artturiskördetidstjänsten, som finns på adressen www.farmit.net. Tjänsten ger information om D-värdets utveckling lokalt och hjälper att avgöra den rätta tidpunkten för skörd. Ensilagets smältbarhet inverkar på köttnötens foderkostnader i samma klass som om skördenivån stiger med 2 fe/ha. Oberoende av skördemetoder eller torrfoderandelen i fodret är användning av konserveringsmedel och en noggrann beredning av fodret de bästa sätten att undvika minskad lönsamhet pga kvalitetsförluster i ensilaget. Foderförvaringen baserar sig på brist på syre och surhet, dvs konserveringsmedlet bör doseras i tillräcklig mängd och silon ska förslutas med omsorg. Inget konserveringsmedel ersätter de skador som uppstår när luft lämnar kvar i silon pga dåligt siloarbete. Det är inte alltid möjligt att lyckas uppnå önskad torrfoderandel, så det lönar sig att förbereda sig också på sämre förhållanden. För att minimera risken, speciellt när man använder biologiska medel, lönar det sig att ha ett säkerhetslager med syror på besättningen. För det mesta är fodret fuktigare än väntat, så bästa alternativet är AIV-produkter. Gödsla i tid och i tillräcklig mängd Vallodlingens vårgödsling bör göras i god tid i början av tillväxten. Speciellt på grova mineraljordar är rätt timing viktig. Också sommargödslingen ska göras så fort som möjligt efter skörd när marken fortfarande är fuktig. Fäst även vikt vid spårämnen vid gödslingen om vissa sektioner visar brist på dessa. Enligt resultaten från tillväxtprogramförsöken ligger produktionskostnaderna på,27 /fe när man använt 14 kg kväve per hektar, och motsvarande,22 /fe när kvävenivån är 2 kg/ha. Vid uppfödning av köttnöt Lantgårdens Bästa info Ensilage nötbesättningens viktigaste basfoder 6 5 4 3 2 1 Torrfoderskörden 25 och fe-skörden 1-4 i vallförsök 1. skörden 2. skörden 5118 3813 421 4242 386 1+1 7+7 1+ kvävemängd 248 är ensilagets produktionskostnad i medeltal 378 per djur vid låg skördenivå och motsvarande 38 vid god skördenivå. Genom att lyfta skördenivån kan man således göra en i medeltal 7 inbesparning per djur. Vallodlarens kom ihåg-lista En god och ekonomisk vallodling utgår från att grundförutsättningarna hålls i gott skick. Effektiv och ändamålsenlig användning av åkrarna Åkrarnas grundförutsättningar är goda gällande: vattenförsörjning kalkning rätt och tillräcklig gödsling, även spårämnesgödsling bekämpning av ogräs Förnya gräsvallen tillräckligt ofta Skörda vid rätt tidpunkt Försäkra dig om ensilagets kvalitet med konserveringsmedel Undersök fodret! Med foderanalysens hjälp vet du vad du utfodrar djuren med. Att planera utfodringen och försäkra sig om en god avkastning är därmed avsevärt mycket lättare. Markku Heikkilä Områdesförsäljningschef, Kemira GrowHow Oyj 7
Testsvinens provstyckning till Jakobstad I mitten av april flyttades provstyckningen av avelssvin till Snellman i Jakobstad. Svin från försöksstationen i Längelmäki styckas med noggrann individuell uppföljning. Varierande fosforhalter påverkar svinutfodringen Under den gångna vintern har stora brister uppdagats i näringssammansättningen hos de senaste årens spannmålsråvara. Detta framgick även i Finska Foders ISO-VILJA-spannmålsundersökning. Åtminstone fosfornivån (P) har varierat kraftigt. De kraftigaste avvikelserna bland den undersökta spannmålen var t.o.m. 25 % lägre än tabellvärdena från 25. För att fylla ett dylikt underskott krävs i praktiken ett tillskott på ca 35 7 g svinmineraler/ dag/svin (ca en handfull). När man planerar fodertillskott bör man alltid ta hjälp av foderoptimeringsprogram, som ger möjlighet att beakta även förhållandet mellan kalcium- och fosfor och rätt nivå av övriga mineral- och spårämnen., 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,35 Havre Tabellvärde,32,36,28 Tabellvärde Korn,39 Vete Tabellvärde,27 Vid pris- och kvalitetsjämförelse av olika fodertillverkares koncentrat bör man också ta fodrens mineral- och spårämneshalter i beaktande. Svinen använder fodrets fosfor i huvudsak för ämnesomsättning och tillväxt. Skelettet, som fungerar som lager för mineralämnen, utvecklas inte normalt och får brister i hårdheten om det råder brist på fosfor. Olika faktorer i svinens produktionsmiljö kan tillsammans med brister i utfodringen ge upphov till t.ex. ledskador, som i sin tur leder till delkassering vid slakt. De första symptomen som uppstår i svinhuset är bl.a. stelbenthet och haltande djur samt känslighet för benproblem bl.a. vid förflyttning av djuren. MH, 5, 4, 3 %, 2, 1 22 23 24 26 Testsvinens provstyckning, som utgör grunden för aveln på köttighet och köttkvalitet, flyttades i april till Snellman i Jakobstad. I början av varje vecka slaktas svin från försöksstationen i Längelmäki, vilka fötts upp under noggrann individuell uppföljning. Vid slakteriet samlar man in uppgifter om svinets vikt och späckets och yttre filéns tjocklek från de individuellt utmärkta svinen. Den individuella uppföljningen fortsätter följande dag, när man mäter färg och ph-värde på inre steken och yttre filén och framryggens muskler. På vägen från kroppslagret till styckningens arbetsstationer avlägsnas inre filéerna, huvudet och klövarna. Alla separata delar vägs. Kroppen grovstyckas därefter i fyra delar, som vägs separat. Styckningspersonalen vidarestyckar grovdelarna enligt instruktioner, varefter styckningens styrsystem transporterar delarna från styckningspunkterna via vågen till för varje detalj tilldelad plats. Ända från invägningen till styckningen har styrsystemet information om i vilket skede av behandlingen de olika delarna är. Dessa uppgifter om utvinningen av enskilda detaljer från enskilda svinkroppar används sedan som grund för att bedöma testsvinens köttighet. Testsvinens slakt- och styckningsuppgifter sänds till Lantbrukets Datacentrals svindatabas, där de används för indexberäkning av avelsdjurens kropps- och köttkvalitet. Statens forskningsanstalt MTT ansvarar för grunderna för indexbestämningen. Spannmålets fosforhalt i jämförelse med tabellvärdet. Källa: Finska Foders ISO-VIL- JA-undersökning 26. Kornets fosforinnehåll under olika undersökningsår. Utvecklingen är i nedåtgående riktning, den lägsta nivån i spannmål från 26. Martti Hassila LB fältchef, Oy Snellman Ab 8
Lantgårdens Bästa info Belönade smågrisproducenter Vid resultatdagaran belönades smågrisproducenter, som under 26 avvant minst 21 grisar/sugga/år och hade ett MPindex på minst 5. Smågrisproduktionen har stor potential Den bästa tredjedelen av de besättningar som deltar i svinkontrollen avvande år 26 i medeltal 23 grisar/sugga. Under fjolåret avvande Snellmans smågrisproducenter i medeltal 19,4 grisar/sugga. Jämfört med året innan har inga större förändringar skett. Bland de bästa besättningarna finns bl.a. flera avelsproducenter. Detta visar att det finns god potential i det finska svinmaterialet inom smågrisproduktionen. En annan viktig och framträdande faktor på listan är produktionsuppföljningen. En producent som sköter väl om suggorna och följer upp produktionen kan med måtta producera över 21 grisar per år per sugga. Med planmässig produktion kan man maximera svinplatsernas lönsamhet. När hela produktionen sköts planmässigt ända från rätt val av galt för suggorna till förmedlingsmogna grisar och slaktmogna gödsvin står Lantgårdens Bästa-svinkedjan på stadig grund. MH Antila Rami Hakomäki Juha och Jaana Holkkola maatalousyhtymä Iso-Oja Tapio Järviseudun ammatti-instituutt Kainasto-Ontto J A J MTY Kujala Vesa Mäki Asko och Pirjo Palmu Maria Perälä MTY/Tapio, Matti, Sinikka Poti Markku Rautalahti Tapio Saari Jarko ja Anita mty Svenska Yrkesinstitutet/Ala-Hynnilä Välimäki Maatalousyhtymä Yli-Tuomola Hannu Listan innehåller resultat från den nationella produktionskontrollen (Faba). Resultaten från ProAgrias WinPig-uppföljning hann inte med, utan dessa producenter publiceras senare. Framgångsrika gödsvinproducenter belönades Som grund för urvalet stod följande villkor: Minst 3 sålda gödsvin, köttighet över 59 %, medelvikt över 88 kg samt Ahlman Bengt Backlund Kenneth Blåmans Ab Erkkilä Esa Hagner Ulf Huhtakallio Tapio Hurme Pekka Härtull Kristian Jeppo Lantgris Ab Koivisto Jari Koivulahti Jukka Korkiamäki Erkki Korkiamäki Maatalousyht Lahti Juha Latva-kokko Jorma och Saara Latvala Tapio och Heidi Lehto Juha Lindborg Börje Lindborg Mats slaktkasseringar tillsammans under 12 %. Följande producenter belönades med en Herr Snellman-mugg: Lång Anders och Niklas Mäenpää Pertti Mäki Asko och Pirjo Norrgård Dan Norrpig Ab Nyholm Mathias Nylund Kenneth och Krister Paulasaari Sami Penttilä Seppo Penttilä Veli-matti Rantamäki Ilpo Ristiluoma M. och Ollikkala S Rouhiainen Esa Snellman Johan Staffans Jens och Mats Vataja Mauno och Leena Vuolle Olavi Yli-hannuksela Antti Yli-rahnasto Sami Slaktlinjen fick nytt datasystem I mitten av april tog Snellman i bruk ett nytt produktionsuppföljningssystem för slaktlinjen. Den nya programvaran möjliggör en mer aktuell och noggrann kvalitetsuppföljning av slaktkropparna, bl.a. könsvis uppföljning av svinen. Systemet kommer att ge producenterna uppgifter om slaktvikter tidigare än förut genom nya Anelma. Bland målsättningarna finns även underlättad uppföljning av tillväxten och förbättrade slaktrapporter. MH 9
Transportplanering och kundkontakter Mårten Lassfolk och Pekka Taipale är två välkända ansikten ute på besättningarna på en stor del av Snellmans anskaffningsområde. Mårten Lassfolk har varit områdesombud för nötanskaffningen på området Pedersöre Kronoby Sjönejden i drygt ett år, när han tog över efter Anders Fellman. Det är ett mycket kompakt område, berättar Mårten Lassfolk. Det är tätt mellan gårdarna och de flesta besättningarna finns inom en timmes köravstånd. I flera kommuner säljer mer än hälften av alla besättningar till Snellman. Anställda av Snellman Mårten Lassfolk och Pekka Taipale är numera anställda av Snellman. På Mårten Lassfolks område är det i huvudsak trafikant Peter Björks chaufförer som sköter transporterna. När det behövs rycker han ut och hjälper till vid lastningen, men områdesombudens arbete går till största del ut på planering av transporterna och telefonarbete. Slakttransporterna planeras så smidiga och snabba som möjligt utifrån de anmälningar man fått in. Eftersom områdesombuden är anställda och inte egna företagare bör telefonsamtal till ombuden helst ske på arbetstid. Under andra tider på dygnet och veckan kan anmälningar göras genom Snellmans elektroniska tjänst Anelma. Lång erfarenhet av nötanskaffning Pekka Taipale har arbetat med nötanskaffning för Snellman i över 2 år, bl.a. som nödslakt- och kalvchaufför. Anskaffningsområdet är ett av Snellmans största. Fältrepresentant Matti Kastarinen fungerar som arbetspartner på området. Matti Kastarinen har i huvudsak hand om gårdsbesöken och marknadsföringen medan Pekka Taipale som områdesombud sköter de löpande uppgifterna. Pekka Taipale beskriver sitt anskaffningsområde som mycket djurtätt. Både antalet producenter som säljer till Snellman och djurplatserna har stigit, berättar han. Ända sedan hösten har det varit stor ruljans med mycket djur i omlopp, men för sommarens del ser tempot ut att lugna ner sig. Ljusning för kalvförmedlingen Kalvförmedlingsbilen, som Mårten Lassfolk rattade innan han övertog uppgiften som områdesombud, kör en två gånger i veckan på bägge områdena. Vi har haft ett överskott på kalvar hela vintern, men nu börjar vi få balans på tillgång och efterfrågan, berättar Mårten Lassfolk. Fjolårets exceptionella sommar gav upphov till en extrem fodersituation i hela landet. Många mjölkbesättningar ville sälja fler kalvar än tidigare, medan uppfödarna var försiktiga att ta emot. Pekka Taipale och Mårten Lassfolk i samspråk med producenter på Farmari-lantbruksutställningen i Seinäjoki 26. Framöver kommer det dock att finnas stor efterfrågan på kalvar. Flera nya uppfödare etablerar sig på området, säger Mårten Lassfolk. Dessutom avvecklar en del mindre besättningar i vår pga myndighetskravet på att korna måste gå ute sommartid. Anmäl gärna i tid! Slaktransporterna planerar fältrepresentanterna själva, medan kalvförmedlingen koordineras av Ronny Snellman. Många gånger skulle arbetet underlättas om anmälningarna kommer in i tid. Råmjölkskalvarna ska anmälas redan någon dag efter födseln, säger Mårten Lassfolk. Då finns det tid att hitta köpare och planera förmedlingen. HJ Jakobstad Pekka Taipale Mårten Lassfolk Mårten Lassfolk och Ronny Snellman diskuterar kalvförmedlingen. 1
Lantgårdens Bästa info 5 Jakobstad 1 2 3 4 6 LB Nöt 1. Pekka Taipale 5-265 635 2. Mårten Lassfolk 44-7966 545 3. Peter Björk 5-263 996 4. Jarmo Niemelä 5-369 597 5. Eero Sallinen 4-384 18 Antti Sallinen 4-5543 621 6. Jouni Vanhatalo 44-7966 531 Vesa Hihnala LB fältchef 44-796 6345 Matti Kastarinen LB fältrepresentant 5-263 995 LB Svin Martti Hassila LB fältchef (6) 786 6344, 44-796 6344 Reijo Lintulahti LB svinkonsult 44-796 6542 LB Kontoret Mona Julin Logistikchef (6) 786 6343, 44-796 6343 Brita Wiik Likvidansvarig (6) 786 6323 Lisa Ahlgren Anmälningssekreterare (6) 786 6375 Ronny Snellman Djurförmedlingsplanerare (6) 786 6331, 44-796 6331 Tomas Gäddnäs Direktör för primärproduktionen (6) 786 6342, 44-796 6342 Johanna Lindvall LB produktchef (moderskapsledig) e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B 686 Jakobstad tel. * 6 786 6111 fax 6 786 6184 anelma@snellman.fi I sommar äter vi rejäla biffar! Jätte Möra-biffarna är en annorlunda nyhet i Herr Snellmans biffserie. Herr Snellmans 2 g jättebiffar är packade 2 st/förpackning. Biffarna är ordentligt Jätte Möra och stekt lökpotatis Biffar: Jätte Möra Gris filébiffar Rosé- och grönpeppar Sås: 1 paprika i tärningar 1 lök, finfördelad 1 1/2 dl grädde 1 tsk soja 1 tsk senap Potatis 1 kg nypotatis Marinad 2 msk balsamvinäger 1 msk olivolja mörade och fås fr.o.m. 1.5 som nöt filébiff, nöt inrestekfilébiff och gris filébiff. både i marinad och naturell. Förpackningarna är försedda med de nya, somriga etiketterna. Den nya etiketten har även tips på tillredning. 1 msk rinnande honung 1 vitlöksklyfta, krossad 1 tsk salt svartpeppar Dessutom,5 dl gräslök, finfördelad,5 dl rödlök, finfördelad salt Potatis: Värm ugnen till 2 grader. Blanda balsamvinäger, olivolja, honung, vitlök, salt och svartpeppar. Lägg potatisen i en ugnsform i ett jämnt lager. Häll marinaden över, blanda väl med potatisen. Stek potatisen i ca 4 45 minuter tills de är mjuka. Blanda potatisarna 2 3 gånger under stekningen. Lägg potatisen i en vacker skål och strö över lite rödlök och gräslök. Tillred biffarna och såsen under det att potatisarna steks i ugnen. Biffar och sås: Krossa rosé- och grönpeppar grovt och doppa biffarnas kanter i pepparn. Gör såsen: Bryn den tärnade paprikan och finfördelade löken i en skvätt olja. Tillsätt grädde, soja och senap och låt koka. Stek biffarna på medelvärme i 3 minuter på båda sidorna, smaksätt vid behov med salt. 11
12865 Herr Snellmans chark-kaka ¾ dl potatismospulver 1 ½ dl vatten eller mjölk 4 ägg 1 g smält smör eller margarin 1 dl mjölk eller vatten 4 dl vetemjöl 4 tsk bakpulver ½ tsk salt 1 dl nt tärnad paprika 18-3 g Snellmans Extramör skinka 2 msk blåmögelost i smulor 3 msk nhackad gräslök Smörj och bröa en tvåliters kakform. Paprikatärningarna kan förkokas i mikrovågsugnen ca 1 minut på full effekt. Hetta upp 1 ½ dl vatten i mikron och blanda i potatismospulvret (eller använd 2 dl vanligt potatismos). Låt svalna och blanda i ägg, smält avsvalnat smör och mjölk. Blanda ihop de torra ingredienserna och tillsätt dem. Tillsätt även blåmögelost, tärnad skinka, paprika och gräslök i smeten. Skeda smeten i kakformen. Grädda ca en timme i 175 C. Låt svalna innan servering. Förvara i kylskåp. I stället för Extramör skinka kan man använda t.ex. Tunntunn Currykalkon lé, Tunntunn Äkta Basturökt skinka, Palvad skinka, Kalkonrulle blandad med Kalkonmetwurst, eller någon annan av Herr Snellmans goda uppskärningar. Det går också bra att blanda olika uppskärningar i samma tårta! Lätt - eller hur! www.snellman. Skapa ett eget festrecept Skicka oss Ditt EGET festrecept med Herr Snellmans produkter. De bästa recepten publiceras i en receptbok och på vår hemsida. Bland alla som skickat in recept lottar vi ut en Arabia LUMI-servis (värde 1 ) och recpetboken skickas åt alla som fått sina recept publicerade. Skicka Ditt recept till adressen Herr Snellman, PB 113, 6861 Jakobstad, eller skriv in det på vår hemsida på adressen www.snellman.. Kom ihåg att bifoga Dina kontaktuppgifter.