Plats och tid Stadshuset 2013-11-21 kl 15:00 17:20

Relevanta dokument
Kommunala Pensionärsrådet Protokoll (4) Plats och tid Stadshuset kl 15:00 16:20

Plats och tid Stadshuset kl 15:

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Plats och tid Stadshuset kl 15:

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Att få med läkarna på tåget

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Läkemedelsgenomgångar

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Läkemedelsförskrivning till äldre

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Läkemedelsanvändning hos äldre

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Palliativ vård i livets slutskede

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Monica Forsberg

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Äldres läkemedelsbehandling -

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Plats och tid Trygghetsboendet kl 15:00 17:00

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET Torbjörn Rönnkvist

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Socialstyrelsens författningssamling

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Medicinsk vårdplanering VPL

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Hemsjukvård i Hjo kommun

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Socialstyrelsens författningssamling

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Yvonne Dahlberg, RPG för Lars Enghed, RPG Christer Iversen (FP) för Håkan Nohrén (KD) landstinget. Kerstin Nilsson, handikappkonsulent, landstinget

Varför ville vi genomföra projektet?

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Bättre liv för sjuka äldre

Sammanträdesdatum Kommunala Pensionärsrådet Socialnämnden Plats och tid Malmen, kl

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Kommunala pensionärsrådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet

Sammanträdesdatum: Paragrafer nr 55-73

Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Transkript:

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2013-11-21 1(3) Plats och tid Stadshuset 2013-11-21 kl 15:00 17:20 Beslutande Övriga deltagande Anita Frisk Kjell Märta Tofeldt Siv Andersson Lars-Ove Blomryd Karl Erik Stridh Berit Österlund John-Olof Asplind Sirkka-Liisa Nevanen Ulla Arwidsson Inger Israelsson Joakim de Blanche Eva Lidman Gigi Cederholm Kommunstyrelsen PRO Trollhättan PRO Trollhättan (16.30) PRO Södra (16.30) SPF Södra Väne SPF Veteranerna SPF Flundre (17.00) Finska Pensionärsföreningen MAS Ekonomichef OF Samordnare Agenda 22 Utvecklingssjuksköterska Sekreterare Utses att justera Karl Erik Stridh Justeringens plats och tid Stadshuset 2013-11-28 Paragrafer 21-26 Underskrifter Sekreterare Gigi Cederholm Ordförande Anita Frisk-Kjell Justerande Karl Erik Stridh

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2013-11-21 2(3) KPR 21 Föregående mötes protokoll Inga oklarheter i förra protokollet, protokollet lades till handlingarna. KPR 22 Läkemedel Ulla Arwidson, MAS: Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, är inbjuden för att informera om läkemedel (se bilaga 1) och berättar att äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren. Detta kan delvis förklaras med att vi lever längre och de kroppsliga förändringarna leder till sjukdom. Felaktig medicinering, som kan ge läkemedelsrelaterade biverkningar, kostar årligen tio miljarder i skattemedel och regeringen försöker på olika sätt komma till rätta med detta. MAS ser till att författningar och regler är kända för vår egen hälso- och sjukvårdspersonal i Omsorgsförvaltningen samt samverkar med läkarna i Primärvård/NU-sjukvård. Ulla Arwidsson lyfter vikten av läkemedelsgenomgångar, så att de mediciner man har passar just mig samt fungerar tillsammans och menar att det är något man kan be sin läkare eller apotek om. Olämpliga listan kan då vara bra att ha med sig, tipsar Ulla Arwidsson om: http://kollpalakemedel.se/olaempliga_listan-20121219.pdf. Alla har dessutom rätt till en läkemedelsberättelse då man skrivs ut från sjukhus. I NU-sjukvården finns en arbetsgrupp som bland annat gör översyn av läkemedelslistorna. I Trollhättan är det ansvarig sjuksköterska som har hand om läkemedelshanteringen för de 860 personerna inom särskilda boenden. Märta Tofeldt undrar hur man ska tänka kring att ordinerade läkemedel byts ut mot billigare preparat. - Det vore bättre och tydligare om man bytte namn på medicinen från till exempel Alvedon till den aktiva substansen i läkemedlet, i detta fall paracetamol. Man läser mycket i tidningarna och vem ansvarar för doserna som blir fel? vill Märta Tofeldt veta. - Det är Regionen som skött upphandlingen och bär ansvaret för avtalet som gäller till 2015. Man ska följa upp och se vad som gått fel. Lars-Ove Blomryd lyfter problematiken med att läkare inte får fram samtliga uppgifter enbart via personnumret och berättar om ett exempel på felordinering från en sköterska på en Vårdcentral. - Om samtliga mediciner registreras via datorprogrammet Pascal så har alla läkare i Sverige tillgång till uppgifterna. Olika Vårdcentraler kan inte ha insyn i varandras patientjournaler. Viktigt att återkoppla om man inte känner sig rätt bemött. Det är viktigt att vi tar ett eget ansvar för vår läkemedelsbehandling. Hur går brukare tillväga med läkemedelshanteringen om de har problem med synen, undrar Karl Erik Stridh.

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2013-11-21 3(3) - De får ansöka om handräckning. Finns det svårigheter med läkemedelshanteringen för dem som är dementa? frågar Anita Frisk Kjell. - Då man blir dement kommer man in i vår organisation och får den hjälp man behöver. Innan dess är det Primärvårdens ansvar. KPR 23 Ekonomisk rapport Inger Israelsson, ekonomichef OF, redovisar oktoberrapporten (se bilaga 2). Prognosen pekar på ett underskott i förvaltningen om 3,3 miljoner totalt sett. När det gäller ramförändringarna för 2014 har KS fattat ett beslut om tillskott om 11 miljoner kronor. Drar dock av 5,5 miljoner för att det tidigare år betalats ut för mycket pengar, med hänsyn till att antalet äldre inte uppgår till vad som beräknats Märta Tofeldt undrar över vad man beslutat att spara på 2014. - Besparing kommer att ske av nattpatruller samt av boendestöd, som genom omorganisering kommer att flytta ut i de geografiska områdena och på så sätt minska restid. Förslag fanns om att säga upp en del av avtalet med Vänersborg gällande Regnbågen. På grund om uppsägningsreglerna blir inte det förslaget aktuellt förrän 2015. Vi måste bli bättre på att protestera då det sparas på oss äldre, menar Märta Tofeldt och tycker det är fel att spara på vård i livets slutskede. KPR 24 Tillgänglighet Joakim de Blanche är inbjuden med anledning av frågan om de höga kantstenarna på busstorget. Busschaufförer säger sig inte kunna sänka ner bussen, för då fastnar de. Det ska även ha inträffa olyckor då besökare till torget stukat fötterna på de höga kanterna. Joakim de Blanche meddelar att dagens kantstenar har samma höjd eller är något högre än vanliga kantstenar, samt att utformningen på avfasningarna för att ta sig upp på platåerna inte är tillräckligt bra. För att rätta till detta krävs att större delen av beläggningen på torget och platåerna byggs om. Detta är inte aktuellt i nuläget då en total ombyggnad av torget planeras inom ett antal år. Vid ombyggnationen kommer busstorget att bli tillgängligt. Kanterna kommer inte att bli lägre snarare högre för att ansluta bättre till bussarna, men med tydligare gångstråk utan fallkanter som man kan skada sig på. Joakim är förvånad över att det inte skulle gå att sänka bussarna på torget.

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2013-11-21 4(3) Efter Pensionärsrådets möte meddelade Joakim att det ska gå att sänka bussarna på torget som på vilken annan busshållplats. Märta Tofeldt undrar om Joakim fått in några synpunkter på den Handikappolitiskaplanen och om inte snöröjningen borde tas upp i den, eftersom det påverkar de äldre som använder rollatorer? - Ja, ett litet antal remissvar har inkommit på den Handikappolitiska planen. Planen behandlar inte snöröjningen som gatukontoret samt fastighetsägare ansvarar för. Joakim tar med sig synpunkten. KPR 25 Palliativa enheten i NU-sjukvården Eva Lidman, utvecklingssjuksköterska på Palliativa enheten i NU-sjukvården, informerar om vård i livets slutskede (se bilaga 3) och att de företrädesvis har cancersjuka patienter. Palliativa enheten var från början ett projekt som permanentades 1999. Idag är det totalt 8 stycken sjuksköterskor som jobbar mot 15 olika kommuner, varav 3 stycken finns på NÄL, och träffar patienterna på sjukhus eller i hemmet. Det är läkarens ansvar att hålla brytpunktssamtal med patienten och därefter remittera till Palliativa enheten. Men remittering sker i väldigt varierande grad från de olika klinikerna. Märta Tofeldt menar att det inte är alla som känner till remisskravet och skulle önska att dialog förs kring detta så alla blir medvetna. - Varje vecka får vi samtal från förtvivlade anhöriga som inte vet vart de ska vända sig. Om diagnosen är obotlig, hur hamnar man på Regnbågen, undrar Anita Frisk Kjell. - Vi kontaktar biståndshandläggare. Får alla vårdplanering och vem tar initiativet till detta, frågar Märta Tofeldt. - På vår Palliativa enhet skickar vi aldrig hem någon utan att vi vet att det fungerar hemma. Vi kan initiera hemsjukvården. Oftast är det kontaktsköterskan som ordnar med vårdplanering. KPR 26 Övriga frågor Märta Tofeldt tar upp önskemål om upprop vid mötesstart, så vi lär oss varandras namn.

Kommunala Pensionärsrådet Protokoll 2013-11-21 5(3) Nya datum för 2014: Sjuntorpsrummet: 5/3, 21/5, 17/9 samt 19/11. Utbildningsdag i Hansson/Holmsrummet, plan 5: 21/10 Anita Frisk Kjell önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

BILAGA 1

Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren. Många nya läkemedel och behandlingsprinciper introducerats under denna tid. Inneburit större möjligheter att behandla åldrandets sjukdomar och besvär, men medför också en ökad risk för läkemedelsproblem såsom biverkningar och läkemedlens påverkan på varandra

Socialstyrelsens och SKL:s öppna jämförelser visar att det finns påtagliga kvalitetsbrister, liksom betydande skillnader härvidlag mellan olika landsting och kommuner. I en rapport pekar också Socialstyrelsen på att geriatrik utgör en alltför liten andel av läkarnas grundutbildning och allmäntjänstgöring, vilket är oroväckande med tanke på det framtida behovet av denna kompetens i hälso- och sjukvården.

Kroppsliga förändringar på grund av ålder och sjukdom påverkar både omsättning och effekter av läkemedel, vilket leder till en ökad känslighet och därmed risk för biverkningar. Organisatoriska förändringar Läkarbrist

Marta 88 år bor ensam hemma i en lägenhet. Hon kommer in med ambulans efter att ha ramlat på toaletten på morgonen. Hon har inte brutit något men är andfådd och kan inte svara för sig, vet inte var hon är eller varför. Svårt att stödja på benet. Enligt anhöriga har hon lite hemtjänst bor ensam. Fått värkmedicin mot misstänkt gikt för en månad sedan. Har verkat lite trött på sistone. Varit klar tidigare. Enligt journal inte varit så mycket på sjukhuset tidigare. Kärlkramp vid något tillfälle. Läkemedel: Inflammationshämmande, Värktabletter, Blodförtunnande, 3 olika lkm för hjärtsvikt, högt blodtryck I status noteras ingen direkt temp lite rassel på lungorna och lite svullna ben. BT 120/80. Oregelbunden hjärtrytm. En urinsticka är positiv.

1. Fallit, ont i benet och kan inte gå 2. Rassel på lungor och svullna ben talar för hjärtsvikt 3. Förvirrad! Hur länge har hon varit detta och varför? 4. Förmodligen en urinvägsinfektion 5. Mer?

Ortopeden Marta har inte brutit sig och skall ej opereras, hon kan visserligen inte gå men Infektion Marta har visserligen en urinvägsinfektion men den kan behandlas polikliniskt i hemmet Medicin Marta har visserligen en hjärtsvikt, men hon blir kanske svår att ha på en vårdavdelning om hon är förvirrad Kardiologen Marta har visserligen ett tidigare icke känt förmaksflimmer men det är inte hennes huvudproblem

MÄVA 2008 64 platser För de personer + 75, med en/flera kroniska medicinska sjukdomar som innebär upprepade vårdtillfällen, men inte i behov av specialistsjukvård. Direktinläggning

2005 publicerade Socialstyrelsen ett förslag till kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi 2010 utkom: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2012 uppdaterad författning 2013 målstyrda medel 2014 Krav- och Kvalitetsbok

Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet stämma av sina läkemedelsordinationer med ansvarig läkare och få en fullständig och aktuell lista över dem. Varje äldre patient bör ha möjlighet att regelbundet gå igenom sina läkemedel med ansvarig läkare. Riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram bör innehålla särskilda avsnitt om behandling av den äldre, multisjuka patienten. 2011-06-28

God vård i livets slutskede (Palliativregistret) God läkemedelsbehandling Preventivt arbetssätt (Senior Alert) God vård vid demens (BPSD) Sammanhållen vård och omsorg

Erbjuda, de kommuner som önskar, stöd i att utbilda personal på särskilda boenden om olämpliga läkemedel för äldre. Detta omfattar även dialog om etik runt läkemedel och livskvalitet. Aktivt stödja tillämpningen av VGRs handlingsplan för äldre och läkemedel genom utveckling av de interna arbetssätten och samarbetsformerna. Aktivt stödja implementering av läkemedelsmedelsgenomgångar enligt SOSFS 2012:9, i linje med regionala tillämpningshänvisningar. Uppdatera rutiner för läkemedelsavstämning inom Fyrbodal. Aktivt arbeta för ökad följsamhet till rutiner gällande läkemedel. Utvecklingsledare

Arbetsgrupp på Medicinkliniken läkemedelslistor, i samverkan med Trollhättans stad och Fyrbodal Arbetar aktivt med vårdcentralens chefer i resp. kommun Sjuksköterskan arbetar aktivt med läkare, mer eller mindre varje dag med frågor kring patienters läkemedel. Läkemedelsgranskningar

Den kommunala hälso- och sjukvården inom Omsorgsförvaltningen har övertaget läkemedelsansvar för ca. 860 personer inom särskilda boenden och hemsjukvård, vilket innebär att sjuksköterskan ansvarar för att läkemedelshanteringen utförs enligt alla lagar, författningar och rutiner. Läkaren är ansvarig för ordinationen av läkemedel

Se till att Författningar/ Medicinska riktlinjer/ Krav- och kvalitetsbok är kända Samverkan med Primärvården är så optimal som möjligt Kräva en Fördjupad läkemedelsgenomgång för alla patienter som flyttar in till särskilt boende eller blir inskriven i hemsjukvården Kräva en Läkemedelsberättelse för alla patienter som skrivs ut från sjukhus, oavsett ålder

Av ca. 6 860 70-åringar och äldre, ansvarar den kommunala hälso- och sjukvården i Trollhättan för ca 860 personer i samma ålder. Sjukhus och Primärvården har ansvar för resten av Trollhätteborna Hur arbetar de för att förändra läkemedelsbehandlingen för äldre?

BILAGA 2 RAMFÖRÄNDRINGAR 2014-2016 2014 2015 2016 Omsorgsnämnden 11 018 15 579 15 931 Äldre- o handikappomsorg 1 018 5 579 5 931 Medel till nämndens förfogande 2 000 2 000 2 000 Korrigering målgrupp 2012-2013 -5 504-5 504-5 504 Nordängen 16 platser inkl kök 2 600 6 200 6 200 Nya målgruppsbehov övrigt 1 922 2 883 3 235 Omsorg för funktionshindrade 10 000 10 000 10 000 Medel till nämndens förfogande 10 000 10 000 10 000

Bokslut Bokslut Febr Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Bokslut 2011 2012 rapport rapport rapport Rapport Rapport Rapport Rapport Rapport 2013 ÄO, nämnd -5 606-710 0 400 400 700 1 300 1 000 850 850 ÄO, enheter 6 702-183 -5 000-4 125-2 000-3 725-3 925-2 620-2 575-2 300 Biståndsenhet 1 395 63 0-200 -1 100-300 900 750 1 100 1 700 Summa ÄO 2 491-830 -5 000-3 925-2 700-3 325-1 725-870 -625 250 0 Funktionsh., nämnd -1 866-2 124-8 400-8 500-8 100-8 000-7 900-7 900-200 -850 Funktionsh., enheter -3 211-1 114-2 000-3 000-3 635-3 195-3 765-4 345-4 915-5 345 Biståndsenhet -363-4 743 0 0-300 2 000 2 000 1 500 100 2 000 Summa Funktionsh. -5 440-7 981-10 400-11 500-12 035-9 195-9 665-10 745-5 015-4 195 0 Förv.ledning 1 179 629 300 300 400 400 500 600 700 600 Nämnd -210 18 0 0 0 0 0 0 Summa -1 980-8 164-15 100-15 125-14 335-12 120-10 890-11 015-4 940-3 345 0 Summa -1 980-8 164-15 100-15 125-14 335-12 120-10 890-11 015-4 940-3 345 0

Trollhättans Stad Omsorgsförvaltningen Christina Christiansson Verksamhetsvisa avvikelser, okt 2013 Äldreomsorg Vht Söder Öster Väster Spec enh S:a enh Bist enh Nämnd Totalt 284 Bost.anp. 25 25 300 325 770 Gemens. 300 200 900 200 1 600-400 1 200 771 Bem. Enh. 0 0 772 S-lgh 0-400 -400 773 Grb 500-150 600 1 200 2 150 800 2 950 774 Korttid/växelv 125 125-100 25 775 Utskr.klara 0 100 100 780 Rehab -50-50 -50-100 781 Kök/dagcentr -100-300 -150 300-250 -150-400 782 Dagverksamhet 0 0 783 H-vård 500-1 800-700 -2 400-4 400 2 000-200 -2 600 784 Sjukvård -200-300 -600 800-300 1 000 700 785 Färdtj. 0-350 -350 787 T.hjälpm. -1 450-1 450-1 450 789 Övrigt 250 250 250 OC bedömn 0 0 Summa 1 000-2 350 50-1 000-2 300 1 700 850 250 Omsorger Vht OFF Soc psyk S:a enh Bist.enh Nämnd Total 770 Gemens. 350 50 400 400 773 Grb -2 400 250-2 150-850 -3 000 776 K-pers. -880-880 -880 777 Korttids 450 450 450 778 Utskr.klara 0 100 100 780 Avlösn. stödt. 350 350 350 782 Daglig verks 150 150 150 783 P-ass, bo stöd mm -665-3 700-4 365 1 900-2 465 784 Sjukvård 300 300 300 789 Övrigt 400 400 400 Summa -2 245-3 100-5 345 2 000-850 -4 195 Summa verksamheter -3 945 Ansvar 38, förvaltningsledning 600 Ansv. 39000 nämnd 0 Förvaltningens bedömning Totalt -3 345

BILAGA 3 Palliativ vård i NU-sjukvården 2013-11-27 1

Palliativ vård Palliativ kommer av latinets palliummantel Vård av patienter med symtomgivande, obotlig progressiv sjukdom där den förväntade överlevnaden är begränsad Aktiv helhetsvård Mål: Högsta möjliga livskvalitet 2013-11-27 2

Palliativ vård vilar på: SOU 1995:5 Vårdens svåra val -prioriteringsutredningen SOU 2001:6 Döden angår oss alla -värdig vård vid livets slut Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, socialstyrelsen 2013 2013-11-27 3

Palliativa enheten i NU-sjukvården Öppenvårdsteam sen 1996 Åtgärdsavdelning på Uddevalla sjukhus med 17 vårdplatser för akut symtomlindring, öppnade 2007 Upptagningsområde, 15 kommuner Remisskrav, ja Multiprofessionellt stöd Egen kontaktsjuksköterska Kontakt via hembesök, mottagningsbesök, telefon eller avdelningsbesök Vårdsamverkan över huvudmannagränser 2013-11-27 4