Mått och mätningar. Fredrik Wiberg. www.skane.se/utvecklingscentrum



Relevanta dokument
Pareto, mätning över tid samt variation

Alice i underlandet och katten

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Arbetsgång i förbättringsarbete

Att mäta för att lära - syfte, mål och mått

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Förbättringskunskap. 16 september

som förbättrar vård och kvalitet

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Värdeskapande flöden för vårdtagaren

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

Systematisk förbättringsarbete

PGSA.

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Nolans förbättringsmodell PGSA

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Bra mottagnings projekt

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Systematisk förbättringsarbete

Systematisk förbättringsarbete

Vårdprevention problembeskrivning

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8.

Checklista - förbättringsarbete

Beslut på bättre grund.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Visualisering av mått

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete

Senior alert och palliativ vård

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Spridning av säkrare praxis

Patientsäkerhetsfrågor

Verktygslåda i förbättringsarbete

Att mäta förbättringsarbete

Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Vanlig ide om förbättringsarbete. Åtgärd. Åtgärd.

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Varje dag lite bättre

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Kulturförändring med Senior alert

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande

Vad behövs för att skapa ständig förbättring? Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Metoder och verktyg

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna

Nationell plattform för förbättringskunskap

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Förbättringskunskap i Västernorrland

Arbete för kvalitetsförbättring innebär även implementering. Förbättringskunskap metoder och verktyg. Betydelsen av kunskap om hur man implementerar

Vad ska en coach kunna?

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Systematiskt förbättringsarbete Primärvårdsforum 6 november 2014

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

FÖRÄNDRINGSARBETE PÅ RIKTIGT INOM VÅRDEN T5 sjuksköterskeutbildning Lund. Irene Axman Andersson Kvalitetsutvecklare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Att kartlägga processer. 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm

Barn som anhöriga 5,6,7 november

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Workshop Jämlik Hälsa

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Att coacha förbättringsarbete

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Välkommen till Värdecafé mars 2013

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Effektiv sjukskrivningsprocess på ortoped- och reumatologkliniken Monica Berg, Utvecklingskraft 2015

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Palliativ vård i Västra Götaland

Mäta över tid och visualisering

Förbättringskunskap - verktyg och metoder

Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Register bidrar med unika mervärden i förbättringsarbeten

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

ATT LEDA I KOMPLEXA SYSTEM eller Hur kan man tillsammans driva utveckling när man inte alltid är chef i linjen över dem som skapar resultaten?

Transkript:

Mått och mätningar Fredrik Wiberg

Arbetsgång i förbättringsarbete Uppföljning över tid - Mätningar Tester PGSA - Mätningar Syfte - Förbättringsmål - Mått Kartläggning - Mätningar Problem/förbättringsområde TID

MÅTT MÄTNING Systematiskt förbättringsarbete Nolans förbättringsmodell Vad vill vi uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål/Syfte Mått/Mätning Idéer PGSA-hjul A S P G Test Källa: The Improvement Guide - A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance (Langly, Nolan et al)

MÄTNINGAR Basmätning för att: Få kunskap om nuläget kartläggning Skapa en objektiv, gemensam bild Utgångsvärde innan vi testar förbättringar

Övning pinnstatistik Två lag Varsin boll Passningar Efter: Daniel J Simons, Christopher F Chabris. Gorillas In Our Midst: Sustained Inattentional Blindness For Dynamic Events. Perception 1999, volume 28, number 9, pages 1059-1074

Our minds don t work the way we think they do. We think we see ourselves and the world as they really are, but we re actually missing a whole lot.

Kvantitativa eller kvalitativa mått Kvantitativa Produktionssystem Personalsystem Ekonomisystem Journalsystem Medicinska kvalitetsregister Data från maskin Pinnstatistik Kvalitativa Känslor Upplevelse Trygghet Delaktighet Negativ stress Samarbetsklimat Arbetstillfredsställelse

Enkla sätt att mäta Kan vi använda befintliga system för statistik? Kvantitativt - Pinnstatistik Kvalitativt - Enkäter - Outlook röstknappar - Google enkät - Professionella enkätverktyg (t ex Relationwise.se)

MÅTT Balanserande mått En kompletterande mätning som slår larm om den förbättring vi åstadkommer i en del av verksamheten, leder till försämring i en annan del av verksamheten Patientgrupper längre väntetider för andra diagnoser Åtgärder längre väntetider för andra operationer Kvalitet/säkerhet nutrition, tryckskador, infektioner etc. Medarbetare arbetsbelastning, sjukfrånvaro, övertid Ekonomi ökade kostnader på annat/på annan enhet

MÅTT Balanserande mått - exempel Fokus i förbättringsarbetet: Balanserar mot: Antal Antal pat remisser som väntar på på väntelistan höftplastikop Antal Antal pat patienter som väntar i operationskön på knäplastikop 160 80 140 139 70 120 100 80 60 124 115 117 130 117 115116 117118 110 104 105 117 110 115 107 104 9185 83 78 81 77 56 58 62 57 52 58 53 60 50 40 30 40 20 33 32 28 28 27 27 31 34 13 20 10 0 7 0 8/9 22/9 6/10 22/10 2/11 17/11 31/11 15/12 5/1 19/1 9/2 23/2 8/3 22/3 5/4 19/4 3/5 21/5 7/6 6/7 28/8 8/9 22/9 6/10 22/10 2/11 17/11 31/11 15/12 5/1 19/1 9/2 23/2 8/3 22/3 5/4 19/4 3/5 21/5 7/6 6/7 28/8

Grunder Krångla inte till det! Tillräckligt bra Inte vetenskaplig metodologi Hitta ett mått som kan svara på frågan "Har målet uppnåtts? Gör mätningarna så enkla att de kan integreras i det dagliga arbetet Mät på stickprov och ofta istället för på allt och sällan

Tydliggör hur mätningar ska genomföras MÄTNINGAR - VAD ska mätas? - VEM ansvarar för mätningen och vem fyller i diagrammet? - NÄR ska det göras och hur ofta? - HUR ska uppgiften tas fram och hur ska den presenteras? Källa: Att mäta för att veta Sveriges kommuner och landsting

MÄTNINGAR Mätplan - exempel Källa: Att mäta för att veta Sveriges kommuner och landsting

Sammanfattande tips 1. Gör mätningarna användbara istället för "perfekta" till att börja med 2. Börja mäta direkt 3. Koppla mätningarna till förbättringsarbetets övergripande syfte och mål 4. Använd både kvantitativa och kvalitativa (upplevelsebaserade) mått om det behövs 5. Använd även något eller några balanserande mått, för att kontrollera att inte förbättringar i en del av systemet sker på någon annan dels bekostnad 6. Använd eller utveckla om möjligt befintliga uppföljningssystem, istället för att utveckla helt nya

Sammanfattande tips forts 7. Gör mätningarna så enkla att de kan integreras i det dagliga arbetet 8. Mät på stickprov och ofta istället för på allt och sällan 9. Beskriv måtten - vad är det som skall fångas och hur insamlandet, sammanställningen och redovisningen av data ska gå till i praktiken 10.Utse någon eller några som svarar för att mätningarna görs och sammanställs Se även flik 6 USB-stickan. Att mäta för att veta Källa: Nelson, Splaine, Batalden et al

ÖVER TID Mäta över tid och linjediagram

ÖVER TID Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap Systemförståelse Förståelse för variation Förändringspsykologi Kunskap om förbättring och lärande Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + processer Förbättring av och system Ökat värde för dem vi finns till för Utvecklat efter Batalden

Hur bygger man förståelse för variation? Statistik på rätt nivå: Minut Timme Dag Vecka Månad År Säsong Vård- och behandlingsmetoder Resultat

Barnintensiven Astrid Lindgrens barnsjukhus Resultatmål Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner från 40 % till högst 15 %. ÖVER TID Källa: Ren vård är säkrare vård II, SKL, LÖF och Socialstyrelsen 2007

Barnintensiven Astrid Lindgrens barnsjukhus Processmål 1 100 % följsamhet till basala hygienrutiner ÖVER TID Källa: Ren vård är säkrare vård II, SKL, LÖF och Socialstyrelsen 2007

Stapeldiagram (MR prod SUS per år) 30 000 Ökning 2007-2011 = 37,3% 25 000 24 828 21 089 20 000 18 089 18 385 19 742 15 000 10 000 5 000 0

Stapeldiagram (MR prod SUS per månad) 7 000 6 000 MR 17,7% 5 000 4 000 3 000 2010 2011 2 000 1 000 0 j f m a m j j a s o n d

Tillgänglighet MR inom 60 dagar 1 200 1 000 800 600 400 200 0 d j f m a m j j a s o n d <30d 31 60d >60d jul aug sep okt nov dec 59,7% 56,5% 68,6% 88,3% 89,0% 86,1%

Källor till variation MÄTNINGAR Människor Metoder Handtvätt Smycken Typ av op-förband Handskar Klädsel Få enkelrum Omläggningsteknik Icke tömningsbara uribag Duschförband Rutiner för sprittvätt Vårdrelaterade infektioner Livsmedelshantering Smutsiga tangentbord Material Miljö Maskiner

Visualisera förbättringsarbetet Exempel på resultattavla Källa: Sunderby sjukhus

HJÄLPMEDEL Flik 20 på USB Källa: www.skane.se/utvecklingscentrum

HJÄLPMEDEL Fördjupning

Överkurs rätt diagram Tips för att välja diagram, samt väldesignade diagrammallar: http://www.juiceanalytics.com/chart-chooser/ Boktips: Stephen Few Show Me the Numbers: Designing Tables and Graphs to Enlighten

Paretos lag 80/20-principen 80 % av konsekvenserna genereras av 20 % av orsakerna. Vilfredo Pareto, 1848-1923 Italiensk nationalekonom

80/20-principens användande Kvalitets-revolutionen (Juran och Deming) IT-revolutionen (IBM, Apple, Microsoft) Ingår i de flesta MBA-kurser Konsulternas favoritverktyg The 80/20 is one of the great truths of business. [ ] McKinsey consultants live and die by it. -The McKinsey Mind

Exempel på Paretoprincipen 20 % av produkter står för 80% av vinsten 20 % av bilförare står för 80 % av olyckorna 20 % av dina kläder används 80 % av tiden 20 % av tentaböckernas innehåll svarar för 80 % av tentafrågorna 1 % av ett språks ord används för 80 % av allt tal 1 % av filmer står för 80 % av filmindustrins vinst 20 % av befolkningen använder 80 % av sjukvårdens resurser 4 % av läkemedel på SUS står för 80 % av kostnaderna Dvs 4 % av lkm står för 1 040 mkr/år och 96% av lkm står för 250 mkr/år Dvs 200 av 5 000 lkm står för 80% av kostnaden

Paretoprincipen Jämför två grupper av data dvs behöver inte summera till 100 % Förutsägbart ojämnlik fördelning Vissa saker är viktigare än andra använd detta som ingång i förbättringsarbete!

Paretodiagram Ett verktyg för faktabaserad prioritering Hjälper att: Åskådliggöra problemens storlek i fallande ordning Fokusera på de orsaker som får störst inverkan om de åtgärdas Prioritera enligt Pareto-principen eller 80/20-regeln

Paretodiagram instruktion Bestäm vilket problem eller vilka faktorer som diagrammet ska visa och vilka data som behövs för att visa detta Bestäm vilken måttenhet som är mest meningsfull Samla in nödvändig information Presentera datan in fallande ordning Finns beskrivet i Gör och Lär, sid 58.

Rätt fokus 80 % av försäljning i en bokhandel kommer från 20 % av böckerna bestsellers 80 % av en bokhandels försäljning sker till 20 % av kunderna stamkunder 80 % av vinsten kommer från 20 % av böckerna oftast inte bestsellers!

Pareto - sammanfattning Verktyg vid analys av data Leta efter ojämnlika fördelningar i data Prova att sortera data efter olika kriterier Utnyttja ojämnlika fördelningar där de finns!! Ett verktyg för att prioritera Boktips: Richard Koch The 80/20 Principle