Försök med handdatorer för parkeringsstatistik

Försök med handdatorer för parkeringsstatistik Rapport nr 5:2001 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 5:2001 - se

1 (24) Förord Under hösten 2000 har ett försök genomförts med syfte att utvärdera en metod för mätning av de funktionsmål som Trafikkontoret i Göteborg satt upp för parkering på gatumark. Metoden bygger på att parkeringsvakterna under ordinarie övervakning samlar in statistik med hjälp av handdatorer, som även skall användas för utfärdande av parkeringsanmärkning. Denna rapport är en redovisning av resultaten från försöket och innehåller riktlinjer för hur ett permanent system kan vara uppbyggt. De båda övervakningsentreprenörerna Securitas och Gatubolaget har medverkat med varsin testgrupp om vardera fem personer, som under två månader provat utrustningen och metoden i fält. Projektledare för studien har varit Christer Olsson, Gatubolaget Trafikutredning (sedermera FB Engineering AB). Uppdragsansvarig på Trafikkontoret har varit Gustaf Grapengiesser. Göteborg i februari 2001 Gustaf Grapengiesser Trafikkontoret Christer Olsson Gatubolaget

2 (24)

3 (24) Förord... 1 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte och mål... 4 1.3 Metodkrav... 5 2 Dagens metod... 6 2.1 Genomförande... 6 2.2 Mätvariabler... 7 2.3 Värdenas tillförlitlighet... 7 3 Ny metod... 9 3.1 Grundläggande idé... 9 3.2 Kravspecifikation och upphandling...10 3.3 Beskrivning av utrustningen...11 3.3.1 Ticketman... 11 3.3.2 Politess... 12 3.4 Genomförande...13 3.5 Definition av rätt och fel uppställda fordon...14 3.6 Resultat...14 3.6.1 Uppfyllelse av funktionsmål... 14 3.7 Värdenas tillförlitlighet... 16 3.8 Synpunkter från testgruppen...17 3.9 Extra tidsåtgång...18 4 Kontroll mot metodkrav... 19 5 Riktlinjer för permanent system... 22 Bilaga 1: Flödesschema... 23 Bilaga 2: Detaljerade kommentarer... 24

4 (24) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Trafiknämnden har fastställt två funktionsmål för parkering på gatumark. Det ena är att nio parkerare av tio skall parkera rätt och det andra är att det inte skall löna sig att parkera fel. Målen är generellt formulerade, vilket innebär att målsättningen skall vara uppfyllda på samtliga platser och oavsett reglering etc. Förutom de generella måtten är det intressant att få information kring rätt uppställda på uppdelat på olika platser och regleringar, hur stor andel av felparkerarna som får parkeringsanmärkning mm. Den metod som hittills använts för mätning av funktionsmålen bygger på att observatörer står utplacerade på ett antal platser och observerar en viss sträcka. Observatören noterar sträckans regleringar, de parkerade bilarnas registreringsnummer samt ankomst och avgång till parkeringen. Metoden är relativt resurskrävande och resultaten är inte helt tillförlitliga på grund av att för litet underlag samlas in. Stora delar av de förändringar som noterats under de senaste åren har konstaterats ligga inom felmarginalen. Mot bakgrund av ovanstående påbörjades arbete med att utveckla eller ersätta nuvarande mätmetod. Som ett första steg genomfördes ett studiebesök i Stockholm, som mäter sitt funktionsmål att nio av tio skall stå rätt med hjälp av ögonblicksobservationer. Metoden ansågs dock inte i tillräcklig utsträckning uppfylla de krav som Göteborg ställt upp. Istället föddes den idé som provats i detta projekt, nämligen att parkeringsvakterna under ordinarie övervakning samlar in parkeringsstatistik med hjälp av handdatorer, då handdatorer ändå planeras att införas för ordinarie parkeringsövervakning. Det var därför intressant att utvärdera om handdatorerna också är ett effektivt verktyg för att inhämta information kring parkering. Ett fältförsök med denna metod genomfördes under hösten 2000. Resultaten från försöket redovisas i denna rapport. 1.2 Syfte och mål Syftet med projektet var att erhålla en enkel, korrekt och statistiskt signifikant mätmetod för Trafiknämnden funktionsmål för parkering. Målet var att genomföra ett försök med att använda handdatorer för inhämtning av statistik samt upprätta ett förslag för permanent lösning.

5 (24) 1.3 Metodkrav Trafikkontoret formulerade i ett tidigt stadium ett antal krav som en ny mätmetod skall uppfylla. Metoden skall: Ha en statistiskt tillräcklig och rimlig nivå Kunna beskriva trender över tiden Kunna beskriva de olika entreprenörerna på resultatområdesnivå Vara resurseffektivt och billigt Ge resultat som går att jämföra med Stockholm och Malmö Vara engagemangshöjande så att metoden och resultaten får acceptans hos parkeringsvakterna Ge resultat som fungerar som grund för incitamentsavtal Fungera ihop med Trafikkontorets nuvarande datasystem Vara lättförståelig och kommunicerbar, vilket också skall gälla resultaten.

6 (24) 2 Dagens metod Detta avsnitt beskriver den mätmetod som idag används i Göteborg, dels praktiskt genomförande och dels vilka variabler som mäts samt säkerheten i resultaten. 2.1 Genomförande Dagens metod bygger på att civilklädda observatörer bevakar ett antal utvalda gatusträckor. Totalt studeras ca. 30 gatusträckor i centrala staden. Mätningarna sker två till tre gånger per år, tisdag till torsdag mellan kl 9 till 12 och mellan 13 till 16. Varje gatusträcka observeras en gång per mätning. Observatören noterar varje fordons sista bokstav plus de tre sista siffrorna i registreringsnumret. Fordonens ankomsttid och avgångstid till platsen noteras också. Dessutom noteras information om fordonen enligt nedanstående tabell: Om fordonet står på avgiftsplats noteras för hur lång tid bilisten betalar. Är fordonet felaktigt uppställt noteras om bilen blivit lappad eller inte. Slutligen noteras också under vilka tider det eventuellt varit en parkeringsvakt i området. Mätningarna görs enligt Göteborgs parkeringspolicy, vilket innebär att ett fordon inte noteras som felaktigt uppställd förrän efter kontrolltider passerat etc. Mätningarna hålls anonyma eftersom syftet är att mäta hur parkeringssituationen ser ut då det inte finns en parkeringsvakt på plats. Mätningarna utförs av Gatubolaget Parkering. Fältmätningarna matas efter avslutad mätning manuellt in i en Accessdatabas. Databasen har färdiga formulär för inmatning. Den genererar också automatiskt rapporter i form av tabeller och diagram. På grund av den manuella inmatningen dröjer det en tid innan resultaten från mätningarna är sammanställda.

7 (24) 2.2 Mätvariabler Rapporten som sammanställs är uppdelad i några olika avsnitt och ger svar på: Behöriga uppställningar dvs: - Andelen betalande på avgiftsbelagda platser - Behöriga på lastzoner - Behöriga på parkeringsförbud - Behöriga på P 10 minuter Övervakning av avgiftsbelagda platser - Andelen lappade av lappningsbara uppdelat på city, övriga centrala staden Utnyttjande och uppställningstider - Fördelat på avgiftsbelagda platser, P-förbud, P 10 minuter samt lastzoner. Även här uppdelat på city och övriga centrala staden. 2.3 Värdenas tillförlitlighet En enkel kontroll av tillförlitligheten hos mätresultaten har genomförts, genom att 95 %- iga konfidensintervall 1 har beräknats på ett antal mätningar som genomförts under de senaste åren. Av ovanstående diagram ses att tillförlitligheten i värdena är relativt låg, framför allt för P-förbud (+/- 9 % i snitt). På avgiftsplatser mäts dock så pass många fordonsrörelser att tillförlitligheten är god (+/- 1,4 % i snitt). Detta innebär att det är mycket svårt att fastslå några egentliga förändringar över tiden. Det skall också noteras att för att kunna göra ovanstående beräkningar krävs egentligen ett slumpmässigt urval. Det är tveksamt om det mäturval som Göteborg använder sig av idag kan sägas vara slumpmässigt. Gatorna har medvetet valts för att täcka in så representativa platser som möjligt. Slutsatsen av ovanstående är att dagens metod endast beskriver situationen på just den aktuella sträckan vid det specifika mättillfället. Utifrån underlaget kan inga säkra slutsatser dras kring situationen i ett större område. 1 Om ett uppmätt värde exempelvis är angivet som 80 +/- 5 med 95%-igt konfidensintervall, innebär det att det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger inom intervallet 75-85. Det är alltså ett mått på hur nära sanningen man kommer med mätningen.

8 (24) Nedanstående tabell ger en uppfattning om hur mycket som skulle krävas för att erhålla statistiskt säkerställda siffror. Tabellen visar dels antalet platser som mäts idag samt dels hur många som skulle krävas för att få acceptabel noggrannhet. (Med acceptabel noggrannhet menas här ett konfidensintervall på +/- 2 %). Som synes krävs en mycket omfattande utökning av mätningarna. Slutsatsen kring användbarheten av dagens metod är att den fungerar alldeles utmärkt för att beskriva förhållandena avseende nyttjande mm. på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle, vilket kan vara intressant i många sammanhang. Metoden fungerar exempelvis mycket bra som för- och efterstudie vid ändring av reglering eller liknande. Funktionsmätningarna kostar årligen ca. 175 000 kr att genomföra.

9 (24) 3 Ny metod Detta avsnitt beskriver det försök som genomförts under hösten 2000. Det inleds med att beskriva den grundläggande idén som testades och fortsätter sedan genom att förtydliga de krav som specificerades samt hur utrustningen införskaffades. Därefter beskrivs de två leverantörernas produkter. Avsnittet avslutas med en resultatdel, som beskriver testgruppens synpunkter, värdenas tillförlitlighet samt en beskrivning av hur ett permanent system kan vara uppbyggt. 3.1 Grundläggande idé Den nya metod som testats under hösten bygger på en delvis ny grundidé. Istället för att, som ofta varit fallet tidigare, fokusera på antalet lappade fordon är inriktningen i den nya metoden att fokusera på antalet kontrollerade fordon, både rätt och fel uppställda. Parkeringsvaktens arbetsuppgift är att kontrollera parkerade fordon och utfärda en parkeringsanmärkning till de fordon som är felaktigt uppställda. Ovanstående synsätt beskriver alltså bättre parkeringsvaktens arbetsuppgifter. Att registrera även rätt uppställda fordon är nödvändigt för att få fram totalpopulationen och därmed kunna beräkna andelen rätt uppställda fordon. Tanken med den nya metoden är dels att den skall fungera som uppföljningsinstrument för Trafikkontoret. Den skall också vara ett hjälpmedel för övervakningsentreprenörerna att planera och prioritera sitt arbete så att övervakningen sker på rätt plats. Mätningarna är tänkta att utföras av parkeringsvakterna under ordinarie övervakning. Till skillnad från den gamla metoden utförs alltså mätningarna av uniformerad personal, vilket troligen påverkar resultatet. I idéstadiet föreslogs att följande parametrar skulle registreras i handdatorn: Resultatområde Gata Reglering Rätt uppställd / fel uppställd / ledig plats Gula kort (varningar) Eftersom Göteborg numera är indelat i 14 resultatområden är det viktigt att mätresultaten kan beskriva parkeringssituationen på resultatområdesnivå. Gatuangivelsen är intressant för att exempelvis kunna sätta in regleringsåtgärder på en gata där det skrivs många p-anmärkningar av en viss typ eller liknande. Den aktuella regleringen registreras för att kunna kontrollera måluppfyllelsen för olika regleringsalternativ. För att få en uppfattning om utnyttjandegraden av platserna föreslogs att antalet lediga platser också skulle registreras. Uppföljningen av gula kort (varningar) är idag ganska dålig, varför en registrering av utfärdandet av dessa föreslogs.

10 (24) 3.2 Kravspecifikation och upphandling Ett antal leverantörer bjöds in till Göteborg för att få information om tankarna kring projektet och för att ta reda på om de var intresserade av att medverka i försöket. I samband med leverantörsmötena överlämnades en kravspecifikation, vilken återges nedan. Krav För att specificera de krav Trafikkontoret har på en handterminal ur funktionsmätningssynpunkt beskrivs här ett tänkt inmatningsförfarande Mätningar skall äga rum kontinuerligt eller vid utvalda tillfällen. Vid mätning vid utvalda tillfällen skall datorn automatiskt tala om när det är dags för mätning och ställa in sig på mätningsläge. Mätningsintervallens längd och frekvens skall kunna ställas in av Trafikkontoret eller entreprenören. Parkeringsvakten loggar in sig med användarnamn och lösenord. Göteborg är indelat i ett antal resultatområden. Parkeringsvakten skall ange vilket resultatområde denne för tillfället arbetar i. Resultatområdet anges som ett tal med två positioner. Gatunamn / lägesangivelse anges genom val ur lista. Gatunamnsförteckning skall läggas in i terminalen, så att det räcker att ange de inledande bokstäverna i gatunamnet. Fritextinmatning skall också vara möjlig. Vid fritextinmatning skall detta vid dockning generera ett meddelande till systemadministratör, om att gaturegistret bör uppdateras. Efter lägesangivelse skall aktuell reglering anges enligt följande: - P-avgift - P-avgift, boende - P-tidsbegränsning, boende - P 10 minuter / 30 minuter / 1 timma / 2 timmar / 4 timmar / >4 timmar - Parkeringsförbud - Lastzon - Parkeringsplats för rörelsehindrad (PRH) - Stannaförbud Terminalen skall under mättiden kunna ställas in i tre olika arbetslägen: - Mätning - Utfärdande av parkeringsanmärkning - Utfärdande av gult kort, dvs. varningslapp Grundläget för terminalen under mättiden skall vara mätningsläget. Terminalen ställs sedan om till någon av de andra två lägena då en felaktigt uppställd bil påträffas. Antal rätt uppställda fordon på den aktuella regleringen registreras antingen med hjälp av en knapptryckning eller liknande för varje rättstående bil, eller att hela antalet rättstående bilar knappas in. Båda alternativen skall vara möjliga. Möjlighet att ange del av registreringsnummer skall finnas. Då en felaktigt parkerad bil påträffas, ställs terminalen om i lappskrivningsläge. Parkeringsvakten registrerar överträdelsen genom att välja ur en listmeny. I försöksskedet är det inte aktuellt att skriva ut några lappar. Dock skall möjligheten att skriva ut fingerade lappar finnas, för att utvärdera arbetsmetodiken. Då anmärkningen är utskriven återgår parkeringsvakten till mätningsläge. Då en bil som skall varningslappas påträffas, ställs terminalen om i

11 (24) varningslappsläge. Parkeringsvakten skall då, på samma sätt som för utfärdande av parkeringsanmärkning, välja överträdelse ur en listmeny. Parkeringsvakten återgår därefter till mätningsläge. På avgiftsplatser och tidsbegränsade platser skall antalet lediga platser kunna registreras. Data skall via dockningsstationen leverera data till Access eller Excel, som fritt kan hanteras och analyseras av Trafikkontoret. Register och tabeller inlagda i terminalen (exempelvis gatunamnsregister, regleringar mm.) skall kunna uppdateras av Trafikkontoret. Uppdaterade register skall automatiskt överföras till terminalen vid dockning. Frågeschemat / inmatningsformuläret till handterminalen bör kunna ändras och justeras av Trafikkontoret, beroende på vad som är intressant att mäta. Krav på kringutrustning som servrar, arbetsstationer etc. skall redovisas. Flödesschemat i bilaga 1 beskriver översiktligt tankarna kring programfunktionen. 3.3 Beskrivning av utrustningen Två leverantörer visade intresse att medverka i försöket, nämligen danska Parcorp med handdatorn Ticketman samt tyska Schweers med handdatorn Politess. De programvaror som leverantörerna utvecklade och levererade överensstämde på de flesta punkter med ovanstående kravspecifikation. Observera att denna studie var en metodutvärdering och får därför inte ses som en utvärdering/jämförelse av de två leverantörernas produkter. Det var dock intressant att ha med mer än en leverantör i försöket för att få flera olika synsätt och idéer. Den fråga som studien i huvudsak skulle ge svar på var om det överhuvudtaget tycktes vara en bra metod att använda någon form av handdatorer för statistikinhämtning. I huvudsak var de båda leverantörernas program uppbyggda på samma sätt, med vissa mindre skillnader. Nedan följer en kortfattad beskrivning av den använda utrustningen och programvaran som togs fram för statistikdelen. 3.3.1 Ticketman Ticketman är en dansk handdator som tillverkas av Parcorp. Det karaktäristiska för datorn är att den i normalutförandet saknar traditionellt tangentbord. Datorn hanteras i stället med hjälp av en joystickliknande knapp, som används för att manövrera i ett tangentbord i displayen. I den utrustning som tillhandahölls för försöket fanns endast statistikdelen inlagd. Den applikation som testades i detta projekt var mycket enkelt uppbyggt. För att erhålla en slutgiltig, permanent version måste vissa programjusteringar, både avseende själva programuppbyggnaden men också avseende layout och användargränssnitt för back-officesystem, göras.

12 (24) Programmet byggde på att parkeringsvakten slumpmässigt tilldelas arbetspass (exempelvis vid schemaläggning) under vilka mätning skall äga rum samtidigt som ordinarie övervakning bedrivs. Det kan röra sig om att parkeringsvakten exempelvis under en halvdag varannan vecka eller liknande tilldelades ett mätningspass. Ticketman saknade i denna version signal som talade om för parkeringsvakten att det var dags för ett mätningspass och längden på passen. Mätningsförfarandet följde för övrigt tidigare beskriven modell. Utdata levererades i form av enkla semikolonavgränsade textfiler, vilka enkelt kan importeras i exempelvis Excel för ytterligare bearbetning och analys. I denna enkla testversion kunde inte inlagda register och kataloger, exempelvis gatunamnsregister och de olika regleringarna, ändras utan leverantörens medverkan. Inmatningsformuläret, dvs. mätvariabler, kunde inte heller ändras utan omprogrammering. 3.3.2 Politess Politess är en handdator som tillverkas av det tyska företaget Schweers. Den dator som tillhandahölls för försöket är en utgående modell, som i skrivande stund håller på att efterträdas av en betydligt modernare version. Till skillnad från Ticketman manövreras Politess med hjälp av ett traditionellt tangentbord. I Politess var även applikation för utfärdande av parkeringsanmärkning installerad. Programmet för Politess var något annorlunda utfört jämfört med Ticketman. Programmet byggde på att datorn ger en signal till parkeringsvakten, exempelvis en gång per timma. (Frekvensen kunde ställas in av operatör, dvs. utan leverantörens medverkan). Då signalen ljuder är det tänkt att parkeringsvakten skall registrera rätt- och felstående fordon på just den specifika gatusträcka som parkeringsvakten för tillfället befinner sig på. Även denna programvara skapar sålunda ett slumpmässigt urval. Inlagda register såsom gatunamnsregister, regleringskataloger etc. var mycket enkla att ändra utan medverkan av leverantören. Däremot kunde inte inmatningsformulären ändras. Även Politess levererade utdata i form av enkla textfiler.

13 (24) 3.4 Genomförande Trafikkontoret anlitar i dagsläget två entreprenörer för parkeringsövervakning nämligen Securitas och Gatubolaget. För att båda entreprenörerna skulle vara representerade och ha möjlighet att ha synpunkter på metodiken valdes testgrupper ut hos båda entreprenörerna. Från varje entreprenör medverkade fem personer. I Gatubolagets grupp ingick representanter från fackföreningen. Totalt hyrdes åtta handdatorer under försökstiden, fyra från varje leverantör. Hos Gatubolagets parkeringsövervakning placerades två handdatorer av varje sort och hos Securitas en av varje. De två återstående handdatorerna placerades hos projektledaren, och användes för att installera och prova ändringar under projektets gång samt som reservmaskiner. Mjukvara i form av filöverföringsprogram installerades såväl hos de båda entreprenörerna som hos projektledaren. Testgruppen gavs inga exakt uttalade direktiv kring hur mycket varje person skulle testa utrustningen, vilket var helt medvetet. I stället gavs direktiven att det var helt i sin ordning att använda datorerna hur mycket som helst och så mycket som den enskilde parkeringsvakten ansåg hanterbart. Detta gav en uppfattning om hur omfattande mätningar som testgruppen ansåg rimligt och som därmed kan användas i ett permanent system. Det gjordes inga ändringar i vakternas scheman under försöksperioden. Detta för att urvalet av tider och platser skulle bli slumpmässigt och för att få mätningar på fler platser och under hela dygnet. För att bekanta sig med maskinerna genomförde parkeringsvakterna en del civilklädda mätningar utan att övervakning bedrevs samtidigt. Detta för att det var enklare att bekanta sig med maskinerna utan att exempelvis allmänheten ställde frågor och liknande. De flesta mätningarna genomfördes dock samtidigt som parkeringsvakten bedrev ordinarie övervakning. Vakterna fick själva välja hur många pass som skulle göras civilklätt för att bekanta sig med utrustningen. Testverksamheten startades i mitten av oktober 2000 och sträckte sig i knappt två månader. Försöket följdes upp genom att vakterna förde journalkort under de pass då utrustningen användes. I journalkorten angavs under vilken tid mätningen ägt rum samt hur de hade använt datorerna. Dessutom lämnade vakterna utförliga uppgifter kring handhavandet samt synpunkter på metodik mm. Med jämna mellanrum genomfördes också uppföljningsmöten med testgruppen. Totalt under de två månaderna hölls fem uppföljningsmöten, där erfarenheter och synpunkter samlades in och diskuterades. Vid några tillfällen presenterades och diskuterades också resultaten från insamlat material. Det insamlade datamaterialet skickade de två entreprenörerna dagligen via e-post till projektledaren, som därefter sammanställde och analyserade materialet. Handdatorerna användes inte för att utfärda parkeringsanmärkningar under testperioden. Dessa utfärdades på traditionellt sätt.

14 (24) 3.5 Definition av rätt och fel uppställda fordon I försöket registrerades fordon som rätt eller fel uppställda utifrån Trafikkontorets parkeringspolicy. Detta innebär att ett fordon kan registreras som rätt uppställt trots att det är felaktigt uppställt enligt Trafikförordningen. Som underlag för registreringen har alltså använts den tolkning som Göteborg gjort av gällande lagstiftning, dvs. inklusive de kontrolltider som illämpas etc. 3.6 Resultat 3.6.1 Uppfyllelse av funktionsmål Totalt under försöksperioden genomfördes kvalitativa mätningar under ca. 100 timmar. Med kvalitativa mätningar menas här mätningar där insamlad data kan användas i analyser och alltså inte sådana pass där vakten i huvudsak bekantat sig med utrustningen. Under dessa 100 timmar kontrollerades ungefär 3 800 fordon. Detta innebär att det material som samlats in under testperioden är ungefär lika stort som det som tidigare samlades in per år. De insamlade materialet kan sammanställas i nedanstående tabell: Ovanstående tabell antyder en betydligt högre grad av måluppfyllelse än som mätts upp med den gamla metoden. Med den gamla metoden ligger den totala måluppfyllelsen omkring 82-84 %. Detta antas ha flera olika orsaker. Den gamla metoden var begränsad till att mäta centrala staden mellan kl. 9-16 medan den testade metoden även omfattar mer perifera bostadsområden där det åtminstone dagtid inte råder lika stor trängsel som i centrala staden. Dessutom genomförs med den nya metoden mätningar även nattetid då det främst är boende som parkerar vid sin bostad.

15 (24) Om en likadan tabell som ovanstående sammanställs för resultatområdet Nordstaden, där totalt ca. 500 fordon kontrollerats under försöksperioden, erhålls följande resultat: I ovanstående tabell är underlaget till en del siffror mycket små och har därmed stor osäkerhet. Denna områdesvisa uppföljning ger möjligheten att identifiera de största problemen i det specifika området, varvid åtgärder kan sättas in mot detta. I Nordstaden tycks exempelvis behov finnas främst av åtgärder kring lastzoner och parkeringsförbud. Det är också viktigt att komma ihåg att värdena inte är direkt jämförbara mellan gamla och nya metoden eftersom de är framtagna på helt olika sätt. Vid exempelvis mätning på avgiftsplatser konstateras med den nya metoden att bilen står rätt just nu, men det kan mycket väl vara så att bilen kommer att stå fel om fordonet går över tiden. Med den gamla metoden följdes fordonet från vaggan till graven. Eftersom tillförlitligheten avseende avgiftsplatser var god även med den gamla metoden kan metodfelet uppskattas. Med gamla metoden var andelen behöriga på avgiftsplatser ca. 85 % och med den nya 95 %. En mycket grov uppskattning är alltså att ca. 10 procentenheter av de fordon som konstateras rätt uppställda med nya metoden är sådana som kommer att gå över tiden och därmed bli obehörigt uppställda. I Stockholm, som mäter med hjälp av ögonblicksstudier, ligger den totala måluppfyllelsen omkring 85-88 %. För att kunna dra rätt slutsatser av materialet är det alltså mycket viktigt att veta förutsättningarna för mätningarna. För att beskriva parkeringsvakternas arbetssituation och den verklighet som möter dem är alltså den nya metoden en bättre beskrivning än den gamla. På så sätt kan den också komma att fungera som ett bättre styrmedel för hur vakterna planerar sitt arbete. Under testperioden gjordes en del överenskommelser kring hur olika platstyper skulle registreras. Detta innebär exempelvis att trafiksäkerhetsförseelser såsom 10- metersregeln i korsningar, vid övergångsställen etc. registrerades under stannaförbud. Reserverade platser för visst trafikantslag, exempelvis konsulatfordon mm., registrerades under parkeringsförbud. Vid kombinerade regleringar, exempelvis en tidsbegränsad lastzon med någon form av parkering tillåten övrig tid, gjordes registrering utifrån den reglering som vid tidpunkten för mättillfället rådde på platsen.

16 (24) 3.7 Värdenas tillförlitlighet En enkel statistisk analys har genomförts genom att, på samma sätt som för den gamla metoden, beräkna 95 %-iga konfidensintervall. Detta gav resultat enligt nedanstående tabell och diagram. Analysen bygger på hela det insamlade materialet. P-förbud Som synes är noggrannheten god totalt sett samt avseende avgiftsplatser med och utan boende samt tidsbegränsad parkering med boende. Däremot är osäkerheten stor i värdena för lastzon, parkeringsförbud och stannaförbud. Med tanke på att med den nya metoden kommer materialet kontinuerligt att byggas på och därmed kommer säkerheten i samtliga variabler kontinuerligt att öka. Ovanstående innebär också att resultatet än så länge är alltför litet för att kunna analyseras på resultatområdes- eller gatunivå. Även här kommer dock materialet att kontinuerligt säkerställas. Det skall dock påpekas att under testperioden svängde medelvärdena in sig mycket snabbt och tycks därför vara mycket stabila.

17 (24) 3.8 Synpunkter från testgruppen Testgruppens huvudsakliga uppdrag var att svara på frågan om den testade metoden i vidareutvecklad och finjusterad form kan vara en bra metod för inhämtning av parkeringsstatistik och om handdatorer är ett bra verktyg för insamling. I bilaga 2 redovisas detaljerade synpunkter från testgruppen avseende handhavande etc. I huvudsak ansågs arbetssättet positivt av testgruppen. Givetvis behövs ytterligare förfining och utveckling av metoden innan ett permanent system införs, men gruppen var enig om att en mätmetod enligt principerna i försöket är bra att införa. Det positiva är framför allt att metoden ger ett säkrare och bredare material som bättre beskriver den arbetssituation som parkeringsvakterna har att hantera. Det konstaterades relativt snabbt att det var mycket svårt att mäta antalet lediga platser, framför allt på grund av att det inte längre markeras några rutor. Denna funktion användes därför inte i försöket. Ett önskemål som framkom från testgruppen är att lägga till en funktion för att kunna registrera sådana fordon som åtgärdas genom att parkeringsvakten samtalar med bilisten. För att få en fullständig beskrivning av parkeringsvaktens arbete ansågs det viktigt att detta registreras som en parameter. En utökning av listan med regleringstyper efterfrågades också, så att fler förekommande regleringar täcks in. En tanke som framfördes som kan övervägas är att koppla regleringen till överträdelsekoderna. Att utföra kontinuerliga mätningar under vissa utvalda arbetspass (enligt Ticketmans modell) ansågs bättre än modellen med att datorn skriker till med jämna mellanrum (Politess modell). Datorerna från Politess ställdes därför om under testens gång så att de fungerade på samma sätt som Ticketman. Det som framför allt saknades i Ticketmans programvara var att det var svårt att backa i programmet, vilket bl.a. innebar att felaktiga inmatningar var svåra att korrigera. Det gick inte heller att på ett enkelt sätt se vilken gata och reglering man var inloggad på, vilket gjorde det svårt att hålla reda på vad man egentligen matat in i datorn. För att spara batterikapacitet stängs Ticketman automatiskt av om den inte används på sex sekunder. Detta fungerar tillfredsställande om datorn enbart används för att utfärda parkeringsanmärkningar men vid funktionsmätningarna var sex sekunder alldeles för kort. Dessutom finns behov av knapplås eftersom det var lätt att registreringar gjordes omedvetet. Ticketman visade sig också känslig för väta då en av maskinerna drunknade under ett pass. Ticketmans programvara ansågs enklare att använda än Politess, eftersom det var mer självinstruerande.

18 (24) I Politess-programmet fanns bättre möjlighet att backa och korrigera felaktiga registreringar. Programmet upplevdes dock något krångligare att använda eftersom det inte var lika självinstruerande och bygger på snabbkommando via tangentbordet. Även Politess:en stängdes av då datorn inte använts på en stund. Vid start fick övervakaren börja om från början med att logga in osv. Detta upplevdes onödigt krångligt. Övriga synpunkter som inkom på Politess behandlade inte metoden eller mjukvaran utan formatet på själva datorn, som ansågs lite för otymplig. Som tidigare nämnts var dock den testade versionen av utgående modell. Testgruppen genomförde mätningar både civilklätt och uniformerat. Gruppen upplevde dock ingen avgörande skillnad i parkeringssituation mellan de mätningar som utfördes uniformerad och de som utfördes uniformerat. Den påverkan som uniformen har på resultatet bedöms därför som liten. Eftersom det under testperioden rådde vissa oklarheter kring hur informationen skulle registreras är det viktigt att en tydlig användarinstruktion utarbetas när ett slutgiltigt system tas i bruk. Manualen kan utföras på liknande sätt som övervakningspolicyn och instruktionerna för ifyllandet av parkeringsanmärkning. Av arbetsmiljöskäl anses inte kontinuerlig mätning lämplig. Det måste vara en rimlig frekvens på hur ofta mätning skall äga rum. Kontinuerlig mätning blir alltför tröttande och enformigt. 3.9 Extra tidsåtgång Den extra tidsåtgång som krävs för att genomföra mätningarna bedöms som mycket liten och i praktiken försumbar. Eftersom så många förseelser har kontrolltid kan denna utnyttjas för att göra statistikregistreringarna. Framför allt innebär kontrolltiden på tio minuter vid avgiftsplatser att mätningar kan genomföras utan att det går åt extra tid.

19 (24) 4 Kontroll mot metodkrav Detta avsnitt beskriver hur den testade metoden uppfyller de i inledningen formulerade metodkraven. Ha en statistiskt tillräcklig och rimlig nivå Totalt sett erbjuds en god säkerhet redan med det underlag som samlats in under försöksperioden. Underlaget är dock för litet för att kunna delas upp på olika regleringar och platser. Kravet kommer på sikt att uppfyllas eftersom materialet kontinuerligt kommer att byggas på. Kunna följa trender över tiden På grund av att säkerheten i datamaterialet ökar avsevärt kommer trender att kunna följas över tiden. Kunna följa de olika entreprenörerna på resultatområdesnivå Allteftersom materialet byggs på kommer det att vara möjligt att analysera resultaten på resultatområdesnivå och i förlängningen även på gatunivå. Båda uppgifterna är intressanta men ur olika synvinklar. På entreprenörsnivå kommer det att gå relativt snabbt att samla in ett tillförlitligt underlag. I en del resultatområden kommer det däremot att ta ganska lång tid. Ett underlag som är ungefär dubbelt så stort som i denna studie bör ge godtagbar tillförlitlighet. Nedanstående diagram visar överslagsmässigt hur lång tid det tar att samla in ett sådant underlag i de olika resultatområdena, om varje vakt genomför ett mätpass per vecka. Linnéstan Örgryte Göteborg SO Göteborg NO Hisingen NO Göteborg SV

20 (24) Vara resurseffektivt och billigt Med tanke på att mätningarna tycks vara möjliga att genomföra med mycket lite extratid är den extra resursinsatsen mycket liten. Det krävs inte heller någon manuell bearbetning av materialet. Sammantaget innebär detta att metoden är mycket resurseffektiv och förhållandevis billig, speciellt med tanke på den höga kvalitet som materialet förväntas hålla. Resultaten skall gå att jämföra mot Stockholm och Malmö Av olika anledningar kan resultaten inte rakt av jämföras med Stockholm och Malmö. Dels har städerna olika förutsättningar och olika regleringsprinciper. Den viktigaste anledningen är dock definitionen av rätt och fel uppställda fordon. Göteborg mäter enligt sin policy och Stockholm och Malmö mäter enligt sina. Vara engagemangshöjande så att metoden och resultaten får acceptans hos trafikövervakningen Självklart är det mycket svårt att bedöma om metoden är engagemangshöjande. Till stor del beror det på hur metoden införs. Utifrån reaktionerna i testgruppen kan det dock antas att många kommer att uppleva det nya arbetssättet positivt. En stor fördel är att parkeringsvakterna själva hämtar in sitt material, får en snabb återkoppling och därmed kan använda resultaten i planeringen av sitt eget arbete. Ge resultat som skall fungera som grund för incitamentsavtal Det absolut viktigaste kravet som ställs på ett material som skall ligga till grund för ett incitamentsavtal är att det är säkert och tillförlitlighet. Kravet anses vara uppfyllt med den testade metoden. Förenklat kan sägas att tillräcklig säkerhet erhålls genom att betrakta material från en tillräckligt lång period. Det är alltså upp till parterna att komma överens om hur lång tidsperiod som skall ligga till grund för avtalet.

21 (24) Fungera ihop med Trafikkontorets nuvarande datasystem Båda programvarorna levererar redan i nuvarande version utdata i format som är mycket enkla att hantera. Inom Trafikkontoret pågår arbete med att utveckla ett gränssnitt med vilket dataleverantörer (exempelvis data från handterminaler, framtida betalsystem mm.) skall kommunicera. Intresserade leverantörer måste därför helt enkelt anpassa sina leveransformat så att det passar Trafikkontorets gränssnitt. Metod och resultat skall vara lättförståeliga och kommunicerbara Eftersom metoden kommer att användas av samtliga parkeringsvakter kommer samtliga övervakare att vara väl insatta i hur metoden fungerar och kommer därmed att ha förståelse för resultaten. En god förståelse för resultaten är en viktig förutsättning för att resultaten skall vara kommunicerbara. En annan viktig förutsättning är att resultaten presenteras på ett snyggt och tilltalande sätt. I det sammanhanget kan Stockholm tjäna som förebild, som sammanställer sina resultat i mycket snygga rapporter.

22 (24) 5 Riktlinjer för permanent system Testgruppen var enig om att i huvudsak är den testade metoden en bra och användbar metod, under förutsättningar att vissa justeringar och en viss vidareutveckling genomförs. Den metod som bör användas är att parkeringsvakterna slumpvis tilldelas arbetspass under vilka funktionsmätning skall äga rum. Testgruppen ansåg att ett pass per månad kan vara en rimlig omfattning, vilket innebär att mätningar i genomsnitt genomförs av tre parkeringsvakter per dag. Om varje mätpass är fyra timmar innebär detta att det dagligen genomförs 12 mättimmar. Detta innebär att ett underlag motsvarande försöksperiodens 100 mättimmar samlas in under knappt två veckor. Av olika skäl är det dock möjligt att mätningar bör ske oftare än så. Om det går för lång tid mellan varje gång som man använder sig av metoden finns risk att man måste lära om varje gång. Eventuella felaktiga inmatningar får inte heller påverka de slutliga resultaten och detta sammantaget innebär att vakterna i ett inledande skede tilldelas ett mätpass per vecka, vilket borde vara hanterbart. De huvudsakliga principer som i försöket använts för inmatning av data kan användas i ett permanent system. En automatisk process, som vid dockning av handdatorerna automatiskt lagrar informationen på rätt ställe och genererar rapporter, måste utvecklas. Parkeringsvakten måste så snabbt som möjligt kunna ta del av resultaten för bästa återföring. Vid införandet av permanent system måste personalen ges noggrann utbildning i handhavandet av utrustningen. En viktig del är att arbeta fram tydliga instruktioner för hur olika situationer skall registreras, så att samtliga parkeringsvakter använder sig av metoden på samma sätt. Mätningar enligt denna metod innebär att parkeringsvakten knappar på datorn i betydligt större omfattning än om den endast används för utfärdande av parkeringsanmärkningar. Detta innebär att ergonomin hos datorerna blir än mer viktig att ta hänsyn till. I inledningen nämndes att Trafikkontoret också är intresserat av att få reda på hur stor andel av felparkerarna som får en anmärkning. Detta kan inte mätas under ordinarie övervakning, eftersom andelen lappade av lappningsbara självfallet då skall vara 100%. För att få ett mått på detta mål måste alltså civilklädda kompletteringsmätningar göras. Dessa tjänar också ett syfte som kalibreringsmätningar och skulle kunna utföras genom att entreprenörerna byter område med varandra.

23 (24) Bilaga 1: Flödesschema Nedanstående skiss visar ett översiktligt flödesschema för programvaran som leverantörerna erhöll vid informationsträffarna i Göteborg.

24 (24) Bilaga 2: Detaljerade kommentarer Allmänt Tillsagda bilar bör också registreras Denna metod bör ge ett betydligt mer heltäckande material som bättre stämmer överens med verkligheten. Det blir roligare att jobba som parkeringsvakt! Saknar vändzon bland regleringarna Ticketman Bra ljus i displayen Lätt att knappa på Det var lite knöligt med handskar innan man fått in den rätta tekniken. Det fungerade bra men det blir rätt mycket tryckande när man ska ändra reglering. Displayen fungerade bra. Den var upplyst och tydlig. Saknar knapplås!! Förmodligen blev det en registrering på ca. 365 uppställda bilar när den låg i fickan. Jag börjar nu också tycka att 6 sekunder är för lite innan den går ner i viloläge. Bärsele också önskvärd. Styrknappen kunde varit distinktare. Annars fungerade det bra. Ibland när man är kall och stel om fingrarna så blir det två tryck istället för ett och då blir ju statistiken lidande. Men det löser man ju med handskar, men då blir det svårare att trycka Politess Den kändes mer krånglig. Det fanns ingen bra bakåt-funktion utan det blev en massa tryckande på Enter-knappen. En manual är nog nödvändig eftersom denna maskin var mer invecklad. Bra med att man kan hänga den runt halsen. Det fungerade bra, men den var lite tung. Den tålde lätt duggregn. Hur får man mellanslag? Det går att skriva med handskar, men det är inte lätt. Jobbigt att trycka på Enter så många gånger när man skall byta gata. Det är lätt att terminalen dunkar i bilarna när man har den hängande runt halsen. Saknar väska!!

Försök med handdatorer för parkeringsstatistik Trafiknämnden i Göteborg har fastställt två funktionsmål för parkering på gatumark, nämligen att nio av tio skall parkera rätt samt att det inte skall löna sig att parkera fel. Den metod som tidigare använts för att mäta funktionsmålen är att observatörer bevakat ett antal utvalda gatusträckor under en viss tid. Under den tiden har fordonens ankomst och avgång, fordonstyp samt platstyp (reglering) noterats. Metoden har varit resurskrävande och underlaget har varit för litet för att ge ett tillräckligt tillförlitligt resultat. Ett underlag som ger ett statistiskt säkerställt resultat skulle vara alltför resurskrävande att samla in med dagens metod. I takt med att handdatorer gör sitt intåg i parkeringsövervakningen väcktes därför tanken om dessa skulle kunna vara ett effektivt verktyg för insamling av parkeringsstatistik under ordinarie övervakning. Hösten 2000 genomfördes därför ett försök med funktionsmätningar med hjälp av handdatorer. Ett förslag till program för funktionsmätningar arbetades fram vilket presenterades för olika leverantörer. Från två leverantörer hyrdes därefter totalt sex handdatorer för försöket. Två testgrupper, en från varje övervakningsentreprenör, testade därefter utrustningen och därtill hörande mjukvara i fält under cirka två månader. Denna rapport är en redovisning av resultatet från försöken. Den beskriver inledningsvis den nuvarande metoden för funktionsmätningar. Därefter beskrivs idén som den nya metoden bygger på, följt av en beskrivning av försökets genomförande. Rapporten avslutas med utvärdering av försöket samt en avstämning av hur väl metoden uppfyller de önskemål som ställts upp. Allra sist ges riktlinjer för hur ett permanent system bör vara utformat Trafikkontoret, Box 2403, S-403 16 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunnsparken Internetadress: http://www.trafikkontoret.goteborg.se Tel 031-61 37 00. Fax 031/711 98 33. E-post trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se PRIS 150:-