Kvalitetsredovisning Verksamhetsåret 2008-2009 Skolbarnsomsorg Slestadsskolan Linköping kommun Evy Stenkvist, 2009-08-30 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Slestadsskolan... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning... 4 Skolbarnsomsorg förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, skolbarnsomsorg... 5 Insatser för att nå målen... 5 Resultat och måluppfyllelse... 6 Analys och bedömning av måluppfyllelse... 7 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 8 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 10 2
Sammanfattning av läsåret 2008/2009 Slestadsskolan stod klar 1981 och den ligger i stadsdelen Lambohov, ca 6 km från Linköpings Centrum. Skolan ingår i ett geografiskt område, Område Ryd, och upptagningsområdet är blandad bebyggelse hyreshus, bostadsrätter och villor. Det fanns, och finns fortfarande, en väl genomtänkt idé med Lambohov, den att alla barn oavsett boendeform, ska mötas i samma förskola och skola. Vår skolgård ger rika möjligheter till olika sorters lek och naturen ligger tätt inpå knutarna. Lambohov är ett område som växer det byggs som aldrig förr! Slestadsskolan tar emot elever från förskoleklass upp till år 6. På skolan finns också en grundsärklass och en träningsklass och totalt antal elever under läsåret har varit 320 stycken. Skolan har fyra fritidshem med totalt 160 barn inskrivna. Våra barn kommer från hela världen och på skolan finns 30 språk representerade och 41 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Vi upplever att det är mycket positivt med en mångkulturell skola en spegling av samhället i stort! Under året har vi haft 52 personer anställda på skolan, 40 kvinnor (77 %) och 12 män (23 %). Yrkesfördelningen har varit: 27 lärare, 6 förskollärare, 3 fritidspedagoger, 1 vaktmästare, 6 elevassistenter och 9 barnskötare/fritidsledare. Skolan har också del i en administrativ assistent. Rektor har ansvaret för skolan och till sin hjälp har hon en ledningsgrupp med fyra personer, som tillika är arbetslagsledare. Slestadsskolan Slestadsskolan stod klar 1981 och den ligger i stadsdelen Lambohov, ca 6 km från Linköpings Centrum. Skolan ingår i ett geografiskt område, Område Ryd, och upptagningsområdet är blandad bebyggelse hyreshus, bostadsrätter och villor. Det fanns, och finns fortfarande, en väl genomtänkt idé med Lambohov, den att alla barn oavsett boendeform, ska mötas i samma förskola och skola. Vår skolgård ger rika möjligheter till olika sorters lek och naturen ligger tätt inpå knutarna. Lambohov är ett område som växer det byggs som aldrig förr! Slestadsskolan tar emot elever från förskoleklass upp till år 6. På skolan finns också en grundsärklass och en träningsklass och totalt antal elever under läsåret har varit 320 stycken. Skolan har fyra fritidshem med totalt 160 barn inskrivna. Våra barn kommer från hela världen och på skolan finns 30 språk representerade och 41 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Vi upplever att det är mycket positivt med en mångkulturell skola en spegling av samhället i stort! Under året har vi haft 52 personer anställda på skolan, 40 kvinnor (77 %) och 12 män (23 %). Yrkesfördelningen har varit: 27 lärare, 6 förskollärare, 3 fritidspedagoger, 1 vaktmästare, 6 elevassistenter och 9 barnskötare/fritidsledare. Skolan har också del i en administrativ assistent. Rektor har ansvaret för skolan och till sin hjälp har hon en ledningsgrupp med fyra personer, som tillika är arbetslagsledare. 3
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Arbetsgrupper har arbetat fram relevanta frågeställningar ämnesvis, som sedan har legat till grund för diskussioner i arbetslagen. Under en studiedag i maj arbetade de fyra arbetslagen med frågeställningarna utifrån kommunledningskontorets mall från som vi fått som stöd i arbetet. Ledningsgruppen har därefter granskat sammanställningarna från arbetslagen och fogat samman textmaterialet. Elever och föräldrar har deltagit i olika utvärderingar och enkätundersökningar. Eleverna har också fått skriva en uppsats om: En dag i skolan då jag lär mig mycket. Ledningsgruppen har studerat resultaten från dessa olika tester/prov och analysen är gjord av berörd personal och ledningsgrupp. Kvalitetsredovisningen diskuteras i varje arbetslag och handlingsplaner upprättas för kommande läsår. Rektor ansvarar för innehållet i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen finns tillgänglig på Slestadsskolans hemsida: http://www.linkoping.se/slestadsskolan Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning Vi har börjat möta upp barnen i klassrummen. De blir avprickade och får information om vilka aktiviteter som erbjuds under dagen. Vi har minst en gång i veckan gått med barngrupper till intilliggande dungar och lekplatser för att stimulera barnen till olika sorters lek. Varje fritidshem har gjort en aktivitetslåda som cirkulerar efter schema på de olika fritidshemmen. En aktivitetslåda kan ex. innehålla affärssaker och ska stimulera barnen till rollek. Vi har tillsatt en grupp som ska skriva ned information om verksamheten på fritidshemmen. Texten ska sedan lämnas in för översättning på de mest förekommande språken i skolan. Vi har gått en utbildning i föräldrasamverkan. Utifrån det konceptet har vi tillsammans med skolan haft föräldramöten som syftar till att engagera föräldrarna både i och utanför skolan. Genom vårt lekprojekt som vi arbetat med sedan 2007 har vi successivt utvecklat ett gemensamt tänk kring barnens lek. Vi har gjort ett studiebesök på Boo-Gårds skola i Nacka som har lek på schemat. Den dagen gav oss många nya tankar och idéer bl.a. att vi möter upp barnen i skolan så att de kan komma igång och leka direkt när fritidstiden startar. En arbetsgrupp har ansvarat för att ta fram dokumentationsmaterial som alla fritidshem ska använda vid lekobservationer. Vi har aktivt arbetat med att få en bra sammanhållning i arbetslaget. Genom gruppstärkande aktiviteter visar utvärderingen att arbetet upplevs positivt och utvecklande. 4
Skolbarnsomsorg förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse Fritidshemmens personal består av olika yrkeskategorier såsom förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare, fritidsledare och elevassistenter. Vi har en bra könsfördelning, personalstyrkan består av 38 % män. Åldern på personalen är väl spridd från 24 år till 58 år. Personalen är tjugoen till antalet varav 3 är elevassistenter. Vi har fyra fritidshemsavdelningar, Raketen, Karusellen, Berg- o Dalbanan och Slänggungan. Fritidshemmen ligger i anslutning till barnens egna klassrum, vilket gör att vi lätt kan samarbeta kring lokalerna. Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan i barnens lärande och lägga grunden till en positiv och innehållsrik fritid. LOKALA MÅL Samarbete med skolan bör syfta till att gynna barnens utveckling och lärande i ett helhetsperspektiv. Det ska utgå från barnens behov. En helhetssyn på barnet kräver tid för reflektion och gemensam planering. Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen LOKALA MÅL Alla barn på Slestadsskolan ska känna trygghet. De ska kunna inse och förstå alla människors lika värde. Vi vuxna ska vara goda förebilder. Barnen ska ta ansvar för sitt handlande, visa respekt och vårda sitt språk i samspel med andra. Insatser för att nå målen Under året har personalen på de fyra fritidshemmen samt i de två förskoleklasserna arbetat med ett lekprojekt som startades 2007. Vårt mål var att ge barnen bra förutsättningar för att utveckla sin lekkompetens. I barnens lek tränas det sociala samspelet utifrån barnets villkor och mognad. Sedan starten har vi arbetat målinriktat och ägnat våra studiedagar till att förkovra oss och föra pedagogiska diskussioner kring barns lek: Vi har läst valda stycken ur Birgitta Knutsdotter Olofssons bok I lekens värld. Utifrån den har vi sedan arbetat kring olika sorters lekar ex. rollekar, krigslekar m.m. Vi har fått mycket ny kunskap men också fått ifrågasätta en del av vårt tidigare arbetssätt. Vi har observerat och dokumenterat barnens lek för att se vilka kompetenser barnen besitter. Vi har därefter kunnat träna de lekfärdigheter som behövts. Vi har varit på studiebesök på Boo Gårds skola i Nacka för att ta del av deras arbete kring lek. De har något som de kallar skolfritids på schemat, dvs. lektid. 5
Vi upplever att vi idag är mera lyhörda och varsamma om leken. Vi avbryter inte i onödan, skapar spännande lekmiljöer och variera utbudet av saker som kan användas i leken, på så sätt vill vi ge barnen goda förutsättningar att träna och utveckla färdigheter som empati, hänsyn och respekt som är grunden för att delta i det sociala samspelet. Resultat och måluppfyllelse Svarsfrekvens- och indextabell gällande enkät till föräldrar med barn i åk 3/fritidshem ht 2008, Slestadsskolan, 25 svarande Vårt barn tycker att det är roligt att gå till fritidshemmet Som föräldrar känner vi oss alltid välkomna till fritidshemmet Det finns alltid någon att vända sig till med frågor eller problem När vi hämtar vårt barn är det nästan alltid någon personal som berättar om hur dagen varit Vi känner att personalen bryr sig om vårt barn Vi känner oss lugna och trygga under dagen när vårt barn är på fritidshemmet Vårt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på fritidshemmet Vårt barn har en lämplig blandning av aktiviteter under varje dag Vi föräldrar erbjuds utvecklingssamtal tillräckligt ofta Instämmer inte alls Instämmer delvis inte Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej Index Index/ samtliga 8,0 0,0 16,0 44,0 32,0 80,4 82,8 4,0 0,0 0,0 60,0 36,0 93,8 94,8 4,0 0,0 8,0 56,0 32,0 90,2 88,4 8,0 8,0 24,0 20,0 40,0 64,4 61,8 4,0 0,0 16,0 48,0 32,0 86,3 89,5 0,0 0,0 4,0 64,0 32,0 98,0 91,6 4,0 0,0 16,0 44,0 36,0 85,4 81,7 0,0 0,0 20,0 44,0 36,0 89,6 82,3 16,0 12,0 12,0 24,0 36,0 56,2 70,2 6
Vårt barn får den hjälp och det stöd som behövs Vi anser att vårt barn får vara ute i tillräcklig omfattning varje dag Utemiljön ger bra möjligheter till lek Vårt barn vistas i en säker miljö utomhus Lokalerna i fritidshemmet är trivsamma och välskötta Vårt barn vistas i en säker miljö inomhus 4,0 0,0 12,0 52,0 32,0 88,2 88,0 0,0 0,0 12,0 56,0 32,0 94,1 92,7 4,0 4,0 12,0 48,0 32,0 84,3 85,7 0,0 8,0 20,0 40,0 32,0 82,3 85,1 4,0 0,0 20,0 44,0 32,0 84,3 76,8 4,0 0,0 4,0 60,0 32,0 92,2 92,3 Analys och bedömning av måluppfyllelse Analys av attitydundersökningen med barn och föräldrar i åk 3/fritidshem ht 2008. Enligt resultatet känner sig föräldrarna lugna och trygga när barnet är på fritidshemmet. De upplever att det finns någon att vända sig till med frågor och problem samt att barnet får den hjälp och stöd det behöver. En bidragande orsak tror vi kan vara att barngruppen varit relativt liten till antalet och att 2 pedagoger har varit ansvariga. Föräldrarna har då vetat vem de ska vända sig till. Det kommande årets barnkull blir dock fler till antalet. Vad vi också kan utläsa av enkäten är att föräldrarna tycker att vi har en lämplig blandning av aktiviteter under dagen. Pedagogerna har arbetat aktivt för att barnen ska känna sig delaktiga och kunna påverka sin dag på fritidshemmet. Detta har skett genom samtal, förslagslåda och lyhördhet inför barnens önskemål och intressen. Vi kan se att föräldrarna tycker att vi inte erbjuder utvecklingssamtal tillräckligt ofta. Vi har inte haft egna utvecklingssamtal på fritids men deltagit vid vissa samtal i skolan. Vi arbetar nu med ett material som ska ligga till grund för samtal som ska ske gemensamt med skolan. Tanken är att vi ska delta i större utsträckning. Vid de samtal vi inte medverkar ska det finnas underlag från fritidshemmet om barnets utveckling i den verksamheten, eftersom vi har ett gemensamt ansvar för barnens lärande och utveckling. För att förbättra resultaten ytterligare ska vi: Påpeka för föräldrarna hur viktigt det är att de kommer till fritidshemmet minst en gång per vecka för att få den personliga kontakten. Mer aktivt bjuda in föräldrarna för att skapa naturliga kontakter. Det kan t.ex. vara korta stunder då barnet avslutar sin lek. Ha Drop-in-fika på samma dagar så att det underlättar för föräldrar som har barn på olika fritidshem. Föra diskussioner fortlöpande i arbetslaget för att skapa en lugn och stressfri miljö för barnen där de kan leka, utvecklas och må bra på sin fritid. 7
Inför utvecklingssamtalen arbeta med material som bygger på de mål som finns i Allmänna råd för kvalitet i fritidshem. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Handlingsplan för läsåret 09/10 i arbetslag förskoleklass/fritidshem Utveckling och lärande Vad? Fortsätta att skapa stimulerande lekmiljöer. Söka upp utomhusmiljöer som lockar till olika sorters lek. Finnas till hands i barnens lek. Fortsatt arbete med våra måldokument. Hur? Vi möblerar rummen för att skapa funktionella lekmiljöer utifrån barnens önskemål och behov. Vi ska göra flera aktivitetslådor som är lätta att ta med när vi nyttjar klassrummen. De barn som lätt fastnar i en sorts lek ska vi erbjuda andra lekformer. Detta för att de ska kunna utvecklas i leken. Vi ska fortsätta att variera utomhusleken genom att besöka olika platser i närmiljön. Vi ska delta och iaktta såväl passivt som aktivt i barnens lek. En arbetsgrupp ansvarar för att ta fram ett dokument där vi kan sammanställa observationer. Under hösten kommer arbetsgruppen att informera på en personalkonferens fritidshemmens måldokument och arbetssätt. Förkovra oss inom barns lek. Hälsa och livsstil. Vi ska ta del av aktuell forskning och föra gemensamma pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Vi vuxna ska föregå med gott exempel. Vi ska främja rörliga lekar och uppmuntra till gruppaktiviteter där man använder sin kropp. Vi ska minimera sötsaker och onyttigheter och istället försöka hitta alternativ vid t.ex. fredagsmys eller andra festligheter. 8
Trygghet Vad? Minimera moment som lätt skapar stress och konflikter. Fortsätta planera in tid för samtal i smågrupper. Hur? Vi ska utöka det påbörjade arbetet med att möta upp barnen i klassrummen, för att på så sätt minska stress som lätt uppstår när alla kommer samtidigt. Vi ska se till att barnen slipper stå i kö/led. Det skapar ofta onödiga konflikter och det blir också ett stressmoment för barnen. Vi ska ge utrymme för det goda samtalet ex. vid mellanmålet, aktivitetsgrupper, samlingar mm. Vi ska uppmuntra barnen till spontan dialog med andra såväl vuxna som barn för att bl.a. ge möjlighet till det goda samtalet. Stärka och utveckla föräldrakontakten. Ta fram information till föräldrarna på flera olika språk. Alla föräldrar ska känna sig välkomna. Vi ska vara noga med att föra en bra dialog med föräldrarna när de ringer eller kommer för att hämta sina barn. Det är viktigt att ge föräldrarna mandat att ta hand om sitt barn vid hämtning och olika typer av sammankomster t.ex. Öppet Hus. Det stärker dem i sin föräldraroll och barnet slipper att känna osäkerhet inför vad som gäller. Vid diskussioner kring barnet ska vi tillsammans med föräldrarna söka en gemensam grundsyn kring värderingar och beteenden. En arbetsgrupp har fått i uppdrag att skriva en text om fritidsverksamheten som sedan ska översättas till de vanligaste språken som finns i skolan. Ansvar och inflytande Barnen ska känna att det är deras fritid. Därför är aktiviteter i största mån frivilliga. Utbudet av aktiviteter som vi erbjuder ska vara anpassat efter barnens intressen. 9
Barnen ska kunna leka i mindre grupper där de kan finna trygghet. En del av fritidshemmen har förslagslådor där barnen kan önska aktiviteter, saker eller lekar. Vi ska göra barnen delaktiga vid inköp av saker och material. Fritidshemmen kompletterar skolan Fritidshemmet kompletterar skolan genom att verksamheten är en annan. Vi lägger tyngdpunkten på det sociala samspelet. Vi hjälper barnen att utvecklas i leksituationer för att på så sätt öva bl.a. empati, hänsyn och respekt. På fritidshemmet är leken det viktigaste för barnen. Då tränar barnen alla de färdigheter som de behöver för att fungera bra som vuxna i samhället, följa regler, vänta på sin tur och kunna sätta sig in i andras situationer, stå för det de tycker, argumentera och mycket mera. Delta i skolans utvecklingssamtal/föräldramöte. Vi ska utveckla vår roll när skolan har utvecklingssamtal. Vi har mycket att tillföra vad det gäller barnets utveckling. En arbetsgrupp ska ta fram ett material där vi kortfattat ska kunna skriva om barnet inför samtalet. Vid de utvecklingssamtal som rör barn som har svårigheter ex. med det sociala samspelet eller med kompisrelationer ska vi delta. Vi tycker att all personal, fritidspersonal, assistenter och lärare ska delta i varandras föräldramöten eller andra former av sammankomster. Detta för att visa att vi är ett team som arbetar kring barnen. Uppföljning av likabehandlingsplanen Slestadsskolan har en likabehandlingsplan som reviderades senast oktober 2008. Planen kommer att revideras hösten 2009 för att bättre stämma överens med ny lagstiftning. 10
Ett stort TACK till Er alla, som gjort ett fantastiskt arbete med barnen på Slestadsskolan. Det är väldigt roligt att vara rektor på en skola där utvecklingstankar flödar och där också tankarna omsätts i klasser och barngrupper. Evy Stenkvist rektor 11